Materialitet och
symmetrisk arkeologi
Christoph Kilger
2016-02-09
Några inledande funderingar
• Teorier handlar om hur vi tolkar verkligheten, eller det som vi
uppfattar som verklighet. Att ge sig in i en teoretisk tankegång
är en lek med att se på verkligheten på ett annorlunda sätt.
Utmaningen är att ifrågasätta vår förförståelse
• Materialitet och den symmetriska tankegången berör
grundläggande frågor om vår relation till den materiella
världen, den berör också frågor om vem vi är och hur vi är.
• Den materiella verkligheten finns där ute och vi kan upptäcka
den
Verklighetsuppfattningen
och den materiella verkligheten
•
Man kan hävda idag att
verklighetsuppfattningen är resultat av en
fysiologisk process, där synapser i
hjärnan länkas samman och skapar nya
tankebanor. Vi lär oss att se, höra, prata
men också kognitiva förmågor att tänka
och förstå. Det handlar alltså om en slags
kognitiv inlärningsprocess
•
Med andra ord i kognitiva termer lär vi
oss att uppfatta verkligheten. En
konklusion är att vi kan upptäcka nya
aspekter av den tingliga verkligheten som
vi inte trodde var möjliga.
•
För att kunna tänka i andra banor kan vi
behöva vi metaforer, bilder och analogier
Salvador Dali, ”The Persistence of Memory”
som har förmågan att översätta och
visualisera en tankegång.
”För frågan är om det överhuvudtaget går att
föreställa sig människan utan tingen? Har inte
människan alltid varit omgiven av tingen, från
mobiltelefoner och datorer till benskrapor och
knackstenar? Eller existerar det ett ”urtillstånd”
innan tingen, där den nakna människan var fri från
materialismens bojor? ”
V. Melander ”Det obetydliga”
Vad är Ting?
• Ting påverkar oss på många sätt
• Ting är fysiskt närvarande
(materiell dimension)
• Människor använder ting för att
kommunicera med sin omvärld (social
dimension)
• Ting anammar ägarens egenskaper
(personlig dimension)
• Ting ackumulerar historia
(biografisk dimension)
• Ting fylls med värdeassociationer
(autentisk dimension)
• ”Vi skapar ting - på samma sätt som ting
skapar oss” (symmetrisk dimension)
Den antropocentriska världsbilden
Skillsmässan mellan kropp och själ
- Upplysningsfilosofernas metafysik
Descartes
Rationalismen: själen
eller förnuftet, oberoende
av all erfarenhet, är bärare
av fundamental kunskap
om verkligheten
John Locke
Empirismen: all
giltig kunskap
måste gå att
återföra på
sinnesintryck
Material agency and vitality
En relikviekontainer - ett tomt skal?
Den moderna metafysikens asymmetri
En obalans av ontologisk dimension
Den moderna metafysiken
utgår ifrån att människan har
herraväldet över den
materiella världen
Ting blir till:
- objekt
- representation (t.ex. social,
politisk, ekonomisk struktur),
- symbol
Vad är det vi se: ett smycke eller en ”orm”?
Visual performance of snakeland
Ett försök att närma sig det materiellt-mänskliga:
Gosden´s koncept om materiality - mutuality
• Gosdens försök att formulera en idé om det
materiella, dess relation till människor och
koppling till det sociala
• Materiality avser alla mänskliga relationer med
omvärlden (den materiella dimensionen)
• Mutuality avser alla mänskliga relationer mellan
människor (den sociala dimensionen)
• Men det sociala kan uppfattas som styrande
element på bekostnad av det materiella, med
andra ord det materiella ges ingen egen
ontologisk position/utsagovärde
• Denna dikotomi förefaller svårt att överbrygga
Materiality, materials and matter
• Tim Ingold kritiserar just tolkningsansatser inom
antropologin och arkeologin där materiality är
underförstådd mutuality eller immateriality. Men vi
talar inte om tingen själv, det materiella som en
materiell substans (matter), materiens egenskaper
• Det är uppenbarligen svårt att kunna föreställa sig
tingens autonomi i förhållande till mänskliga projekt
och interventioner
• Ting som ting har en tendens att försvinna så fort
man talar om sociala relationer
• Den materiella världens komplexa relationer och
förändringar över tid, det substantiella är en utmaning
att konceptualisera teoretiskt
• Vi är präglade och förinställda att tänka
antropocentriskt
Vem är vi människor egentligen?
Materia - Symbol - Koncept
Sir Colin Renfrew
•
Renfrew försöker närma sig människans
kulturella utveckling utifrån ett
materialitetsperspektiv
•
När började vi skapa den materiella världen
som omger oss?
”The sapient paradox”
Den ”männskliga revolutionen” när vi
skapade symboliska uttryck med Homo
sapiens sapiens 150 000 år i Afrika och
för ca 40 000 år i Europa. Fysiskt
snarlik moderna människor och
utvecklingen av språket.
Men varför tog det så lång tid innan vi
gick från jägare samlare stadium till
mera komplexa samhällen?
