västerås stads vattenplan
vårt gemensamma
vatten
Sammanfattning av Västerås stads vattenplan 2012–2021
1
västerås stads vattenplan
Västerås stads vattenplan
– Sammanfattning av Västerås stads vattenplan 2012–2021
Förord3
Vattenplan med fokus på åtgärder
4
Vatten för alla
6
Övergödning hotar vattenkvaliteten
8
Miljögifter hamnar i vattnet
10
Fria vandringsvägar för fisk
12
45 miljoner liter vatten per dygn
14
Dricksvatten för miljoner
16
Attraktiva bad med bra vatten
18
Naturens egna reningsverk
19
Dagvatten förorenar Mälaren
20
Risken för översvämningar ökar
21
Fiskeklubb sköter tillsynen
22
Arter som kan påverka ekosystemen
23
Det gemensamma vattnet
24
Alla kan dra sitt strå till stacken
25
Ordlista26
Producerad av Västerås stad i samarbete med Care of Haus och Journalistgruppen media
Text: Journalistgruppen media • Tryck: Edita • Repro: Kraftwerk • Illustrationer: Tobias Flygar,
Jonas Lundin • Fotografer: Jakob Nielsen, Martin Blom, Niclas Bergius, Per G Norén, Per Helgosson
- photographen.nu, Peter Krüger, Pia Nordlander - BildN, Robert Berntoft, Robert Ström, Ulf Palm,
Örnborg Kyrkander. Omslagsbild: Simon Ydhag & Clifford Shirley © Västerås stad 2012
2
västerås stads vattenplan
Foto: Per Helgosson
Västerås har ett fantastiskt läge vid Mälaren och Svartån. Resurserna
vi får från sjöar och vattendrag har bidragit till att göra Västerås till
vad det är idag.
Mälaren ger oss sitt vatten att dricka av och bada i. Det är ett hem
för viktiga växter, smådjur och de fiskar vi fångar som föda och för
rekreation. Växterna, fiskarna och vi människor är beroende av ett
friskt vatten.
Västerås är en växande stad och Mälardalen är en växande region.
Fler och fler människor behöver tillgång till alla de resurser som är
knutna till vatten, samtidigt som fler och fler människor påverkar det.
Vattenresurserna säkrar inte upp sig själva. Det är något vi själva
måste se till. Dricka det, bada i det och bo intill det är något
människor ska kunna göra nu och i framtiden.
Västerås stads vattenplan formulerar målen som staden har för att
säkra upp resurserna knutna till våra vattenmiljöer. Planen innebär att
mängden föroreningar i Mälaren kommer att minska, fiskar kommer
åter att kunna nå sina lekplatser och produktionen av dricksvatten
kommer att bli säkrare. Detta är viktigt, inte minst för att behålla
Västerås attraktionskraft. För vad vore Västerås utan sitt vatten?
ulla persson, kommunstyrelsens ordförade,
västerås stad
3
västerås stads vattenplan
David Liderfelt, projektledare
för Västerås stads vattenplan.
4Foto: Peter Krüger
västerås stads vattenplan
Vattenplan med
fokus på åtgärder
Västerås stad vill säkra sina vattenresurser
och höja statusen på vattnets kvalitet på
kort och lång sikt. Det är viktigt för att
invånarna ska ha tillgång till bra vatten.
Därför har en vattenplan med flera åtgärder
tagits fram i ett brett samarbete mellan
kommunala förvaltningar och bolag.
Det är många intressen som ska samsas kring
vattnet. Ett par miljoner människor dricker
Mälarens vatten, badar, paddlar och åker
skridskor, äter fisk från sjön och använder
produkter som fraktas på vattnet. Men Mälaren
får också ta emot näringsämnen, kemikalier
och miljögifter som innebär stora påfrestningar
på det livsviktiga vattnet. I förlängningen hotar
det både miljön och människors hälsa.
För att komma till rätta med problemen
har Västerås stad utarbetat en vattenplan som
ska gälla fram till år 2021. Planen innehåller
såväl analyser och problembeskrivningar som
visioner, mål och åtgärder. Bakom vattenplanen,
som kommunfullmäktige antog den 4 oktober
2012, ligger flera års arbete.
Fakta EU:s ramdirektiv
Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt
regelverk, ramdirektivet för vatten, för att bevara
och förbättra vattenmiljön i Europas grund- och
ytvatten. Målet är att alla vatten ska ha god
status och vattenkvaliteten får inte försämras.
Ramdirektivet betonar att vatten är gränslöst och
att vi måste samarbeta över både nationsgränser
och andra administrativa gränser för att säkra en
god vattenkvalitet och tillgång till vatten.
David Liderfelt är biolog och den som har
samordnat framtagandet av vattenplanen. Han
är glad att arbetet har fått ta tid och att så många
har varit involverade.
– Processen har varit väldigt värdefull. Vatten
berör hela samhället, men olika förvaltningar och
verksamheter tar hand om enskilda delar. Nu har
vi en gemensam bild av vad som ska göras och
det är allas ansvar att det som står i planen
blir gjort.
David förklarar att det i dagsläget knappt finns
några vatten i Västerås som har god status enligt
den klassning som Vattenmyndigheten gjort.
I och med EU:s ramdirektiv för vatten ställs högre
och tydligare krav på vattenkvaliteten och på
kommunernas ansvar för vattenfrågorna.
