FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR
400 KV KRAFTLEDNING MELLAN
LIGGA OCH MESSAURE SAMT
VARGFORS OCH BETÅSEN
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MAJ 2010
Förlängning av koncession för
Svenska Kraftnäts 400 kV kraftledning
mellan Ligga och Mesaure i Norrbottens
län samt mellan Vargfors i Västerbottens
län och Betåsen i Västernorrlands län.
Projektorganisation
Svenska Kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Tel 08 475 83 00
Besöksadress; Sturegatan 1
Org. Nr 20 21 00-4284.
Webbplats: http://www.svk.se/Projekt/koncessionsforlangningar/Ligga---Messaure-Vargfors---Betasen/
Miljökonsekvensbeskrivning
Projektledare: Anna Sedvall-Wiklund, Svenska Kraftnät
Delprojektledare: Johnny Carlberg, SWECO
Konsult
Carina Öberg Uppdragsansvarig, Tyréns AB
Linus Edström MKB-Handläggare, Tyréns AB
Maria Blidfors, Interngranskning, Tyréns AB
Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Tyréns AB och Svenska Kraftnät.
Kartmaterialet i denna Miljökonsekvensbeskrivning har använts med tillstånd från Lantmäteriet, ©Lantmäteriverket/SvK/GSD.
2
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Förord
Svenska Kraftnät
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar en
del av befintliga 400 kV-ledningen (UL6) mellan Ligga och
Kilforsen. MKB:n beskriver inverkan på människors hälsa och
säkerhet samt på miljön och hushållning med naturresurser.
Miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att utgöra underlag
för en förlängning av koncession för den aktuella ledningen.
Delarna som behandlas är delsträckorna mellan Ligga och
Messaure i Norrbottens län samt mellan Vargfors i Västerbottens län och Betåsen i Västernorrlands län. Övriga delsträckor
har tidigare behandlats i andra MKB:er och koncessionsansökningar.
Föreliggande MKB behandlar följande avsnitt av 400 kV
ledningen: Messaure-Ligga (8000 BN) och Betåsen- länsgränsen Västernorrland (8000 AZ), länsgränsen Västerbotten-Tuggen (8000 AY), Tuggen-Vargfors (8000 AX). Beteckningarna
8000 AY m fl är Energimarknadsinspektionens koncessionsanläggningsnummer.
Ledningens totala längd är ca 247 km. Den berör Sollefteå
och Örnsköldsviks kommuner i Västernorrlands län (57 km),
Åsele, Lycksele, Vindelns och Norsjö kommuner i Västerbottens län (162 km) samt Jokkmokks kommun i Norrbottens
län, (27 km).
MKB:n ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas
i enlighet med gällande lagstiftning.
Beställare av MKB:n är Affärsverket svenska kraftnät
(Svenska Kraftnät) genom projektledare Anna SedvallWiklund. MKB:n har tagits fram av Tyréns AB med Carina
Öberg som uppdragsansvarig och Linus Edström som MKBhandläggare.
Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att
förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar
för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska
Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta
samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk
elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken.
Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de flesta vid
huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall,
Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer
sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet
runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca 6 900 miljoner kronor.
Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och sex intressebolag,
bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats ZZZVYNVH.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
3
Innehållsförteckning
Projektorganisation.................................................................2
6.3 Begreppsförklaring och bedömningsgrunder................................22
6.3.1 Riksintressen......................................................................................22
Förord ...........................................................................................3
6.3.2 Landskapsbild...................................................................................22
6.3.3 Naturmiljö...........................................................................................22
Sammanfattning.......................................................................6
6.3.4 Kulturmiljö..........................................................................................23
6.3.5 Rekreation och friluftsliv................................................................24
Läsanvisning...............................................................................7
6.3.6 Naturresurser.....................................................................................24
6.4 Generella miljökonsekvenser i projektet..........................................25
1 Inledning..................................................................................8
6.4.1 Naturmiljö..........................................................................................25
1.1 Bakgrund...........................................................................................................8
6.4.2 Rekreation och friluftsliv...............................................................25
1.2 Behovet av ny koncession...........................................................................9
6.4.3 Rennäring...........................................................................................25
1.2.1 Delsträcka Vargfors-Betåsen.............................................................9
6.5 Kartindelning riksintresseområden....................................................26
1.2.2 Delsträcka Ligga-Messaure...............................................................9
6.6 Kartindelning miljöintressen.................................................................28
1.3 Avgränsning..................................................................................................10
1.4 Metod..............................................................................................................10
7 Miljökonsekvenser Västernorrlands län....................30
7.1 Natura 2000.................................................................................................30
2 Planering och tillstånd......................................................11
7.1.1. Förutsättningar................................................................................30
2.1 Tillstånd...........................................................................................................11
7.1.2 Miljökonsekvenser...........................................................................30
2.1.1 Koncession...........................................................................................11
7.1.3 Åtgärdsförslag...................................................................................30
2.1.2 Ledningsrätt........................................................................................11
7.2 Riksintresseområden................................................................................31
2.2 Gällande tillstånd för aktuell ledning...................................................11
7.2.1 Rennäring m.fl...................................................................................31
2.3 Samråd och information ..........................................................................11
7.2.2 Naturvård............................................................................................31
2.4 Tidplan.............................................................................................................12
7.2.3 Kulturmiljö..........................................................................................32
2.5 Planförhållanden ........................................................................................12
7.2.4 Friluftsliv..............................................................................................32
7.2.5 Infrastruktur mm..............................................................................32
3 Teknik..................................................................12
7.2.6. Särskilda bestämmelser för hushållning med
3.1 Ledningens tekniska utförande.............................................................12
mark- och vatten, MB 4:2, MB 4:6..........................................................32
3.2 Markbehov.....................................................................................................13
7.3 Naturreservat..............................................................................................32
3.3 Säkerhet..........................................................................................................13
7.4 Strandskydd.................................................................................................32
3.4 Övriga ledningsnät.....................................................................................14
7.5 Ledningen genom Sollefteå kommun...............................................36
7.5.1 Landskapsbild...................................................................................36
4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter.....................15
7.5.2 Naturmiljö...........................................................................................40
4.1 Elektromagnetiska fält...............................................................................15
7.5.3 Kulturmiljö..........................................................................................40
4.1.1 Elektriska fält..........................................................................................15
7.5.4 Rekreation och Friluftsliv...............................................................41
4.1.2 Magnetiska fält......................................................................................15
4.2 Hälsoeffekter och rekommendationer.................................................15
4.3 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar.16
4.4 Åtgärder för att minska magnetfält......................................................16
4.5 Elektriska fält och magnetfält för aktuell ledning............................17
4.5.1 Vargfors-Betåsen...................................................................................17
4.5.2 Ligga-Messaur........................................................................................17
4.6 Ljudeffekter...................................................................................................18
7.5.5 Bebyggelse och boendemiljö......................................................41
7.5.6 Naturresurser.....................................................................................42
7.5.7 Infrastruktur........................................................................................43
7.6 Ledningen genom Örnsköldsviks kommun.....................................44
7.6.1 Landskapsbild....................................................................................44
7.6.2 Naturmiljö...........................................................................................47
7.6.3 Kulturmiljö..........................................................................................47
7.6.4 Rekreation och Friluftsliv...............................................................47
7.6.5 Bebyggelse och boendemiljö......................................................48
7.6.6 Naturresurser.....................................................................................48
5 Alternativ...............................................................................18
7.6.7 Infrastruktur.......................................................................................49
5.1 Nollalternativ.................................................................................................18
5.2 Nuläge.............................................................................................................18
8 Miljökonsekvenser Västerbottens län........................50
5.3 Övriga alternativ..........................................................................................18
8.1 Natura 2000.................................................................................................50
8.1.1 Förutsättningar..................................................................................50
6 Miljökonsekvenser..............................................................19
8.1.2 Miljökonsekvenser...........................................................................51
6.1 Miljömål..........................................................................................................20
8.1.3 Åtgärdsförslag...................................................................................52
6.1.1 Nationella, regionala och lokala miljömål.................................20
8.2 Riksintresseområden................................................................................52
6.1.2 Ledningens påverkan på miljömålen.........................................20
8.2.1 Rennäring m.fl...................................................................................52
6.1.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål............................20
8.2.2 Naturvård............................................................................................53
6.2 Miljöbalkens krav.........................................................................................21
4
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
8.2.3 Kulturmiljö............................................................................................54
9.5.2 Naturmiljö.........................................................................................104
8.2.4 Friluftsliv................................................................................................54
9.5.3 Kulturmiljö........................................................................................104
8.2.5 Infrastruktur.........................................................................................54
9.5.4 Rekreation och Friluftsliv.............................................................105
8.2.6 Särskilda bestämmelser för hushållning med
9.5.5 Bebyggelse och boendemiljö....................................................105
mark- och vatten, MB 4:2, MB 4:6...................................................55
9.5.6 Naturresurser...................................................................................105
8.3 Naturreservat................................................................................................55
9.5.7 Infrastruktur.....................................................................................106
8.4 Strandskydd..................................................................................................55
8.5 Ledningen genom Åsele kommun.......................................................65
10 Drift och framtida underhåll.....................................107
8.5.1 Landskapsbild.....................................................................................65
10.1 Löpande drift och ledningsunderhåll............................................107
8.5.2 Naturmiljö............................................................................................70
10.1.2 Kulturminnesskydd...................................................................107
8.5.3 Kulturmiljö...........................................................................................70
10.1.3 Naturvårdshänsyn.....................................................................107
8.5.4 Rekreation och Friluftsliv................................................................71
10.3 Skogligt underhåll................................................................................107
8.5.5 Bebyggelse och boendemiljö.......................................................71
10.3.1 Intervall.........................................................................................107
8.5.6 Naturresurser......................................................................................72
10.3.2 Röjning..........................................................................................107
8.5.7 Infrastruktur.........................................................................................73
10.3.3 Kantträdsavverkning................................................................108
8.6 Ledningen genom Lycksele kommun.................................................74
10.3.4 Röjningsbesiktning...................................................................108
8.6.1 Landskapsbild.....................................................................................74
10.3.5 Kulturminnesskydd...................................................................108
8.6.2 Naturmiljö............................................................................................78
10.3.6 Naturvårdshänsyn.....................................................................108
8.6.3 Kulturmiljö...........................................................................................79
8.6.4 Rekreation och Friluftsliv................................................................80
11 Samlad bedömning.....................................................109
8.6.5 Bebyggelse och boendemiljö.......................................................81
8.6.6 Naturresurser......................................................................................81
12 Ord och begreppsförklaring......................................111
8.6.7 Infrastruktur........................................................................................82
8.7 Ledningen genom Vindelns kommun................................................83
Referenser..............................................................................114
8.7.1 Landskapsbild....................................................................................83
Skriftliga.............................................................................................................114
8.7.2 Naturmiljö............................................................................................86
Övriga till kap 4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter.................114
8.7.3 Kulturmiljö...........................................................................................86
Digitala...............................................................................................................115
8.7.4 Rekreation och Friluftsliv................................................................86
Kartor...................................................................................................................115
8.7.5 Bebyggelse och boendemiljö.......................................................87
Muntliga kontakter och e-postkontakter...............................................115
8.7.6 Naturresurser.......................................................................................87
8.7.7 Infrastruktur.........................................................................................87
Bilaga 1...................................................................................116
8.8 Ledningen genom Norsjö kommun.....................................................88
Samrådsredogörelse.....................................................................................116
8.8.1 Landskapsbild.....................................................................................88
8.8.2 Naturmiljö............................................................................................92
Bilaga 2...................................................................................118
8.8.3 Kulturmiljö............................................................................................92
Sumpskogar......................................................................................................118
8.8.4 Rekreation och Friluftsliv................................................................93
8.8.5 Bebyggelse och boendemiljö.......................................................94
8.8.6 Naturresurser......................................................................................95
8.8.7 Infrastruktur.........................................................................................95
9 Miljökonsekvenser Norrbottens län............................97
9.1 Natura 2000..................................................................................................97
9.2 Riksintresseområden.................................................................................97
9.2.1 Rennäring............................................................................................97
9.2 2 Naturvård.............................................................................................97
9.2 3 Kulturmiljö...........................................................................................97
9.2 4 Friluftsliv................................................................................................97
9.2 5 Infrastruktur.........................................................................................97
9.2.6 Särskilda bestämmelser för hushållning med
mark- och vatten, MB 4:2, MB 4:6..................................................98
9.3 Naturreservat................................................................................................98
9.4 Strandskydd..................................................................................................98
9.5 Jokkmokks kommun...............................................................................101
9.5.1 Landskapsbild..................................................................................101
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
5
Sammanfattning
Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ingår som en
del i Svenska Kraftnäts ansökan 2008-06-05 om förlängning
av nätkoncession för befintlig 400 kV kraftledning mellan
Kilforsen i Västernorrlands län och Ligga i Norrbottens län.
Koncessionen är uppdelad på fyra ledningsavsnitt: Ligga-Messaure (anl nr 8000 BN), Vargfors-Tuggen (anl nr 8000AX),
Tuggen - Länsgränsen Västerbotten/Västernorrland (anl nr
8000AY), Länsgränsen Västerbotten/Västernorrland-Betåsen
(anl nr 8000AZ) (se figur 1.1).
Kraftledningsavsnitten omfattar totalt ca 247 km varav 57
km ligger i Västernorrlands län, 162 km i Västerbottens län
och 27 km ligger i Norrbottens län.
MKB:n behandlar kraftledningens sträckning i samtliga tre
länen.
Nollalternativet i denna MKB innebär som att en förlängd koncession för kraftledningen ej beviljas. Om förlängd
koncession inte beviljas för den aktuella kraftledningen
innebär konsekvenserna stora och mycket allvarliga för driften
av stamnätet. Överföringsförmågan från Norrland till de
södra delarna av landet skulle reduceras kraftigt. De exakta
konsekvenserna varierar och ges av den vid varje tid rådande
driftsituationen.
Vid utebliven koncession för kraftledningen Ligga-Messaure skulle vissa driftsituationer och felfall inte kunna hanteras
med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Detsamma gäller för utebliven koncession för kraftledningen mellan Vargfors och Betåsen vilket skulle påverka hela ledningen
sträckan Letsi-Betåsen (se figur 1.1).
Svenska Kraftnät har för avsikt att under andra kvartalet
2010 genomföra samråd med berörda länsstyrelser, komuner,
fastighetsägare och övriga berörda om förlängning av koncession för aktuella ledningsavsnitt. Resultatet av genomförda
samråd kommer att bifogas MKB:n innan den, tillsammans
med övriga ansökningshandlingar skickas in till Energimarknadsinspektionen som därefter genomför en remissomgång.
MKB:n har avgränsats till att behandla ett område om ca 100
meter på ömse sidor om ledningen.
Kraftledningen går genom Norrlands inland och berör
följande Natura 2000 områden: Moälven i Västernorrland,
Lögdeälv, Öreälv, Vindelälven samt Storliden/Mårdseleforsarna i Västerbotten. I övrigt berör kraftledningen områden av
riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, rennäring,
geografiska bestämmelser samt infrastruktur.
Kraftledningen med de 25-30 meter höga portalstolparna i
stål exponeras i omgivande landskap, framförallt där ledningen passerar över vägar, vattendrag och sjöar. Dess påverkan på
landskapsbilden bedöms innebära små negativa konsekvenser.
6
För utpekade värdefulla naturmiljöer i kraftledningens
sträckning såsom Natura 2000 områden och andra riksintresseområden samt våtmarker, nyckelbiotoper mm innebär
ledningsgatans underhåll negativa konsekvenser. Den röjda
kraftledningsgatan innebär intrång i strandvegetationen
inom ett flertal utpekade Natura 2000 områden. Intrånget
utgör dock en begränsad yta av älvarnas totala areal. Kraftledningens påverkan på naturmiljön bedöms innebära måttliga
negativa konsekvenser.
Kraftledningen korsar en mängd leder och områden vilka
är utpekade som riksintressen för rennäringen. Förlängd
koncession innebär inga nya intrång. Det sprakande ljud som
kan upplevas vid fuktig väderlek kan påverka renarna negativt. Eftersom kraftledningen funnits under lång tid bedöms
förlängd koncession innebära måttligt negativa konsekvenser
för rennäringen.
Ledningen korsar ett riksintresseområde för kulturmiljön
och inom ledningsgatan finns ett 20-tal fornlämningar registrerade. Ledningen bedöms innebära små negativa konsekvenser avseende kulturmiljön.
Omedelbart under kraftledningen kan ljudeffekter vid
fuktig väderlek uppstå men ledningen utgör inget hinder för
det rörliga friluftslivet och konsekvenserna bedöms därmed
som små.
Inga skolor eller förskolor finns inom 100 meter från
kraftledningen. Ett antal fastigheter med bostadshus finns i
dess närområde och 13 bostadshus/fritidshus ligger inom 100
meter från kraftledningens centrum.
Magnetfältsberäkningar visar att tre byggnader har magnetfältsvärden vilka enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
kan vara aktuellt för åtgärder.
Stor omsorg och hänsyn krävs för att inte påverka områden
med naturvärden i samband med underhåll av kraftledningsgatan. För att undvika markskador sker marktransporter över
känsliga våtmarksavsnitt i största möjliga utsträckning på
tjälad och snötäckt mark. Hänsyn tas till vattendrag, fornlämningar och naturvärden. Fornlämningar markeras vid
underhållsarbeten så att de uppmärksammas och skador i
fornlämning eller inom fornlämningsområde undviks.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Läsanvisning
Miljökonsekvensbeskrivningen är disponerad enligt följande:
MKB:n behandlar tre län. I kapitel 1 beskrivs kraftledningens bakgrund och projektets avgränsning. I kapitel 2 ges en
redogörelse för tillståndsprocessen. Kapitel 3 innehåller en
teknisk beskrivning av kraftledningen och i kapitel 4 behandlas dess elektromagnetiska fält och ljudeffekter. I kapitlet
redovisas även diagram över beräknat magnetfält för kraftledningen. I kapitel 5 redogörs för nollalternativet samt övriga
alternativ.
Kapitel 6 behandlar inledningsvis miljömål och miljöbalkens krav. Därefter förklaras de begrepp som behandlas i
kapitel 7-9 samt de bedömningsgrunder som ligger till grund
för konsekvensbedömningen i MKB:n. Miljöbedömningen
är gjord i en tregradig skala: små, måttliga och stora konsekvenser. I kapitel 6 redovisas även kraftledningens geografiska
sträckning inom respektive län.
I kapitel 7 redovisas inledningsvis förutsättningar och
kraftledningens konsekvenser för Natura 2000 områden och
andra riksintresseområden i Västernorrland. Därefter följer
en redovisning av övriga miljöintressen och kraftledningens
konsekvenser för Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner.
I kapitel 8 redovisas inledningsvis förutsättningar och kraftledningens konsekvenser för Natura 2000 områden och andra
riksintresseområden i Västerbottens län. Därefter redovisas
övriga miljöintressen och kraftledningens konsekvenser för
Åsele, Lycksele, Vindelns och Norsjö kommuner.
I kapitel 9 redovisas inledningsvis förutsättningar och
kraftledningens konsekvenser för Natura 2000 områden och
övriga riksintresseområden i Norrbottens län och därefter
redovisas övriga miljöintressen och kraftledningens konsekvenser för Jokkmokks kommun.
Kapitel 10 behandlar kraftledningens drift och underhåll.
I kapitel 11 ges en samlad bedömning för hela kraftledningssträckningen i text och tabell.
Specifika ord som förekommer i miljökonsekvensbeskrivningen förklaras kortfattat i kapitel 12.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
7
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Svenska kraftnät kommer att lämna in ansökan om
förlängd nätkoncession till Statens Energimyndighet
när MKB har färdigställts och samråd har genomförts.
Koncessionsansökan behandlar följande ledningsavsnitt:
gYHUVLNWVNDUWD
k
.P
Gällivare
7HFNHQI|UNODULQJ
6WDWLRQ
/LJJD
Aktuell ledning
Tabell 1.1. Förteckning över koncessionernas giltighetstid.
Ledning som behandlas i
annan ansökan
%1
0HVVDXUH
/HWVL
Anläggnings
nummer
Koncessionssträcka
Koncessesion t.o.m.
8000BN
Ligga-Messaure
2012-05
8000AX
Vargfors-Tuggen
2009-03
8000AY
Tuggen-Länsgränsen Västernorrland/Västerbotten
2009-03
8000AZ
Länsgränsen Västernorrland/Västerbotten-Betåsen
(Kilforsen)
2009-03
1RU
UER
WWHQ
VOl
WHUE
Q
RWWH
QVO
lQ
9lV
9DUJIRUV
$
;
Observera att MKB:n hädanefter redovisar sträckningen från söder till norr.
Föreliggande MKB utgör ett av de dokument som
bifogas ansökan om koncession.
Skellefteå
7XJJHQ
$
<
Tabell 1.2. Förteckning över län och kommuner.
Kommun
Norrbottens län (BD)
Jokkmokk
Västerbottens län (AC)
Norsjö
Vindeln
Lycksele
Åsele
9lV
Västernorrlands län (Y)
Örnsköldsvik
Sollefteå
$
=
Län
9lV
WHUQ
WHUE
RUUO
RWWH
DQG
Umeå
VOl
QVO
Q
lQ
.LOIRUVHQ %HWnVHQ
Örnsköldsvik
Sollefteå
Figur 1.1. Översikt över 400 kV ledningens sträckning. Ledningssträcka som är aktuell
för koncessionsansökan är redovisad med heldragen linje. Streckad linje visar del av
sträckning där koncessionsansökan behandlas i separat ansökan. Sträckan Betåsen-Kilforsen ingår i anläggning 8000 AZ men har behandlats tidigare i separat ansökan.
8
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
1.2 Behovet av ny koncession
Nedan beskrivs behovet för delsträckorna Varfors-Betåsen
respektive Ligga-Messaure.
1.2.1 Delsträcka Vargfors-Betåsen
Ledningssträckan som koncessionsärendet avser, mellan
Vargfors och Betåsen, utgör del av 400 kV ledningen LetsiBetåsen. Ledningen ingår i det nationella stamnätet för el och
är därmed av stor betydelse för elförsörjningen i ett nationellt
perspektiv. Ledningen är en av de viktiga överföringsledningar
som förbinder produktionen längs Luleälven med resten av
stamnätet i söder.
Längs Luleälven finns i storleksordningen 25 % av landets
samlade vattenkraftproduktion installerad. Att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns tillgänglig är av största
vikt för driften av stamnätet. I vissa situationer är vattenkraften i norr helt avgörande för att elförsörjningen i landets
södra delar skall säkerställas.
Ledningen Letsi-Betåsen är av stor betydelse för kraftutbytet med Norge och Finland, då överföringskapaciteten i denna
del av stamnätet är kritisk för att elhandeln i norr skall fungera. Stora planer för vindkraftutbyggnad finns i Norrland,
bland annat utmed den aktuella ledningen. Vindkraftparker
kan därför komma att anslutas mot ledningen.
3URJQRVI|UVWU|PODVWHU
Grundat på statistik från de senaste sju åren (2001-2008)
bedöms årsmedelströmlasten på ledningen Letsi-Betåsen vara
ca 465 A. Strömlasten på ledningen varierar dock kraftigt
över tiden beroende på överföringsbehovet mellan Norrland
och de södra delarna av landet. Strömlaster mellan 200 A och
800 A är vanliga, de lägre nivåerna i allmänhet nattetid.
Många faktorer bestämmer vilka överföringssituationer
som kan uppstå på stamnätets ledningar i framtiden. På den
avreglerade elmarknaden påverkas överföringarna på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan fria aktörer både
inom och utom landet. En avveckling av kärnkraften och en
omfattande vindkraftutbyggnad är andra faktorer med stor
inverkan.
Belastningen på den aktuella ledningen ses även fortsättningsvis till största delen att styras av produktionssituationen
i Luleälven, med stor variation över året som följd. Faktorer
enligt ovan kan i framtiden komma att påverka belastningsmönstret.
.RQVHNYHQVHURPI|UOlQJGNRQFHVVLRQLQWHEHYLOMDV
Om förlängd koncession inte beviljas för den aktuella
ledningen blir konsekvenserna stora och mycket allvarliga för
driften av stamnätet. Överföringsförmågan från Norrland till
de södra delarna av landet skulle reduceras kraftigt. De exakta
konsekvenserna varierar och ges av den vid varje tid rådande
driftsituationen.
Stamnätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna
tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt
utnyttjande skall klara ett godtyckligt anläggningsfel var som
helst i nätet utan att detta skall leda till oacceptabla störningar
eller avbrott i elförsörjningen. Utebliven koncession för ledningen mellan Vargfors och Betåsen påverkar hela ledningen
Letsi-Betåsen och skulle innebära att vissa driftsituationer och
felfall inte kan hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd.
Vidare skulle planerade större vindkraftetableringar i området stoppas, försvåras eller fördröjas till följd av otillräcklig
ledningskapacitet. Framöver förväntas utbyggnad av vindkraftverk vilket medför ett ökat behov av överföringskapacitet.
Överföringsförmångan i denna del av stamnätet kan istället
komma att behöva förstärkas för att möta marknadens krav.
1.2.2 Delsträcka Ligga-Messaure
Ledningen Ligga-Messaure, ingår tillsammans med övriga
400 kV ledningar längs Luleälven i det nationella stamnätet
för el och är därmed av stor betydelse för elförsörjningen i
ett nationellt perspektiv. Tillsammans med övriga ledningar
längs älvsystemet knyter ledningen samman de stora vattenkraftverken och samlar ihop produktionen från dessa, för
vidare transport söderut på stamnätet. Längs Luleälven finns
i storleksordningen 25 % av landets samlade vattenkraftproduktion installerad.
Att vattenkraftproduktionen i älvarna i Norrland finns
tillgänglig är av största vikt för driften av stamnätet. I vissa
situationer är vattenkraften i norr helt avgörande för att elförsörjningen i landets södra delar skall säkerställas.
Ledningen Ligga-Messaure spelar också en roll i kraftutbytet med Norge och Finland i norr. Stora planer för vindkraftutbyggnad finns i Norrland och det kan inte uteslutas att
ledningen kommer att få en roll i dessa sammanhang.
3URJQRVI|UVWU|PODVWHU
Grundat på statistik från de senaste sju åren (2001-2008)
bedöms årsmedelströmlasten på ledningen Ligga-Messaure
vara ca 320 A. Ledningens placering utmed Luleälven gör att
strömlasterna är starkt beroende av hur produktionsresurserna
längs älven körs. Strömlasten varierar därför kraftigt över
tiden men har sällan legat över 800 A.
Många faktorer tillsammans bestämmer vilka överföringssituationer som kan uppstå på stamnätets ledningar i framtiden. På den avreglerade elmarknaden påverkas överföringarna
på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan fria aktörer både inom och utom landet. En avveckling av kärnkraften
och en omfattande vindkraftutbyggnad är andra faktorer med
stor inverkan.
Belastningen på den aktuella ledningen ses även fortsättningsvis till största delen att styras av produktionssituationen
i Luleälven, med stor variation över året som följd. Faktorer
enligt ovan kan i framtiden komma att påverka belastningsmönstret.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
9
.RQVHNYHQVHURPI|UOlQJGNRQFHVVLRQLQWHEHYLOMDV
Om förlängd koncession inte beviljas för den aktuella
ledningen blir konsekvenserna stora och mycket allvarliga för
driften av stamnätet i allmänhet och för vattenkraftproduktionen i Luleälven i synnerhet. De exakta konsekvenserna beror
på vid aktuell tidpunkt rådande driftsituation.
