De första spåren efter människor i Rosenlund Att skriva en bygds historia utifrån fornlämningar, kan vara lite vanskligt. Särskilt i våra trakter, som inte har varit särskilt intressanta för de tidiga arkeologerna och historikerna. Man betraktade våra bygder som i stort sett utan fornlämningar. Man hade sitt intresse riktat mot jordbruksbygderna. Men enbart det faktum att det finns en koncentration av förhistoriska lämningar längs med gamla Tranemovägen och genom Rosenlund visar på en mycket gammal bosättning. Nu i efterhand kan man konstatera att vår bygd, tack vare mycket obrukad mark har mycket bevarats av de tidiga spåren av människornas verksamhet. I jordbruksbygder har väldigt mycket försvunnit med uppodling och exploatering. Den fornlämningstyp som vi har mycket av här, är spår efter tidig småskalig uppodling, röjningsrösen och fossil åkermark. Man har röjt sten och lagt i högar till s.k. röjningsrösen, och man har skapat terrasser för att underlätta odlingen. Röjningsrösen och terrasser är två typer av fornlämningar, som är mycket svåra att datera. De finns från bronsåldern (1500-500 f.Kr.) och fram till 1800-talet. I Rosenlund finns de nedanför Säteriet och väster om riksväg 27, men även öster om vägen, liksom norr om bebyggelsen i nya Rosenlund. Norr om Hagen finns också rester av gammal odlingsmark. Hålvägarna/ ridvägarna bildas när människor under lång tid färdas och nöter ner marken tills ett ”dike” bildas, oftast i sluttningar. Hålvägar hör också till typen av fornlämning, som är svårdaterade. De kan ha bildats och använts från förhistorisk tid och fram till 1800-talet. På kartan med fornminnesmarkeringar ser man en hålväg vid nr 4. Utanför kartan finns också två större hålvägar närmare Tranemo (norr om pumpstationen) på den plats som i folkmun kallas ”Brynebôtta”. Fornlämningar av typen gravar och boplatser, som finns i området, hittar man de flesta i själva Rosenlund. Både i nya och gamla Rosenlund och även en bit söder om nuvarande bebyggt område. Från stenåldern (i Sverige ca 4000 f.Kr. Till ca 1500 f.Kr.) finns inga daterade fynd eller fornlämningar som med säkerhet kan dateras till den perioden. Det betyder inte att det inte fanns människor här på den tiden, bara att vi inte hittat några säkra spår efter dem. Från nästa period, bronsåldern (1500-500 f.Kr.) finns däremot säkra spår, som består av sex, eventuellt sju rösen, de flesta strax söder om Rosenlunds bebyggelsen. Dessa gravrösen, som var stora och placerades på höjder, ofta utmed färdvägar, så de kunde ses av förbipasserande. Rösena i Rosenlund är mellan 11 och 20 meter i diameter. Under den här perioden började man bränna de döda, därför hittar man ofta brandlager och brända ben i dessa gravrösen. Det var också vad man hittade i röse nr 11, som undersöktes och togs bort 1969 i samband med att man byggde vägen, som går upp till Säteriet över Riksväg 27. När Tranemo Textil byggde sin lagerbyggnad, undersöktes en boplats. Det visade sig att man utifrån keramikskärvorna man hittade, kunde datera den till bronsåldern. På samma område gjordes en undersökning av en stensättning. Man hittade inga fynd, men daterade den till antingen stenålder eller bronsålder. Inte långt därifrån, vid cementfabriken Prefab, finns ett gravfält (nr 1), som också har en osäker datering, antingen brons- eller järnålder. Enligt fornminnesinventeringen finns/fanns sju stycken domarringar här. I gravfältets sydöstra hörn ligger två stora flata stenar, som tidigare har stått upp. De är 2,4 respektive 1,9 meter höga. Det är med stor sannolikhet två så kallade ”Odens flisor”, resta bautastenar, som enligt sägnen skulle ha koppling till asaguden Oden. Från järnåldern (500 f.Kr – 1050 e.Kr) finns ett antal stensättningar. Flacka gravar, som oftast är övervuxna, och därför svåra att upptäcka. De kan lätt förväxlas med röjningsrösen. Skillnaden mellan stensättningar och röjningsrösen, är att stensättningarna har utvalda, jämnstora stenar till skillnad från röjningsrösena, som består av olika stora stenar. Strax norr om kolarstugan, finns eventuellt ett gravfält. Här finns rester av fem osäkra stensättningar. Detta är ett exempel på hur svårt det kan vara att exakt avgöra vad som är en fornlämning eller inte. Människor har i alla tider varit intresserade av dessa förhistoriska lämningar. Det har gått rykten om att de innehåller värdefulla föremål. Naturligtvis har man inte kunnat hålla sig, utan börjat gräva och plocka i dem. Detta har gjort det svårare att bedöma om en stensättningen är en grav eller inte. I en notering om en stensamling, som beskrivs som ”Fornlämningsliknande lämning”, har inventeraren från Riksantikvarieämbetet skrivit: ”Rektangulär...tämligen flata stenar...Herr Carl Lundgren har vid grävning funnit små anhopningar av fågelben. Själv har han för att hugfästa sitt minne grävt med en flaska mitt i lämningen” 1. Gravfält bestående av 8 domarringar, 2 resta stenar samt 1 klumpsten 2. Stensättning (röse?) 3. Stensättning. Osäker. ”Enl. ortsbo fanns förr en man i Assarp som sprängde mycket sten. Bl.a. skulle stenfoten till gården vara byggd av sådan sten. Kanske kan detta vara förklaringen till den stora mängden skarpkantad sten” 4. Hålväg. 5. Boplats. Undersökt, borttagen. 6. Stensättning. Framkom i samband med Tranemo Textils lagerbyggnad 7. Röse 8. Enl. sägen ska här ha funnits ett röse 9. Gravfält. Provundersökt. ”Svårbesiktigat område med mycket fragmentariska spår av fornlämning 10. Röse 11. Röse. Undersökt och barttagen 1969. Flera brandlager, brända ben 12. Stensättning 13. Stensättningsliknande lämning. Odlingsröse? 14. Röse. Borttagen i samband med vägbygge 15. Stensättning 16. Röse/stensättning (rest av?) 17. .Stensättning 18. Stensättning 19. Stensättning