I vattenplanen redovisas områden som är
nödvändiga att komma tillrätta med för att få
en bra kvalitet på vattnet. Minskad övergödning
och mindre utsläpp av miljöupgifter är två viktiga
områden. Att bygga bort vandringshinder för
fisk och öka kunskapen om vilka risker som
klimatförändringarna för med sig för vattnet
är andra exempel.
– Vi är faktiskt redan igång med många av
de åtgärder som ska göras enligt vattenplanen,
säger David.
Med ett brett spektrum av åtgärder och
många som är med och tar ansvar har han gott
hopp om vattenkvaliteten i Västerås.
– Vi jobbar för att nå en bra status på vattnet.
Och jag upplever att västeråsarna vill värna om
vårt gemensamma vatten.
5
västerås stads vattenplan
Vatten
för alla
Alla människor har ett förhållande till vatten. Det finns
överallt och cirkulerar hela tiden, vilket både är en förutsättning
för liv och ett hot. Det är vattnet som ser till att näringsämnen
kommer dit de ska. Men vattnet transporterar också förore­
ningar som förgiftar och förstör. Och ett alltför näringsrikt
vatten bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag.
Betydelsen av en hög vattenkvalitet kan inte nog understrykas
för alla som bor och verkar runt Mälaren. Vi använder sjön för bad
och rekreation, vi äter fisken och cirka två miljoner människor får
sitt dricksvatten från Mälaren.
Påverkas vattenkvaliteten för mycket kommer det att slå tillbaka
på oss som lever idag, men framförallt på våra barn och barnbarns
möjligheter att leva ett gott liv längs Mälarens stränder.
Västerås stad har tagit fram en vattenplan som bygger på EU:s
vattendirektiv. Planen ska långsiktigt garantera att Mälaren och
Västerås övriga vattendrag håller en så hög kvalitet att staden kan
existera och blomstra många generationer framöver.
Vattenplanen innehåller mål och konkreta åtgärder som berör
oss alla. Det handlar om kommunens arbete med att t.ex. säkra
dricksvattentäkter, bygga dammar som tar hand om dagvatten och
underlätta för fisk att vandra till sina lekplatser i Svartån. Men också
om företag och lantbrukare, som måste dra sitt strå till stacken för
att minska utsläpp av miljögifter och näringsämnen.
Sist men inte minst finns det mycket som var och en kan göra
i sin egen vardag för att vårt gemensamma vatten ska säkras för
framtiden.
Illustration: Tobias Flygar
6
västerås stads vattenplan
7
västerås stads vattenplan
Övergödning hotar
vattenkvaliteten
Våra sjöar och vattendrag får ta emot mer
näringsämnen än vad som är hälsosamt.
De mår inte bra av för mycket kväve och
fosfor och riskerar att växa igen. En varm
sommardag kan en grön soppa av algblom­
ning också sätta stopp för svalkande bad.
Men det går att minska övergödningen.
Övergödning beror på att det kommer ut
för mycket näringsämnen i sjöar och vattendrag. Kväve och fosfor bidrar till att sjöar växer
igen och att syremängden minskar.
Maria Lundin, handläggare på miljöoch hälsoskydds­förvaltningen
i Västerås. Foto: Peter Krüger
8
– Igenväxning är delvis en naturlig process, men
övergödningen späder på, säger Maria Lundin vid
miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås.
Mälaren är mycket viktig förklarar hon,
det är därifrån västeråsarna får sitt dricksvatten.
Dessutom mynnar Mälaren ut i Östersjön och
späder på de redan stora problem med över­gödning som finns där.
De största källorna till övergödningen är
jord­bruk, avloppsreningsverk och enskilda
avlopp.
Maria Lundin berättar att det har gjorts
insatser för att bygga våtmarker, dammar och
skyddszoner för att få vattnet att stanna upp.
Då kan fosfor och partiklar sjunka till botten
och kväve omvandlas till kvävgas. Att hantera
stallgödsel på rätt sätt när det gäller lagring
och spridning minskar också utsläppen.
Även enskilda avlopp kan bidra till övergödningen om näringsämnen läcker ut. I Västerås
finns 3 700 enskilda avlopp som inte är anslutna
till det kommunala avloppsnätet. Nu är nästan
alla dessa godkända och har tillstånd.
– Vi ska börja med tillsyn av enskilda avlopp
som är äldre än 20 år, det är cirka tusen avlopp
och många av dem behöver grävas om, berättar
Maria.
Andra sätt att minska övergödningen är att
använda fosfatfria tvättmedel i tvättmaskinen,
och att båtar inte tömmer sitt toalettavfall i sjön,
utan använder de tömningsanläggningarna som
finns i Västerås.
västerås stads vattenplan Fosfordammar och våtmarker är viktiga åtgärder för
att minska mängden övergödande ämnen till sjöar och
vattendrag. I dammen sjunker näringsämnen till botten eller
omsätts av växt- och djurlivet i vattnet.
Foto: Robert Ström
Åtgärder:
övergödning
• Aktivt arbete för att få till våtmarker och fosfordammar på såväl stadens som privatägd mark.
• Tillsyn på lantbruk och fastigheter med enskilda avlopp.
Mål:
• Anläggande av latrintömningsstationer för fritidsbåtar.
övergödning
• Ombyggnation av avloppsreningsverket.