Stamnätet är uppbyggt och dimensionerat för att kunna
tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt
utnyttjande skall klara ett godtyckligt anläggningsfel var som
helst i nätet utan att detta skall leda till oacceptabla störningar
eller avbrott i elförsörjningen. Vid utebliven koncession för
ledningen Ligga-Messaure skulle vissa driftsituationer och
felfall inte kunna hanteras, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd.
1.3 Avgränsning
En geografisk avgränsning av det område som studerats i
denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts. Avgränsningen
omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sidan av ledningen. Om det förekommer objekt eller områden som kan
påverkas på ett längre avstånd från ledningen har även dessa
behandlats i denna MKB.
I denna miljökonsekvensbeskrivning detaljstuderas och
beskrivs de intressen som faller inom det avgränsade området.
Intressen som faller utanför det avgränsade området redovisas
i kartorna, men det ges ingen detaljerad information eller
djupare konsekvensanalys av dessa.
I och med att det är fråga om förlängning av koncession
har inga alternativa sträckningar eller åtgärder studerats.
1.4 Metod
Kontakter har tagits med berörda kommuner för att inhämta underlag som kommunala översiktsplaner, detaljplaner
och områdesbestämmelser. GIS-underlag från Länsstyrelserna,
Skogsstyrelsen (Skogens källa), Rennäringen (Ren2000),
Riksantikvarieämbetet (FMIS) har insamlats för upprättade
av miljöintressekartor. Information avseende skoterleder och
vandringsleder har hämtats från respektive kommuner.
Ledningen har besökts i fält. Förekomst av byggnader har
inventerats inom den zon som enligt gällande starkströmsföreskrifter skall vara byggnadsfri, dvs. ca 7 meter utanför
planlagt område respektive 10 meter inom planlagt område.
Bostadsbebyggelse har dessutom inventerats på ett avstånd av
100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Magnetfält för aktuell ledning redovisas i avsnitt 4.5. Magnetfältsvärdena är beräknade värden baserade på årsmedelströmlasten på
ledningen.
10
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
2 Planering och tillstånd
2.2 Gällande tillstånd för aktuell ledning
2.1 Tillstånd
2.1.1 Koncession
För att bygga och/eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd
– nätkoncession. Koncession omfattar vanligtvis 40 år och
Energimarknadsinspektionen prövar ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker
i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det
här fallet svenska kraftnät, gör en skriftlig ansökan som åtföljs
av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Svenska kraftnät genomför ett samråd och inkomna yttranden inarbetas
i MKB:n. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter
yttranden från länsstyrelse, kommun, sakägare och andra som
berörs av ansökan.
Följande lagar och föreskrifter är berörda i samband med
ansökan om förnyelse av koncession:
x Ellagen (1997:857) – bestämmelser om nätkoncession
x Elförordningen (1994:1250) – hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas.
x Förordningen om elektriska starkströmsanläggningar
(1957:601) – regler för utförande och skötsel av
anläggningar sam vilka myndighet som utövar tillsyn
över dessa anläggningar.
x Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler mm.
x 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning
med mark- och vattenområden.
x 4 kap 5§. Särskilda bestämmelser för hushållning
med mark och vatten för vissa områden i landet.
x 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat
beslutsunderlag
x 7 kap. 27-29 §§. Tillstånd för att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex. intrång i Natura 2000).
2.1.2 Ledningsrätt
Ledningsrätt innebär tillstånd, koncession, samt tillträde
till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande
av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare.
Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker
nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket
innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen för all framtid.
För aktuella ledningsavsnitt finns gällande koncession för
linje som gavs 1969 Vargåsen-Betåsen respektive 1972 LiggaMessaure.
Koncessionen gäller till dess att ansökan har prövats slutligt
av Energimarknadsinspektionen. Rätten att bibehålla ledningen över berörda fastigheter och servitut är tryggad genom
ledningsrätt
I tabellen nedan redovisas när gällande tillstånd löper ut för
respektive delsträcka av ledningen
Tabell 2.1 Förteckning över koncessionernas giltighetstid för VargforsKilforsen respektive för Ligga-Messaure.
Koncession nr
Delsträcka
Koncession
beviljad till
(8000 BN)
Ligga-Messaure
2012-05-05
(8000AX)
Vargfors - Tuggen
2009-03-14
(8000AY)
Tuggen - länsgränsen
Västerbotten/Västernorrland
2009-03-14
(8000AZ)
Länsgränsen - Västerbotten/VästernorrlandKilforsen
2009-03-14
2.3 Samråd och information
Enligt miljöbalken 6 kap 4§ ska alla som avser att bedriva
verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller
beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken tidigt samråda med
länsstyrelsen.
Samråd ska även ske med berörda kommuner, samebyar,
berörda fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda
av aktuell ledning.
Verksamhetsutövaren ska lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning
samt dess förutsedda miljöpåverkan samt redovisa alternativ
till planerad verksamhet.
Samråd har genomförts genom att en disposition av
MKB:n har skickats ut till berörda kommuner, länsstyrelser,
intresseorganisationer, samebyar myndigheter m.fl. En sammanfattning av MKB:n har tillsänts fastighetsägare i ledningssträckningen. De synpunkter som inkommit har delvis
inarbetats i MBK:n samt redovisas i separat samrådsredogörelse (se Bilaga 1).
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
11
Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten har beslutat att en förlängning av koncession för ledningen medför
betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västernorrland har
beslutat att en förlängning inte kan antas medföra betydande
miljöpåverkan.
3 Teknik
3.1 Ledningens tekniska utförande
2.4 Tidplan
Efter samråd och komplettering av MKB skickas ansökan
till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen genomför därefter ytterligare en remissomgång till
myndigheter och övriga varefter beslut fattas.
Den aktuella 400 kV ledningen är till största delen uppförd
i portalstolpar, se figur 3.1 och 3.2 nedan. Linorna i ledningen är huvudsakligen av typen triplex, dvs. tre linor i varje fas.
Figur 3.1. Principskiss av stadgad portalstolpe i stål som finns i ledningssträckan Ligga-Messaure. Fasavståndet uppgår till 9 meter. Två linor per fas.
2.5 Planförhållanden
Följande översiktsplaner berörs av ledningen:
Tabell 2.2 Gällande översiktsplaner.
Gällande översiktsplan
Antagen datum
Sollefteå kommun
1990-08-27
Örnsköldsviks kommun
2007-09-24
Åsele kommun
1991-04-30
Lycksele kommun
2006-06-19
Norsjö kommun
2001-02-27
Vindelns kommun
1990-06-18
Jokkmokks kommun
1991-12-16
Ledningen berör inga områden med detaljplaner eller
områdesbestämmelser.
12
Figur 3.2. Principskiss av stadgad portalstolpe i stål som finns sträckan
Vargfors-Betåsen. Fasavståndet uppgår till 9 meter. Tre linor per fas.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Generellt gäller att portalstolparna är cirka 25-30 meter
höga och spannlängden, avståndet mellan stolparna, är i
medel omkring 330 meter. Längre spann, upp mot cirka
400 meter, kan förekomma och stolparna blir då högre. Vid
kortare spann användas lägre stolpar. En ledning byggd med
denna typ av stolpar kräver en skogsgata där högväxande
vegetation tas bort. Se figur 3.3 nedan.
3.2 Markbehov
Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter,
främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa skall bl.a. en
kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark.
Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för
skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader.
Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken
typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar
i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från
högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som
finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att
förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed
utgör en potentiell säkerhetsrisk.
Den befintliga ledningsgatan är bonitetsinlöst, dvs. bredden på ledningsgatan bestäms av rådande lokala förhållanden
och tillväxttakt. Ledningsgatans bredd är i snitt 40 meter
(den varierar mellan 24-48 meter beroende på stolptyp, terräng etc). En 400 kV ledning kräver i regel en 44 meter bred
ledningsgata. Skogsgatans bredd och den byggnadsfria zonen
illustreras i figur 3.3 nedan.
3.3 Säkerhet
Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen
(1997:857), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2004:1).
Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs
avstånd på minst sju till tio meter, beroende på om området
är detaljplanelagt eller inte, mellan byggnad och närmaste
faslina.
Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande
väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom
de i ledningen monterade topplinorna och jordtag.
Portalstolpar saknar för närvarande i vissa fall klätterskydd.
Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i
stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar utrustas med
klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta
sig att flera människor uppehåller sig.
3.4 Övriga ledningsnät
Såväl lokalnätsledningar (s.k. mellanspänningsledningar),
regionnätsledningar som stamnätsledningar korsar eller
sträcker sig parallellt med aktuell ledning.
Med stamnätsledningar menas de överföringsledningar som
ägs av svenska kraftnät. Dessa har en spänning på 220 kV
eller 400 kV.
Med regionnätsledning och lokalnätledningar menas de
överföringsledningar vilka ägs av nätbolagen, dessa har en
spänning mellan 20 kV och 130 kV.
Figur 3.3. Principskiss över 400 kV skogsgata samt byggnadsfri zon.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
13
Tabellen redovisar förekommande parallella/korsande
ledningar.
Tabell 3.1 Förteckning över korsande/parallellgående ledningar.
Nätbolag
Littera/sträckning
Typ
Svenska
Kraftnät
AL6 S3 Lasele-Avgr Nämforsen
Stamnät
-”-
UL7 S2 Tuggen-Hjälta
Stamnät
-”-
UL25 Ligga-Vargfors
Stamnät
-”-
UL4 S1-2 Messaure-Svartbyn
Stamnät
-”-
UL6 S1 Messaure-Letsi
-”-
Tabell 3.1. Forts.
PK1-PL019
Lokalnät
Skellefteåkraft
L8162 -L8155
Regionalnät
-”-
L8116-L8120
Regionalnät
-”-
Gäddträsk-L8107
Regionalnät
Stamnät
-”-
Otternäs-L8305 Tuggensele
Regionalnät
UL29 Harsprånget-Letsi
Stamnät
-”-
Regionalnät
-”-
UL1 S1-3 Porjus-Grundfors
Stamnät
Norrfrost-Tuggens kraftstation
-”-
UL3 Seitevare-Ligga
Stamnät
-”-
Lycksele-Överbo
Regionalnät
6121-L01
Lokal ledning
-”-
Tuggensele-Ytterbo
Regionalnät
-”-
Tuggensele-L8509 Vilan
Regionalnät
-”-
L8519 Bäcklund-L8522
Arvån
Regionalnät
-”-
L8548 Arvträsk-L8537
Busjön
Regionalnät
-”-
L4422 Maujaur-L4411
Nordanskog
Regionalnät
-”-
N4730 Norsjö
saknar uppg
-”-
N4190
saknar uppg
-”-
N4110
saknar uppg
-”-
N3050
saknar uppg
-”-
N2350
saknar uppg
-”-
TT5400
saknar uppg
-”-
N2670
saknar uppg
-”-
L5S1 Rengård-Örträsk
Regionalnät
-”-
Örträsk-Vargfors
Regionalnät
-”-
Rengård-Vargfors
Regionalnät
L516
Lokalnät
-”-
L529
Lokalnät
-”-
L528
Lokalnät
Vattenfall
Eldistribution
AB
-”-
-”-
6121-L02
Lokalnät
-”-
6115-L01
Lokalnät
-”-
NL021-S9
Regionalnät
-”-
NL2S5
Regionalnät
-”-
PL12S1
Regionalnät
-”-
NL9
Regionalnät
-”-
PL8S1-3
Regionalnät
-”-
PT83-L08
Lokalnät
-”-
8312-L08
Lokalnät
-”-
4113-L01
Lokalnät
-”-
4113-L03
Lokalnät
-”-
PK05-PL054
Lokalnät
-”-
3321-L03
Lokalnät
-”-
PK05-PL052
Lokalnät
-”-
PL5S3
Regionalnät
-”-
PL16
Regionalnät
14
Eon
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter
(OHNWURPDJQHWLVNDIlOW
I följande kapitel behandlas frågan om elektromagnetiska
fält och ljudeffekter kring kraftledningar. Kapitlet inleds med
en kortfattad redogörelse för det aktuella forskningsläget
inom området följt av Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy.
Kapitlet avslutas med en redogörelse av de ljudeffekter som
kan uppstå kring kraftledningar.
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan
överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer
men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och
mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per
sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning
och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz.
Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt
fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark
som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i
fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå
beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge,
spänningsnivån och strömlasten (hur mycket el som överförs
i ledningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar
med avståndet från ledningen.
4.1.1 Elektriska fält
Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet
i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det
elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och
byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär
att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset
står nära en kraftledning.
4.1.2 Magnetiska fält
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Fälten
alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten.
Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från
ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak.
Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns
ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas
av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i
kablarna.
Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en
nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 m ovanför
markytan.
När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av
strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd ”årsmedelströmlasten”.
Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De
faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även
under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte
går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring
i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året,
exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög.
Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det
dubbla årsmedelvärdet.
4. 2 Hälsoaspekter och rekommendationer
Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte
att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av
exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi
vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla (avser långvarig
exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses
ingen riskökning under 0,4 mikrotesla. Det finns ingen känd
biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle
kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning.
Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga
underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna
sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret
för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna
genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger
råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter.
Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan
uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera
en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet.
Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga
kostnader:
x Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar
och andra elektriska anläggningar så att exponering för
magnetfält begränsas.
x Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor
nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
x Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad
som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive
aktuella arbetsmiljöer.
I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och
hälsorisker”, som kan hämtas på ZZZVWUDOVDNHUKHWVP\Q
GLJKHWHQVH, finns mer information om hälsoaspekter.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
15
4.3 Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för
växelströmsledningar
Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska
fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens
regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa
och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt
rimligt.
Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har
resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden:
”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät
se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla
där människor varaktigt vistas.
Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar
exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där
människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna
och konsekvenserna i övrigt är rimliga.”
Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer
som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät
anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en
väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund
bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger
mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är
normalt.
Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor
bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta
åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av
byggnaden.
16
4.4 Åtgärder för att minska magnetfält
Det finns olika tekniska lösningar för att minska magnetfälten. Ett exempel för luftledningar är att placera faserna så
att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan
placering är dock att risken för överslag samt ljud- och radiostörningar ökar.
Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att
flytta ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på
andra ställen.
Det förekommer att Svenska Kraftnät i vissa fall erbjuder
inlösen av byggnad för att minska exponeringen för magnetfält.
Markkabel nämns ibland som alternativ för att minska
magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför
luftledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för
att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta
beror främst på driftsäkerhet och investeringskostnad. Vid fel
på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan
den är reparerad. Det innebär att systemet i övrigt måste
dimensioneras för att klara så långa avbrott utan att det får
konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investeringskostnaden 10-25 gånger högre för markkabel, beroende på
spänning och utförande, än för luftledning.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
4.5.1 Vargfors-Betåsen
4.5 Elektriska fält och magnetfält för aktuell
ledning
Magnetfältet i diagrammen nedan är beräknade på en
årsmedelströmlast för ledningen om 465 Ampere (A). Ledningen går parallellt med en annan ledning mellan Lögdeälv
i Åsele kommun och till Vargfors kraftstation. Diagrammen
redovisar magnetfält den sträcka som koncessionsledningen
går ensam respektive den sträcka ledningarna går parallellt
med den andra ledningen.
Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens centrum med olika fasavstånd framgår av diagrammen nedan.
Magnetfältsnivåer för enskilda bostadshus, belägna inom
100 meter från ledningens centrum redovisas för respektive
kommun i kapitel 7, 8 och 9. De redovisade värdena på magnetfält för enskilda bostadshus, har beräknats enligt teoretiska
formler med parametrarna strömlast och avstånd. Värdena
avser magnetfältet på 1,5 meter höjd över mark. Avvikelser
från de angivna magnetfältsvärdena för respektive redovisade
bostadshus kan förekomma på grund av topografiska variationer i terrängen.
4.5.2 Ligga-Messaure
Magnetfältet i diagrammen är beräknade på en årsmedelströmlast för ledningen om 319 Ampere (A) för sträckan
Ligga-Messaure.
Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inte
går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten
uppgår till mer än årsmedelvärdet.
9DUJIRUV%HWnVHQ
0DJQHWIlOW7
[YEQGQ
Figur 4.1. Beräknad utbredning av
magnetfält kring 400 kV ledningen den
sträcka som ledningen inte går parallellt
med Tuggen-Hjälta.
$YVWnQGP
7XJJHQ+MlOWD
9DUJIRUV%HWnVHQ
0DJQHWIlOW7
[YEQGQ
Figur 4.2. Beräknad utbredning av
magnetfält kring 400 kV ledningen
den sträcka som ledningen går parallellt med Tuggen-Hjälta.
$YVWnQGP
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
17
4.6 Ljudeffekter
Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder
till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög.
Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På
en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna
mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt
inte hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en
förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då
orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar.
Ljudet från kraftledningarna är ”sprakande” till sin karaktär
och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid
stora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då
ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga
bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna.
Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären
av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det
hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning.
Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt
nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet.
Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga
störningar.
Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre
för 400 kV-ledningar av modern konstruktion med tre grova
linor per fas än för äldre typer av 400 kV-ledningar med två
linor per fas.
Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar
det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig
väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV ledning uppgå till 40-45 dB(A). Avståndet till ledningen samt
vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet,
som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet
från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande
40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna
storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga
störningar. Av Naturvårdsverks rapport 3147 ”Analys av ljud
och luftföroreningar” följer dock att ljud från kraftledningar
överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya
ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse
och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att
ljudnivån ej överskrider 40-45 dB(A), i områden med låg
bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt
friluftsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är
motsvarande siffra 45-50 dB(A). Med ljudnivå menar man
här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd.
Även transformatorstationer alstrar ljud. En 400/130 kV
transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters
avstånd motsvarar 55-65 dB(A).
18
5 Alternativ
5.1 Nollalternativ
Nollalternativet i denna MKB innebär att en förlängd
koncession för ledningen ej beviljas. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av överföringskapacitet
från norra till mellersta Norrland. Konsekvenserna blir då
stora och mycket allvarliga för driften av stamnätet. Överföringsförmågan från Norrland till de södra delarna av landet
skulle reduceras kraftigt.
Utebliven koncession innebär att en flaskhals i överföringsnätet uppstår. Elektricitet från Norrland däms upp vilket
resulterar i skeva prisbilder på elbörsen Nord Pool och en
försvårad elexport till övriga länder.
En utebliven koncession innebär även att planerade större
vindkraftetableringar i området stoppas, försvåras eller fördröjs till följd av otillräcklig ledningskapacitet. Med de planer
som finns för vindkraftutbyggnaden och med de behov av
överföringskapacitet som kan ses framöver, kan överföringsförmågan i denna del av stamnätet istället komma att behöva
förstärkas jämfört med i dagsläget för att möta marknadens
krav.
Slutligen medför även en utebliven koncession att den
befintliga ledningen troligen måste monteras ned, ledningsgatan kan övergå i tidigare markanvändning och vegetationen
återetableras. Detta skulle då även innebära att en ny ledning
kan komma att ersätta den gamla med nya intrång som följd.
5.2 Nuläge
MKB:n behandlar konsekvenserna av förlängning av
koncession för aktuell ledning. I princip innebär detta att de
nuvarande förhållandena, nuläget, bibehålls under en period
av ca 40 år. Det förutsätts att i MKB:n att nuvarande drift
och underhåll med bl.a. återkommande röjningar kommer att
fortgå under denna period. Miljökonsekvenserna beskrivs i
kapitel 7-9, drift och underhåll i kap 10.
5.3 Övriga alternativ
Några alternativa sträckningar för den berörda ledningen
har inte varit aktuella att behandla. Ett bibehållande av ledningen i befintlig sträckning har bedömts innebära avsevärt
mindre miljökonsekvenser i jämförelse med en ny sträckning
och de intrång i landskap, naturvärden, fastigheter etc. denna
skulle orsaka.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
6 Miljökonsekvenser
Kapitlet 6 inleds med att ge en övergripande bild av de
förutsättningar som gäller för ledningen och dess påverkan på
omgivningen.
I avsnittet 7.3 Begreppsförklaringar och bedömningsgrunder
redovisas en bakgrund till de miljöintressen som förekommer
i ledningsgatan. Här presenteras även de bedömningsgrunder vilka ligger till grund för konsekvensbedömningarna.
Ledningens sonsekvenser för respektive län och kommuner
redovisas därefter i kapitel 7, 8 och 9.
En bedömning/värdering av konsekvenser görs genom en
sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna, såväl positiva som negativa, beskrivs i en tregradig skala; små, måttliga
eller stora. Där inte annat anges avses negativ konsekvens.
Under arbetet har generella konsekvenser identifierats dessa
beskrivs i avsnitt 6.4.
Miljöintressen och naturresurser redovisas länsvis i kapitel
7. 8 och 9. För att tydliggöra intressen som omfattar stora
ytor såsom riksintressen redovisas dessa på länskartor medan
övriga miljöintressen redovisas kommunvis.
Berörda intressen har numrerats i karta och i tabeller i texten. Numreringen följer principen typ+löpnummer, tex RIN1
betecknar riksintresse naturmiljö 1 i tabell och på kartan.
Figur 6.1 visar de kategorier av intressen vilka har numrerats på kartorna, dessa beteckningar återfinns även på respektive miljöintressekarta.
I avsnitt 6.5 redovisas kartbladens benämningar och numrering.
Tabell 6.1. Beteckningar vilka redovisas på riksintressekartor samt miljöintressekartor.
Beteckning
på karta
Typ
N2000
Natura 2000 område
RIGB
Riksintresse geografiska bestämmelser MB
4:2
NR
Naturreservat MB 7:4
RIN
Riksintresse Naturmiljö MB 3:6
RIK
Riksintresse Kulturmiljö MB 3:6
RIF
Riksintresse Rekreation/Friluftsliv MB 3:6
RIKO
Riksintresse Kommunikation MB 3:8
RIR
Riksintresse Rennäring MB 3:5
NV
Naturvärde
NY
Nyckelbiotop
VM
Våtmarksinventering
NVÅ
Naturvårdsobjekt
Su
Sumpskog
FR
Identifierade värden för rekreation och
friluftsliv
F
Fornlämning
KVÄG
Kulturväg
REN
Rennäringsintressen
VG
Vattengeotop
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
19
6.1 Miljömål
6.1.1 Nationella, regionala och lokala miljömål
I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med
uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö
måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt
hållbar. De 16 nationella miljömålen är följande:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Nedan redovisas miljömålsarbetet inom de berörda länen.
9lVWHUQRUUODQGVOlQ
Västernorrlands läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen samt andra myndigheter,
organisationer och aktörer i länet. I dec. 2006 tog Länsstyrelsen beslut om reviderade mål, undantaget målet Levande
skogar som Skogsstyrelsen fastställde i okt. 2007. Vissa av de
regionala miljömålen är av särskild betydelse för att utveckla
länet och nå den europeiska frontlinjen för en ekologiskt
hållbar utveckling. Västernorrlands fem profilmål är: Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö,
God bebyggd miljö samt Geologisk mångfald (eget regionalt
tilläggsmål).
Kommunerna har i många fall en avgörande roll i miljömålsarbetet. Deras arbete med att förankra, utveckla och
förverkliga miljömålsarbetet i dialog med samhällets olika
aktörer är viktigt, liksom den kommunala planeringen. Kommunerna själva bedriver dessutom en del verksamhet med
inverkan på miljön.
9lVWHUERWWHQVOlQ
Västerbottens läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen
i samarbete med Skogsstyrelsen och andra myndigheter, organisationer och aktörer i länet. I dec. 2007 beslutade Länsstyrelsen om en revidering av tidigare upprättade delmål i 2003
års beslut, här undantogs dock miljömålet Levande skogar som
Skogsstyrelsen fastställde.
20
Kommunerna i Västerbotten arbetar med miljömålen i sitt
myndighetsarbete och genom åtgärder i den egna verksamheten. De upprättar även lokala mål och åtgärdsstrategier.
1RUUERWWHQVOlQ
Länsstyrelsens styrelse beslutade i nov 2007 om en
revidering av delmålen till Norrbottens regionala miljömål.
Revideringen innebär att delmålen som fastställdes 2003 har
anpassats till gällande nationella delmål enligt riksdagens
beslut 2005. Bland delmål som lagts till är de tre nationella
delmålen för det 16:e målet, Ett rikt växt- och djurliv.
Under 2008 och 2009 har arbetet med revideringen att
fortsatt och de regionala miljömålen och delmålen setts över i
samband med framtagandet av Norrbottens miljöhandlingsprogram.
Kommunerna har en central roll i arbetet med att nå Norrbottens miljömål. På ett konkret sätt kan kommunerna bidra
till att miljömålen uppnås, inte minst genom tillämpning av
miljöbalken och plan- och bygglagen.
6.1.2 Ledningens påverkan på miljömålen
I detta projekt bedöms sju av miljömålen beröras; (6) Säker
strålmiljö, (8) Levande sjöar och vattendrag, (11) Myllrande
våtmarker, (12) Levande skogar samt (16) Ett rikt växt- och
djurliv. Ledningen bedöms dock inte försvåra möjligheten att
uppnå dessa miljömål.
Miljömålen (13) Ett rikt odlingslandskap samt (15) God
bebyggd miljö berörs i liten utsträckning.
6.1.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål
Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag där
varje medarbetare tar hänsyn till miljön i det dagliga arbetet.
Vi ska verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som
bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Vi
ska med marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar på
miljöområdet.
Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom energiförbrukning vid överföring av el och vid transporter, genom
användning av miljöstörande ämnen i våra anläggningar samt
genom våra kraftledningars inverkan på människors boendeoch närmiljö. Vi strävar efter att förebygga och begränsa
denna påverkan.
Följande principer är vägledande för Svenska Kraftnäts
miljöarbete:
Vi strävar efter att ständigt minska vår miljöbelastning
Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn
vägs in i alla beslut
Vi sätter upp tydliga miljömål och utformar rutiner för att
följa upp, utvärdera och förbättra miljöarbetet
Vi tar hänsyn till miljöaspekter i vår upphandling genom
att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer
Vår kommunikation i miljöfrågor kännetecknas av öppenhet och ärlighet
Vi bedriver och stödjer forskning och utveckling som kan
leda till förbättringar för miljön
Varje chef och medarbetare på Svenska Kraftnät har ansvar
för att denna miljöpolicy följs.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Svenska Kraftnäts övergripande miljömål inriktas mot
följande långsiktiga mål. Målen anknyter till de nationella
miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö,
Säker strålmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och
djurliv.
De utsläpp av växthusgaser som orsakas av verksamheten
ska kontinuerligt minskas.
Stationer och ledningar ska lokaliseras och utformas på ett
miljöanpassat sätt och så att utbyggnaden av förnybar energiproduktion i landet främjas.
Farliga ämnen ska successivt fasas ut. De farliga ämnen som
används ska hanteras så att de inte läcker ut i miljön.
Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom att Svenska Kraftnät magnetfältspolicy tillämpas.
Den biologiska mångfalden i ledningsgatorna ska gynnas
och hotade arters livsmiljöer värnas.
6.2 Miljöbalkens krav
I Miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar
betydelse ur miljösynpunkt. Dessa ska följas av alla. Vid
tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
följs. Nedan beskrivs de kortfattat.
1 § Bevisbörderegeln
Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att
bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att
verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett
miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna.
Av ansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön.
Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs.
2 § Kunskapskravet
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller
vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med
hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning
för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller
olägenhet.
I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Svenska Kraftnät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade
konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att
bedriva verksamheten.
3 § Försiktighetsprincipen
Principen benämns även som ”Förorenaren betalar” och
”Bästa möjliga teknik”. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder
som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska
förebyggas, hindras eller motverkas.
Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays
Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar
eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de
förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Vilka åtgärder som
kommer i fråga styrs av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler.
Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska
använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador
och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk
synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga.
Sökanden åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan
på miljö och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik vid
reparationer och underhåll av ledningen mm.
4 § Produktvalsprincipen
Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska
undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa
eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre
farliga produkter.
Vid underhåll och reparation av ledningen undviks så långt
som möjlig kemiska produkter som kan medföra risk för människors hälsa och miljön.
5 § Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall
drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och
energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen
samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det
som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas,
återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta
möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För
bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell
verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-graven-perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys.
Sökanden anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att
transportera energi.
6 § Lokaliseringsprincipen
För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås
med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och
för miljön.
Sökanden anser att sådan plats valts som medför minsta
intrång och olägenhet.
7 § Skälighetsregeln
Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan
att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas
efter en avvägning mellan nytta och kostnader.
I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas skäligheten av åtgärder och kostnader för att minska magnetfält.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
21
8 § Skadeansvar
Ansvaret innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en
verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller
olägenhet för miljön ansvarar för denna till dess att skadan
eller olägenheten har upphört. Ansvaret att skadan avhjälps
gäller i den omfattning som det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap.
Sökanden är medveten om skadeansvarsprincipen.
Övriga delar av Miljöbalken (1989:808) som berörs är:
x Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Projektet berör
områden av riksintresse.
x Kap 4. Särskilda bestämmelser för hushållning med
mark och vatten i vissa områden i landet – Projektet
berör områden med geografiska bestämmelser.
x Kap 6. Miljökonsekvensbeskrivningar. En miljökonsekvensbeskrivning upprättas i projektet.
x Kap 7. Skyddad natur. Projektet passerar Natura
2000 område och strandskyddsområde, Natura
2000 området bedöms ej påverkas och ej heller
syftet med strandskyddsbestämmelsen.
x Kap 9. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Kring ledningen alstras ett elektromagnetiskt fält.
6.3 Begreppsförklaring och bedömningsgrunder
För att undvika upprepningar i texten redovisas nedan förekommande miljöintressen i MKB:n. För att förtydliga den
konsekvensbedömning som görs i MKB:n har bedömningsgrunder formulerats vilka redovisas i anslutning till respektive
miljöintresse.
6.3.1 Riksintressen
Områden av riksintresse definieras i MB kap 3 och 4. Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt
som har betydelse från allmän synpunkt. Områden av särskild
betydelse för rennäringen, områden med höga naturvärden
och kulturvärden är exempel på riksintresseområden.
Riksintressen är även mark- och vattenområden som är
särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion,
energiproduktion, energidistribution, kommunikationer,
vattenförsörjning eller avfallshantering. Dessa ska så långt
möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten av eller utnyttjandet av sådana anläggningar.
Inom Europeiska Unionen, EU, pågår uppbyggnaden
av ett nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket kallas
Natura 2000. Medlemsländerna har definierat de arter och
naturtyper som är av gemensamt bevarandeintresse för hela
EU-regionen. Syftet med Natura 2000 är att bevara dessa naturtyper. Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste
åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Natura 2000 har
tillkommit med stöd av EG:s två naturvårdsdirektiv, Art- och
22
habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett
EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Sedan den 1 juli 2001
är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse
enligt 4 kapitlet (1 och 8§§) i miljöbalken.
Införandet av Natura 2000 i svensk lag har inneburit att
det är förbjudet att utan tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder
som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter
som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000 området. Av
betydelse är således inte var verksamheten är lokaliserad utan
den effekt den har på syftet och bevarandemålen för Natura
2000-området.
Länsstyrelsen upprättar bevarandeplaner för Natura 2000områden.
6.3.2 Landskapsbild
En bedömning av påverkan på landskapet innebär en
analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från
olika platser i landskapet, dvs hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp
i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger
hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala
och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen
smälter in i landskapet, t ex i odlingslandskapet. Exponering
beskriver hur iögonfallande ledningen ter sig för personer som
lever och rör sig i omgivningen.
%HG|PQLQJVJUXQGHUODQGVNDSVELOG
Stora konsekvenser uppstår när kraftledningen upplevs
som mycket påtaglig och skapar visuella störningar i miljöer
med särskilt höga värden eller särskilda krav. Exempel på sådana är miljöer är vandringsleder och andra frekvent använda
turiststråk, besöksplatser, öppna dalgångar eller boendemiljöer. Stora konsekvenser uppstår också när kraftledningen
exponeras i småskaligt landskap, uppfattas dominerande och
bryter landskapets huvudsakliga riktning.
Måttliga konsekvenser uppstår när de visuella störningarna är begränsad till vissa mindre frekvent besökta eller
obebodda delar av landskapet. Kraftledningen exponeras i ett
mestadels storskaligt landskap och dominerar eller kontrasterar omgivningen i begränsad omfattning.
Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar
upplevelsen av landskapet i liten grad. Ledningen exponeras
endast i storskaligt landskap eller i skogsmark, där den följer
landskapsformernas riktning.
6.3.3 Naturmiljö
1DWXUUHVHUYDW
Naturreservat skyddas enligt 7 kap. 4 § i Miljöbalken.
Bevarandet av den biologiska mångfalden samt vård och
bevarande av värdefulla naturmiljöer är de vanligaste syftena
till att bilda ett reservat. Naturreservat kan också bildas för
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
att tillgodose friluftslivets behov av naturområden, t.ex. när
ett särskilt viktigt upplevelsevärde behöver bevaras. Såväl
kommuner som Länsstyrelser kan bilda naturreservat. För
reservatet gäller särskilda bestämmelser om skydd och skötsel.
Utöver reservatsbestämmelserna finns även en skötselplan för
det aktuella reservatet.
1DWXUYnUGVSURJUDP
Länens naturvårdsprogram ska ligga till grund för åtgärdsprogram vilka ska ge underlag för skydd och vård av särskilt
värdefulla naturområden, för handläggning av markanvändarfrågor och för den fysiska planeringen.
9nWPDUNHU
Samtliga län har genomfört en våtmarksinventering där alla
våtmarker har klassats på en tregradig skala där klass 1 är den
högsta klassen och klass 3 den lägsta.
En nationell myrskyddsplan har utarbetats av Naturvårdsverket som klassat myrarnas skyddsvärde på en tregradig skala
där klass 1 är den högsta klassen och klass 3 den lägsta.
1DWXUYnUGVREMHNW
Naturvårdsobjekten är områden med kända höga naturvärden av olika slag. De är indelade i tre värdeklasser (1, 2, 3) där
klass 1 är den högsta klassen och klass 3 den lägsta.
1\FNHOELRWRS
En nyckelbiotop är ett mindre mark- eller vattenområde
som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur, växter eller
arter som annars är särskilt skyddsvärda. Med nyckelbiotop
avses en livsmiljö där man finner eller kan förväntas finna
rödlistade arter. Både Skogsstyrelsen och de större skogsbolagen har redovisningar av nyckelbiotoper.
1DWXUYlUGH
Utöver den generella betydelsen åsyftas här de inventeringar som Skogsstyrelsen utför. Naturvärden är områden som
hyser vissa naturvärden utan att det når upp till kvaliteten
nyckelbiotop. De kan däremot förväntas bli nyckelbiotoper i
framtiden.
6XPSVNRJ
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre
meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 %. Sådana
trädbestånd räknas som sumpskog även på fuktig mark då
fuktighetsälskande arter täcker minst hälften av befintligt
fält- eller bottenskikt. Inventering av sumpskogar har utförts
av Skogsstyrelsen.
%LRWRSVN\GG
Med biotopskydd avses mindre mark- eller vattenområden
som utgör livsmiljöer för hotade arter eller som annars är
skyddsvärda. Definitionen av biotopskydd är inskriven i 7
kap. Miljöbalken och är därmed skyddat genom lag.
%HG|PQLQJVJUXQGHUQDWXUPLOM|
Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden
med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla
våtmarker eller andra områden med hög biodiversitet eller
som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner.
Fragmentering av naturmiljön leder till barriäreffekter som
får märkbara konsekvenser för större djur. Påverkan innebär
skador på naturvärden över ett långt tidsperspektiv.
Måttliga konsekvenser uppstår när delar av naturvärden
inom områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas
negativt på annat sätt.
Små konsekvenser uppstår när påverkan av projektet
begränsats till naturmiljöer utan kända naturvärden.
.XOWXUPLOM|
Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck
för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön.
Fornlämningar, odlingslandskap och bebyggelse ingår i ett
kulturlandskap som avspeglar en lång historia från stenålder
till idag. Kulturmiljöer representerar områdets speciella levnadsvillkor och utveckling.
)RUQOlPQLQJDU
Fornlämningar är skyddade enligt lagen om kulturminnen
(KML). Till varje fornlämning hör ett markområde runt den
som har samma lagskydd som själva fornlämningen. Områdets storlek skiftar beroende på fornlämningens art och betydelse och dess läge i landskapet. Enligt KML är det förbjudet
att utan tillstånd från Länsstyrelsen förändra, ta bort, skada
eller täcka över en fornlämning.
.XOWXUOlPQLQJDU
I landskapet finns förutom de fasta fornlämningarna
ytterligare spår av människors verksamhet vilka i dagsläget
inte skyddas i KML men har stor betydelse i kunskapen om
tidigare generationers aktiviteter och levnadsvillkor. Dessa
benämns här kulturlämningar och kan exempelvis vara
rester efter kolningsverksamhet, bebyggelselämningar, agrara
lämningar, gränsmarkeringar i befintliga och gällande gränser
mm. Kulturlämningarna är registrerade i samband med
fornminnesinventeringen eller i Skogsstyrelsens projekt Skogoch Historia. Hänsyn till lämningar i skogsmarker stadgas i
skogsvårdslagen. Lämningar i jordbruksmark skyddas enligt
biotopskyddet.
.XOWXUYlJDU
Vägverket Region Mitt samt Vägverket Region Norr har
i ett samarbete med respektive länsstyrelser genomfört en
dokumentation av vägmiljöer som innehåller värdefulla naturoch kulturvärden. Vägnätet är en viktig och integrerad del
av kulturlandskapet och en källa till förståelse av landskapets
framväxt.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
23
%HG|PQLQJVJUXQGHUNXOWXUPLOM|
Stora konsekvenser uppstår när kulturmiljöer med högt
bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv) och/eller kulturmiljöer med stort upplevelsevärde och pedagogiskt värde
tas bort eller på annat sätt påverkas så att helhetsmiljön inte
längre kan uppfattas och strukturer och samband bryts.
Måttliga konsekvenser uppstår när kulturmiljön fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och
samband försvagas och blir mindre tydliga.
Små konsekvenser uppstår när enstaka fornlämningar
påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer
kan uppfattas även fortsättningsvis.
)O\WWOHG
Renhjodens förflyttning sker via särskilda leder. Lederna
kan vara men i flertalet fall är de dock helt omarkerade och
utgörs av naturligt avgränsade stråk i topografin, ex myrstråk,
isbelagda sjöar och vattendrag osv. Någon generell minsta
bredd på leden anges inte, utan leden är säkrare ju bredare
den är. Den bör vara flera hundra meter bred och skogspartier
med begränsad sikt måste avlösas av öppna avsnitt, myrar,
isbelagda sjöar osv., där hjorden åter kan tryckas in från sidorna. Vissa leder används regelbundet och andra mer sällan.
De flyttleder som nyttjas ofta är viktigast men även en tillfälligt nyttjad led kan vara viktig och kanske oumbärlig ett år då
förhållandena är sådana att alternativa flyttvägar saknas.
6.3.5 Rekreation och friluftsliv
6DPOLQJVRPUnGH
Samlingsområden finns inom alla årstidsland. Sommartid
samlas renarna till kalvmärkning eller flyttning till andra
betesmarker, under hösten/vintern inför slakt, skiljning och
flyttning till vinterlanden och under våren sker samling inför
skiljning och flyttning till vår och kalvningslanden. Uppsamlingsområden är marker dit renarna beger sig vid viss vindriktning och väderlek och där de sedan har benägenhet att
stanna upp. Ytan har ingen exakt avgränsning utan anger det
huvudsakliga området under normala förhållanden.
I begreppet rekreation och friluftsliv ingår olika aktiviteter
som bedrivs i landskapet. Dels det rörliga friluftslivet med
landskapet som utgångspunkt såsom vandring, skoteråkning,
kanotpaddling, fiske, bär- och svampplockning mm, dels det
som utövas vid fasta anläggningar såsom t ex fotboll eller golf.
%HG|PQLQJVJUXQGHUUHNUHDWLRQRFKIULOXIWVOLY
Stora konsekvenser uppstår när upplevelsevärdet i eller
tillgängligheten till områden med höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet eller större sammanhängande
naturområden, t ex riksintressen, påverkas drastiskt på grund
av de störningar som kraftledningen innebär. Antalet besökare
minskar och nyttjandet av friluftsområdet minskar.
Måttliga konsekvenser uppstår när det fysiska intrånget
av kraftledningen i vissa delar påverkar upplevelsevärdet och
områdets attraktivitet. Nyttjandet av området för rekreation
och friluftsliv kvarstår dock eller minskar marginellt.
Små konsekvenser uppstår när de störningar som uppstår
i projektet inte medför att nyttjandet av området till rekreation och friluftsliv påverkas. Upplevelsevärdet och områdets
attraktivitet kvarstår i stort.
6.3.6 Naturresurser
Naturresurser är areella näringar såsom jord- och skogsbruk, rennäring samt naturtillgångar som vatten, berg, grus
och mineral.
Rennäringens intressen finns samlade i en gemensam databas kallad Ren-2000. Rennäringens intressen omfattar såväl
geografiska som årstidsmässiga variationer.
I arbetet med miljömålet Grundvatten av god kvalitet har
Sveriges geologiska undersökningar (SGU) identifierat geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen (SGU 2004).
6DPHE\JUlQV
Gränser mellan samebyar bestäms i administrativ ordning
genom myndighetsbeslut. Gränserna för en sameby kan
omfatta hela samebyns betesområde, d v s åretruntmarkerna,
där renarna får vistas hela året samt samebyns övriga betesområden, vinterbetesmarkerna.
24
5DVWEHWH
Rastbeten är mindre områden utefter en flyttled och de
är viktiga för att leden skall kunna nyttjas. Ju tätare det är
mellan dessa, desto större möjlighet har man att genomföra
en lyckad renflyttning. Vid svår terräng och när flera hjordar
använder leden, krävs ännu fler rastbeten. Rastbetet ger föda
och vila för renhjorden och underlättar att hålla den samlad så
att flyttningen kan fortsätta. Ytan har ingen exakt avgränsning
utan anger det huvudsakliga området under normala förhållanden.
.DOYQLQJVODQG
Vajan (renkon) återkommer årligen till särskilda områden
vilka kallas kalvningsland. Inom dessa områden är tillgången
på föda särskilt god under våren.
7ULYVHOODQGQDWXUOLJWVDPOLQJVVWlOOH
Områden inom årstidslanden, dit renarna naturligt söker
sig för bete och vila under en längre period. Dessa har betingelser i topografin och bete som gör att renarna trivs där. Trivsellanden är ofta mer vidsträckta än uppsamlingsområdena.
cUVWLGVODQG
Rennäringen har geografiskt avgränsade områden där renen
vistas under olika perioder under året.
6lUVNLOWYLNWLJWYLQWHUEHWH
Område med god tillgång på betesväxter och betesro
vintetid.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
%HG|PQLQJVJUXQGHUUHQQlULQJ
Stora konsekvenser uppstår när riksintresseområden för
rennäring och flyttleder påverkas av störningar som ljud och
barriäreffekter. Tillgängligheten till de strategiska områdena
försämras påtagligt och får till följd att renskötseln inte längre
kan bedrivas inom ett betesområde.
Måttliga konsekvenser uppstår när tillgängligheten till
frekvent använda betesmarker inom riksintresseområden
försämras då kraftledningen skär av och ger upphov till barriäreffekter. Renskötseln kan inte bedrivas i samma omfattning
som tidigare eller får inte möjlighet att utvecklas på grund av
störningarna.
Små konsekvenser innebär att tillgängligheten till betesmarker inte påverkas av kraftledningen i någon större grad.
Inga områden av riksintresse berörs av barriäreffekter eller
andra störningar.
6.4 Generella miljökonsekvenser i projektet
I detta projekt behandlas befintlig lednings miljökonsekvenser för totalt tre län och sju kommuner. För att
undvika upprepningar redovisas en förkortad framställning
av miljökonsekvenser vilka är frekvent förekommande, nedan
beskrivna som Generella konsekvenser. Dessa miljöintressen är
naturmiljö, rekreation och friluftsliv samt rennäringen.
Under respektive län och kommun kommer en hänvisning
till denna text att finnas och därefter de specifika miljökonsekvenser som förekommer för respektive miljöintresse.
6.4.1 Naturmiljö
Ledningsgator skapar korridorer i t ex ett skogslandskap.
Korridorerna skapar i sin tur s k kanter mot omgivande biotoper. Kanteffekter har ansetts ha positiv miljöeffekt med ökad
diversitet av både växter och djur. Detta eftersom kantzonen
och korridoren skapar än annan livsmiljö än den omgivande
skogsmarken innehåller.
Ledningsgatan betraktas som en korridor även om kanterna
i sig kan vara mer eller mindre diffusa. Korridorer kan vara
barriärer för den rent fysiska förflyttningen för djur, de kan
även påverka djuren beteendemässigt i sådan omfattning att
djuren drar sig för förflyttningar genom korridoren. Korridoren kan å andra sidan utgöra en förbindelselänk mellan flera
liknande fragment av särskilda habitat och därigenom ge arter
möjlighet att utnyttja ett större sammanhängande område.
Sumpskogar och våtmarkers hydrologiska funktion kan påverkas negativt då högre vegetation inom kraftledningsgatan
och träd som kan falla över ledningen tas bort och förändrar
biotopens karaktär. Randzoner vid våtmarker och strandzoner
är biologiskt känsliga områden som kan påverkas. Sumpskogar och våtmarker bedöms dock kunna tåla underhåll av
ledningsgatan om god hänsyn tas till dessa marker med dålig
bärighet.
6.4.2 Rekreation och friluftsliv
En kraftledning kan uppfattas som ett störande inslag i
naturen. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek
under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med
avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. De ljudfenomen som uppkommer från en ledning
kan likaledes upplevas som störande. Därför kan en ledning
påverka friluftslivet ur upplevelsesynpunkt. Den utgör vanligen inget direkt hinder för utövande.
För det rörliga friluftslivet kan ledningen uppfattas negativt
och dess visuella intrång kan påverka upplevelsevärdet. En
kraftledning kan dock vara till hjälp för orienteringen i ett
vidsträckt skogslandskap och därmed bidra med något positivt. En röjd kraftledningsgata kan påverka framkomligheten
positivt medan en tät och slyig ledningsgata snarare är ett
hinder. När en ledning funnits i ett landskap ett antal år kan
det förväntas att en acceptans för ledningen vuxit fram.
6.4.3 Rennäring
Kraftledningen skär genom ett stort antal områden som
är av intresse för rennäringen. Den yta som ledning och
ledningsgatan upptar är begränsad jämfört med de arealmässigt omfattande intresseområdena. Ledningsgatan är dock
generellt sett barriärbildande. Renarna undviker även i stor
utsträckning att vistas nära ledningen.
Avverkning för röjning i ledningsgatan innebär en minskad tillgång på lavbärande träd samtidigt som avverkningen
ofta gynnar betestillväxten. Tillfälliga negativa konsekvenser
uppkommer i samband med röjning samt byggnads- och
anläggningsarbeten i anslutning till ledningen.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
25
6.5 Kartindelning riksintresseområden
.DUWXSSGHOQLQJ
5LNVLQWUHVVHNDUWRU
9lVWHUQRUUODQGV RFK
9lVWHUERWWHQVOlQ
k
.P
6WDWLRQ
N99DUJIRUV%HWnVHQ
/HGQLQJHML0.%
/lQVJUlQV
.RPPXQJUlQV
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
9lVWHUERWWHQ'HO
9DUJIRUV
9lVWHUERWWHQ'HO
9lVWHUERWWHQ'HO
9lVWHUERWWHQ'HO
7XJJHQ
9lVWHUERWWHQ'HO
9lVWHUERWWHQ'HO
9lVWHUERWWHQ'HO
9lVWHUERWWHQ'HO
9l VWHU
ERWWHQV
OlQ
9l VWHU
QRU UODQ
GVOl Q
9lVWHUERWWHQ'HO
9lVWHUQRUUODQG'HO
9lVWHUQRUUODQG'HO
%HWnVHQ
26
9lVWHUQRUUODQG'HO
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
.DUWXSSGHOQLQJ
5LNVLQWUHVVHNDUWRU
1RUUERWWHQVOlQ
k
.P
6WDWLRQ
N9/LJJD0HVVDXUH
/HGQLQJHML0.%
.RPPXQJUlQV
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
1RUUERWWHQ'HO
/LJJD
1RUUERWWHQ'HO
0HVVDXUH
/HWVL
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
27
6.6 Kartindelning miljöintressen
.DUWXSSGHOQLQJ
9lVWHUQRUUODQGV RFK
9lVWHUERWWHQVOlQ
k
.P
6WDWLRQ
N99DUJIRUV%HWnVHQ
/HGQLQJHML0.%
/lQVJUlQV
.RPPXQJUlQV
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
1RUVM|NRPPXQ'HO
9DUJIRUV
1RUVM|NRPPXQ'HO
9LQGHOQVNRPPXQ
/\FNVHOHNRPPXQ'HO
7XJJHQ
/\FNVHOHNRPPXQ'HO
/\FNVHOHNRPPXQ'HO
cVHOHNRPPXQ'HO
cVHOHNRPPXQ'HO
9l VWHUE
RWWHQV O
lQ
9l VWHU
QRU UODQ
GVOl Q
cVHOHNRPPXQ'HO
gUQVN|OGVYLNVNRPPXQ
6ROOHIWHnNRPPXQ'HO
%HWnVHQ
28
6ROOHIWHnNRPPXQ'HO
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
.DUWXSSGHOQLQJ
1RUUERWWHQVOlQ
k
.P
6WDWLRQ
N9/LJJD0HVVDXUH
/HGQLQJHML0.%
.RPPXQJUlQV
-RNNPRNNVNRPPXQ'HO
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
/LJJD
-RNNPRNNVNRPPXQ'HO
0HVVDXUH
/HWVL
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
29
7 Miljökonsekvenser Västernorrlands län
Kapitlet är upplagt enligt följande: Inledningsvis presenteras Natura 2000 områden och riksintressen längs sträckningen i text och på karta Riksintressen Västernorrland del
1-3. Övriga miljöintressen redovisas därefter uppdelade
kommunvis.
7.1 Natura 2000
För beskrivning av Natura 2000 se kap. 7.3.2.
7.1.1. Förutsättningar
Ledningen passerar i Västernorrland ett Natura 2000 området Moälven (N2000:1). Moälven är en rikt varierad skogsälv.
Ledningen passerar Moälven i ett avsnitt där Moälven har
karaktären av en våtmark. Nedan ges en beskrivning av det
berörda Natura 2000 området. Området redovisas även på
Riksintressekarta för Västernorrlands län (del 3).
0RlOYHQ6(1
Moälven är en rikt varierad skogsälv, med endast liten
påverkan av vattenkraftutbyggnad. Moälven slingrar sig fram
mellan älvsjöar, sel, forsar och fall ut till mynningen i Örnsköldsvik. I älven finns en fast förekomst av utter i biflödena,
även flodpärlmusslor (ej reproducerande) förekommer på flera
ställen i vattensystemet. Längs älvens olika biflöden finns ett
flertal betydelsefulla rastlokaler för flyttfåglar, en av dessa är
Östansjösjön, och i den djupa opåverkade sjön Hällvattnet
finns flera relikter från istiden, t.ex. kräftdjur. Kring älvsystemet finns ett värdefullt odlingslandskap. Geovetenskapliga
skyddsvärden såsom isranddeltan, långsträckta meanderlopp,
korvsjöar, leveer och branta nipstränder finns också här.
Hela Moälven ingår i Natura 2000 nätverket enligt Art- och
habitatdirektivet mot bakgrund av att det inom området finns
följande naturtyper och arter: Naturliga större vattendrag av
fennoskandisk typ om 710 ha (22%), vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor om 7 ha (0,22%).
Stensimpa (Cottus gobio) och utter (Lutra lutra ). Bevarandeplan för Moälven är ej fastställd (hösten 2008).
7.1.2 Miljökonsekvenser
Figur 7.1. Ledningens passage av Moälven. Foto mot norr.
7.1.3 Åtgärdsförslag
Rutiner för underhållsröjning av ledningsgatan ses för närvarande över av Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnäts ambition
är att vidta rimlig hänsyn i naturmiljön.
Natura 2000 området likställs av Svenska Kraftnät med en
skyddsvärd biotop och samråd kommer att ske med Länsstyrelsen respektive Skogsstyrelsen avseende underhållsröjning
och vid andra större arbeten som kan påverka Natura 2000
området.
Se även kap. 10 Drift och underhåll.
Se generella konsekvenser för ledningar avseende naturmiljö
kap. 6.4.1. ovan.
Ledningen passerar Natura 2000 området Moälven. Älven
i detta avsnitt kan mera karakteriseras som våtmark. Inga stolpar är belägna i Moälven eller dess omedelbara närhet. Den
röjda ledningsgatan innebär intrång i Natura 2000 områdets
strandvegetation. Ledningens utbredning är dock begränsad
till ledningssgatans bredd vilket innebär en begränsad yta i
förhållande till Moälvens totala areal. Ledningens konsekvenser för Natura 2000 området bedöms som måttliga.
30
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
7.2 Riksintresseområden
I MB 3 kap. behandlas grundläggande bestämmelser för
hushållning med mark- och vattenområden. Se även kap.
6.3.1 ovan. Nedan redovisas de områden av riksintresse som
ledningen passerar i länet.
7.2.1 Rennäring m.fl.
Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller för vattenbruk skall så långt som möjligt skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande.
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar 13 områden av riksintresse för rennäringen (RIR1-RIR13). I tabell 7.1 nedan och på Riksintressekartor för Västernorrland del 1-3 redovisas de berörda
områdena.
Tabell 7.1. Områden av riksintresse för rennäringen i Västernorrland.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser för ledningen avseende rennäring
kap. 6.4.3.
Ledningen passerar många leder och kärnområden av
riksintresse. Dessa områden är av stor betydelse för rennäringens verksamhet. Ledningen har dock funnits under lång tid
och rennäringen bedöms därför till viss del anpassat sig till
ledningen.
Konsekvenserna avseende en förlängd koncession för rennäringens riksintressen bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
7.2.2 Naturvård
Områden av riksintresse för naturvården ska representera
huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling
och visa mångfalden i naturen. Områdena ska skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön.
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar två områden av riksintresse för naturvården (RIN1-RIN2). I tabell 7.2 nedan och på Riksintressekartor för Västernorrland del 1-3 redovisas de berörda
områdena.
Riksintresse Rennäring Västernorrlands län
1U
7\S
.RPPHQWDU
RIR1
Område av riksintresse
Ledning genom central
del
RIR2
Led av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR3
Led av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR4
Led av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR5
Led av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR6
Led av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR7
Kärnområde*
Ledningen tangerar
området
RIR8
Flyttled av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR9
Flyttled av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR10
Kärnområde*
Ledning korsar området
vid två tillfällen
RIR11
Led av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR12
Led av riksintresse
Ledning korsar leden
RIR13
Led av riksintresse
Leden följer ledningsgatan
* Kärnområde- Område som är särskilt viktigt för rennäringen
och utgör kraftcentrum inom samebyn och har en totalkvalitet som
har avgörande betydelse för möjligheten att bedriva renskötsel inom
samebyn
Tabell 7.2. Riksintresse naturmiljö i Västernorrland.