Ting och substans
• Enligt Renfrew började en mera långtgående process när vi
engagerade oss med den materiella världen och när vi
omformade materian efter våra behov. När föremålen vi
skapade fick en egen betydelse och i sin tur började
återverka på oss tog utvecklingen fart
• Materiella ting representerar en symbolisk realitet, tingen
är så pass reella eller substantiella så att de refererar till sig
själva, de är substantiva.
• Ett steg i utveckling var bofasthet och när vi började odla.
Bofasthet leder till befolkningstillväxt Under yngre
stenåldern fanns möjlighet att arbeta upp ett materiellt
överskott.
• Det är i bofasta samhällen vi börja skapa, inreda och
möblera vår värld med ting. Tingen när de skapas laddas
med mening, intentioner, koncepter som återverkar på oss.
Metaller, värde och makt – Mer än symboler
• Hanteringen av metaller sammanfaller med uppträdande
av mera komplexa och hierarkiska samhällen,
civilsationer
• Enligt Renfrew var det under bronsåldern att man
började utveckla konceptet rikedom.
• Man börjar byta bronsföremål, uppfatta metaller som
värdeföremål som gav ägaren prestige. En
individualisering, som finner sin uttryck i materiella
symboler.
• De första uttrycken av en mansdominerad krigarideologi
Kontroll över resurserna,
Rustningen från Dendra, Argolis,
Navplion museum
• Brons är inte enbart en symbol som börjar forma
bronsåldermänniskornas materiella verklighet, metallet
blir så pass viktiga att det påskyndar och
konstituerar en materiell identitet.
Den materiella världen som omger oss eller som finns i oss
Ett nätverksperspektiv
Vad är den ”moderna” värdsbilden?
• Den franska sociologen B. Latours arbeten och dess
analys av modernismen = västvärldens självbild
• enligt Latour uppfattar sig de Moderna som helt
väsensskilda från sina förfäder och andra kulturer (ickemoderna) - fast det är en illusion
• alla fenomener i den moderna metafysiken
(verklighetsuppfattning) definieras alltid i motsatspar ,
t.ex. kultur eller natur, även om de består av olika
element
• L. mest kända verk Science in action (1987), Vi har
aldrig varit moderna (1996)
Bruno Latour
Kunskapsproduktionen i det moderna samhället
Naturpol
Samhällspol
Processualismen
Postprocessualismen
• Det moderna samhällets behov att skilja mellan natur och samhälle
som två oförenliga motpoler (dikotomier också subjekt:objekt, nuet:förflutna etc)
• Även andra s.k. icke-moderna samhällen blandar fritt mellan de två polerna men utan
att rensa och renodla slutproduktet på samma sätt som i den moderna författningen
• Båda poler finns också representerade i den senaste 20 årens teoretiska diskussion
inom arkeologin, processualismen och post-processualismen
• Det förflutna antingen som transcendent - avskilt från samtiden (som
naturpolen=processualismen) eller som immanent – en konstruktion av vårt samhälle
och våra värderingar (som samhällspolen=post-processualismen)
Kunskapen och den moderna världsbilden
• Hur produceras kunskap om världen?
• Vem är det som har definitions makten om vad vi vet
och tror på?
• Latours svar – Det är den moderna författningen
• Vår moderna världsbild formas av vetenskapen,
media, organisationer, lagar etc. och kunskap. Det vi
som moderna tror på - produceras, transformeras,
förmedlas och sanktioneras via nätverk (AktörNatverksteori)
• de ideer, objekt, sanningar etc som nätverken kokar
samman och spottar ut till slut kallar Latour för
hyrbrider (t.ex. global uppvärming är en typisk hybrid)
Latours aktör – nätverksteori (ANT)
• Enligt L. produceras den moderna världsuppfattning och
det vi tror på är sant - av olika aktörer – både människor och
icke-människor i s.k. heterogena nätverk
• En aktör i nätverket initierar och manipulerar processen,
men för att få genomslag behöver den hjälp av övriga
aktörer i nätverket
Black-box
hybrid
• Samspelet mellan aktörerna i nätverken är komplex och
processen (och även aktörerna) blir osynliggjorda när
objektet: resultatet, L. kallar för hybrid, dvs produktet av
denna process har passerat black-box
• Genom nätverken får hybriden ontologisk status, dvs den
existerar i det moderna medvetande, ingen ifrågasätter den
Ting från en utgrävning
•
Vi återskapar ting och ger de status som
historiska objekt. Det är olika aktörer,
förordningar, instanser, böcker som förlänar
dem med en ontologisk status: ”En neolitisk
tjocknackig flintyxa finns”
•
Exempel saker som vi gräver upp. De får
egen ”hälsa” (läs konservering), de får egen
”personnummer” (läs registrering) och har
krav till en egen ”bostad” (läs magasin)
•
Tingens ordning skapar också en uppfattning
om oordning, vad som inte är på plats, men
bör vara det.
•
Vem är det som bestämmer?
• Ett symmetriskt perspektiv och förhållningssätt i arkeologin –
utöver en svindlande insikt om vår plats i världen - vad kan det
ge oss för möjligheter att få ny kunskap om världen och
förhistorien?
• De gotländska armbyglarna är intressanta att studera ur ett
materialitetsperspektiv. Varför och hur?