• Mängden näringsämnen till Mälaren och
tillrinnande vattendrag ska minska.
• Åtgärder kopplade till dagvattnet.
9
västerås stads vattenplan
Miljögifter
hamnar i vattnet
– Västerås är en stor stad med
metallindustri, mycket trafik
och många koppartak. Det är
en hel del föroreningar som
därmed kommer ut i vattendragen.
Det bästa är naturligtvis att
över huvud taget inte släppa ut
farliga ämnen och kemikalier
– men det som ändå kommer
ut måste tas om hand. För att
hindra miljögifter att läcka ut i
vattnet genomförs därför saneringar och andra
åtgärder. Bland annat har 66 000 ton förorenade
jordmassor grävts bort från ett starkt förorenat
område vid Mälaren, där det gamla gasverket låg.
Dammar för att rena dagvattnet är ett annat
exempel på åtgärder.
En stor sedimentundersökning i Mälaren
visar att det finns höga halter av TBT (tributyl­
tenn) som tidigare var vanligt i bottenfärger för
båtar. TBT förbjöds 1989. Ändå finns det kvar
i vår miljö, och analysresultatet visar att det
fortfarande används. Traditionella båtbottenfärger avger giftiga ämnen för att motverka
påväxt av alger och havstulpaner. Men gifterna
sprids i vattnet och påverkar djur och växter
eftersom ämnena är svåra för naturen att
bryta ner.
– TBT är väldigt giftigt även i låga halter,
säger Anna. Det kan ge cancer och påverkar till­växt och fortplantning hos djur och människor.
Anna Kruger, samordnare för
Västerås stads arbete med
föroreningar i mark och vatten.
Foto: Peter Krüger
Västerås är en gammal industristad,
så vi vet att det kan finnas höga halter
av tung­metaller i Mälarens vatten och
botten­sediment. Vid den senaste under­
sökningen hittades höga halter av ett
mycket giftigt ämne som ingår i botten­
färger för båtar.
Anna Kruger är samordnare för Västerås
stads arbete med föroreningar i mark och vatten.
Hon tycker att vi människor i större utsträckning
ska tänka på hur vi hanterar kemikalier, t.ex. att
inte tvätta bilen på garageuppfarten eller hälla ut
lösningsmedel, färger, mediciner och oljor i avloppet. Inte heller bekämpa ogräs med Roundup
eller andra giftiga kemikalier. Allt kommer
nämligen ut i vatten­- dragen och därmed i vårt
dricksvatten.
– Ingenting försvinner. Det bara omvandlas,
och förr eller senare påverkar det oss, säger Anna.
Hon berättar att vanliga föroreningar i
Västerås är oljor och tungmetaller som bly,
koppar och zink.
10
västerås stads vattenplan
Under 2012 har en stor sedimentundersökning
genomförts i Västeråsfjärden för att kartlägga mängden
föroreningar. Undersökningarna genomfördes från
forskningsfartyget R/V Sunbeam under ledning
av Per Jonsson. Foto: Martin Blom
Åtgärder:
miljögifter
• Sammanställa befintligt kunskapsunderlag
och utreda de viktigaste källorna för miljögifter.
• Kemiska bekämpningsmedel ska inte användas av Västerås stad på hårdgjorda ytor.
Mål:
miljögifter
• Belastningen av föroreningar via dagvattnet
ska minskas med 20 % till år 2021.
• Utreda möjligheter att anlägga tvättar för
båtbottnar och möjlighet att erbjuda alternativa bränslen för småbåtar.
• Ta fram en dagvattenplan.
11
västerås stads vattenplan
Fria vandrings­
vägar för fisk
Elproduktionen i Turbinhuset i Västerås var en
viktig anledning till att Asea etablerade sig i Västerås.
Baksidan av myntet är att fisken inte når sina
lekområden. Att skapa fria vandringsvägar för
fisk är en av målsättningarna i vattenplanen.
Foto: Ulf Palm
12
västerås stads vattenplan
Vi människor har rätat ut bäckar, byggt
kraftverk, dämt upp och dikat ut våtmarker.
Syftet har varit att producera el eller få bättre
förutsättningar för odling. Men samtidigt
har det försvårat för fiskar att föröka sig och
medfört förlust av viktiga ekosystem.
Nära utloppet i Mälaren rinner Svartån
genom Västerås stadskärna med stadshuset
och slottet på var sida. Vid Slottsbron ligger ett
kraftverk som har producerat el sedan slutet av
1800-talet. Det är Sveriges äldsta vattenkraftverk i drift, en kulturhistorisk byggnad och en
symbol för Västerås utveckling som industristad. Men det är också ett hinder för fiskar att
röra sig fritt i ån. Asp är t.ex. en utrotningshotad
fisk som lever i Mälaren och går upp i Svartån
för att fortplanta sig. Vid Slottsbron blir det
dock stopp, än så länge.
Jan Melander, stadsantikvarie i Västerås,
berättar att det nu planeras för en vandringsväg i vattnet förbi Turbinhuset. Själva huset,
som är ett viktigt inslag i stadsmiljön, kommer
Jan Melander, strateg och
stadsantikvarie på kultur-, idrottsoch fritidsförvaltningen.
Foto: Peter Krüger
att vara kvar. Och en välgjord fiskväg kan bli
en tillgång i stadsmiljön runt Fiskartorget,
anser han.