Riksintresse Naturmiljö Västernorrlands län
1U
2EM1DPQ
.RPPHQWDU
RIN1
83070 Rosjöområdet
Deglaciationslandskap
nära högsta kustlinjen
med många geologiskt, vetenskapligt
intressanta bildningar
inom ett begränsat
område. Ledningen
passerar central del av
riksintresseområdet.
RIN2
84977 Moälven
Rikt varierad skogsälv.
Ledningspassage i
älvomåde av våtmarkskaraktär.
5RVM|RPUnGHW5,1
I området finns bl.a. ablationsmorän av Rogentyp, vilken
är ytterst ovanlig i länet. Området har stort pedagogiskt
värde. Värdefulla och representativa våtmarksobjekt i området
(Brännmyrorna, Spångmyra, Petterstjärn och Stormyran).
Kläppsjöbäckens vattensystem, som ingår i utterns kärnområden, har liten mänsklig påverkan. I vattensystemet finns även
den hänsynskrävande nattsländan (Hydropsyche saxonica).
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
31
0RlOYHQ5,1
Se kap 7.1.1. ovan.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen passerar på en sträcka av nio km genom Rosjöområdet. Ledningen passerar såväl våtmarker som vattendrag.
Ledningsgatans sträckning genom Rosjöområdet innebär att
det passerar fordon genom området i samband med underhållsröjning. Samtliga våtmarker är känsliga för körning
med fordon. Förlängd koncession bedöms innebära måttliga
konsekvenser för riksintresseområdet.
Avseende konsekvenserna för Moälven, se kap 7.1.2 ovan.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador bör marktransporter i största
möjliga utsträckning ske på tjälad mark. Så långt som möjligt
nyttjas befintliga patrullvägar vid körning i ledningsgatan,
detta gäller i synnerhet där ledningen korsar skyddsvärda
naturmiljöer. Underhållsarbeten på ledningen utförs med
hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Samråd med
Länsstyrelsen enligt MB 12:6 sker i förekommande fall t ex i
samband med röjning och större underhållsarbeten. Se även
kapitel 10 Drift och underhåll.
7.2.3 Kulturmiljö
Ledningen passerar inga områden av riksintresse för kulturmiljö i Västernorrland.
7.2.4 Friluftsliv
Ledningen passerar inga områden av riksintresse för friluftsliv i Västernorrland.
7.2.5 Infrastruktur mm
7.2.6. Särskilda bestämmelser för hushållning
med mark- och vatten för vissa områden i landet,
MB 4:2, MB 4:6
Inga områden som omfattas av MB 4:2 berörs av ledningen
i Västernorrlands län.
Moälven omfattas av MB 4:6. Skyddet avser vattenreglering för kraftändamål och därför behandlas inte denna
bestämmelse vidare i MKB:n.
7.3 Naturreservat
Inga naturreservat berörs av ledningen genom Västernorrlands län
7.4 Strandskydd
)|UXWVlWWQLQJDU
Strandskydd omfattar land- och vattenområden intill 100
meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd (strandskyddsområde). Området får av regering eller den myndighet
som regeringen bestämmer utvidgas till högst 300 meter från
strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Ansökan om dispens från strandskyddet sökes
hos aktuella kommuner.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Normalt drift- och underhåll i ledningsgatan bedöms inte
innebära någon påverkan på strandskyddsområde. Konsekvenserna gällande strandskyddet bedöms bli små.
cWJlUGVI|UVODJ
Ingen dispens sökes för befintlig ledning.
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen korsar två riksintressen för kommunikation
(RKO1-RKO2). I tabellen nedan och på Riksintressekartor
för Västernorrland del 1-3 redovisas dessa.
Tabell 7.3. Riksintresse för infrastruktur i Västernorrland.
Riksintresse Infrastruktur Västernorrlands län
1U
2EM1DPQ
RKO1
Järnväg
RKO2
Rv 90
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen finns och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser. Den anses därmed inte innebära några negativa konsekvenser för järnväg och vägar i Västernorrland.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
32
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUQRUUODQGVOlQ
'HO
.P
6WDWLRQHU
N99DUJIRUV%HWnVHQ
k
.RPPXQLNDWLRQHUMlUQYlJ5.2
.RPPXQLNDWLRQHUYlJDU5.2
6NDOD
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
*UlQVVDPHE\
5HQQlULQJ0%5,5
1DWXUPLOM|0%5,1
.XOWXUPLOM|0%5,.
5,5
5,1
5,5
5,5
5,5
5,5
E\
D PH
HE\
UD V
V DP
V |G
UUD
R
LQD
HOP
QVQ
9LOK
YL NH
YH Q
W
V
D Ql O
)UR
HUP
cQJ
5.2
5.2
%HWnVHQ
5.2
5LNVYlJ
/DVHOH
/nQJEM|UQ
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
33
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUQRUUODQGVOlQ
'HO
.P
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
5HQQlULQJ0%5,5
6NDOD
1DWXUPLOM|0%5,1
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
9DWWHQRPUnGH0%
5,5
5,5
5,1
5,5
0RlOYHQVYDWWWHQRPUnGH
5,5
34
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUQRUUODQGVOlQ
'HO
.P
k
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
N99DUJIRUV%HWnVHQ
*UlQVVDPHE\
5HQQlULQJ0%5,5
6NDOD
1DWXUD1
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
1DWXUPLOM|0%5,1
9DWWHQRPUnGH0%
UDI
LQDQRU 9LOKHOP HE\
MlOO VDP
GUD
V |
LQD
OP
KH
9LO
9l VWH UER
WWH Q
9l VWH UQR
UUODQG
P
OOV D
IM l
\
HE
5,5
6W
RU
VM|
Q
5,5
5,5
1
5,5
0RlOYHQVYDWWHQRPUnGH
5,1
5,5
0
Rl
OY
HQ
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
35
7.5 Ledningen genom Sollefteå kommun
7.5.1 Landskapsbild
)|UXWVlWWQLQJDU
Landskapet utgörs av mindre höjder omväxlat med relativt
flacka barrskogsområden med stora inslag av myrar och vattendrag. Landskapets topografi och riktning orienterar sig i
huvudsak i nordvästlig-sydostlig riktning. Majoriteten av vattendragen har denna riktning. Ledningen går däremot tvärs
denna riktning. Ledning går vissa avsnitt parallellt med annan
ledning. En samlad ledningsgata minskar upplevelsen av ett
uppsplittrat landskap, vilket skulle vara fallet om de ledningarna lokaliserats på längre avstånd från varandra.
Ledningen utgår från Betåsens kraftstation och i sträckningens början passeras ett älvlandskap. Huvuddelen av
ledningen genom kommunen går genom ett skogs- och
myrlandskap. Ett antal sjöar passeras varav Gösingen är den
största. Ledningen går huvudsakligen i relativt flack terräng
men öster om Junsele korsas Långnäsberget.
Samlad bebyggelse passeras vid byar kring Lasele och Betåsen, Bysjö och Östansjö.
Ledningen exponeras i begränsad omfattning, ett av de mer
framträdande lägena för exponering är passagen över Ångermanälven. Mellan Betåsen och Laselse förekommer öppen
mark och ledningen är synlig tillsammans med flera andra
ledningar i närområdet. I övrigt är ledningen inte exponerad
i det relativt flacka och skogiga landskapet. Det är relativt
långt till samlad bebyggelse vilket gör att få människor rör sig
i ledningens närhet. Där ledningen korsar större och mindre
vägar är ledningen exponerad. Ledningen exponeras även vid
passage av sjön Gösingen och odlingsmark vid Östansjö.
Figur 7.2 Ledningens passage över Ångermanälven. Foto mot N.
36
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningens exponeringsgrad är relativt liten förutom i passagen av Ångermanälven där infrastruktur och energianläggningarnas påverkan är allmänt stor. Antalet korsningstillfällen
med allmänna vägar är få till antalet, något fler korsningspassager sker vid skogsbilvägar. Ledningarna bedöms sammantaget exponeras för relativt få människor och bedöms sammantaget ge upphov till få skalkontraster.
Förlängd koncession bedöms innebära små negativa konsekvenser för landskapsbilden i Sollefteå kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Figur 7.3. Fotot är taget från byn Eden över sjön Gösingen mot sydost och bilden får illustrerar landskapet i Sollefteå kommun som är rikt på sjöar
och vidsträckta skogar. Mitt i foto, på den sydöstra sidan om sjön, tangerar ledningen sjön. Ledningsstolaparna sticker inte upp över horisonten och
ledningen är därför i princip inte synlig från bebyggelsen.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
37
0LOM|LQWUHVVHQ6ROOHIWHn.RPPXQ
'HO
k
.P
6NDOD
6WDWLRQHU
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
N99DUJIRUV%HWnVHQ
1DWXUYnUGVREMHNW19
9DWWHQJHRWRSHU9*
*UXQGYDWWHQ
NODVV
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
6DPOLQJVRPUnGHQUHQQlULQJ5(1
.ODVV$
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
.ODVV%
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
.ODVV&
.ODVV&
)5LNDUWDDYVHULQWUHVVHQI|UU|UOLJWIULOXIWVOLY
8QJHIlUOLJWOlJHGlUNRWHUOHGSDVVHUDU
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
VlUVNLOWYLNWLJWYLQWHUEHWH5(1I|U
UHQQlULQJHQVDPWYLQWHUODQGRFK
YnUYLQWHUODQGI|U9LOKHOPLQDV|GUD
VDPHE\
90
5(1
)
9*
19
/nQJEM|UQ
5(1
5(1
90
90
)5
5(1
)5
.LOIRUVHQ
%HWnVHQ
/DVHOH
)5
)5
9*
9*
D Ql
c Q J HU P
38
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
N99DUJIRUV%HWnVHQ
*UXQGYDWWHQ
0LOM|LQWUHVVHQ6ROOHIWHn.RPPXQ
'HO
NODVV
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
.P
.ODVV$
k
)5 L NDUWD DYVHU LQWUHVVHQ I|U
U|UOLJW IULOXIWVOLY 8QJHIlUOLJW OlJH
GlU VNRWHUOHG SDVVHUDU OHGQLQJHQ
([DNW UHGRYLVQLQJ DY OHGHUQD
VDNQDV
6NDOD
.ODVV%
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
.ODVV&
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
YLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
9LOKHOPLQDV|GUDVDPHE\
.ODVV&
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
1DWXUYlUGHQ19b
9DWWHQJHRWRSHU9*
1DWXUYnUGVREMHNW19
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
90
19
VN
gUQ
5(1
XQ
RPP
PXQ
19b
19
N
LNV
P
nNR
HIWH
Y
|OGV
6ROO
9*
19
90
19
)5
5(1
90
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
39
7.5.2 Naturmiljö
1DWXUYlUGHQ
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön.
Ett område klassat som naturvärde (NVÄ1) är beläget i
norra delen av kommunen. Det är en å/bäckmiljö som delvis
går parallellt med ledningsgatan, se Miljöintressekarta del 2 för
Sollefteå kommun.
9nWPDUNHU
6XPSVNRJDU
Ledningen berör fyra våtmarker (VM1-VM4), två av dessa
våtmarker är av klass 2 (VM3 och VM4), de övriga två har
klass 3. Våtmarkerna finns jämt fördelade längs ledningen
genom kommunen. Ingen av våtmarkerna är klassade i den
nationella myrskyddsplanen. I tabellen nedan och på Miljöintressekartorna för Sollefteå kommun redovisas våtmarkerna.
Tabell 7.4. Våtmarker i Sollefteå kommun.
1\FNHOELRWRS
Ledningen gör inget intrång i områden med nyckelbiotoper,
%LRWRSVN\GG
Våtmarksinventering Sollefteå kommun
Ledningen gör inget intrång i områden med biotopskydd.
1U
2EMHNW,'1DPQ
.ODVV
VM1
FID 158 Antesmyran
3
VM2
FID 125 Stormyran
3
VM3
FID 121 Myr N om Rängsjön
2
VM4
FID 89 Myr N om Tärnicksjön
2
1DWXUYnUGVREMHNW
Naturvårdsobjekten (NV1-NV5) i ledningsgatan består
av olika miljöer vilka är fördelade inom den norra delen av
ledningens sträckning genom kommunen. Samtliga naturvårdsobjekt i ledningsgatan har klass 2. Naturvårdsobjekten
redovisas i tabellen nedan och på Miljöintressekartorna för
Sollefteå kommun.
Tabell 7.5. Naturvårdsobjekt i Sollefteå kommun.
Naturvårdsobjekt Sollefteå kommun
1U
2EMHNW,'1DPQ
.ODVV
.RPPHQWDU
NV1
84128/Skorpedsåsen
2
Ledningen tangerar
åsen
NV2
83346/Myr N om
Rängsjön
2
Ledningen genom SÖ
delen
NV3
FID 414 Kläppsjöbäcken
2
Ledningen passerar
bäcken
NV4
FID 404 Bergsjöåsen
2
Åsen korsas av ledningen
NV5
FID 138 Myr Ö om
Tärnicksjön
2
Myren korsas av
ledningen
40
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Se även
kap. 6.3.4 ovan. De sumpskogar vilka finns inom ledningsgatan redovisas i bilaga 2.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser för naturmiljö i kap. 6.4.1 ovan.
Ledningsgatan ger intrång i områden med naturvärden.
Konsekvenserna avseende naturmiljön i ledningsgatan bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager av skyddsvärda
naturmiljöer. Underhållsarbeten på ledningen utförs med
hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Samråd med
Länsstyrelsen enligt MB 12:6 sker i förekommande fall t ex i
samband med röjning och större underhållsarbeten. Se även
kapitel 10 Drift och underhåll.
7.5.3 Kulturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Nedströms ledningens passage över Ångermanälven, i
Nämforsen, ligger Europas märkligaste hällristningslokal.
Platsen fungerade som en viktig jaktkultisk-, handels- och
mötesplats för människor under sten- och bronsålder. Genom
vattenkraftutbyggnaden kom hällristningsmiljön kraftigt
att förändras, men hällristningslokalen tydliggör älvens och
bygdens betydelse under förhistorisk tid.
Samer har under lång tid nyttjat området för jakt, fiske och
renskötsel men lämningar efter den äldre samiska kulturen är
mycket diskreta.
Till största delen går ledningen genom marker vilka betecknas utmarker. Historiskt har utmarkerna nyttjats för fäbodbruk, jakt och fiske, längre fram i tiden etablerades permanent
bebyggelsen med en ekonomi som baserades på skogs- och
jordbruk.
Ledningen passerar inte några kulturmiljöer utpekade i
kommunens kulturmiljöprogram. Inte heller berörs några
byggnadsminnen eller kulturvägar av ledningen.
I ledningsgatan finns en registrerad fångstgrop, Raä 15 i
Junsele socken Fångstgropen (F1) är belägen öster om sjön
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Gösingen, se Miljöintressekarta del 1 för Sollefteå kommun.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Endast en fornlämning är registrerad inom 100 meter från
ledningens mitt. Inga övriga kulturmiljöer är kända i ledningsgatan. Ledningen påverkar inte kulturmiljöns samband
och struktur. Förlängd koncession bedöms innebära små
negativa konsekvenser avseende kulturmiljön.
cWJlUGVI|UVODJ
Fornlämningarna markeras inför underhållsarbetet för att
undvika att åverkan sker. Anmälan till Länsstyrelsen ska ske
om tidigare ej känd fornlämning påträffas i samband med underhållsarbeten i ledningsgatan. Inför anläggande eventuella
transportvägar, schaktning, uppläggning av röjningsavfall etc.
sker samråd med Länsstyrelsen enl. KML 2:10.
Figur 7.4. Grillplats invid Ångermanälven.
7.5.4 Rekreation och Friluftsliv
passerar genom Betarsjöns och Junsele fiskevårdsområden.
)|UXWVlWWQLQJDU
I ledningens sträckning finns platser och leder vilka nyttjas
i rekreativt syfte (FR1-FR5). I tabell 7.6 nedan och på miljöintressekartan redovisas dessa.
Tabell 7.6. Rekreation och friluftsliv i Sollefteå kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Strandnära vegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning.
Rekreation och friluftsliv Sollefteå kommun
1U
2EMHNW
FR1
Sverigeleden
FR2
Vindskydd
FR3
Vindskydd
FR4
Ridstig
FR5
Skoterled
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende Rekreation och friluftsliv
kap. 6.4.2 ovan.
En förlängd koncessionen bedöms påverka rekreation och
friluftsliv i liten omfattning och konsekvenserna bedöms
därmed som små.
7.5.5 Bebyggelse och boendemiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Inga skolor eller daghem finns inom ledningens sträckning.
Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 m från
aktuell ledning har inventerats i fält.
Ingen fastigheter med bostadshus ligger inom 100 m från
mittfas på ledningen. Två fritidshus ligger inom 100 m från
ledningen. Fastigheter med bebyggelse, avstånd i meter från
aktuell ledning och beräknat magnetfält vid årsmedelströmlast, redovisas i tabell 7.7 nedan.
6NRWHUOHGHU
Från Junsele mot Tarselbodarna och vidare mot Näsåker
går en skoterled (ej markerad på miljöintressekartan, GISunderlag saknas) (FR4).
Tabell 7.7 Byggnader i Sollefteå kommun inom 100 m från mittfas.
6SnURFKOHGHU
Mindre vägar och stigar inom aktuellt område nyttjas
sannolikt för rörligt friluftsliv. Cykelleden Sverigeleden går
på västra sidan Ångermanälven (FR1). Ledningen är synlig
från cykelleden. Ett vindskydd finns i kraftledningsgatan strax
öster om Ångermanälven. I närheten av Rängsjön finns ett
relativt nybyggt vindskydd i ledningsgatan vilket tyder på att
ledningsgatan nyttjas för rekreation.
Ridstigar leder från ridskolan i Hålaforsen, sydost om Lasele, ner mot Ångermanälven. Dessa passerar ledningen.
-DNWRFK¿VNH
Grillplats och vindskydd finns på södra sidan om Ångermanälven och i omedelbar närhet till ledningen. Ledning
Fastighetsbeteckning
Avstånd
koncesions- Magnetfält
Användning ledning (m) (μT)
Hålaforsen 2:4
Mindre
fritidshus
70
0,4
Sunnansjö 1:44
Fritidshus
98
0,2
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under
och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet
och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen.
Magnetfälten vid de närbelägna husen överstiger inte vad
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
41
som får anses vara normalt. Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt
inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas.
Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar
ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt
från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och
konsekvenserna i övrigt är rimliga.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för boendemiljön i
närheten av kraftledningen vara små.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärdsförslag.
7.5.6 Naturresurser
)|UXWVlWWQLQJDU
6NRJVEUXN
Ledningen går i huvudsak genom skogsmark. I regionen
bedrivs idag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapet utgör
även en resurs i fråga om flora, fauna samt skogens rekreativa
värden. En viktig förutsättning för ett rationellt skogsbruk är
tillgängligheten till skogsskiften. Den skogliga omloppstiden
är generellt 70-100 år.
Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierande
grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan
i slutet av 1960-talet. Dessa kantzoner präglas ofta av en
”kanteffekt” vilket oftast innebär en mindre lämplig livsmiljö
för störningskänsliga arter då ljusinsläpp och vindpåverkan är
större än i mera slutna miljöer. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av
patrullstigar samt fällning av kantträd.
-RUGEUXN
Arealen av jordbruksmark har sedan 1950-talet minskat.
Ledningen tangerar ett område med jordbruksmark i Betåsen.
Tabell 7.8. Vattengeotoper i Sollefteå kommun.
Vattengeotoper Sollefteå kommun
1U
2EMHNW,'1DPQ
VG1
Stormon-Betåsen
VG2
Gösingen
VG3
Grovansjö-Kläppsjö
5HQQlULQJ
En kort sträcka av ledningen närmast Ångermanälven
ligger inom Ohredahke sameby, övrig sträckning genom
Sollefteå kommun ligger inom Frostvikens norra respektive
Vilhelmina södra samebyar.
Hela ledningen ligger inom vårvinterbetesmarker.
Samlingsområden för rennäringen finns i den södra delen
medan trivselland för rennäringen finns inom den norra delen
av ledningens sträckning. Rennäringens intresseområden
(REN1-REN5) redovisas på Miljöintressekarta del 1-2 för
Sollefteå kommun och i tabell 7.9 nedan.
Tabell 7.9. Rennäringsintressen i Sollefteå kommun.
Rennäringsintressen Sollefteå kommun
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
REN1
Särskilt viktigt vinterbete
Ledningen korsar
området
REN2
Samlingsområde
Ledningen korsar
området
REN3
Samlingsområde
Ledningen korsar
området
REN4
Trivselland
Ledningen korsar
området
REN5
Trivselland
Ledningen tangerar
området
7lNWHU
Inga uppgifter om täkter i ledningsgatan har framkommit.
*UXQGYDWWHQ
Geologisk formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen korsas av ledningssträckningen. Områdena
bedöms ej påverkas av ledningen
9DWWHQJHRWRSHU
Länsstyrelsens GIS-underlag för Västernorrlands län redovisar inventeringsresultatet av länets grundvattenförekomster.
Dessa benämnes vattengeotoper (VG1-VG3) och finns fördelade längs hela sträckan. I tabell 7.8 och på Miljöintressekarta
för Sollefteå kommun del 1-2 redovisas vattengeotoperna.
42
0LQHUDOI|UHNRPVW
SGU har i samrådsyttrande år 2009 meddelat att ett
område med undersökningstillstånd i ledningens närhet finns
inom Sollefteå kommun, Kläppsjö nr 1. Området redovisas ej
på någon karta i MKB;n.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningens sträckning går i huvudsak genom skogsmark.
Mark som tagits i anspråk av ledningen är engångsersatt.
Denna ersättning täcker det beräknade bortfallet av produktion på marken. Underhållsarbetet och drift av ledningen
bedöms innebära små negativa konsekvenser för skogsbruket.
Förlängd koncession berör mycket liten andel jordbruksmark
och de negativa konsekvenserna bedöms bli små. Förlängd
koncession bedöms inte innebära några negativa konsekvenser
för områden med vattengeotoper.
Avsende konsekvenser för rennäringen s även generella konsekvenser kap. 6.4.3. Rennäringens intressen påverkas genom
ledningens sträckning. Ledningen har funnits under lång tid
och konsekvenserna bedöms som måttliga genom att en viss
anpassning till ledningen antas ha skett.
Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna bli små
avseende områdets naturresurser.
cWJlUGVI|UVODJ
Försiktighet vidtas vid framtida reparationsarbeten eller annan markentreprenad som kan påverka grundvattenmagasin i
ledningens sträckning.
7.5.7 Infrastruktur
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen sträckning genom Sollefteå kommun korsar
förutom de riksintressen för kommunikation vilka behandlats
ovan i kapitel 7.2.4, även en allmän väg; väg 983. Övrig infrastruktur i området är de kraftledningar som finns, se kap. 3.4.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
cWJlUGVI|UVODJ
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
43
7.6 Ledningen genom Örnsköldsviks kommun
7.6.1 Landskapsbild
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar i ett landskap av skogsbevuxna berg
vilka omges av relativt flacka barrskogsområden, vidsträckta
myrar och många vattendrag. Ledning går vissa avsnitt parallellt med annan ledning. En samlad ledningsgata minskar
upplevelsen av ett uppsplittrat landskap, vilket skulle vara
fallet om de ledningarna lokaliserats på längre avstånd från
varandra. Landskapets topografi och riktning orienterar sig
i huvudsak i nordvästlig-sydostlig riktning. Majoriteten av
vattendragen har denna riktning liksom de större vägarna.
Ledningen går tvärs denna riktning.
Ett antal sjöar passeras, Degersjön och Storsjön är de
största. Ledningen går huvudsakligen i relativt flack terräng
med mindre berg i omgivande landskap. Nordväst om Solberg
passeras Storrisberget och Skavberget.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningens exponeringsgrad är liten i och med att den
mestadels går i ett slutet skogslandskap och i ett relativt
otillgängligt myrlandskap. Vid korsning av allmänna vägar
kan ledningen upplevas mer påtagligt. Dock är antalet korsningstillfällen med allmänna vägar få till antalet, något fler
korsningspassager sker vid skogsbilvägar. Ledningen passerar
sjöarna Degersjön och Storsjön där det finns bebyggelse. Här
exponeras ledningen relativt tydligt. Men ledningarna bedöms
sammantaget exponeras för relativt få människor och den ger
upphov till få skalkontraster.
Förlängd koncession bedöms innebära små negativa konsekvenser för landskapsbilden.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Figur 7:5. Gårdarna i Degersjö är samlade invid sjöns norra strand. Ledningen tangerar sjöns västra del och skymtar i bildens mitt.
44
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Figur 7.6. Foto från toppen av Solbergsliden (594 m) mot väster. Vidsträckta skogsmarker breder ut sig.
Figur 7.7. Ledningen skymtar här över grantopparna från gården i Storsjö.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
45
0LOM|LQWUHVVHQgUQVN|OGVYLNVNRPPXQ
.P
k
6NDOD
N99DUJIRUV%HWnVHQ
*UXQGYDWWHQ
)5 L NDUWD DYVHU LQWUHVVHQ I|U
U|UOLJW IULOXIWVOLY 8QJHIlUOLJW OlJH
GlU
VNRWHUOHG
SDVVHUDU
OHGQLQJHQ ([DNW UHGRYLVQLQJ DY
OHGHUQDVDNQDV
NODVV
cVHOHNRP
PXQ9lVWH
gUQVN|OGVY
LN
.ODVV$
VNRPPXQ
9lV
UERW WHQVOl
Q
WHUQRUUODQGV
.ODVV%
.ODVV&
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
YLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
9LOKHOPLQDV|GUDVDPHE\
5(1
.ODVV&
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
9DWWHQJHRWRSHU9*
1DWXUYnUGVREMHNW19
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
)5
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
90
)5
9*
5(1
)5
90
19
90
PXQ
NRP
LNV
XQ
OGVY
PP
VN|
nNR
gUQ
HIWH
6ROO
46
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
OlQ
7.6.2 Naturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön.
9nWPDUNHU
Ledningen berör områden rika på myrar och sjöar. Ledningen berör tre våtmarker varav två är upptagna i Våtmarksinventeringen (VM1-VM2). Våtmarkerna är fördelade längs
hela ledningens sträckning genom kommunen. Ingen av våtmarkerna är upptagna i Naturvårdsverkets myrskyddsplan. I
tabell 7.10 nedan och på Miljöintressekarta för Örnsköldsviks
kommun redovisas förekommande våtmarker i ledningsgatan.
Tabell 7.10. Våtmaker i Örnsköldsviks kommun.
Våtmarksinventering Örnskölkdsviks kommun
1U
2EMHNW,'1DPQ
.ODVV
VM1
Skansmyran
3
VM2
Långsjömyran
2
VM3
Henriksmyran
3
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager skyddsvärda
naturmiljöer. Underhållsarbeten utförs om möjligt med hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Se även kapitel 10
Drift och underhåll.
7.6.3 Kulturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Samerna har nyttjat området för jakt, fiske och renskötsel under lång tid men lämningar efter den äldre samiska
kulturen är mycket diskreta. Ledningen går genom utmarker.
Utmarkerna har historiskt nyttjats för fäbodbruk där bofasta
etableringar utvecklats med en ekonomi baserad på skogs- och
jordbruk. Ortnamn som Gammelbrånan, Torparmyran och
Fäbodkullen är idag bevarade historiska minnen i landskapet.
