De första spåren efter människor i Rosenlund
Att skriva en bygds historia utifrån fornlämningar, kan vara lite vanskligt.
Särskilt i våra trakter, som inte har varit särskilt intressanta för de tidiga
arkeologerna och historikerna. Man betraktade våra bygder som i stort sett
utan fornlämningar. Man hade sitt intresse riktat mot jordbruksbygderna.
Men enbart det faktum att det finns en koncentration av förhistoriska
lämningar längs med gamla Tranemovägen och genom Rosenlund visar på
en mycket gammal bosättning.
Nu i efterhand kan man konstatera att vår bygd, tack vare mycket obrukad
mark har mycket bevarats av de tidiga spåren av människornas
verksamhet. I jordbruksbygder har väldigt mycket försvunnit med
uppodling och exploatering. Den fornlämningstyp som vi har mycket av
här, är spår efter tidig småskalig uppodling, röjningsrösen och fossil
åkermark. Man har röjt sten och lagt i högar till s.k. röjningsrösen, och
man har skapat terrasser för att underlätta odlingen.
Röjningsrösen och terrasser är två typer av fornlämningar, som är mycket
svåra att datera. De finns från bronsåldern (1500-500 f.Kr.) och fram till
1800-talet. I Rosenlund finns de nedanför Säteriet och väster om riksväg
27, men även öster om vägen, liksom norr om bebyggelsen i nya
Rosenlund. Norr om Hagen finns också rester av gammal odlingsmark.
Hålvägarna/ ridvägarna bildas när människor under lång tid färdas och
nöter ner marken tills ett ”dike” bildas, oftast i sluttningar. Hålvägar hör
också till typen av fornlämning, som är svårdaterade. De kan ha bildats
och använts från förhistorisk tid och fram till 1800-talet. På kartan med
fornminnesmarkeringar ser man en hålväg vid nr 4. Utanför kartan finns
också två större hålvägar närmare Tranemo (norr om pumpstationen) på
den plats som i folkmun kallas ”Brynebôtta”.
Fornlämningar av typen gravar och boplatser, som finns i området, hittar
man de flesta i själva Rosenlund. Både i nya och gamla Rosenlund och
även en bit söder om nuvarande bebyggt område.
Från stenåldern (i Sverige ca 4000 f.Kr. Till ca 1500 f.Kr.) finns inga
daterade fynd eller fornlämningar som med säkerhet kan dateras till den
perioden. Det betyder inte att det inte fanns människor här på den tiden,
bara att vi inte hittat några säkra spår efter dem.
Från nästa period, bronsåldern (1500-500 f.Kr.) finns däremot säkra spår,
som består av sex, eventuellt sju rösen, de flesta strax söder om
Rosenlunds bebyggelsen. Dessa gravrösen, som var stora och placerades
på höjder, ofta utmed färdvägar, så de kunde ses av förbipasserande.
Rösena i Rosenlund är mellan 11 och 20 meter i diameter. Under den här
perioden började man bränna de döda, därför hittar man ofta brandlager
och brända ben i dessa gravrösen. Det var också vad man hittade i röse nr
11, som undersöktes och togs bort 1969 i samband med att man byggde
vägen, som går upp till Säteriet över Riksväg 27.
När Tranemo Textil byggde sin lagerbyggnad, undersöktes en boplats. Det
visade sig att man utifrån keramikskärvorna man hittade, kunde datera den
till bronsåldern. På samma område gjordes en undersökning av en
stensättning. Man hittade inga fynd, men daterade den till antingen
stenålder eller bronsålder.
Inte långt därifrån, vid cementfabriken Prefab, finns ett gravfält (nr 1), som
också har en osäker datering, antingen brons- eller järnålder. Enligt
fornminnesinventeringen finns/fanns sju stycken domarringar här. I
gravfältets sydöstra hörn ligger två stora flata stenar, som tidigare har stått
upp. De är 2,4 respektive 1,9 meter höga. Det är med stor sannolikhet två
så kallade ”Odens flisor”, resta bautastenar, som enligt sägnen skulle ha
koppling till asaguden Oden.
Från järnåldern (500 f.Kr – 1050 e.Kr) finns ett antal stensättningar.
Flacka gravar, som oftast är övervuxna, och därför svåra att upptäcka. De
kan lätt förväxlas med röjningsrösen. Skillnaden mellan stensättningar och
röjningsrösen, är att stensättningarna har utvalda, jämnstora stenar till
skillnad från röjningsrösena, som består av olika stora stenar.
Strax norr om kolarstugan, finns eventuellt ett gravfält. Här finns rester av
fem osäkra stensättningar. Detta är ett exempel på hur svårt det kan vara
att exakt avgöra vad som är en fornlämning eller inte. Människor har i alla
tider varit intresserade av dessa förhistoriska lämningar. Det har gått
rykten om att de innehåller värdefulla föremål. Naturligtvis har man inte
kunnat hålla sig, utan börjat gräva och plocka i dem. Detta har gjort det
svårare att bedöma om en stensättningen är en grav eller inte.
I en notering om en stensamling, som beskrivs som
”Fornlämningsliknande lämning”, har inventeraren från
Riksantikvarieämbetet skrivit:
”Rektangulär...tämligen flata stenar...Herr Carl Lundgren har vid grävning
funnit små anhopningar av fågelben. Själv har han för att hugfästa sitt
minne grävt med en flaska mitt i lämningen”
1. Gravfält bestående av 8 domarringar, 2 resta stenar samt 1 klumpsten
2. Stensättning (röse?)
3. Stensättning. Osäker. ”Enl. ortsbo fanns förr en man i Assarp som
sprängde mycket sten. Bl.a. skulle stenfoten till gården vara byggd av
sådan sten. Kanske kan detta vara förklaringen till den stora mängden
skarpkantad sten”
4. Hålväg.
5. Boplats. Undersökt, borttagen.
6. Stensättning. Framkom i samband med Tranemo Textils lagerbyggnad
7. Röse
8. Enl. sägen ska här ha funnits ett röse
9. Gravfält. Provundersökt. ”Svårbesiktigat område med mycket
fragmentariska spår av fornlämning
10.
Röse
11.
Röse. Undersökt och barttagen 1969. Flera brandlager, brända ben
12.
Stensättning
13.
Stensättningsliknande lämning. Odlingsröse?
14.
Röse. Borttagen i samband med vägbygge
15.
Stensättning
16.
Röse/stensättning (rest av?)
17.
.Stensättning
18.
Stensättning
19. Stensättning