– Vi kan behålla det som finns och ändå
tillmötesgå behoven för vatten­­levande djur.
Det blir en vinst för alla.
Längre upp i Svartån ligger nästa hinder,
Falkenbergska kvarnen. Även där anser Jan att
olika intressen kan samsas för att både bevara
den gamla kvarnen och bygga bra vattenvägar
som låter fisken vandra vidare uppför ån.
Men det behövs även andra fysiska för­ändringar. För att få bra kvalitet på vattnet i sjöar
och vattendrag är våtmarker och dammar
viktiga.
– I Västerås byggs dammar som samlar upp
dagvatten, förklarar Jan. I dammarna står vattnet
stilla och renas från kväve, fosfor och metaller.
En annan metod är att rätade diken och
bäckar återskapas och blir mer ringlande, vilket
också renar det vatten som så småningom
hamnar i Mälaren.
Mål:
vandringsvägar för fisk
• Fiskar och annan vattenlevande fauna har fri passage i Svartån fram till Skultuna och
förbi Nykvarn i Sagån, senast 2021.
• Västerås stad ska arbeta aktivt för att återställa och upprätthålla natur- och
kulturvärden i Västerås vattenmiljöer.
Åtgärder:
vandringsvägar för fisk
• Ta fram de underlag som behövs för att
skapa fria vandringsvägar.
• Utföra natur- och kulturvärdesbedömningar.
• Ta fram en fiskevårdsplan.
13
västerås stads vattenplan
VATTENVERK
FLOCKNINGSMEDEL
1
2
3
4
TILL AVLOPPSRENINGSVERKET
45
miljoner liter
vatten per dygn
14
västerås stads vattenplan
Illustration:
Tobias Flygar
KLOR
KALK
5
Så går det till att rena
Mälarens vatten
Mälarens råvatten pumpas in i Västerås
vattenverk och renas och smaksätts
i flera steg:
1.Grövre föroreningar som följer med
råvattnet silas bort i finmaskiga,
roterande silar.
Vattenverket i Västerås levererar cirka 45
miljoner liter färskt dricksvatten per dygn.
De flesta som bor i Västerås får sitt dricks-­
vatten från Mälaren, men innan det hamnar
hemma i vattenkranen måste det renas. Det
sker på mekanisk och kemisk väg samt genom
att vattnet filtreras genom en grusås. Läs mer
om de olika reningsstegen i rutan här intill.
Västerås vattenreningsverk ligger vid Hässlö
på Badelundaåsen, med ett satellitverk vid
Fågelbacken nära Hökåsen.
2.Därefter tillsätts ett flockningsmedel
som får mindre lerpartiklar och andra
föroreningar att flockas under långsam
omrörning.
3.I sedimenteringsbassängerna sjunker
flockarna till botten och bildar slam
som avlägsnas och pumpas till
avloppsreningsverket.
4.Via ett sandfilter passerar vattnet till så
kallade infiltrationsdammar vid Hässlö
och Fågelbacken. Där sjunker vattnet
ner i grusåsen och bildar ett konstgjort
grundvatten. Vattnet rör sig sakta
genom åsen till de brunnar varifrån det
pumpas upp. Nu har vattnet fått bättre
smak och en jämnare temperatur.
5. Vattnet desinficeras och pH-justeras
innan det pumpas ut i ledningsnätet.
15
västerås stads vattenplan
Dricksvatten för
miljoner
Dricksvattnet i Västerås hämtas från Mälaren,
Sveriges tredje största sjö och vattentäkt för
cirka två miljoner människor i Mälardalen.
Det livsviktiga vattnet måste ha bra kvalitet,
men påfrestningarna på sjön är stora.
Kemikalier och föroreningar är exempel på
hot mot dricksvattnet.
Vattnet som rinner ut i kranen hos västeråsarna pumpas in i Hässlö vattenverk vid Björnön,
renas och filtreras genom Badelunda­åsen och
pumpas genom ledningsnätet för att slutligen
komma ut i kranen hemma i bostäderna. Birger
Wallsten, som är planerings­chef vid Mälare­
nergi Vatten, berättar att Badelunda­åsen har
en stor fördel.
– Åsen renar vattnet från Mälaren och
fungerar samtidigt som ett stort magasin.
Det jämnar ut vattnets temperatur under året
och ger det en grundvattenkaraktär.
Birger Wallsten, planeringschef
vid Mälarenergi Vatten.
Foto: Peter Krüger
16
Det finns många verksamheter som påverkar
Mälarvattnet. Kemikalier, växtnäringsämnen
och utsläpp från sjöfarten är några exempel på
hot mot vattnets kvalitet.
– Allt organiskt material och lerpartiklar
renas i vårt vattenreningsverk. De största hoten
är ämnen som löser sig i vatten, petroleum­
produkter och liknande. Sabotage kan också
vara ett hot, säger Birger.
Han berättar att det ständigt pågår ett arbete
för att skydda dricksvattnet. År 2011 antogs
nya skyddsföreskrifter och skydds­områden.
Där regleras vad som inte är tillåtet och vilka
restriktioner som gäller. Att föreskrifterna
efterlevs kontrolleras av stadens miljö- och
hälsoskyddsförvaltning.
– Andra saker vi jobbar med är exempelvis
att kontrollera att alla brandposter är låsta och
att stängsla in känsliga områden.