Inga utpekade regionala kulturmiljöer, byggnadsminnen,
fornlämningar eller kulturlämningar är registrerade i ledningsgatan. Inte heller berörs några kulturvägar.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Inga fornlämningar eller andra kulturmiljöer finns registrerade i ledningsgatan. Ledningen påverkar inte kulturmiljöns
samband och struktur. Förlängd koncession bedöms innebära
små negativa konsekvenser avseende kulturmiljön.
Sörlångsjömyran ligger söder om Degersjön och är ett naturvårdsobjektet som ligger i ledningsgatan (NV1). Sörlångsjömyran har naturvärdesklass 2 och den är även upptagen i
våtmarksinventering (VM2). Naturvårdsobjektet redovisas på
Miljöintressekartan för Örnsköldsviks kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Anmälan till Länsstyrelsen ska ske om tidigare ej känd
fornlämning påträffas i samband med underhållsarbeten i
ledningsgatan. Hänsyn ska tas till fornlämningar i samband
med anläggande av transportvägar, schaktning, uppläggning
av röjningsavfall etc.
6XPSVNRJDU
7.6.4 Rekreation och Friluftsliv
1DWXUYnUGVREMHNW
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Se även
kap. 6.3.4 ovan. De sumpskogar som finns inom ledningsgatan redovisas i bilaga 2.
1\FNHOELRWRS
Ledningen gör inget intrång i områden med nyckelbiotoper.
%LRWRSVN\GG
Ledningen gör inget intrång i områden med biotopskydd.
1DWXUYlUGHQ
Ledningen gör inget intrång i områden med naturvärden.
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningsgatan korsar Moälven vilket är ett vattendrag
av högt värde ur naturmiljösynpunkt som därför även har
rekreativa värden. Moälven behandlas ovan, se kap. Riksintressen. Nedan redovisas i text, tabell och på miljöintressekarta
för Örnsköldsvik platser där ledningen passerar leder etc
vilka nyttjas av det rörliga friluftslivet. GIS-underlag saknas
för detta intresse och redovisas därför endast på kartan med
beteckning (FR1-FR3).
6NRWHUOHGHU
Nordväst om Solberg, över Storrisberget, passerar en skoterled ledningen (FR2).
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser kap. 6.4.1 ovan.
Ledningsgatan ger intrång i områden med naturvärden.
Konsekvenserna avseende naturmiljön i ledningsgatan bedöms bli måttliga.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
47
6SnURFKOHGHU
Där ledningen passerar vattendraget Moälven finns spänger
och gångstigar i ledningsgatan (FR1). Kring Solberg finns
flera spår och leder inom ett mindre rekreationsområde. Ett
spår går upp till Storsjö där ledningen passerar (FR3).
Inga övriga skyltade vandringsleder finns i ledningens
närhet. Mindre vägar och stigar nyttjas sannolikt för rörligt
friluftsliv.
Tabell 7.11. Rekreation och friluftsliv i Örnsköldsviks kommun.
för störningskänsliga arter då ljusinsläpp och vindpåverkan är
större än i mera slutna miljöer. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av
patrullstigar samt fällning av kantträd.
-RUGEUXN
Ingen jordbruksmark berörs av ledningsgatan.
7lNWHU
Inga täkter har framkommit i tillgängligt underlagsmaterial.
9DWWHQJHRWRSHU
1U
2EMHNW
FR1
Spång
I Västernorrlands län har inventering av grundvattenförekomst utförts. Dessa benämnes vattengeotoper. Moälven
utgör en vattengeotop (VG1) och ledningen korsar området
väster om Solberg. Området redovisas på Miljöintressekarta
för Örnsköldsviks kommun.
FR2
Skoterled
*UXQGYDWWHQ
FR3
Spår
Rekreation och friluftsliv Örnsköldsviks kommun
Geologisk formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen korsas av ledningssträckningen. Områdena
bedöms ej påverkas av ledningen
-DNWRFK¿VNH
5HQQlULQJ
Ledning passerar genom Solbergsbygdens fiskevårdsområde.
Hela ledningen ligger inom Vilhelmina södra sameby.
Ledningen ligger som helhet i betesmarker som nyttjas under
vintern och vårvintern.
Trivselland för rennäringen finns inom två större områden
av ledningens sträckning (REN1-REN2). Rennäringens intresseområden redovisas på Miljöintressekarta för Örnsköldsviks kommun och i tabell 7.12 nedan.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende Rekreation och friluftsliv
kap 6.4.2 ovan.
Ledningen utgör inget hinder för friluftslivet och sammantaget bedöms en förlängning av ledningskoncessionen
innebära små konsekvenser för friluftslivet.
cWJlUGVI|UVODJ
Strandnära vegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid röjning av ledningsgatan.
7.6.5 Bebyggelse och boendemiljö
Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd av 100 meter
har inventerats i fält. Inga skolor eller daghem finns inom
ledningens sträckning. Inte heller ligger några bostads- eller
fritidshus i ledningens sträckning.
Tabell 7.12. Rennäringsintressen i Örnsköldsviks kommun.
Rennäringsintressen Örnsköldsviks kommun
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
REN1
Trivselland
Ledningen korsar området
REN2
Trivselland
Ledningen korsar området
7.6.6 Naturresurser
)|UXWVlWWQLQJDU
6NRJVEUXN
Ledningen är framdragen i huvudsak i skogsmark. I
regionen bedrivs idag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapet utgör även en resurs i fråga om flora, fauna samt skogens
rekreativa värden. En viktig förutsättning för ett rationellt
skogsbruk är tillgängligheten till skogsskiften. Den skogliga
omloppstiden är generellt 70-100 år.
Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierande
grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan
i slutet av 1960-talet. Dessa kantzoner präglas ofta av en
”kanteffekt” vilket oftast innebär en mindre lämplig livsmiljö
48
0LQHUDOI|UHNRPVW
SGU har i samrådsyttrande år 2009 meddelat att ett
område med undersökningstillstånd finns i ledningens närhet
inom Örnsköldsviks kommun, Rockliden nr 1002. Området
redovisas ej på någon karta i MKB;n.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Mark som tagits i anspråk av ledningen är engångsersatt.
Denna ersättning täcker det beräknade bortfallet av produktion på marken. Underhållsarbetet och drift av ledningen
bedöms innebära små negativa konsekvenser för skogsbruket.
Förlängd koncession bedöms inte innebära några negativa
konsekvenser för områden med vattengeotoper.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession-Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Avseende rennäringens intressen se även generella konsekvenser
för rennäringen kap 6.4.3. ovan.
Rennäringen nyttjar området intensivt under framförallt
vår och vinter. Inom ledningsgatan finns trivselland där
renarna vistas under längre perioder. Ledningen har funnits
under lång tid. Konsekvenserna för rennäringen bedöms bli
måttliga genom den anpassning som antas ha skett.
Sammantaget bedöms konsekvenserna bli små avseende
området naturresurser.
cWJlUGVI|UVODJ
Försiktighet vidtas vid framtida reparationsarbeten eller annan markentreprenad som kan påverka grundvattenmagasin i
ledningens sträckning.
7.6.7 Infrastruktur
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen sträckning genom Örnsköldsviks kommun korsar en allmän vägar; väg 348. Övrig infrastruktur i området är
de kraftledningar som finns, se kap. 3.4.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
cWJlUGVI|UVODJ
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Varfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
49
8 Miljökonsekvenser Västerbottens län
Kapitlet är upplagt enligt följande: Inledningsvis presenteras förekommande Natura 2000 områden och riksintressen
längs sträckningen i text och på karta Riksintressen Västerbotten del 1-9. Därefter redovisas övriga miljöintressen uppdelade kommunvis.
8.1 Natura 2000
För beskrivning av Natura 2000 områden, se kapitel 6.3.2.
8.1.1 Förutsättningar
Ledningen passerar i Västerbottens län fem Natura 2000
områden. Då ledningen passerar Vindelälvens Natura 2000
områden vid två tillfällen, har dessa markerats som två separata objekt (N2000:4 respektive N2000:5). Förekommande
Natura 2000 områdena redovisas i tabell 8.1 nedan och på
Riksintressekarta för Västerbottens län del 3-7.
Tabell 8.1. Natura 2000-områden i Västerbotten.
dominerade. Med tillskott från omgivande biflöden får vattendraget alltmer karaktären av en vild obruten skogsälv med
både brusande forsar och höga fall.
Följande naturtyper ska utifrån habitatdirektivet värnas
inom området:
x Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs
eller annuell vegetation på exponerande stränder,
1450 ha. Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, 870 ha. Vattendrag med flytbladsvegetation
eller akvatiska mossor, 20 ha (osäker uppgift som
kommer att ses över).
Följande arter ska utifrån habitatdirektivet värnas inom
området:
x Lax (Salmo salar), stensimpa (Cottus gobio), flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera), utter (Lutra
lutra), bred gulbrämad dykare (Dytiscus latisimus)
Bevarandeplan för Lögdeälven är fastställd 2005-08-11 av
Länsstyrelsen enligt 17§ Förordningen om Områdesskydd
(dnr:511.5476-2005).
6WRU5RWOLGHQ6(1
Natura 2000 Västerbottens län
1U
2EM1DPQ
.RPPHQWDU
N2000:1
SE0810433/
Lögdeälv
Ledningen korsar Lögdeälvens vattenstystem vid ett
flertal tillfällen.
N2000:2
SE0810515/
Stor-Rotliden
Ledningen passerar ca
900 m Ö om området.
N2000:3
SE0810434/
Öreälven
Ledningen passerar Öreälvens vattensystem vid två
ställen.
N2000:4
Biflöde till
Vindelälven
Ledningen korsar Arvträsket
N2000:5
SE080435/
Vindelälven
Ledningen tangerar Natura
2000 området vid Mårdseleforsen.
N2000:6
SE0810323/
Storliden-Mårdseleforsarna
Ledningen korsar västra
delen av Natura 2000
området.
/|JGHlOYHQ6(1
Lögdeälven har sitt ursprung i Gransjön i det lågfjällsbetonade Stöttingfjällsområdet som består av ett stort myr- och
skogskomplex. De övre delarna kännetecknas av att vara relativt flacka och därmed relativt tungflytande. Älvens karaktär
ändras efter endast ett par kilometer då stråk och forsar blir
50
Större delen av berget Björkliden utgörs av mycket gammal
grannaturskog. Rikligt med lågor i alla nedbrytningsgrader
förekommer liksom torra träd, träd med toppbrott och gamla
träd. Delar av området saknar spår av dimensionsavverkning.
Myrmarkerna utgör en stor andel av området varav Stormyrarna är ett stort aapamyrkomplex. Området kommer att bli
naturreservat.
Bevarande plan är fastställd 2007-10-01 av Länsstyrelsen
enligt 17§ Förordningen om Områdesskydd (dnr:511.79862007).
gUHlOYHQ6(1
Öreälven har sitt ursprung i sjöarna Alträsket och StorArasjön i det lågfjällsbetonade Stöttingfjället som består av
ett stort myr- och skogskomplex. Många biflöden i de övre
delarna gör att vattenvolymen snabbt ökar i omfattning. Älven är väldigt variationsrik under stora delar av dess lopp till
mynningen i Örefjärden med förekomst av höga fall, brusande forsar och lugna meandrande områden. Dess karaktär med
inslag av sjöar gör vattendraget till en representativ skogsälv
för Västerbottens län.
Följande naturtyper ska utifrån habitatdirektivet värnas
inom området:
x Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs
eller annuell vegetation på exponerande stränder,
770 ha. Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, 1940 ha. Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor, 25 ha. (osäker uppgift
som kommer att ses över).
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Följande arter ska utifrån habitatdirektivet värnas inom
området:
x Lax (Salmo salar), stensimpa (Cottus gobio), flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera), utter (Lutra
lutra), bred gulbrämad dykare (Dytiscus latisimus).
Bevarandeplan är fastställd 2005-08-11 av Länsstyrelsen
enligt 17§ Förordningen om Områdesskydd (dnr:511.54802005).
enligt 17§ Förordningen om Områdesskydd (dnr:511.54852005)
Figur 8.2 Ledningens passage över Vindelälven vid Storliden-Mårdseleforsarna.
Figur 8.1 Ledningens passage över Öreälven. Foto mot S.
6WRUOLGHQ0nUGVHOHIRUVDUQD6(1
9LQGHOlOYHQ6(1RFK1
Vindelälven har sitt ursprung i Sarvestjåkkåmassivet. Källområdena kännetecknas av ren kalfjällskaraktär. Vindelälven
får med tillskott från omgivande vattendrag snabbt karaktären av en vild obruten fjällälv med både brusande forsar och
höga fall. I de övre delarna av älven förekommer stora sjöar,
i övrigt är andelen sjöar efter älven förhållandevis lågt. Detta
leder till att älven varierar snabbt och kraftigt i vattenstånd
vid nederbörd och snösmältning. Översilande områden är
därför genomgående frodvuxna eftersom det sker ett regelbundet tillskott på näringsämnen. Älven mynnar i Umeälven,
3 mil från kusten. Däremellan finns en kraftstation som vid
kraftig reglering påverkar vattenståndet i de nedre delarna av
Vindelälven.
Följande naturtyper ska utifrån habitatdirektivet värnas
inom området:
x Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ,
16600 ha. Vattendrag med flytbladsvegetation eller
akvatiska mossor, 330 ha. (Uppgiften om denna
areal uppges vara osäker och kommer enligt Länsstyrelsens underlag att ses över).
Följande arter ska utifrån habitatdirektivet värnas inom
området:
x Lax (Salmo salar), stensimpa (Cottus gobio), flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera), utter (Lutra
lutra), bred gulbrämad dykare (Dytiscus latisimus).
Bevarandeplan är fastställd 2005-08-11 av Länsstyrelsen
Storliden-Mårdseleforsarna ligger ca två mil norr om Åmsele på gränsen mellan Vindeln och Lycksele kommun. Området innefattar forsarna Mårdseleforsen, Nedre Sikseleforsen
och Sikselet samt berget Storliden som höjder sig 200 m över
landskapet. Tillsammans utgör det mosaikartade landskapet
ett av de absolut finaste och mest skyddsvärda forslandskapet
längs med nationalälven Vindelälven. Mårdseleforsen är ett av
de två ställen vid Vindelälven där urskogsartad skog finns kvar
på dalsidan ända ner mot älven. Det omgivande landskapet
är starkt kuperat. Inom forsområdet finns ett 40-tal öar med
en mosaik av jättegrytor, torrfåror, hällar och mindre vattenströmmar.
Följande naturtyper ska utifrån habitatdirektivet värnas
inom området:
x Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, 80
ha. Öppna svagt välvda mossar, fattig och intermediärar kärr och gungfly 5 ha. Västlig taiga 150 ha.
Skogsbevuxen myr 10 ha.
Följande arter ska utifrån habitatdirektivet värnas inom
området:
x Lax (Salmo salar), stensimpa (Cottus gobio), utter
(Lutra lutra), slät tallkapuschongbagge (Stephanopachys linearis), grov tallkapuschongbagge (Stephanopachys substriatus).
Bevarandeplan är fastställd 2008-02-08 av Länsstyrelsen
enligt 17§ Förordningen om Områdesskydd (dnr:511.54742005)
8.1.2 Miljökonsekvenser
Se generella konsekvenser avseende naturmiljö kap. 6.4.1.
Ledningen passerar flera Natura 2000 områden. Inga
stolpar är lokaliserade i eller i omedelbar närhet till vatten i
någon av lokalerna. Den röjda ledningsgatan innebär intrång
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
51
i Natura 2000 områdenas strandvegetation. Ledningens
utbredning i sidled är dock begränsad till ledningsgatans
bredd vilket innebär att intrånget är relativt begränsat sett i
den totala arealen för Lögde-, Öre och Vindelälven. Ledningens konsekvenser för Natura 2000 områdena bedöms som
måttliga.
Tabell 8.X. Forts.
RIR5
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR6
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR7
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR8
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR9
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR10
Kärnområde*
Ledningen korsar området
RIR11
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR12
Kärnområde*
Ledningen korsar området
RIR13
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR14
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR15
Led av riksintresse
Korsas av ledning
8.2 Riksintresseområden
RIR16
Kärnområde*
Ledningen korsar området
I MB 3 kap. behandlas grundläggande bestämmelser för
hushållning med mark- och vattenområden. Se även kap.
6.3.1 ovan. Nedan redovisas de områden av riksintresse som
ledningen passerar i länet.
RIR17
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR18
Kärnområde*
Ledningen korsar området
RIR19
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR20
Kärnområde*
Ledningen korsar området
8.2.1 Rennäring m.fl.
RIR21
Led av riksintresse
Korsas av ledning
)|UXWVlWWQLQJDU
RIR22
Kärnområde*
Ledningen korsar området
Ledningen berör 43 områden av riksintresse för rennäringen (RIR1-RIR43). I tabell 8.2 samt på Riksintressekarta för
Västerbotten del 1-7 redovisas dessa med följande områden av
riksintresse för rennäringen.
RIR23
Kärnområde*
Ledningen korsar området
RIR24
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR25
Kärnområde*
Ledningen korsar området
RIR26
Led av riksintresse
Avslutas vid ledning
Tabell 8.2. Områden av riksintresse för rennäringen i Västerbotten.
RIR27
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR28
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR29
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR30
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR31
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR32
Kärnområde*
Ledningen korsar området
RIR33
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR34
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR35
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR36
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR37
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR38
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR39
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR40
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR41
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR42
Led av riksintresse
Korsas av ledning
RIR43
Kärnområde*
Ledningen korsar området
8.1.3 Åtgärdsförslag
Rutiner för underhållsröjning av ledningsgatan ses för närvarade över av Svenska Kraftnät. Svenska kraftnäts ambition
är att vidta rimlig hänsyn i naturmiljön.
Natura 2000 områden likställs av Svenska Kraftnät med
en skyddsvärd biotop och samråd kommer att ske avseende
underhållsröjning med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.
Se även kapitel 10 Drift och underhåll.
Riksintresse Rennäring Västerbottens län
1U
7\S
.RPPHQWDU
RIR1
Kärnområde
Ledning korsar området
RIR2
Led av riksintresse
Leden följer ledningen
RIR3
Kärnområde*
Avslutas mot lednngen
RIR4
Kärnområde*
Ledningen korsar området
* Kärnområde- Område som är särskilt viktigt för rennäringen
och utgör kraftcentrum inom samebyn och har en totalkvalitet som
har avgörande betydelse för möjligheten att bedriva renskötsel inom
samebyn
52
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser för rennäringen kap. 6.4.3 ovan.
Ledningen passerar en mängd leder och kärnområden av
riksintresse. Dessa områden är särskilt betydelsefulla för rennäringen. Ledningen har funnits under många år och en viss
anpassning antas ha skett detta innebär att konsekvenserna för
rennäringen bedöm bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
8.2.2 Naturvård
Områden av riksintresse för naturvården ska representera
huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling
och visa mångfalden i naturen. Områdena ska skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön.
Figur 8.3 Nipor kantar Öreälven.
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar fem områden av riksintresse för naturvården (RIN1-RIN5). I tabell 8.3 samt på Riksintressekarta
för Västerbotten del 3-4 samt 7 redovisas dessa områden.
Tabell 8.3. Områden av riksintresse för naturmiljö i Västerbotten.
Riksintresse Naturmiljö Västerbottens län
9LQGHOlOYHQ155,1
Vindelälven är den sydligaste av landets fyra outbyggda
fjällälvar och ett framstående exempel på en opåverkad storälv
med särpräglade former av ”sydlig” karaktär. Vegetationen
kring älven är mycket artrik, främst på moränstränderna
vid forsarna. Djurlivet vid älven är påfallande rikt, älven är
flyttfågelled och hyser många häckande fågelarter. Mårdseleforsen har ett förgrenat lopp med ett flertal större och mindre
holmar, blottlagda erosionsformer i fast berg.
1U
2EM1DPQ
.RPPHQWDU
5RFNWUlVNKHGHQ155,1
RIN1
NR024064 Lögdeälven
Ledningen korsar Lögdeälven Ö om Lögdasjön
RIN2
NR024065 Öreälven
Ledningen passerar
över ett bredare avsnitt
av älven.
Område med komplexa avlagringar av morän och isälvssediment som visar på en komplicerad isavsmältning av
inlandsisen.
RIN3
NR024047 Vindelälven
Ledningen passerar i
västra delen av Mårdseleforsensområdet.
RIN4
NR024047 Rockträskheden
Ledningen passerar
genom områdets Ö del.
RIN5
NR024029 Malån
Ledningen passerar två
grenar av Malåns vattendrag.
/|JGHlOYHQ155,1
Ett framstående exempel på opåverkad skogsälv som särskilt väl visar landskapets utveckling, processer och ekologiska
samband.
gUHlOYHQ155,1
Älven är ett av landets bästa exempel på ett meandrande
vattendrag. Älvfåran är bitvis djupt nedskuren i sediment och
omgiven av höga brinkar. Bredselets stränder kantas huvudsakligen av en björk- och gråalsbård.
0DOnQ155,1
Malån är ett oreglerat biflöde till Skellefteåälven med en
artrik växlighet och en intressant geomorfologi. Ån är ett av
länets absolut viktigaste uttervattendrag.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende naturmiljö kap. 6.4.1
ovan.
Ledningen korsar ett flertal älvar av riksintresse för naturvården. Lögde-, Öre- och Vindelälven utgör även Natura
2000 områden, se konsekvenser ovan.
Ledningens intrång i Malån begränsas till stränderna där
vegetationen påverkas. Ledningens utbredning är dock begränsad till ledningsgatans bredd vilket innebär en begränsad
yta i förhållande till Malåns totala areal. Påverkan i Rocksträskhedens riksintresseområde utgörs av körning i samband
med underhållsröjning.
Sammantaget bedöms konsekvenserna på riksintresse för
naturmiljö som måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
53
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager skyddsvärda
naturmiljöer. Underhållsarbeten på ledningen utförs med
hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Se även kapitel
10 Drift och underhåll.
Tabell 8.4 Områden av riksintresse för friluftsliv i Västerbotten.
Riksintresse Friluftsliv Västerbottens län
8.2.3 Kulturmiljö
Ett område av riksintresse för kulturmiljön är en avgränsad
yta som är unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Riksintressen ska representera hela landets historia
från förhistorisk tid till nutid och är skyddade enligt miljöbalken. Kulturmiljöer av riksintresse visar samhällets utveckling,
näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och estetiska ideal
samt hur människan nyttjat tillgängliga naturresurser.
1U
2EMHNW1DPQ
.RPPHQWDU
RIF1
FR024010 Lögde älv
Ledningen korsar
älven
RIF2
FR024009 Öre älv
Ledningen korsar
älven
RIF3
FR024004 Vindelälven
Ledningen korsar
älven
RIF4
FR024005 Åman och
Skatan
Ledningen korsar
älven
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar ett område av riksintresse för kulturmiljö (RIK1). I tabellen nedan samt på Riksintressekarta för
Västerbotten del 7 redovisas området.
9LQGHOlOYHQ$&5,.
Riksintresset utgörs av en älvdalsbygd med bymiljöer och
öppna odlingslandskap vid oreglerad älv. Här finns lämningar
efter jakt (fångstgropar), efter tidigare kommunikationer
(äldre vägar, färjeställen och broar samt efter vattenkraftens
utnyttjande). Människans avtryck i området spänner över
tiden från stenålder till våra dagar.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
En förlängd koncession innebär inga nya ingrepp i kulturmiljön. Konsekvenserna av en förlängd koncession bedöms
därmed som små.
cWJlUGVI|UVODJ
Vid röjning och underhåll av ledningsgatan som medför att
det finns risk för att någon fast fornlämning kan komma att
beröras, skall samråd med länsstyrelsen hållas enligt 2 kap. 10
§ i Kulturminneslagen (KML). Anmälan till länsstyrelsen ska
även ske om tidigare ej känd fornlämning påträffas i samband
med underhållsarbeten i ledningsgatan. Hänsyn skall tas till
fornlämningar i samband med anläggande av transportvägar,
schaktning, uppläggning av röjningsavfall etc.
8.2.4 Friluftsliv
Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen
för naturupplevelse, fysisk aktivitet och avkoppling. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden
på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer
i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. De är
eller kan bli attraktiva för besökare från stora delar av landet;
kanske rent av från hela landet och även från utlandet.
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar fyra områden av riksintresse för friluftsliv (RIF1-RIF4). I tabell 8.4 och på Riksintressekarta för
Västerbotten del 3-4 och 7, redovisas dessa områden.
Ytterligare beskrivningar av dessa riksintressen saknas i
underlaget.
54
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende rekreation och friluftsliv
kap. 6.4.2.
Älvarna hyser stora värden för rekreation och friluftslivet.
Ledningen innebär dock inget hinder för utövandet. Konsekvenserna av en förlängd koncession bedöms därmed som
små.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
8.2.5 Infrastruktur
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar två områden av riksintresse för kommunikation (RIKO1-RIKO2). I tabell 8.5 och på Riksintressekarta för Västerbotten del 2 och 5 redovisas dessa.
Tabell 8.5. Riksintresse infrastruktur Västerbotten.
Riksintresse Infrastruktur, Västerbottens län
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
RIKO1
RV 92
Ledningen korsar vägen SO om
Tallsjö
RIKO2
E12
Ledningen korsar vägen S om
Tuggen
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen finns och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser. Den anses därmed inte innebära några negativa konsekvenser för berörda vägar av riksintresse i Västerbotten.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
8.2.6 Särskilda bestämmelser för hushållning
med mark- och vatten för vissa områden i landet
*HRJUD¿VNDEHVWlPPHOVHU
Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det
rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömning
av tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i
miljön.
Ledningen passerar Vindelälven som är ett område som
omfattas av MB 4 kap. 2 § (RIG1). Vindelälvens betydelse för
rekreation och friluftsliv har behandlats ovan under avsnitt
MB 3 kap. 6§.
´1DWLRQDOlOYVVN\GG´
Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utövas i nationalälvar med
tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden.
Ledningen passerar Lögdeälven och Öreälven vilka har
nationalälvsskydd i Västerbottens län.
Då MKB:n avser koncessionsförlängning av befintlig krafledning och inte vattenkraftsreglering eller vattenöverledning
för kraftändamål, benhandlas det ej vidare.
8.3 Naturreservat
Ledningen passerar naturreservatet Mårdseleforsen(135).
Mårdseleforsen ingår i Vindelälvens vattensystem.
Konsekvenser och åtgärder för passagen över Vindelälven
behandlas i avsnitt Natura 2000 områden respektive Naturmiljö MB 3 6§ ovan.
8.4 Strandskydd
)|UXWVlWWQLQJDU
Strandskydd omfattar land- och vattenområden intill 100
meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd (strandskyddsområde). Området får av regering eller den myndighet
som regeringen bestämmer utvidgas till högst 300 meter från
strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Ansökan om dispens från strandskyddet sökes
hos aktuella kommuner.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Normalt drift- och underhåll i ledningsgatan bedöms inte
innebära någon påverkan på strandskyddsområde. Konsekvenserna gällande strandskyddet bedöms bli små.
cWJlUGVI|UVODJ
Ingen dispens sökes för befintlig ledning.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
55
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
5HQQlULQJ0%5,5
6NDOD
1DWXUPLOM|0%5,1
9DWWHQRPUnGH0%
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
5,5
0RlOYHQVYDWWHQRPUnGH
WH UE
9l V
WH UQ
9l V
56
Q
RWWH
G
ODQ
RUU
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
%M|UQODQGHWV
QDWLRQDOSDUN
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
.RPPXQLNDWLRQHUYlJDU5.2
6NDOD
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
5HQQlULQJ0%5,5
5,5
5,.
5,5
5,5
2
5,5
5,5
5,5
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
57
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
6NDOD
5HQQlULQJ0%5,5
1DWXUD1
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
)ULOXIWVOLY0%5,)
1DWXUPLOM|0%5,1
5,5
1
5,5
5,5
1
5,)
5,1
5,5
5,5
58
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
6NDOD
5HQQlULQJ0%5,5
1DWXUD1
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
)ULOXIWVOLY0%5,)
1DWXUPLOM|0%5,1
5,5
1
5,)
5,1
1
5,5
5,5
5,5
5,5
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
59
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
6NDOD
6WDWLRQHU
N99DUJIRUV%HWnVHQ
.RPPXQLNDWLRQHUYlJDU5.2
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
5HQQlULQJ0%5,5
5,5
( 5,5
5,5
7XJJHQ
5,.2
5,5
60
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
6NDOD
5HQQlULQJ0%5,5
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
1DWXUD1
)ULOXIWVOLY0%5,)
.XOWXUPLOM|0%5,.
1DWXUPLOM|0%5,1
5,5
5,5
5,5
1
1
5,5
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
61
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
N99DUJIRUV%HWnVHQ
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
k
5HQQlULQJ0%5,5
1DWXUD1
6NDOD
)ULOXIWVOLY0%5,)
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
5LNVLQWUHVVHJHRJUDILVNDEHVW0%5,*
.XOWXUPLOM|0%5,.
1DWXUPLOM|0%5,1
5,5
5,5
5
5,
5,)
5,5
5,5
5,5
5,5
5,1
*,*%
5,
5
5,5
5,.
5,5
1
5,1
5,)
5,*
62
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
6NDOD
N99DUJIRUV%HWnVHQ
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
5HQQlULQJ0%5,5
5,5
5,5
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
63
5LNVLQWUHVVHQ9lVWHUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
6WDWLRQHU
N99DUJIRUV%HWnVHQ
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
5HQQlULQJ0%5,5
1DWXUPLOM|0%
9DUJIRUV
5,5
5,1
5,5
64
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
8.5 Ledningen genom Åsele kommun
8.5.1 Landskapsbild
)|UXWVlWWQLQJDU
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Landskapet utgörs av höjder omväxlat med relativt flacka
barrskogsområdet med stora inslag av myrar och vattendrag.
Landskapets topografi och riktning orienterar sig i huvudsak
i nordvästlig-sydostlig riktning. Majoriteten av vattendragen
har denna riktning liksom de större vägarna. Ledningen går
tvärs denna riktning. Ledning går vissa avsnitt parallellt med
annan ledning. En samlad ledningsgata minskar upplevelsen
av ett uppsplittrat landskap, vilket skulle vara fallet om de
ledningarna lokaliserats på längre avstånd från varandra.
Huvuddelen av sträckan genom kommunen går genom ett
skogs- och myrlandskap. Ett fåtal vattendrag passeras varav
Oxvattensån, Flärkån och Skinnmuddselet är de största.
Små byar med spridd bebyggelse passeras. Från söder till
norr är det Nytjärn, Rudolvslund och Fjälltuna. Ledningen
går huvudsakligen i relativt flack terräng med mindre berg i
omgivande landskap. Björnberget, Brännberget, Granliden
och Åliden är några av de större bergen. Nordväst om Solberg
passeras Storrisberget och Skavberget.
Ledningen är exponerad i landskapet i ett fåtal lägen, framförallt sker exponering i passagen av vägar och vattendrag.
Större delen av sträckan är exponeringen av ledningen liten
i och med att den mestadels går i ett slutet skogslandskap och
i ett relativt otillgängligt myrlandskap. Ledningen kan dock
upplevas av betraktare i lägen där den korsar allmänna vägar.
Dock är antalet korsningstillfällen med allmänna vägar få till
antalet, något fler korsningspassager sker vid skogsbilvägar.
Vid passagerna av vattendragen exponeras ledningen relativt tydligt. Ledningen bedöms sammantaget exponeras för
relativt få människor och bedöms sammantaget ge upphov till
få skalkontraster.
Förlängd koncession bedöms innebära små negativa konsekvenser för landskapsbilden i Åsele kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Figur 8.4 Ledningens passage över skogstjärn väster om Kullmyran i Åsele kommun. Foto mot N.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
65
Figur 8.5 Bilden visar ledningens passage över Lögde älv. Aktuell ledningen (Vargfors-Betåsen) är längst bort i bilden. Foto mot V.
Figur 8.6. Ledningens sträckning öster om Basarsjön. Foto mot S.
66
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0LOM|LQWUHVVHQcVHOHNRPPXQ
'HO .P
k
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
N99DUJIRUV%HWnVHQ
1DWXUYlUGHQ19b
*UXQGYDWWHQ
1\FNHOELRWRS1<
)RUQOlPQLQJDURPUnGH)
)
.ODVV$
.ODVV%
.ODVV&
5(1
.ODVV&
6YnUSDVVDJHI|UUHQQlULQJHQ5(1
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
9LOKHOPLQDV|GUDRFKQRUUDVDPHE\DU
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90,
1<
90
5(1
90
19b
90
5(1
cVHOHNRP
P XQ9lVWH
gUQVN |OG VY
LN
UER WW HQV Ol
V NRP P XQ
Q
9lVWHUQRU
UO DQGVOlQ
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
67
0LOM|LQWUHVVHQcVHOHNRPPXQ
.P
'HO
6NDOD
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
)RUQOlPQLQJDURPUnGH)
*UXVLQYHQWHULQJ*5
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
1DWXUYlUGHQ19b
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
9LOKHOPLQDV|GUDRFKQRUUDVDPHE\DU
*5
19b
5(1
90
5(1
5(1
)
68
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0LOM|LQWUHVVHQcVHOHNRPPXQ
.P
'HO
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
$QOlJJQLQJI|UUHQQlULQJHQ5(1
)RUQOlPQLQJDURPUnGH)
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
*UXVnVDU*5
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
*UXVLQYHQWHULQJ*5
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|
9LOKHOPLQDQRUUDVDPHE\
90
/\
FN
VH
OH
cV
N
HO
RP
H
P
NR
XQ
P
P
XQ
*5
5(1
*5
5(1
)
/|
JG
H
lO
Y
8/
6
7
XJJ
H
Q+
MlOW
D
*5
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
69
8.5.2 Naturmiljö
Tabell 8.7. Naturvärden i Åsele kommun.
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön.
Naturvärden, Åsele kommun
9nWPDUNHU
1U
7\S
.RPPHQWDU
NVÄ1
Barrblandskog
Ledningen tangerar områdets
N del
NVÄ2
Barrblandskog
Ledning tangerar områdets
Ö del
Ledningen berör fem våtmarker vilka är upptagna i Våtmarksinventeringen (VM1-VM5). Våtmarkerna är relativt
jämnt fördelade längs ledningens sträckning genom kommunen. Samtliga våtmarker har klass 2. Ingen av dessa är
upptagna i den nationella Myrskyddsplanen. Våtmarkerna
redovisas i tabell 8.6 nedan och på Miljöintressekartorna för
Åsele kommun.
Tabell 8.6. Våtmaker i Åsele kommun.
Våtmarker, Åsele kommun
6XPSVNRJDU
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Se även
kap. 6.3.4 ovan. De sumpskogar som finns i ledningsgatan
redovisas bilaga 2.
%LRWRSVN\GG
1U
2EM,'1DPQ
.ODVV
.RPPHQWDU
VM1
FID 568/Kärr i
Mesjödalen
2
Ledningen korsar
området
1DWXUYnUGVREMHNW
VM2
FID 562/Kvällsmyran o övre
Kvällådämmet
2
Ledningen tangerar
området i N
0LOM|NRQVHNYHQVHU
VM3
FID 547/Myr kring
Tegelträskbäcken
2
Ledningen korsar
området
VM4
FID 524/Våtmarker kring Basarsjön
2
Ledningen tangerar
området i Ö
FID 507/Myr kring
Västermellansjön
2
VM5
Ledningen korsar
området
1\FNHOELRWRS
En nyckelbiotop är registrerad i ledningsgatan (NY1).
Lokalen heter Rissjölandet (FID 344) och utgörs av skogsmark. Lokalen redovisas på Miljöintressekarta del 1 för Åsele
kommun.
1DWXUYlUGHQ
Två lokaler klassat som naturvärde (NVÄ1-NVÄ2) är
beläget i norra delen av kommunen. NVÄ1 ligger inom våtmarken (VM2) och NVÄ2 mellan sjöarna Trehörningen och
Silträsket. Både NVÄ1 och NVÄ2 utgörs av barrblandskogar.
Lokalerna redovisas i tabell 8.7 nedan och på Miljöintressekarta del 1 och 2 för Åsele kommun.
70
Inga biotopskyddade områden berörs.
Inga området utpekade som naturvårdsobjekt berörs.
Se generella konsekvenser för naturmiljön i kap. 7.4.1 ovan.
Ledningens sträckning innebär att intrång i områden med
naturvärden sker. Konsekvenserna avseende naturmiljön i
ledningsgatan bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager skyddsvärda
naturmiljöer. Underhållsarbeten utförs med hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Se även kapitel 10 Drift och
underhåll.
8.5.3 Kulturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Samerna har nyttjat området för jakt, fiske och renskötsel
under lång tid men lämningar efter den äldre samiska kulturen är mycket diskreta.
Till största delen går ledningen genom glest bebyggda
områden som kan karakteriseras som utmarker. Utmarkerna
har historiskt nyttjats för fäbodbruk där bofasta etableringar
utvecklats med en ekonomi baserad på skogs- och jordbruk.
I ledningsgatan finns fångstgropar för älg registrerade (F1
och F2). Förekomsten av ensamliggade fångstgropar eller system av fångstgropar är en mycket vanlig fornlämningskategori
i Norrlands inland. Fångstgropar har nyttjats av människor
fram till slutet av 1800-talet och de lokaliserades i strategiska
lägen där älgen vandrade, t ex invid vattendrag. Inga regionalt
utpekade kulturmiljöer, byggnadsminnen eller kulturvägar
förekommer i befintlig ledningsgata.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Fornlämningar inom 100 meter från ledningens centrum
(F1-F2) redovisas i tabell 8.8 nedan och på Miljöintressekarta
för Åsele kommun.
Tabell 8.8 Fornlämningar i Åsele kommun.
De flesta vatten förvaltas av fiskevårdsområden eller liknande som säljer fiskekort. Lögdasjöns fiskevårdsområde och
Tegelträsks fiskevårdsområde reglerar fisket i områdets sjöar
och vattendrag.
1U
6RFNHQ5Dl 7\S
QU
.RPPHQWDU
F1
Fredrika
26:1
I riksantikvarieämbetets beskrivning
anges att uppgift
om fornlämning
finns men att de inte
återfanns i samband
med inventeringen.
F2
Fredrika
57:1
Fångstgropssystem,
omfattar 10
fångstgropar
Inga skyltade vandringsleder finns i ledningens närhet.
Mindre vägar och stigar nyttjas sannolikt för det rörliga
friluftslivet.
-DNWRFK¿VNH
Registrerade fornlämningar Åsele kommun
Fångstgropar,
6SnURFKOHGHU
Ledningen passerar
tvärs fångstgropssystemet.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende Rekreation och friluftsliv
kap. 7.4.2 ovan.
Ledningen utgör inget hinder för friluftslivets utövande
och konsekvenserna bedöms som små.
cWJlUGVI|UVODJ
Strandnära vegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning.
8.5.5 Bebyggelse och boendemiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen påverkar inte kulturmiljöns samband och
struktur. Förlängd koncession bedöms innebära små negativa
konsekvenser avseende kulturmiljön.
cWJlUGHU
Fornlämningarna markeras inför underhållsarbetet för att
undvika att åverkan sker. Fångstgropssystemet skall hållas fritt
från röjningsavfall. Inget röjningsavfall får läggas på eller invid
fornlämning. Hänsyn skall tas till fornlämningar i ledningsgatan i samband med körning på patrullväg.
Anmälan till Länsstyrelsen ska ske om tidigare ej känd
fornlämning påträffas i samband med underhållsarbeten i
ledningsgatan. Inför anläggande eventuella transportvägar,
schaktning, uppläggning av röjningsavfall etc. sker samråd
med Länsstyrelsen enl. KML 2:10.
8.5.4 Rekreation och Friluftsliv
)|UXWVlWWQLQJDU
I ledningens sträckning finns inga särskilt turistmål.
Björnlandets nationalpark ligger ca 2 km öster om ledningen
och bedöms därmed inte beröras. Rörligt friluftsliv såsom
bär- och svampplockning, vandring, skidåkning kan antas förekomma i skogarna längs ledningen. Lögdeälv är av betydelse
för rekreation och friluftsliv, vilket behandlas ovan i kapitel
riksintresse.
6NRWHUOHGHU
Inga uppgifter om skoterleder har framkommit i tillgängligt underlag.
Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter
från aktuell ledning har inventerats i fält.
Inga skolor eller daghem finns inom ledningens sträckning. Inga fastigheter med bostadshus ligger inom 100 m från
mittfas på ledningen. Ett fritidshus ligger inom 100 m från
ledningen. Fastigheter med bebyggelse, avstånd i meter från
aktuell ledning, samt beräknat magnetfält vid årsmedelströmlast redovisas i tabell 8.9 nedan.
Tabell 8.9 Byggnader i Åsele kommun. Inom 100 m från mittfas.
Fastighetsbeteckning
Avstånd
koncessionsledning
Användning (m)
Baksjöberg 1:9
Mindre
fritidshus
63
Avstånd
parallell
ledning
(m)
Beräknat
magnetfält (μT)
39
5,5
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under
och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet
och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen.
Magnetfälten vid de närbelägna husen överstiger inte vad som
får anses vara normalt. Vid planering av nya kraftledningar
ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte
överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid
förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska
Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
71
varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från
det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för boendemiljön i
närheten av kraftledningen vara små.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
7lNWHU
Inga uppgifter om täkter i ledningsgatan har framkommit i
underlaget.
*UXQGYDWWHQ
Geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjningen finns inom ett område söder om ledningssträckningen. Området bedöms ej påverkas av ledningen.
5HQQlULQJ
8.5.6 Naturresurser
)|UXWVlWWQLQJDU
6NRJVEUXN
Ledningen går i huvudsak i skogsmark. I regionen bedrivs
idag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapet utgör även en
resurs i fråga om flora, fauna samt skogens rekreativa värden.
En viktig förutsättning för ett rationellt skogsbruk är tillgängligheten till skogsskiften. Den skogliga omloppstiden är
generellt 70-100 år.
Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierande
grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan
i slutet av 1960-talet. Dessa kantzoner präglas ofta av en
”kanteffekt” vilket oftast innebär en mindre lämplig livsmiljö
för störningskänsliga arter då ljusinsläpp och vindpåverkan är
större än i mera slutna miljöer. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av
patrullstigar samt fällning av kantträd.
-RUGEUXN
Ledningen berör i sin sträckning genom Åsele kommun
ingen jordbruksmark.
*UXVI|UHNRPVW
Länsstyrelsens GIS-underlag redovisar två grusförekomster
(GR1-GR2) vilka korsas av ledningen. Grusförekomsten GR1
utgörs av ett större område på båda sidor om Lögde älv medan GR2 utgörs av Lögdeälvsåsen som är en avgränsad ås inom
GR1. Lögdeälvsåsen har klass 2. Grusförekomsterna redovisas
i tabell 8.10 och på Miljöintressekarta för Åsele kommun.
Tabell 8.10 Inventerade grusförekomster i Åsele kommun.
Ledningen ligger inom Vilhelmina södra respektive Vilhelmina norra fjällsamebyar. Hela ledningen ligger inom vinteroch vårvinterbetesmark.
Rennäringen intresseområden (REN1-REN7) är fördelade
längs ledningens sträckning genom kommunen. Företrädesvis
utgörs de av stora trivsellandsområden (REN1-REN6) varav
ett (REN2) även består av en svår passage. En anläggning
(REN7) ligger inom ledningsgatan invid Lögde älv. Rennäringens intresseområden redovisas på Miljöintressekarta för
Åsele kommun och i tabell 8.11.
Tabell 8.11 Rennäringsintressen i Åsele kommun.
Rennäringsintressen Åsele kommun
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
REN1
Trivselland
Ledningen korsar området
REN2
Trivselland samt
svår passage
Ledningen tangerar områdets V del
REN3
Trivselland
Ledningen korsar området
REN4
Trivselland
Ledningen korsar området
REN5
Trivselland
Ledningen korsar området
REN6
Trivselland
Ledningen korsar området
REN7
Anläggning
Ledningen går omedelbart Ö
om anläggningen
0LQHUDOI|UHNRPVW
SGU har i samrådsyttrande år 2009 meddelat att ett
område med undersökningstillstånd finns i ledningens närhet
inom Åsele kommun, Fjälltuna nr 1. Området redovisas ej på
någon karta i MKB;n.
Grusförekomster Åsele kommun
1U
2PUnGH
.ODVV
.RPPHQWDU
0LOM|NRQVHNYHQVHU
GR1
Åsele
-
Ledningen korsar
området
GR2
Lögdeälvsåsen,
Bursjön
Grusås,
Klass 2.
Ledningen tangerar
områdets Ö del
Ledningens sträckning går i huvudsak genom skogsmark.
Mark som tagits i anspråk av ledningen är engångsersatt.
Underhållsarbetet och drift av ledningen bedöms innebära
små negativa konsekvenser för skogsbruket. Förlängd koncession bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för
området grusförekomster.
Se generella konsekvenser avseende rennäringen kap. 6.4.3.
Rennäringen har stora intressen inom området och den
72
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
aktuella ledningen påverkar rennäringen på olika sätt. Rennäringen antas ha anpassats till ledningsgatan genom den långa
tid som ledningen funnits i området och konsekvenserna
bedöms därmed bli måttliga.
Sammantaget bedöms koncessionsförnyelse av ledningen
innebära små negativa konsekvenser avseende hushållning
med naturresurser och areella näringar.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
8.5.7 Infrastruktur
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen sträckning genom Åsele kommun korsar förutom Rv 92 som är av riksintresse för kommunikation (behandlas ovan i kapitel 8.2.5) även tre allmänna vägar; väg 557, 562
och 591. Övrig infrastruktur i området är de kraftledningar
som finns, se kap. 3.4.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
cWJlUGVI|UVODJ
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
73
8.6 Ledningen genom Lycksele kommun
8.6.1 Landskapsbild
)|UXWVlWWQLQJDU
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Landskapet utgörs av mindre höjder omväxlat med relativt
flacka barrskogsområden med stora inslag av myrar och vattendrag. Landskapets topografi och riktning orienterar sig i
huvudsak i nordvästlig-sydostlig riktning. Även majoriteten
av vattendragen har huvudsakligen denna riktning liksom de
större vägarna. Ledningen går tvärs denna riktning. Ledning
går vissa avsnitt parallellt med annan ledning. En samlad
ledningsgata minskar upplevelsen av ett uppsplittrat landskap,
vilket skulle vara fallet om de ledningarna lokaliserats på
längre avstånd från varandra.
Ett flertal mindre berg och höjder ligger längs ledningen
varav Gäddträskberget, Håpliden, Renträskberget och Maltberget hör till de högsta bergen. Vid Flakaträsk och Norrgård
passerar ledningen ett småskaligt odlingslandskap. En plats
där ledningen exponeras för många människor är vid sjön
Flakaträsk där ledningen går över en badplats.
Passager sker över av ett antal större och mindre vattendrag.
Från söder till norr är det Vargån, Öron med Bredselet, Ume
älv, Övre Arvträsket och Skivsjön. Passagen av Vindelälven
beskrivs under Vindelns kommun.
Ledningen exponeras vid passage av vägar, sjöar och vattendrag. I övrigt är exponeringen relativt liten i och med att
den mestadels går i ett slutet skogslandskap och i ett relativt
otillgängligt myrlandskap. Ledningarna bedöms sammantaget
exponeras för relativt få människor och har funnits i landskapet under lång tid varför ledningen sammantaget bedöms ge
upphov till få skalkontraster.
Förlängd koncession bedöms innebära små negativa konsekvenser för landskapsbilden i Lycksele kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Figur 8.7 Ledningen exponeras för många människor vid badplatsen vid sjön Flakaträsket.
74
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Figur 8.8 Ledningens skymtar här över trädtopparna vid Skivsjön. Foto mot SO.
Figur 8.9 Från väg 598 skymtar ledningsstolparna över trädtopparna vid sjön Övre Gäddträsket. Foto mot NV.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
75
0LOM|LQWUHVVHQ/\FNVHOHNRPPXQ
.P
'HO
k
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
N99DUJIRUV%HWnVHQ
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
*UXQGYDWWHQ
1\FNHOELRWRS1<
NODVV
6YnUSDVVDJHI|UUHQQlULQJHQ5(1
*5
)RUQOlPQLQJDURPUnGH)
.ODVV$
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
.ODVV%
6NRWHUOHG)5
.ODVV&
*UXVnVDU*5
.ODVV&
*UXVLQYHQWHULQJ*5
*5
*5
)
*5
)
)
HG
%U
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
9DSVWHQVVDPHE\
VH
OH
g
W
UH
lO
Y
5(1
)5
)5
.9b*
)
1<
/\ 1<
FN
c V VHO H
HO
H NR P
NR
P PX
P
Q
XQ
76
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
*5
1<
0LOM|LQWUHVVHQ/\FNVHOHNRPPXQ
'HO
.P
k
)5
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
5(1
6WDWLRQHU
)5
N99DUJIRUV%HWnVHQ
.RUVDQGHN9OHGQLQJ
6NRWHUOHG)5
*UXQGYDWWHQ
NODVV
)5
.ODVV$
90
.ODVV%
.ODVV&
*5
.ODVV&
*UXVnVDU*5
*UXVLQYHQWHULQJ*5
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
5(1
1\FNHOELRWRS1<
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
)RUQOlPQLQJDURPUnGH)
$QOlJJQLQJI|UUHQQlULQJHQ5(1
/\F
NVH
O H N
RP P
9L QG
H OQV
XQ
N RP
PX Q
)5
.9b*
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
6YnUSDVVDJHI|UUHQQlULQJHQ5(1
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
8EPHMHRFK5DQVDPHE\
90
)
)
7XJJHQ
5(1
*5
)5
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
77
0LOM|LQWUHVVHQ/\FNVHOHNRPPXQ
.P
'HO
k
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
)5
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
*UXVnVDU*5
6NRWHUOHG)5
*UXVLQYHQWHULQJ*5
*UXQGYDWWHQ
1DWXUUHVHUYDW
NODVV
1\FNHOELRWRS1<
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
.ODVV$
6YnUSDVVDJHI|UUHQQlULQJHQ5(1
.ODVV%
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
.ODVV&
.ODVV&
) /\F
NV
9L QG HO H NRP
H OQV
P
N RP XQ
PX Q
*5
N99DUJIRUV%HWnVHQ
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQG YLQWHUODQG RFK YnUYLQWHUODQG
I|U
5(1
1<
1<
1<
1<
8.6.2 Naturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön. För beskrivning av Mårdseleforsarnas naturreservat se
kap. 9.1, 9.2, 9.3.
Tabell 8.12 Våtmarker Lycksele kommun.
Våtmarksinventering Lycksele kommun
9nWPDUNHU
Ledningen berör i Lycksele kommun två våtmarker vilka
är upptagna i Våtmarksinventeringen (VM1-VM2). Dessa
är belägna i den mellersta delen av ledningens sträckning
genom kommunen. Båda våtmarker har klass 2 och ingen av
våtmarkerna är upptagna i den nationella Myrskyddsplanen.
Våtmarkerna redovisas i tabell 8.12 och på Miljöintressekartorna för Åsele kommun.
78
1U
2EMHNW,'1DPQ
.ODVV
.RPPHQWDU
VM1
FID 432 Myrar NV
Kattisträsket
2
Ledningen korsar
myren
VM2
FID 419 Myrar mellan Svanatjärn och
öv Arvträsket
2
Ledningen korsar
myren
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
1\FNHOELRWRS
8.6.3 Kulturmiljö
Följande nyckelbiotoper är registrerade i Skogsstyrelsens
GIS;
)|UXWVlWWQLQJDU
Tabell 8.13 Nyckelbiotoper Lycksele kommun.
Nyckelbiotoper, Lycksele kommun
1U
),'
7\S
.RPPHQWDU
NY1
649
Barrskog, delvis
påverkad
Ledning tangerar
området i Ö
NY2
654
Naturlig skogsbäck
Ledning tangerar
området i S
NY3
129
Skogsmark
Ledning tangerar
området i Ö
NY4
132
Skogsmark
Ledning tangerar
området i Ö
NY5
130
Skogsmark
Ledning tangerar
området i Ö
NY6
116
Skogsmark
Ledning tangerar
området i V
Samerna har nyttjat området för jakt, fiske och renskötsel
under lång tid men lämningar efter den äldre samiska kulturen är mycket svåra att upptäcka i landskapet.
Till största delen går den befintliga ledningen genom glest
bebyggda områden som kan karakteriseras som utmarker.
Utmarkerna har historiskt nyttjats för fäbodbruk där bofasta
etableringar utvecklats med en ekonomi baserad på skogs- och
jordbruk.
Ledningen passerar inga kulturmiljöer utpekade i regionala
kulturmiljöprogram eller byggnadsminnen.
I och invid befintlig ledning genom Lycksele kommun
finns två härdar (F2 och F4), två lokaler med fångstgropar (F3
och F6), en skärvstensförekomst (F1), en tjärdal (F5) samt en
fyndplats för stenverktyg (F7) registrerade.
I tabell 8.14 samt på Miljöintressekarta för Lycksele kommun redovisas registrerade fornlämningar samt de lämningar
vilka är registrerade i samband med Skogsstyrelsens inventering Skog och Historia.
Tabell 8.14 Fornlämningar Lycksele kommun.
Registrerade fornlämningar Lycksele kommun
6XPSVNRJDU
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Se även
kap. 6.3.4 ovan. Sumpskogar längs sträckningen redovisas i
bilaga 2.
1\FNHOELRWRS
Inga nyckelbiotoper berörs.
1U
6RFNHQ5Dl
QU2EMQU
7\S
.RPPHQWDU
F1
Lycksele 609
Skärvstensförekomst
Lokaliserad ca 90
m Ö om ledningsgata
F2
Obj 8299
Härd
Lokaliserad ca 90
m Ö om ledningsgata
F3
Lycksele 649
Fyra fångstgropar
Lokaliserad V om
ledningsgata
F4
Obj 8297
Härd
Lokaliserad ca 90
meter om ledningsgata
F5
Lycksele
775:1
Tjärdal
Lokaliserad V om
ledningsgata
F6
Lycksele 89
Fångstgropssystem
Korsas av ledningen
F7
Lycksele 222
Fyndplats stenverktyg
Lokaliserad ca 50
m Ö om ledningsgata
1DWXUYnUGVREMHNW
Inga naturvårdsobjekt berörs.
%LRWRSVN\GG
Inga biotopskyddade områden berörs.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser för naturmiljön i kap. 6.4.1 ovan.
Ledningen innebär att intrång i områden med naturvärden
sker. Konsekvenserna avseende naturmiljön i ledningsgatan
bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager skyddsvärda
naturmiljöer. Underhållsarbeten utförs med hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Se även kapitel 10 Drift och
underhåll.
.XOWXUYlJDU
Två vägar, vilka är upptagna vid inventering av värdefulla
vägmiljöer, korsas av ledningen.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
79
Tabell 8.15 Kulturvägar Lycksele kommun.