Birger påpekar också att det
är viktigt att alla tänker sig för
och inte spolar ner kemikalier,
läkemedel och lösningsmedel
i toaletten och avloppet.
– Vissa giftiga ämnen går
nämligen rakt genom avloppsreningsverket och ut i Mälaren,
påpekar han.
västerås stads vattenplan
Mål:
dricksvatten
• Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar
ska skyddas och bevaras så att den framtida
vattenförsörjningen tryggas.
Åtgärder:
dricksvatten
• Ta fram förslag på reservvattenförsörjning.
• Utreda hur de kvarvarande obrutna åsavsnitten bör skyddas.
• Utreda skydd av större enskilda vattentäkter.
Foto: Jakob Nielsen
17
västerås stads vattenplan
Attraktiva bad
med bra vatten
Västerås är en vattennära stad som vill
erbjuda sina invånare attraktiva badplatser
med hög vattenkvalitet.
Det finns nio allmänna badplatser i
Västerås, med Gäddeholm som det senaste
tillskottet. Hökåsengropen är inte en kommunal badplats i dagsläget och räknas därför ej som
allmän. Vid Lögarängen görs dessutom en större
ombyggnad för att skapa en modern, stadsnära
badplats vid Mälarens strand.
Anläggandet av en ny badplats vid Lögarängen är ett
steg mot att göra Västerås till
en ännu roligare vattenstad.
Illustrationen visar planerna
för området. Redan till badsäsongen 2013 kan detta bli
verklighet.
18
Ett hot mot kvaliteten på badvattnet är bakterier
som kan följa med orenat avloppsvatten ut i
Mälaren. Ett annat problem är övergödning, med
grumlat vatten och algblomning som följd.
De generella åtgärder som anges i vattenplanen,
för att långsiktigt trygga försörjningen av dricksvatten,
är också bra för badvattnet.
Badvattnet kontrolleras regelbundet under hela
badsäsongen och resultatet från analyserna går det
att ta del av på Smitt­skyddsinstitutets webbplats:
www.badplatsen.smittskyddsinstitutet.se.
Badplatser i Västerås: Sandabadet i Kvicksund (1),
Johannesberg (2), Lövudden (3),
Lögarängen (4), Östra Holmen (5),
Framnäs (6), Björnöbadet (7),
Södra Björnön – ej kommunal badplats
(8), Gäddeholm (9), Sundängen (10)
och Hökåsengropen – ej kommunal
badplats (11).
11
4
3
5
6
8
1
10
7
2
9
västerås stads vattenplan
Frövisjön utanför Skultuna före och efter den lyckade
restaureringen. Den lilla bilden visar den återskapade sjön.
Foto: Niclas Bergius
Naturens egna reningsverk
Många växter och djur är helt beroende
av den rika miljön i grunda våtmarker.
Våtmarkerna fungerar även som naturens
reningsverk och vattenmagasin vid över­
svämningar.
Genom århundradena har våtmarkerna
varit livsviktiga för människan. Djur har betat
på strandängar, hö har slagits till djuren och
människor har fiskat och jagat i de artrika
miljöerna. Nu är inte behoven desamma, men
våtmarkerna är inte mindre viktiga för det.
De behövs för den biologiska mångfalden, men
också för att rena och lagra vattnet. Våtmarker
är ofta även attraktiva platser att besöka.
När våtmarker försvinner eller utarmas
ökar övergödningen i sjöar och hav, eftersom
våtmarkerna fungerar som ”reningsverk” som
tar hand om läckande näringsämnen från jordoch skogsbruk.
Kanske är våtmarkerna även viktigare än
någonsin med tanke på den ökade nederbörden
som klimatförändringarna för med sig. Eftersom
de kan hålla kvar vatten i landskapet motverkar
och lindrar våtmarker effekterna av över­
svämningar.
En stor del av Sveriges ursprungliga
våtmarker har försvunnit genom utdikning och
uppodling, och många av de som finns kvar är
starkt påverkade av mänsklig verksamhet.
Att anlägga och restaurera olika slags
våtmarker, såväl i stadsmiljön som på landsbygden, är därför viktigt. Det kan handla om
allt från dagvattendammar och småvatten för
groddjur till bete av strandängar och våtmarker
i jordbrukslandskapet.
Inom ramen för Västerås stads natur- och
kulturmiljöplan ska 150 hektar våtmarker och
25 så kallade småvatten anläggas eller restaureras
på stadens initiativ.
Lyckad restaurering
Frövisjön utanför Skultuna är ett exempel på
ett lyckat våtmarksprojekt. Den igenväxta sjön
har återskapats genom att vattennivån höjts
och att området betas. Frövisjön är nu en av
Västerås främsta fågellokaler. Restaureringen
har skett i samarbete med markägarna och
Länsstyrelsen i Västmanlands län.
19
västerås stads vattenplan
Dagvatten från hustak och hårda
ytor hamnar orenat i olika vattendrag
och så småningom i större sjöar.
Genom dammanläggningar och
diken kan vattnet istället infiltreras i marken,
där föroreningar avskiljs och översvämningar
nedströms förhindras. På detta sätt skapas trevliga
miljöer i stadsmiljön, som även är värdefulla för
växter och djur. Illustration: Tobias Flygar.