Tabell 8.16 Friluftsliv Lycksele kommun.
Kulturvägar, Lycksele kommun
Friluftsliv Lycksele kommun
1U
9lJQU
.RPPHQWDU
1U
7\S
.RPPHQWDU
KVÄG1
1751
Smal grusväg genom Flakaträsk. Fin
bevarad byväg. Ledningen korsar
vägen.
FR1
Badplats
Ligger omedelbart V om ledningsgata
FR2
Skoterled
Ledningen korsar leden
KVÄG2
699
Gamla sockenvägen från Degerfors till
Lycksele. Vägen går i sin gamla sträckning, bitvis slingrar den fram genom
landskapet. Ledningen korsar vägen
FR3
Skoterled
Ledningen korsar leden
FR4
Skoterled
Ledningen korsar leden
FR5
Skoterled
Skoterleden går delvis i ledningsgatan
FR6
Skoterled
Ledningen korsar leden
FR7
Sverigeleden
Ledningen korsar leden
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen påverkar inte kulturmiljöns samband och
struktur. Förlängd koncession bedöms innebära små negativa
konsekvenser avseende kulturmiljön.
cWJlUGVI|UVODJ
Fornlämningarna markeras inför underhållsarbetet för att
undvika att åverkan sker. Inget röjningsavfall får läggas på
eller invid fornlämning. Det innebär att fångstgropssystemet
skall hållas fritt från röjningsavfall. Hänsyn till fornlämningar
tas i samband med transporter på patrullvägen i ledningsgatan.
Anmälan till Länsstyrelsen ska ske om tidigare ej känd
fornlämning påträffas i samband med underhållsarbeten i
ledningsgatan. Inför anläggande eventuella transportvägar,
schaktning, uppläggning av röjningsavfall etc. sker samråd
med Länsstyrelsen enl. KML 2:10.
6NRWHUOHGHU
Ledningen passerar ett flertal skoterleder (FR2-FR6).
Information om skoterleder har inhämtats från Lycksele
kommun. I Flakaträsk korsar ledningen en skoterled. I höjd
med Övre Gäddträsket passerar en skoterled, Örträskleden,
ledningen. Vid Arvträsk går flera leder både längs med och
tvärs ledningsgatan. De benämns Arvträskleden, Ekorrsjöleden, Åmseleleden, Bastunäsleden.
8.6.4 Rekreation och Friluftsliv
)|UXWVlWWQLQJDU
Inom området finns utpekade värdefulla områden för
rekreation och friluftsliv. Öre älv utgör Natura 2000-område
och riksintresseområde för såväl naturvård som friluftsliv och
ledningen passerar älven vid Bredselet. Dessa värden har behandlats ovan i kapitel Riksintressen. I övrigt antas rörligt friluftsliv såsom bär- och svampplockning, vandring, skidåkning
förekomma i området längs ledningen. Nedan beskrivs de
områden vilka observerats i samband med fältinventeringen
av ledningen och bedömts varit av intresse för rekreation- och
friluftsliv (FR1-FR7). Dessa redovisas även i tabell 8.16 och
på Miljöintressekarta för Lycksele kommun.
Figur 8.10 Skoterled under ledningen, här i Flakaträsk (FR2). Foto mot S.
80
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
6SnUOHGHUDQOlJJQLQJDU
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen passerar stig ner till en badplats med bryggor
och ombyteshytter i Flakaträsk (FR1). Där ledningen passerar
Skivsjön råder en naturidyll med Håpliden och Renträskberget som flankerar sjön. Här finns grillplats och vindskydd.
Cykelleden Sverigeleden följer Vindelälven. En mountainbikeled, Vindelns MTB-led, passerar ledningen söder om
Vindelälven (FR7).
Inga övriga skyltade vandringsleder finns i ledningens
närhet. Mindre vägar och stigar nyttjas sannolikt för rörligt
friluftsliv.
Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under
och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet
och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen.
Magnetfälten vid de närbelägna husen överstiger inte vad
som får anses vara normalt. Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt
inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas.
Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar
ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt
från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och
konsekvenserna i övrigt är rimliga.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för boendemiljön i
närheten av kraftledningen vara små.
-DNWRFK¿VNH
De flesta vatten förvaltas av fiskevårdsområden eller liknande som säljer fiskekort.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende Rekreation och friluftsliv
kap. 6.4.3 ovan.
När en ledning funnits i ett landskap ett antal år kan det
förväntas att en acceptans för ledningen vuxit fram vilket
antas vara fallet för ledningen exempelvis invid Flakaträskets
badplats.
Sammantaget bedöms en förlängning av ledningskoncessionen innebära små konsekvenser för friluftslivet.
cWJlUGVI|UVODJ
Strandnära vegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning.
8.6.5 Bebyggelse och boendemiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter
från aktuell ledning har inventerats i fält.
Inga skolor eller daghem finns invid ledningen. Inga
fastigheter med bostadshus ligger inom 100 m från mittfas på
ledningen. Ett fritidshus ligger inom 100 m från ledningen.
Fastigheter med bebyggelse, avstånd i meter från aktuell
ledning, samt beräknat magnetfält vid årsmedelströmlast
redovisas i tabellen nedan.
Tabell 8.17 Byggnader i Lycksele kommun. Inom 100 m från mittfas.
Fastighetsbeteckning
Grundträskliden 1:5
Avstånd
koncesionsledning
Användning (m)
Avstånd
parallell
ledning
(m)
Beräknat
magnetfält
(μT)
Fritidshus
39
0,3
95
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärdsförslag.
8.6.6 Naturresurser
)|UXWVlWWQLQJDU
6NRJVEUXN
Ledningen går i huvudsak i skogsmark. I regionen bedrivs
idag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapet utgör även en
resurs i fråga om flora, fauna samt skogens rekreativa värden.
En viktig förutsättning för ett rationellt skogsbruk är tillgängligheten till skogsskiften. Den skogliga omloppstiden är
generellt 70-100 år.
Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierande
grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan
i slutet av 1960-talet. Dessa kantzoner präglas ofta av en
”kanteffekt” vilket oftast innebär en mindre lämplig livsmiljö
för störningskänsliga arter då ljusinsläpp och vindpåverkan är
större än i mera slutna miljöer. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av
patrullstigar samt fällning av kantträd.
-RUGEUXN
Arealen av jordbruksmark har sedan 1950-talet minskat.
Ledningen berör i sin sträckning genom Lycksele kommun
jordbruksmark i Flakaträsk och i Norrgård. Stolpplaceringen
innebär dock ingen reducering av jordbruksmarken och utgör
inget hinder för odling.
*UXVI|UHNRPVW
Länsstyrelsens GIS-underlag redovisar 6 grusförekomster
(GR1-GR6) vilka korsas av ledningen. Grusförekomsten GR1
består av ett stort område beläget på båda sidor om Öreälven,
GR4 utgörs av ett mycket stort område norr och söder om
Umeälven och GR6 ett stort område längst upp i norra delen
av kommun och invid gränsen till Vindelns kommun. Övriga
objekt utgörs av mindre grusåsar belägna inom dessa till ytan
stora område. Grusförekomsterna redovisas i tabell 8.18 och
på Miljöintressekarta för Lycksele kommun.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
81
Tabell 8.18. Inventerad grusförekomst Lycksele kommun.
Grusförekomst, Lycksele kommun
1U
/RNDO
7\S.ODVV
.RPPHQWDU
GR1
Lycksele
Grusinventering
Ledningen korar
området
GR2
Öreälvens
dalgång
Grusås, Kl2
Ledningen korar
området
GR3
Örälvens dalgång
Grusås, Kl1
Ledningen korar
området
GR4
Lycksele
Grusinventering
Ledningen korar
området
GR5
Ekorråsen
Grusås, Kl2
Ledningen korar
området
GR6
Lycksele
Grusinventering
Ledningen tangerar områdets
S del
*UXQGYDWWHQ
Geologisk formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen korsas av ledningssträckningen. Områdena
bedöms ej påverkas av ledningen
5HQQlULQJ
Ledningen passerar genom Vapstens, Ubmeje och Rans
fjällsamebyar.
Ledningen går inom Lycksele kommun genom marker som
nyttjas som förvinter- (från kommungräns i söder till Bastunäset i norr), vinter- och vårvintermarker (hela sträckan).
Rennäringen intresseområden (REN1-REN5) är fördelade
längs ledningens sträckning genom kommunen. De utgörs av
stora ytor med trivselland (REN3-REN5) samt två områden
Tabell 8.19 Rennäringsintressen i Lycksele kommun.
med svåra passager för rennäringen, REN1 och REN2. Rennäringens intresseområden redovisas på Miljöintressekarta för
Lycksele kommun och i tabell nedan.
Tabell 8.19 redovisar rennäringens intressen i Lycksele
kommun.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningens sträckning går i huvudsak genom skogsmark.
Mark som tagits i anspråk av ledningen är engångsersatt. Underhållsarbetet och drift av ledningen bedöms innebära små
negativa konsekvenser för skogsbruket. Förlängd koncession
bedöm inte innebära några negativa konsekvenser för områdets jordbruksmark. Områdets inventerade grusförekomster
bedöms inte påverkas negativt av förlängd koncession.
Avseende rennäring se även generella konsekvenser kap. 6.4.3.
Rennäringen nyttjar området intensivt under framförallt
vinter och vår. Inom ledningen sträckning finns trivselland
där renarna vistas under längre perioder. Rennäringen antas
ha anpassats till ledningsgatan genom den långa tid som
ledningen funnits i området och konsekvenserna bedöms
därmed bli måttliga.
Sammantaget bedöms ledningen innebära små negativa
konsekvenser avseende hushållning med naturresurser och
areella näringar.
cWJlUGVI|UVODJ
Försiktighet vidtas vid framtida reparationsarbeten eller annan markentreprenad som kan påverka grundvattenmagasin i
ledningens sträckning.
8.6.7 Infrastruktur
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen sträckning genom Lycksele kommun korsar
förutom E12 som är av riksintresse för kommunikation (behandlas ovan i kapitel 8.2.5) även två allmänna vägar; väg 353
och 363. Övrig infrastruktur i området är de kraftledningar
som finns, se kap. 3.4.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Rennäringsintressen Lycksele kommun
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
cWJlUGVI|UVODJ
REN1
Svår passage
Ledningen passerar genom
området
REN2
Svår passage
Ledningen passerar genom
området
REN3
Trivselland
Ledningen passerar genom
området
REN4
Trivselland
Ledningen passerar genom
området
REN5
Trivselland
Ledningen passerar genom
området
82
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
8.7 Ledningen genom Vindelns kommun
8.7.1 Landskapsbild
)|UXWVlWWQLQJDU
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen går genom det nordvästra hörnet Vindelns
kommun inom en sträcka om ca 10 km. Landskapet utgörs av
mindre höjder omväxlat med relativt flacka barrskogsområden
med stora inslag av myrar och vattendrag. Inom ledningens
sträckning dominerar myrmarker. Landskapets topografi
och riktning orienterar sig i huvudsak i nordvästlig-sydostlig
riktning. Majoriteten av vattendragen har denna riktning
liksom de större vägarna. Ledningen går tvärs denna riktning.
Ledning går vissa avsnitt parallellt med annan ledning. En
samlad ledningsgata minskar upplevelsen av ett uppsplittrat
landskap, vilket skulle vara fallet om de ledningarna lokaliserats på längre avstånd från varandra.
De mindre vattendragen Manjaurån och Månsträskån
passeras innan ledningen går in i Norsjö kommun. Bergen
Storliden och Manjaurliden (409 resp. 388 m ö h) ligger ca 2
km öster om ledningen.
Ledningen är exponerad i landskapet i ett fåtal lägen. Där
ledningen passerar Vindelälven i västra delen av Mårdselforsarnas naturreservat är den särskilt framträdande. Ledningen
som ett främmande inslag i landskapet förstärks genom att
Vindelälven är den sista outbyggda stora älven i Sverige. Invid
älven går väg 363 vilket ytterligare förstärker ledningens
exponeringsgrad. I övrigt är exponeringen av ledningen liten i
och med att den mestadels går i ett slutet skogslandskap och i
ett relativt otillgängligt myrlandskap. Sammantaget exponeras
dock ledningen för relativt få människor och bedöms därför
ge upphov till få skalkontraster.
Förlängd koncession bedöms innebära små negativa konsekvenser för landskapsbilden i Vindelns kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Figur 8.11. Ledningen passerar i västra delen av Mårdseleforsarna. På bilden skymtar ledningar från spången över forsen. Foto mot V.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
83
Figur 8.12 Ledningens passage över Manjaurån i Vindelns kommun. Ledning Vargfors-Betåsen till höger i bilden Foto mot S.
84
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0LOM|LQWUHVVHQ9LQGHOQVNRPPXQ
.P
6NDOD
k
1
VM
RU
|
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
NR
P
P
XQ
N99DUJIRUV%HWnVHQ
1\FNHOELRWRS1<
6NRWHUOHG)5
)RUQOlPQLQJDURPUnGH)
*UXQGYDWWHQ
NODVV
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
19b
*UXVnVDU*5
*UXVLQYHQWHULQJ*5
.ODVV$
5DVWEHWHUHQQlULQJ5(1
.ODVV%
.ODVV&
)5
$QOlJJQLQJI|UUHQQlULQJHQ5(1
6YnUSDVVDJHI|UUHQQlULQJHQ5(1
.ODVV&
1<
5(1
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
1DWXUYlUGHQ19b
/\F
NVH
O H N
RP P
9L QG
XQ
H OQV
N RP
PX Q
1DWXUUHVHUYDW
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
5DQRFK*UDQVDPHE\
9L
Q
GH
Ol
OY
5(1
*5
HQ
)5
)5
5(1
0n UG
V
HOH
IR
U
VD
UQ
D
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
85
8.7.2 Naturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen berör i Vindelns kommun endast ett fåtal områden av intresse för naturmiljön.
1\FNHOELRWRS
I ledningsgatan är en nyckelbiotop registrerad (NY1). Den
utgörs av ett område med barrnaturskog vilken är rik på död
ved, döda stubbar och högstubbar. Nyckelbiotopen är belägen
norr om Manjaurån (FID 327). Nyckelbiotopen redovisas på
Miljöintressekartan för Vindels kommun.
1DWXUYlUGHQ
Omedelbart öster om ledningen är ett naturvärdesobjekt
registrerat i Skogsstyrelsens GIS-underlag (NVÄ1). Det är
beläget längst upp i norr, invid gränsen till Norsjö kommun
och utgörs av en lövträdsrik barrskog. Naturvärdet redovisas
på Miljöintressekartan för Vindels kommun.
9nWPDUNHU
Inga våtmarksobjekt berörs.
%LRWRSVN\GG
Inga biotopskyddade områden berörs.
1DWXUYnUGVREMHNW
Inga naturvårdsobjekt berörs.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen påverkar inte kulturmiljöns samband och
struktur. Förlängd koncession bedöms innebära små negativa
konsekvenser avseende kulturmiljön.
cWJlUGVI|UVODJ
Anmälan till Länsstyrelsen ska ske om tidigare ej känd
fornlämning påträffas i samband med underhållsarbeten i
ledningsgatan. Inför anläggande eventuella transportvägar,
schaktning, uppläggning av röjningsavfall etc. sker samråd
med Länsstyrelsen enl. KML 2:10.
8.7.4 Rekreation och Friluftsliv
)|UXWVlWWQLQJDU
Rörligt friluftsliv såsom bär- och svampplockning, vandring, skidåkning kan antas utföras i skogarna längs ledningen.
Vindelälven och området Åman och Skatan utgör områden
av riksintressen för friluftslivet vilka har behandlats i kapitel Riksintresse ovan. Intressen för rekreation och friluftsliv (FR1-FR3) redovisas i text nedan. I tabell 8.20 och på
Miljöintressekartan för Vindelns kommun redovisas förekommande intressen för rekreation och friluftsliv.
Tabell 8.20 Friluftsliv Vindelns kommun.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser för naturmiljö i kap. 6.4.1 ovan.
Ledningens sträckning innebär att intrång i områden med
naturvärden sker. Konsekvenserna avseende naturmiljön i
ledningsgatan bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager skyddsvärd
naturmiljöer. Underhållsarbeten på ledningen utförs med
hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Se även kapitel
10 Drift och underhåll.
8.7.3 Kulturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Samerna har nyttjat området för jakt, fiske och renskötsel
under lång tid men lämningar efter den äldre samiska kulturen är mycket diskreta. Till största delen går befintlig ledning
genom glest bebyggda områden som kan karakteriseras som
utmarker. Utmarkerna har historiskt nyttjats för fäbodbruk
där bofasta etableringar utvecklats med en ekonomi baserad
på skogs- och jordbruk.
Ledningen passerar inga utpekade regionala kulturmiljöer,
byggnadsminnen eller kulturvägar. Inte heller finns några
fornlämningar eller kulturlämningar registrerade i ledningsgatan.
86
Friluftsliv Vindelns kommun
1U
7\S
.RPPHQWDU
FR1
Skoterled
Ledningen korsar leden vid Vindelälven
FR2
Cykelled
Ledningen korsar cykelleden
FR3
Hängbro
Bro under ledningen vin Manjaurån
6NRWHUOHGHU
Invid Vindelälven går en skoterled (FR1) som ledningen
korsar.
6SnUOHGHUDQOlJJQLQJDU
Cykelleden Sverigeleden går längs väg 363 (FR2). Ledningen korsar leden i anslutning till Mårdseleforsarna.
Vid ledningens passage av Manjaurån finns en hängbro
(FR3), huvudsakligen byggd för ledningsunderhåll, men som
sannolikt också används av det rörliga friluftslivet.
Inga övriga uppskyltade vandringsleder finns i ledningens
närhet. Mindre vägar och stigar nyttjas sannolikt för rörligt
friluftsliv.
-DNWRFK¿VNH
De flesta vatten förvaltas av fiskevårdsområden eller liknande som säljer fiskekort. Skogsområdet är värdefullt för jakt.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende Rekreation och friluftsliv
kap. 6.4.2 ovan.
Ledningen påverkar de fantastiska upplevelsevärdena i
Mårdseleforsarna negativt. Ledningen fanns dock redan när
avgränsningen av området skapades varför en förlängning av
koncessionen inte ger någon ytterligare påverkan.
Förlängd ledningskoncessionen innebär inget hinder för
friluftlivet och bedöms därmed innebära små negativa konsekvenser.
vårvinter.
Rennäringen intresseområden (REN1-REN3) är fördelade
längs ledningens sträckning genom Vindelns kommun. Rennäringens intresseområden redovisas på Miljöintressekarta för
Vindelns kommun och i tabell 8.21.
Tabell 8.21 Rennäringsintressen i Vindelns kommun.
Rennäringsintressen Vindelns kommun
cWJlUGVI|UVODJ
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
Strandnära vegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning.
REN1
Svår passage
Ledningen koorsar området
REN2
Trivselland
Ledningen korsar områet
REN3
Rastbete
Ledningen tangerar områdets
S del
8.7.5 Bebyggelse och boendemiljö
Bebyggelsen i ledningens sträckning har inventerats. Inga
skolor, daghem eller bostadshus finns inom 100 m från
ledningens mittfas. Bebyggelse och boendemiljö behandlas
därför inte vidare.
8.7.6 Naturresurser
)|UXWVlWWQLQJDU
6NRJVEUXN
Ledningen är framdragen i skogsmark. I regionen bedrivs
idag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapet utgör även en
resurs i fråga om flora, fauna samt skogens rekreativa värden.
En viktig förutsättning för ett rationellt skogsbruk är tillgängligheten till skogsskiften. Den skogliga omloppstiden är
generellt 70-100 år.
Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierande
grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan
i slutet av 1960-talet. Dessa kantzoner präglas ofta av en
”kanteffekt” vilket oftast innebär en mindre lämplig livsmiljö
för störningskänsliga arter då ljusinsläpp och vindpåverkan är
större än i mera slutna miljöer. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av
patrullstigar samt fällning av kantträd.
-RUGEUXN
Ledningen berör ingen odlad mark i sträckningen genom
Vindelns kommun.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningens sträckning går i huvudsak genom skogsmark.
Mark som tagits i anspråk av ledningen är engångsersatt.
Denna ersättning täcker det beräknade bortfallet av produktion på marken. Underhållsarbetet och drift av ledningen
bedöms innebära små negativa konsekvenser för skogsbruket.
Förlängd koncession bedöms inte innebära någon negativ
konsekvens för områdets grusförekomst.
Se generella konsekvenser för rennäringen kap. 6.4.3. Rennäringen nyttjar området intensivt under framförallt vinter
och vår. Inom ledningens sträckning finns bl.a. trivselland
där renarna vistas under längre perioder. Rennäringen antas
ha anpassats till ledningsgatan genom den långa tid som
ledningen funnits i området och konsekvenserna bedöms
därmed bli måttliga.
Sammantaget bedöms ledningen innebära små negativa
konsekvenser avseende hushållning med naturresurser och
areella näringar.
cWJlUGVI|UVODJ
Försiktighet vidtas vid framtida reparationsarbeten eller annan markentreprenad som kan påverka grundvattenmagasin i
ledningens sträckning.
8.7.7 Infrastruktur
*UXVI|UHNRPVWHU
Genom Vindelns kommun går ledningen i sin helhet över
ett område som utgör en inventerad grusförekomst (GR1).
Området redovisas på Miljöintressekartan för Vindelns kommun.
)|UXWVlWWQLQJDU
*UXQGYDWWHQ
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Geologisk formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen korsas av ledningssträckningen. Områdena
bedöms ej påverkas av ledningen
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
5HQQlULQJ
Ledningen ligger inom Grans samebys markområden, vilka
nyttjar området som betesmarker under förvinter- vinter- och
Ledningen sträckning genom Vindelns kommun korsar
en allmän väg; väg 363. Övrig infrastruktur i området är de
kraftledningar som finns, se kap. 3.4.
cWJlUGVI|UVODJ
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
87
8.8 Ledningen genom Norsjö kommun
8.8.1 Landskapsbild
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen passerar ca 3 km öster om Norsjö centralort,
i ett landskap som i stora drag följer det norrländska inlandet med mindre höjder omväxlat med relativt flacka barrskogsområden. Här finns även ett stort inslag av myrar och
vattendrag. Landskapets topografi och riktning orienterar sig
i huvudsak i nordvästlig-sydostlig riktning. Majoriteten av
vattendragen har huvudsakligen denna riktning liksom de
större vägarna. Ledningen går tvärs denna riktning. Ledning
går vissa avsnitt parallellt med annan ledning. En samlad
ledningsgata minskar upplevelsen av ett uppsplittrat landskap,
vilket skulle vara fallet om de ledningarna lokaliserats på
längre avstånd från varandra.
Ledningen går huvudsakligen i ett relativt slutet skogs- och
myrlandskap men vid Åliden och Bastutjärn passeras odlingslandskap där ledningen är tydligt exponerad. Några vattendrag passeras av ledningen varav Malån och Kvarnån hör till
de större. Ledningen korsar även sjön Fäbodträsket och där
exponeras ledningen från ett antal sommarstugor. Ett flertal
mindre berg och höjder ligger längs ledningen. Bergmyrberget
(431 m ö h) hör till det högsta. Bebyggelse längs ledningen
finns vid Åliden, Berget och Bastutjärn. Ledningen är i varierande grad exponerad från bebyggelsen. I slutet av sträckan
domineras landskapet av kraftanläggningarna vid Vargforsens
kraftstation.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen exponeras där den passerar vägar och där den
går över det öppna odlingslandskapet. Skalkontraster med
omgivande landskap sker i det öppna odlingslandskapet och
i passagen över sjön Fäbodträsket. I övrigt är ledningen exponerad i landskapet i ett fåtal lägen i och med att den mestadels
går i ett slutet skogslandskap och i ett relativt otillgängligt
myrlandskap.
Ledningen exponeras för ganska många människor men
då den har funnits i landskapet under lång tid antas den ha
vunnit acceptans. Förlängd koncession bedöms innebära små
negativa konsekvenser för landskapsbilden i Norsjö kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Figur 8.13. Ledningens passage över sjön Fäbodträsket i Norsjö kommun.
88
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Figur 8.14 Ledningen till höger i bild strax söder om Malån i Norsjö kommun. Längst bort i bilden skymtar Vargfors kraftstation. Foto mot N.
Figur 8.15. I Åliden passerar ledningen i anslutning till jordbruksmarker. Foto mot Ö.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
89
0LOM|LQWUHVVHQ1RUVM|NRPPXQ
'HO
.P
90
k
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
N99DUJIRUV%HWnVHQ
*UXQGYDWWHQ
)RUQOlPQLQJDURPUnGH)
NODVV
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
*UXVLQYHQWHULQJ*5
.ODVV$
)5
) )5
)5
)
90
)
9DMVM|Q
.ODVV%
.ODVV&
.ODVV&
)5
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
bQJVKDJPDUNVLQYHQWHULQJb+
1\FNHOELRWRS1<
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
*UDQRFK0DOnVDPHE\
)5
)5 L NDUWD DYVHU LQWUHVVHQ I|U U|UOLJW IULOXIWVOLY 8QJHIlUOLJW OlJH GlU
VNRWHUOHGSDVVHUDUOHGQLQJHQ([DNWUHGRYLVQLQJDYOHGHUQDVDNQDV
b+
)5
1<
1<
HOH
NRP
PXQ
*5
9LQG
H
XQ
P
OQV
NR
RP
N
M|
UV
1R
PP
XQ
/\F
NV
*5 )
90
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
)5
0LOM|LQWUHVVHQ1RUVM|NRPPXQ
'HO
.P
k
6NDOD
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
5(1
6WDWLRQHU
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
N99DUJIRUV%HWnVHQ
1DWXUYlUGHQ19
1\FNHOELRWRS1<
/HGQLQJHML0.%
.RUVDQGHN9OHGQLQJ
6DPOLQJVRPUnGHQUHQQlULQJ5(1
NODVV
5DVWEHWHUHQQlULQJ5(1
7ULYVHOODQGUHQQlULQJ5(1
.ODVV$
*UXVLQYHQWHULQJ*5
.ODVV&
.ODVV&
19
1<
) )5
)RUQOlPQLQJDUSXQNWREMHNW)
*UXQGYDWWHQ
.ODVV%
9DUJIRUV
+HODRPUnGHWOlQJVOHGQLQJHQXWJ|U
I|UMXOVODQGYLQWHUODQGRFKYnUYLQWHUODQGI|U
0DVNDXUHRFK0DOnVDPHE\
)lERGWUl VNHW
)
)5 L NDUWD DYVHU LQWUHVVHQ I|U U|UOLJW IULOXIWVOLY 8QJHIlUOLJW OlJH GlU
VNRWHUOHGSDVVHUDUOHGQLQJHQ([DNWUHGRYLVQLQJDYOHGHUQDVDNQDV
6WRUP\UD Q
90
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
91
8.8.2 Naturmiljö
1DWXUYlUGH
)|UXWVlWWQLQJDU
En lokal med naturvärde ligger inom ledningsgatan
(NVÄ1). Naturvärdet utgörs av en barrblandskog som ligger
invid Malån, se Miljöintressekarta del 2 för Norsjö kommun.
Ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön.
9nWPDUNHU
Ledningen berör två våtmarker vilka är upptagna i Våtmarksinventeringen (VM1 och VM2). Område VM1 utgörs
av en våtmark som ansluter till naturreservatet Vajsjön.
Ledningen gör dock inget intrång i naturreservatet. Båda våtmarker i ledningsgatan har klass 2. Ingen av dessa är upptagna
i den nationella Myrskyddsplanen. Våtmarkerna redovisas i
tabell 8.22 och på Miljöintressekartorna för Norsjö kommun.