Dagvatten förorenar Mälaren
Regn och smältvatten från t.ex. vägar och
hustak kallas dagvatten. Ofta rinner det
orenat ut i sjöar och vattendrag. Att bygga
särskilda dammar som fångar upp vattnet
och får det att rinna långsammare är ett
sätt att minska risken för översvämningar
och transport av föroreningar.
I naturen tas dagvatten upp av växter eller
renas när det rinner genom marken. Men i en
stad med många tak, mycket asfalt och stenlagd
mark rinner vattnet snabbt av de hårda ytorna
och ner i dagvattenbrunnar och diken. På så
sätt transporteras föroreningar till våra sjöar och
vattendrag, och ibland även till grundvattnet.
Problemen är särskilt stora i samband med
kraftiga skyfall, eftersom regnet spolar med sig
stora mängder ämnen som har legat på vägar
och hustak.
Största källan till föroreningar i dagvattnet
är trafiken. Bilavgaser, olja, drivmedel och slitage
från däck följer med dagvattnet.
Från vissa områden renas dagvattnet i
dammar eller oljeavskiljare, men i Västerås rinner
det mesta orenat till Mälaren. En del hamnar
också i avloppsreningsverket som oönskat så
kallat tillskottsvatten.
20
Föroreningarna i vattnet kan bland annat orsaka
förhöjda halter av näringsämnen som kväve
och fosfor, förorena bottnarna och skada växter
och djur.
Den dagvattenplan som Västerås stad och
Mälarenergi håller på att ta fram är inriktad på
att ta hand om föroreningar nära källorna och
att skapa en så trög avrinning som möjligt. En
långsam avrinning från att vattnet når marken
innebär att föroreningar i högre grad kan avskiljas
och översvämningar förhindras.
Mål:
dagvatten
• Föroreningar som förs med via dagvattnet
ska minska med 20 %.
Åtgärder:
dagvatten
• Ta fram en dagvattenpolicy och en dagvattenplan med åtgärder och principer för hur dagvattnet ska hanteras.
västerås stads vattenplan
8 juli 2012 drabbades Västerås, för andra sommaren i rad,
av kraftiga skyfall. I och med klimatförändringarna förväntas
skyfall och andra extrema vädersituationer bli vanligare.
Foto: Per G Norén.
Risken för översvämningar ökar
Världen står inför klimatförändringar som
även påverkar oss i Västerås. I första hand
behöver utsläppen av så kallade klimat­gaser
minska för att minimera den globala
temperaturökningen.
Västerås stad har ett klimatprogram som
visar hur vi ska reducera vår klimatpåverkan.
Men vi behöver också rusta oss för att klara de
förändringar som kommer. Därför ska även en
plan för klimat­a npassningen utarbetas.
Mål:
klimatförändringar
• Att minimera riskerna för skador vid extrema
vädersituationer och havsnivåhöjningar.
I vår region bedöms att det kommer att bli allt
varmare vintrar med mindre snö och tjäle och
mer regn. Förändringarna kommer att påverka
vattenkvaliteten negativt och sannolikheten
för översvämningar ökar.
Det blir nödvändigt att kunna ta hand om
stora vattenmängder oftare och anpassa dagvatten­
systemet och stadsbyggnaden utifrån det.
Vi behöver även analysera riskerna för
dricksvattenförsörjningen när klimatet förändras,
och säkra kapaciteten i avloppssystemet.
Åtgärder:
klimatförändringar
• Utreda riskerna av ett förändrat klimat på
vattenkvalitet och vattenförsörjning
21
västerås stads vattenplan
Fiskeklubb sköter tillsynen
Det är många som fiskar i Mälaren och
andra vatten runt Västerås. Totalt arrenderar
Västerås stad ut 1 500 hektar fiskevatten.
Som ägare av fiskevatten vill staden främja
ett hållbart fiske och en bra balans mellan
yrkes- och fritidsfisket.
Totalt finns det ett trettiotal fiskarter i
Mälaren, varav ett tjugotal också kan påträffas
i Svartån. Gädda, gös och abborre tillhör de
vanligaste arterna för både yrkes- och fritidsfisket.
Men i vattnen runt Västerås finns även
mal, som kan väga runt 100 kg, liksom ål och
asp. Alla dessa är rödlistade, vilket innebär att
de är hotade arter som av olika anledningar
har svårt att överleva. För aspen är problemet
att den inte kan gå upp i Svartån och leka
längre än till Slottsbron. Det är skälet till
de planer som finns på att bygga särskilda
vandringsvägar för fisk, så att de kan ta sig
förbi kraftverk och andra hinder.
Fiskeklubben Aspen är den största fiskeklubben i Västerås, med cirka 150 medlemmar.
Men antalet fritidsfiskare – eller sportfiskare
som alltfler numera säger – är betydligt större
än så, berättar Aspens ordförande Per-Arne
Blomberg.
– Uppskattningsvis finns det omkring en
miljon sportfiskare i Sverige. Omsatt till Västerås
innebär det minst 10 000 personer. Till detta
kommer alla de som någon gång metar med
barn och barnbarn.
Västerås stad har lagt ut fisketillsynen längs
Svartån och de centrala Mälarstränderna på
Fiskeklubben Aspen. Uppdraget för de 15
tillsynsmännen är att kontrollera fiskekort
(för delar av Svartån) och se till att reglerna för
fritidsfisket följs, men även att plocka skräp
som fiskare lämnat efter sig.
– De vanligaste felen är för många spön
och att för liten gös tas upp, säger Per-Arne.
Men det handlar oftast mer om okunskap än
medvetet ”tjuvfiske”.
Aspen är en hotad fiskart som förekommer i Mälaren.
Illustration: Jonas Lundin
Fiske är en populär sysselsättning
i Västerås, där det kan finnas över
10 000 sportfiskare. Mälarens och
Svartåns artrika miljöer har en stor
potential för fritidsfiske. Här ser vi
Per-Arne Blomberg, ordförande
i Fiskeklubben Aspen.
Foto: Pia Nordlander, BildN
22
Åtgärder:
fritidsfiske
• Utreda fiskerätten på stadens vatten.
• Ta fram en fiskevårdsplan.
västerås stads vattenplan
arter som kan på­
verka ekosystemen
Växt- och djurarter som avsiktligt eller oavsiktligt förs in till nya miljöer av människan
benämns som ”främmande arter”. Vissa arter orsakar inga större problem, medan andra
kan påverka människor och ekosystemen på olika sätt. Det är inte lätt att förutsäga
konsekvenserna av att föra in nya arter, och det är ofta svårt att rätta till problemen i efterhand.
Här är några exempel på främmande arter som på olika vägar hamnat i Västerås.
Signalkräfta
Signalkräftan har runt
om i Sverige slagit ut den
inhemska flodkräftan, som
en följd av utplanteringar.
I Svartåns avrinnings­
område har det tidigare varit gott om flodkräfta,
men idag finns den endast kvar på ett fåtal
platser. Signalkräftan är inte särskilt spridd
i Mälaren, men talrik i Svartån.
Vattenpest
I Sverige finns två arter,
vattenpest och smal vatten-­
pest, som oavsiktligt intro-­
ducerats i Sverige från
Amerika. Vattenpest är redan
utbredd i Mälaren och smal vattenpest bedöms
ha en omfattande tillväxt. Vattenpest förekommer
även i Västerås, vissa år med stora bestånd.
Sjögull
Vandrarmussla
Vandrarmusslan
härstammar från Svarta
havet och hittades i
Mälaren för första gången
1925. Arten förekommer
främst i östra Mälaren och är vanlig i t.ex.
Ekoln utanför Uppsala. I Västerås är arten
påträffad vid Svartåns mynning samt vid
Kvicksund.
Foto Singalkräfta, Vandrarmussla,
Vattenpest och Sjögull: Örnborg Kyrkander.
Foto Ullhandskrabba: Robert Berntoft.
Sjögull kommer ursprungligen från Mellan­europa
och Asien och kan bilda
stora, täta bestånd som
växer till snabbt. I Mälaren
skapar arten problem i de västra delarna, men
den har även etablerat sig vid Kvicksund.
Ullhandskrabba
Ullhandskrabban är en
kinesisk krabba som
sanno­likt förts till Europa
med barlastvatten. Arten
påträffades i svenska vatten
på 1930-­talet. I Mälaren har det skett en ökning
sedan 1990-talet, åtminstone fram till år 2007.
23
västerås stads vattenplan
Det gemensamma
vattnet
Foto: Peter Krüger
Vattenråd
Vattnet är i ständig rörelse och alltid på väg
någonstans. Det rör sig mellan kommuner,
korsar länsgränser och passerar andra
administrativa områden. Under denna resa
transporteras föroreningar från olika
verksamheter och hamnar i en annan miljö.
Vill vi bli av med vattnet på ett ställe, får vi
ta hand om det på en annan plats.
Vattenfrågorna berör i högsta grad Västerås
stad med våra olika förvaltningar, staber och
bolag. Därför är det viktigt att samverka kring
vattenfrågor, både inom kommunen och mellan
olika intressenter inom de olika tillrinningsområdena.
24
I mars 2012 bildades Sagåns och Svartåns
vattenråd. I vattenrådens styrelser sitter
representanter från näringslivet, areella näringar
(jord- och skogsbruk), ideella organisationer
och berörda kommuner.
Läs mer om vattenråden på www.vasteras.se
och www.sala.se.
Vattenvårdsförbund
Sedan tidigare finns Mälarens vattenvårds­
förbund där kommuner runt Mälaren samverkar
kring miljökontroll. Från och med 2012 arbetar
förbundet även aktivt med att få igång åtgärder
för att nå god status.
Läs mer om Mälarens vattenvårdsförbund
på www.malaren.org.
västerås stads vattenplan
Alla kan dra sitt
strå till stacken
Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten kräver många gånger stora insatser från
kommunens eller företagens sida. Men det finns mycket som var och en kan göra
i sin egen vardag, vi kan alla dra vårt strå till stacken. Här är några exempel som
handlar om biltvätt, läkemedel, fritidsbåtar och vardagskemikalier.
Tvätta bilen i tvätthallar med reningsanläggning
Det är viktigt att inte tvätta bilar på gator och garageuppfarter, eftersom
vattnet då går orenat med tungmetaller och oljerester direkt ut i dagvattenbrunnar och vidare till sjöar och vattendrag. Använd istället en tvätthall med
egen vattenrening. Om du absolut måste tvätta bilen hemma, ställ den på gräs
eller grus – långt från vattendrag, dagvattenbrunnar och dricksvattenbrunnar.
Lämna överblivna läkemedel till apoteket
Läkemedel hamnar i avloppsvattnet när de utsöndras ur kroppen, men också
genom att överblivna läkemedel spolas ner i toaletten. Eftersom avloppsrenings­
verken inte är anpassade för läkemedelsrester hamnar mycket av dessa i sjöar
och vattendrag, där fiskar och fåglar påverkas och andra miljöproblem kan
uppstå. Lämna därför överblivna läkemedel på ett apotek.
Tvätta båten och töm med slamsug
I Mälaren och andra insjöar är alla bottenfärger som är klassade som bekämp­
ningsmedel förbjudna att använda. Den mest miljövänliga metoden för att
förhindra påväxt av bland annat alger är att tvätta båten. Gärna där det finns
en spolplatta, som samlar upp restvattnet. År 2015 införs ett förbud mot att
släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar. Töm istället tanken med slamsug.
Köp miljömärkta varor
Kemikalier finns överallt i vår vardag, t.ex. i hygienprodukter, kläder och
plast. Många kemikalier är giftiga och kan vara skadliga för både miljön och
människors hälsa. De hamnar ofta i avloppsvattnet och kan vara svåra för
reningsverken att ta bort. Använd rengörings-, disk- och tvättmedel som är
miljömärkta. Överdosera inte och håll utkik efter ekologiska kläder i butiken.
25
västerås stads vattenplan
Ordlista
Algblomning: Massförekomst av en eller flera
arter av växtplankton (encelliga alger) eller cyanobakterier (har tidigare kallats blågröna alger, men är
egentligen inte en alg). Algblomningar är ett symptom
på övergödning.
Allmän badplats: Badplats som kommunen
sköter och kontrollerar med avseende på smittämnen
m.m.
Dagvatten: Regn och smältvatten från t.ex. vägar
och hustak. Ofta rinner det orenat ut i sjöar och
vattendrag.
Dagvattendamm: Dammar som fångar upp regnoch smältvatten och får det att rinna långsammare för
att på så sätt minska risken för översvämningar och
transport av föroreningar till sjöar och vattendrag.
Dricksvattentäkt: Uttag av ytvatten eller grundvatten för dricksvattenproduktion.
Enskilda avlopp: Avlopp som inte är anslutna till
det kommunala avloppsnätet.
Fiskväg/Vandringsväg: En konstgjord passage
för vattenlevande organismer förbi ett vandringshinder.
Fosfordamm: En mindre damm som anläggs
i jordbruksmark för att ta bort fosfor från vattnet.
FOSFOR/KVÄVE: Grundämnen som behövs för allt
biologiskt liv. Fosfor och kväve är oftast begränsande
för den totala mängden biologiskt liv som kan finnas.
Vid övergödning tar ofta ett fåtal arter över livs­
utrymmet. Mindre mängder av fosfor och kväve ger
ofta artrikare miljöer.
Sediment: De partiklar som ”faller” till botten
i ett ytvatten.
Småvatten: Liten vattensamling (under 1 ha)
som saknar genomrinning. Dessa är ofta värdefulla
för groddjur.
Vandringshinder: Hinder som stoppar djur från
att vandra. För fisk är det ofta dammar vid vattenkraftverk eller vägtrummor som utgör problem när
fisken ska leka.
Vattenförvaltning: Det svenska arbetet utifrån
EU:s ramdirektiv för vatten.
Vattentäkt: Uttag av ytvatten eller grundvatten.
Våtmark: Samlingsnamn för en mängd olika
naturtyper såsom myrar, stränder, kärr och mossar.
Den ekologiska betydelsen av våtmarker är stor.
De fungerar även som naturens reningsverk och
vattenmagasin vid översvämningar.
Ytvatten: Vatten som finns på jordytan, d.v.s. sjöar,
vattendrag, våtmarker och hav.
Åsavsnitt: En specifik del av en rullstensås.
Övergödning: När för mycket närings­ämnen som
kväve och fosfor kommer ut i sjöar och vattendrag,
med bland annat igenväxning och algblomning som
följd. De största källorna till övergödning är jordbruk,
dagvatten och avloppsvatten.
Främmande arter: Växt- och djurarter som
avsiktligt eller oavsiktligt förs in till nya miljöer av
människan.
Fysiska förändringar: Åtgärder som påverkar
vattenmiljöerna rent fysiskt, t.ex. dämningar, utdikningar,
muddringar och byggnationer i vattenområden.
Grundvatten: Det vatten som utgör den under­
jordiska delen av vattnets kretslopp i naturen.
Råvatten: Ytvatten eller grundvatten som efter
någon form av beredning kan användas som dricksvatten.
Rödlistad art: Hotade arter, baserat på risken att
de ska dö ut från ett område.
26
För dig som vill veta mer
• www.vattenmyndigheterna.se
Vattenförvaltningen, arbetet med
EU:s ramdirektiv för vatten
• www.viss.lansstyrelsen.se
Insamlad data inom vattenförvaltningen,
inklusive kartfunktion
• www.malaren.org
Mälarens vatten
• www.vasteras.se
eller telefon 021-39 00 00
Om vattenarbetet i Västerås
västerås stads vattenplan
Västerås Stad
För ytterligare information
kontakta Västerås stad på
021-39 00 00