6XPSVNRJDU
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Se även
kap. 6.3.4 ovan. De sumpskogar som finns i ledningsgatan
redovisas i bilaga 2.
%LRWRSVN\GG
Inga biotopskyddade områden berörs.
1DWXUYnUGVREMHNW
Tabell 8.22 Våtmarker i Norsjö kommun.
Inga naturvårdsobjekt berörs.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Våtmarksinventering Norsjö kommun
1U
2EMHNW,'1DPQ
.ODVV
.RPPHQWDU
VM1
FID 345 Vajsjön
Kläppviken 1 km SO
Norsjö
2
Ledningen tangerar områdets SÖ
del
FID 338 Stormyran,
Stor och Lillfrängsträsket mfl
2
VM2
Ledeningen korsar
området
bQJVRFKKDJPDUN
Ledningen passerar ett ängs- och hagmarksobjekt (ÄH1).
Området ligger kring sjön Sörtjärn vid byn Åliden.
1\FNHOELRWRS
Tre nyckelbiotoper ligger i eller invid ledningsgatan
(NY1-NY3). Nyckelbiotoperna redovisas i tabell 8.23 och på
Miljöintressekartorna för Norsjö kommun.
Tabell 8.23 Nyckelbiotop i Norsjö kommun.
Nyckelbiotop Norsjö kommun
1U
),'
7\S
.RPPHQWDU
NY1
350
Gransumpskog
Ledningen gränsar till
området
NY2
248
Barrskog, rikligt
med död ved
Ledningen gränsar till
området
NY3
415
Barrskog
Ledningen gränsar till
området
92
Se generella konsekvenser för naturmiljö i kap. 7.4.1 ovan.
Ledningens sträckning innebär att intrång i områden med
naturvärden sker. Konsekvenserna avseende naturmiljön i
ledningsgatan bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager med skyddsvärda naturmiljöer. Underhållsarbeten på ledningen utförs med
hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Se även kapitel
10 Drift och underhåll.
8.8.3 Kulturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Samerna har nyttjat området för jakt, fiske och renskötsel
under lång tid men lämningar efter den äldre samiska kulturen är mycket diskreta. Till största delen går befintlig ledning
genom glest bebyggda områden som kan karakteriseras som
utmarker. Utmarkerna har historiskt nyttjats för fäbodbruk
där bofasta etableringar utvecklats med en ekonomi baserad
på skogs- och jordbruk.
Ledningen passerar inga regionala kulturmiljöer eller
byggnadsminnen. Linbanan mellan Boliden och Kristineberg
korsas av ledningen. Linbanan byggdes under andra världskriget eftersom bristen på olja gjorde att det var svårt att få tag
på både drivmedel och gummidäck. Detta var ett allvarligt
hot mot transporterna inom gruvnäringen i Bolidenområdet.
Därför byggdes en nästan tio mil lång linbana för malmtransporterna mellan Kristineberg och Boliden. Linbana stod
färdig 1942 och på den fraktades malm ända fram till 1987.
I dag är den ombyggd för persontransporter mellan Örträsk
och Mensträsk. Den sträcka av linbanan som ledningen passerar är idag ej i bruk.
I och invid ledningen finns registrerade fornlämningar (F1F6). De utgörs företrädesvis av lämningar efter skogsbruk (F2.
F3 och F4) och röjningsverksamhet i samband med nyodling
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
(F5). Dessa lämningar är även lokaliserade i anslutning till
bebyggelse. Fångstgropsystemen (F1 och F6) är till skillnad
från dessa lämningar lokaliserade i skogsmiljö. Inga övriga
kulturlämningar är registrerade.
Fornlämningarna redovisas i tabell 8.24 och på Miljöintressekartorna för Norsjö kommun.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen påverkar inte kulturmiljöns samband och
struktur. Förlängd koncession bedöms innebära små negativa
konsekvenser avseende kulturmiljön.
cWJlUGHU
Fornlämningarna markeras inför underhållsarbetet för att
undvika att åverkan sker. Fornlämningarna skall hållas fria
från röjningsavfall. Inget röjningsavfall får läggas på eller invid
fornlämning. Hänsyn skall tas till fornlämningar i ledningsgatan i samband med körning på partrullväg.
Anmälan till Länsstyrelsen ska ske om tidigare ej känd
fornlämning påträffas i samband med underhållsarbeten i
ledningsgatan. Inför anläggande eventuella transportvägar,
schaktning, uppläggning av röjningsavfall etc. sker samråd
med Länsstyrelsen enl. KML 2:10.
8.8.4 Rekreation och Friluftsliv
)|UXWVlWWQLQJDU
Rörligt friluftsliv såsom bär- och svampplockning, vandring, skidåkning kan antas utföras i skogarna längs ledningen.
Strax öster om Norsjö ligger Vajsjöns naturreservat som är en
välbesökt fågelsjö. Ledningen passerar reservatsgränsens östra
del.
Förekommande rekreations- och friluftslivsobjekt (FR1FR8) redovisas i tabell 8.25 samt på Miljöintressekarta del
1- och 2 för Norsjö kommun.
6NRWHUOHGHU
Flera skoterleder passeras av ledningen. Lederna finns ej
tillgängliga i GIS-underlaget men har markerats ut på miljöintressekartan i aktuella korsningar med ledningen (FR1,
FR3, FR6 samt FR8).
6SnUOHGHUDQOlJJQLQJDU
Figur 8.16. Linbanestolpe i ledningsgatan. Detta avsnitt av linbanan är
ej i bruk.
Tabell 8.24 Fornlämningar i Norsjö kommun.
Fornlämningar Norsjö kommun
1U
6RFNHQ2EMHNW5DlQU
.RPPHQWDU
F1
Burträsk 24:1
Fångstgropssystem
F2
Norsjö 156:1
Tjärdal/tjärgrop
F3
Norsjö 157:1-2
Tjärdal, husgrund
F4
Norsjö 158:1
Tjärdal/tjärgrop
F5
Norsjö 309:1, 2
Röjningsrösen
F6
268:1
Fångstgropssystem
Söder om Bränntjärnliden finns en spång i ledningsgatan
vilken sannolikt nyttjas för det rörliga friluftslivet (FR2)
Mellan Norsjö och Bastuträsk går en väg som benämns
Rågmjölsvägen (FR4) och den har anor från 1500-talet, då
den användes av traktens nybyggare. Delar av vägen används
fortfarande som byvägar medan andra sträckor slutade nyttjas
i mitten av 1800-talet. Vägen nyttjas som vandringsled och
ledningen korsar Rågmjölsvägen strax norr om Berget.
Cykelleden Sverigeleden följer väg 791 mellan Norsjö och
Bastuträsk (FR5). Ledningen korsar leden vid byn Berget. Vid
Bränntjärnliden finns en spång i ledningsgatan vilket tyder på
att man rör sig längs ledningen.
Norr om Bastutjärn finns ett våtmarksområde med fågeltorn, vindskydd och grillplats (FR7) varifrån ledningen är
synlig.
Inga övriga skyltade vandringsleder finns i ledningens
närhet. Mindre vägar och stigar nyttjas sannolikt för rörligt
friluftsliv.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
93
-DNWRFK¿VNH
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Fisket regleras av ett flertal fiskevårdsområden såsom
Rislidens och Bjurträsks fiskevårdsområden samt Örträsk
fiskeklubb.
Jakt förekommer med stor sannolikhet i skogarna i ledningens närhet.
Se generella konsekvenser avseende Rekreation och friluftsliv
kap. 6.4.2 ovan.
Ledningen utgör inget hinder för friluftslivet och en
förlängning av ledningskoncessionen bedöms innebära små
negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet.
cWJlUGVI|UVODJ
Strandnära vegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning.
8.8.5 Bebyggelse och boendemiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter
från aktuell ledning har inventerats i fält.
Inga skolor eller daghem finns i ledningens sträckning. Tre
fastigheter med bostadshus ligger inom 100 m från mittfas på
ledningen. Sex fritidshus ligger inom 100 m från ledningen.
Fastigheter med bebyggelse, avstånd i meter från aktuell
ledning samt beräknat magnetfält vid årsmedelströmlast
redovisas i tabell 8.26.
Tabell 8.26. Byggnader i Norsjö kommun. Inom 100 m från mittfas.
Figur 8.17. Utsikt över Våtmarken Stormyran, norr om Bastutjärn mor
ledningen i väster.
Avstånd
koncesionsledning
Användning (m)
Avstånd
parallell
ledning
(m)
Beräknat
Magnetfält
(μT)
Bränntjärnliden 1:11
Fritidshus
64
40
0,5
Norsjö 13:57
Bostadshus
83
39
0,3
Norsjö 53:2
Bostadshus
85
35
1,0
Norsjö 13:61
Fritidshus
18
36
5,0
Fastighetsbeteckning
Tabell 8.25 Friluftsliv i Norsjö kommun.
Friluftsliv Norsjö kommun
1U
7\S
.RPPHQWDU
FR1
Skoterled
Ledningen korsar led mot Kattisberg
FR2
Spång
Spång över vattendrag under ledning
Bodberget
1:4
Bostadshus
67
37
0,5
FR3
Skoterled
Ledningen korsar led mellan Norsjö
och Hemmingen
Bodberget
1:19
Fritidshus
72
39
0,4
FR4
Rågmjölsv.
Ledningen korsar Rågmjölsvägen
Fritidshus
38
43
1,2
FR5
Sverigeleden
Ledningen korsar cykelledleden
Bjurträsk
1:38
FR6
Skoterled
Ledningen korsar led
Bjurfors 1:17
Fritidshus
95
37
0,8
FR7
Grillplats
Ledningen syns från grillplats/fågeltorn invid Stormyran (N om Bastutjärn)
Bjurfors 1:2
Fritidshus
22
40
5,0
FR8
94
Skoterled
Ledningen korsar led S om Malån
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under
och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen.
Magnetfälten vid de närbelägna husen överstiger inte vad
som får anses vara normalt. Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt
inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas.
Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar
ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt
från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och
konsekvenserna i övrigt är rimliga.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för boendemiljön i
närheten av kraftledningen vara små.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärdsförslag.
8.8.6 Naturresurser
)|UXWVlWWQLQJDU
6NRJVEUXN
Ledningen går i huvudsak i skogsmark. I regionen bedrivs
idag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapet utgör även en
resurs i fråga om flora, fauna samt skogens rekreativa värden.
En viktig förutsättning för ett rationellt skogsbruk är tillgängligheten till skogsskiften. Den skogliga omloppstiden är
generellt 70-100 år.
Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierande
grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan
i slutet av 1960-talet. Dessa kantzoner präglas ofta av en
”kanteffekt” vilket oftast innebär en mindre lämplig livsmiljö
för störningskänsliga arter då ljusinsläpp och vindpåverkan är
större än i mera slutna miljöer. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av
patrullstigar samt fällning av kantträd.
-RUGEUXN
Arealen av jordbruksmark har sedan 1950-talet minskat.
Ledningen korsar inom en sträcka av 600 meter odlad mark.
Intrånget innebär dock inget hinder från att bruka marken.
*UXVI|UHNRPVW
Ledningen passerar över en mindre inventerad grusförekomst (GR1) viken är belägen väster om Inre Klippträsket i
den södra delen av ledningens sträckning genom kommunen.
Strax norr om denna lokal, vid Risliden och fram till Vargfors
kraftstation går ledningen över ett stort sammanhängande
område med en inventerad grusförekomst (GR2). Dessa
redovisas i tabell 8.27 och på Miljöintressekarta del 1 och 2
för Norsjö kommun.
*UXQGYDWWHQ
Geologisk formationer av nationell betydelse för vattenförsörjningen korsas av ledningssträckningen. Områdena
bedöms ej påverkas av ledningen
Tabell 8.27. Inventerad grusförekomst i Norsjö kommun.
Grusförekomst Norsjö kommun
1U
/RNDO
.RPPHQWDU
GR1
Maratjärn vid
Risliden, kl 3
Ledningen tangerar Ö delen av
området
GR2
Norsjö
Ledningen passerar genom
området
5HQQlULQJ
Ledningen passerar fram till Malån genom Malå sameby
och därefter den sista sträckan in mot Vargfors genom Maskaure samebys markområde. Markanvändningen för samebyarna utgörs av förvinterbetesområde fram till Malån. Mellan
Malån och Vargfors passeras vinterbetesområden.
Ledningens sträckning genom Norsjö kommun passerar
ett viktigt område för rennäringen intresseområden. Det är
strax söder om Vargfors kraftstation där det finns en för rennäringen svår passage (REN1), se Miljöintressekarta del 2 för
Norsjö kommun.
0LQHUDOI|UHNRPVW
SGU har i samrådsyttrande år 2009 meddelat att ett
område med undersökningstillstånd finns i ledningens närhet
inom Norsjö kommun, Svanfors nr 1001. Svanfors är lockaliserat i den södra delen av det omfattande Skellefteåfältet som
är av stor betydelse avseeden mineralförekomster. Området
redovisas ej på någon karta i MKB;n.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningens sträckning går till stor del genom skogsmark.
Mark som tagits i anspråk av ledningen är engångsersatt.
Denna ersättning täcker det beräknade bortfallet av produktion på marken. Underhållsarbetet och drift av ledningen
bedöms innebära små negativa konsekvenser för skogsbruket.
Ledningen passerar ett avsnitt av jordbruksmark. Ersättning
till berörda markägare för intrånget har utgått och intrånget
innebär inget hinder för jordbruket. Konsekvenser av förlängd
koncession bedöms bli små för jordbruket. För de grusförekomster som förekommer så bedöms ledningen innebära små
negativa konsekvenser.
Se generella konsekvenser avseende rennäring kap. 6.4.3.
Rennäringen antas ha anpassats till ledningsgatan genom den
långa tid som ledningen funnits i området och konsekvenserna bedöms därmed bli måttliga.
Sammantaget bedöms ledningen innebära små negativa
konsekvenser avseende hushållning med naturresurser och
areella näringar.
cWJlUGVI|UVODJ
Försiktighet vidtas vid framtida reparationsarbeten eller an-
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
95
nan markentreprenad som kan påverka grundvattenmagasin i
ledningens sträckning.
8.8.7 Infrastruktur
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen sträckning genom Norsjö kommun korsar två
allmänna vägar; väg 370 och 365. Övrig infrastruktur i området är de kraftledningar som finns, se kap. 3.4.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
cWJlUGVI|UVODJ
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
96
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
9 Miljökonsekvenser Norrbottens län
Kapitlet är upplagt enligt följande. Inledningsvis presenteras riksintresseområden längs sträckningen i text och på karta
Riksintressen Norrbotten del 1 och 2. Övriga miljöintressen
inom sträckningen redovisas därefter.
9.1 Natura 2000
Inga Natura 2000 områden berörs av ledningen sträckning
i Norrbottens län.
9.2 Riksintresseområden
I MB 3 kap behandlas grundläggande bestämmelser för
hushållning med mark- och vattenområden. Se även kap.
6.3.1 ovan. Nedan redovisas de områden av riksintresse som
ledningen passerar i länet.
9.2.1 Rennäring
Ledningen passerar fyra områden av riksintresse för rennäringen (RIR1-RIR4). I tabellen nedan och på Riksintressekarta för Norrbotten del 1-2 redovisas dessa områden.
Tabell 9.1 Riksintresse för rennäring Jokkmokks kommun.
Riksintresse Rennäring Norrbottens län
ningsland under våren, kalvmärkningsplats under sommaren,
slaktplats under hösten samt skiljningsplats under senhösten.
Öster om Fatjas och vid Valtaberget är det dessutom brunstland under hösten. Väster och norr om Slakka är huvudkalvningsland, där finns även vinterbete med samlingsplatser inför
vinterskiljningarna, längst i väst finns höstbete.
Öster om Slakka finns goda vinterbetesmarker och skiljningsplatser inför vintersamlingarna samt bra vårland med
tidiga barfläckar. Delar av området är redovisade naturliga
uppsamlingsområden. Betesmöjligheterna är mycket goda,
såväl vinter som sommar.
0HVVDXUH5,5
Messaure utgör ett kärnområde under vinterhalvåret. Messaure är det största och troligtvis viktigaste kärnområdet inom
vinterbeteslandet för Sirges sameby.
Flera fasta renskötselanläggningar finns inom området
liksom betes- och skiljningshagar. Området präglas bitvis av
stora områden med häng- och marklavrika barrskogar.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende rennäringen kap. 6.4.3.
Rennäringen har stora intressen i området, ledningen går
till större delen genom Slakka kärnområde och ett kort avsnitt
genom Messaure kärnområde. Ledningen passerar även leder.
Ledningen har funnits under lång tid och en viss anpassning antas ha skett. Konsekvenserna för rennäringen avseende
en förlängd koncession bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
1U
7\S
.RPPHQWDU
RIR1
Röjd led
Kort sträcka av leden ligger
inom ledningsgatan
9.2 2 Naturvård
Inga åtgärder förelås.
RIR2
Kärnområde*
Ledningen passerar genom
området
Ledningen berör inga områden av riksintresse för naturmiljö enl. MB 3:6.
RIR3
Flyttled
Ledningen korsar leden
9.2 3 Kulturmiljö
RIR4
Kärnområde*
Den avslutanden delen av ledningen ligger inom kärnområdet
Ledningen berör inga områden av riksintresse för kulturmiljö enl. MB 3:6.
* Kärnområde- Område som är särskilt viktigt för rennäringen och
utgör kraftcentrum inom samebyn och har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheten att bedriva renskötsel inom samebyn
9.2 4 Friluftsliv
6ODNNDRPUnGHW5,5
9.2 5 Infrastruktur
Slakkaområdet är Sierris samebys viktigaste kärnområde
inom åretruntmarker. Området nyttjas året om som sommar-,
höst-, vinter- och vårbetesland.
Inom området sammanfaller Sierris viktigaste anläggningar,
funktioner och strategiska platser. Området runt Slakka är
samebyns kraftcentrum och är även fast bosättning till de flesta medlemmar inom Sierri. Slakka nyttjas intensivt som kalv-
Inlandsbanan (RKO1) och Väg 45 (RKO2) utgör riksintressen för kommunikation enl. MB 3 kap 8§. Ledningen
passerar norr om dessa riksintressen.
Ledningen berör inga områden av riksintresse för friluftsliv
enl. MB 3 kap 6.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
97
Tabell 9.2. Riksintresse för infrastruktur.
Riksintresse Infrastruktur Norrbottens län
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
RKO1
Inlandsbanan
Ledningen passerar omedelbart
N om järnvägen
RKO2
RV45
Ledningen passerar N om RV45
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
cWJlUGVI|UVODJ
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
9.2.6 Särskilda bestämmelser för hushållning
med mark- och vatten för vissa områden i landet
Inga områden i enlighet med MB 4 berörs inom Norrbottens län.
9.3 Naturreservat
Inga naturreservat berörs inom Norrbottens län.
9.4 Strandskydd
)|UXWVlWWQLQJDU
Strandskydd omfattar land- och vattenområden intill 100
meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd (strandskyddsområde). Området får av regering eller den myndighet
som regeringen bestämmer utvidgas till högst 300 meter från
strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Ansökan om dispens från strandskyddet sökes
hos aktuella kommuner.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Normalt drift- och underhåll i ledningsgatan bedöms inte
innebära någon påverkan på strandskyddsområde. Konsekvenserna gällande strandskyddet bedöms bli små.
cWJlUGVI|UVODJ
Ingen dispens sökes för befintlig ledning.
98
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messarure, Vargfors-Betåsen, MKB
5LNVLQWUHVVHQ1RUUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
6WDWLRQHU
N9/LJJD0HVVDXUH
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
6NDOD
5HQQlULQJ0%5,5
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
0XGGXVQDWLRQDOSDUN
5,5
5,5
5,5
0HVVDXUH
5,5
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
99
5LNVLQWUHVVHQ1RUUERWWHQVOlQ
'HO
.P
k
6WDWLRQHU
N9/LJJD0HVVDXUH
.RPPXQLNDWLRQHUMlUQYlJ5.2
6NDOD
.RPPXQLNDWLRQHUYlJDU5.2
*,6'DWDIUnQ/lQVVW\UHOVHQ<OlQ
$&OlQ%'OlQ
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
)O\WWOHGUHQQlULQJ5,5
5HQQlULQJ0%5,5
/LJJD
5,5
5.2
5.2
5,5
100
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messarure, Vargfors-Betåsen, MKB
9.5 Jokkmokks kommun
9.5.1 Landskapsbild
)|UXWVlWWQLQJDU
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen börjar vid kraftverket i Ligga invid Stora
Luleälven och avslutas nedströms vid kraftverket i Messaure.
Ledningen går på södra sidan av Stora Luleälv och i huvudsak i krönläge av ett bergsområde som är omkring 500 m
högt. Området mellan de högsta partierna av bergsområdet
utgörs av en platå där mindre myrmarker och tjärnar ligger
insprängda i barrskogen. I anslutning till älven är landskapet
kraftigt påverkat av kraftverksdammar och ställverk. Muddus
nationalpark ligger norr om Stora Luleälv och för besökare
till området är ledningen synlig från vägen mot Skaitekojan.
Ledning går en lång sträcka tillsammans med annan ledning.
En gemensam ledningsgata minskar upplevelsen av ett uppsplittrat landskap, vilket skulle vara fallet om de ledningarna
lokaliserats på längre avstånd från varandra.
I den stora skalan orienterar sig landskapets topografi och
riktning i huvudsak i nordvästlig-sydostlig riktning.
Ledningen är exponerad i landskapet i ett fåtal lägen.
Exponering sker dels i samband med ledningens passage av
allmän i området samt i det avsnitt ledningen passerar det
högsta krönet av Anavaere. Från Muddus nationalpark syns
stolpar sticka upp över berget. Då avståndet är långt bedöms
inte skalkontrasten vara störande för besökare. Exponeringen
av ledningen är större delen av sträckan liten i och med att
den mestadels går i ett slutet skogslandskap och i ett relativt
otillgängligt skogsområde. Flertalet av de skogsbilvägar som
ansluter till ledningen är försedda med bommar vilket ytterligare minskar ledningens exponering. Ledningarna bedöms
sammantaget exponeras för relativt få människor.
Förlängd koncession bedöms innebära små negativa konsekvenser för landskapsbilden i Jokkmokks kommun.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Figur 9.1 Vy över Stora Luleälven mot Anavare. Ledningsstolpar skymtar över trädtopparna på berget. Foto mot sydväst.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
101
0LOM|LQWUHVVHQ
-RNNPRNNVNRPPXQ
'HO
*UXQGYDWWHQ
6WDWLRQHU
NODVV
/HGQLQJHML0.%
N9/LJJD0HVVDXUH
.ODVV$
.RUVDQGHN9OHGQLQJ
.ODVV%
6Y.DQJUlQVDQGHOHGQLQJDU
<
.P
.ODVV&
6NDOD
.ODVV&
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
*,6'DWD IUnQ /lQVVW\UHOVHQ %'OlQ
k
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
8
88
)RUQOlPQLQJSXQNWREMHNW)
6WlQJVHOUHQQlULQJ5(1
+XYXGNDOYQLQJVODQGUHQQlULQJ5(1
6DPOLQJVRPUnGHQUHQQlULQJ5(1
+HOD RPUnGHW OlQJV VWUlFNDQ XWJ|U nUHWUXQWPDUNHU
YnUODQGRFKK|VWODQGI|U6HUULVDPHE\
0XGGXVQDWLRQDOSDUN
90
<
<
<
90
<
<
<
<
<
90
<
<
<
<
<
<
<
<
<
5(1
<
<
<
<)
<
<
<
<
<
<
<
0HVVDXUH
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
102
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messarure, Vargfors-Betåsen, MKB
<
<
<
<
<<
<
<
/LJJD
<
<
<
<
<
1<
5(1
<
<
<<
<
<
<
1<
<
*,6'DWD IUnQ /lQVVW\UHOVHQ %'OlQ
<
<
<
<
k
<
<
<
<
6NDOD
<
<
.P
<
<
0LOM|LQWUHVVHQ
<
-RNNPRNNVNRPPXQ
<
<
<
'HO
<
<
<
<
<
&RS\ULJKW/DQWPlWHULHWL
<
<
<
<
<
)RUQOlPQLQJSXQNWREMHNW)
<
9nWPDUNVLQYHQWHULQJ90
<
1\FNHOELRWRSHU1<
6WlQJVHOUHQQlULQJ5(1
<
6DPOLQJVRPUnGHQUHQQlULQJ5(1
<
8
88
)
< <
<
<
<
6Y.DQJUlQVDQGHOHGQLQJDU
<
<
N9/LJJD0HVVDXUH
<
90
<
6Y.6WDWLRQHU
<
5LN
VY l
J
,QOD
QGV
EDQ
DQ
<
<
<
90
<
<
<
<
90
< <
<
90
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
+HOD RPUnGHW OlQJV VWUlFNDQ XWJ|U
nUHWUXQWPDUNHU YnUODQG RFK K|VWODQG
I|U6HUULVDPHE\
<
<
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
103
9.5.2 Naturmiljö
6XPSVNRJDU
Ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön.
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Se även
kap. 6.3.4 ovan. De sumpskogar som finns i ledningsgatan
redovisas i bilaga 2.
)|UXWVlWWQLQJDU
9nWPDUNHU
Ledningen berör fem våtmarker (VM1.VM5), samtliga
är av klass 3 i länets våtmarksinventering. Ingen av dessa är
klassade i den nationella myrskyddsplanen. Våtmarkerna
är lokaliserade framförallt i den västra delen av ledningens
sträckning. Våtmarkerna redovisas i tabell 9.3 och på Miljöintressekartorna för Jokkmokks kommun.
Tabell 9.3 Våtmarker i Jokkmokks kommun.
Våtmarker Jokkmokks kommun
1U
2EMHNW,'
.ODVV
.RPPHQWDU
VM1
27JH03
3
Ledningen korsar våtmarken
VM2
27JH02
3
Ledningen korsar våtmarken
VM3
27J2H01
3
Ledningen tangerar våtmarkens S del
VM4
27J2G02
3
Ledningen tangerar våtmarkens N del
VM5
27J2G01
3
Ledningen korsar våtmarken
1\FNHOELRWRS
Två nyckelbiotoper finns i ledningen sträckning (NY1NY2). Nyckelbiotoperna redovisas i tabell 9.4 och på Miljöintressekarta del 2 för Jokkmokks kommun.
Tabell 9.4 Nyckelbiotoper i Jokkmokks kommun.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser för naturmiljön i kap. 6.4.1 ovan.
Lednings sträckning innebär att intrång i områden med
naturvärden sker. Konsekvenserna avseende naturmiljön i
ledningsgatan bedöms bli måttliga.
cWJlUGVI|UVODJ
För att undvika markskador sker marktransporter i största
möjliga utsträckning på tjälad mark. Befintliga patrullvägar
nyttjas vid körning i ledningsgatan i passager av skyddsvärda
naturmiljöer Underhållsarbete i ledningsgatan utförs med
hänsyn till känsliga våtmarker. Se även kapitel 10 Drift och
underhåll.
9.5.3 Kulturmiljö
)|UXWVlWWQLQJDU
Samerna har nyttjat området för jakt, fiske och renskötsel
under lång tid och samiska lämningar är registrerade i området. Inom ledningsgatan finns två härdar och en boplatsgrop
registrerade vilket visar att människor för mycket lång tid
sedan vistades i området.
Inga utpekade regionala kulturmiljöer, byggnadsminnen
eller kulturlämningar är registrerade inom ledningsgatan. Inte
heller några kulturvägar utpekade i inventering av historiska
vägar förekommer i ledningens sträckning.
Fornlämningar (F1-F2) är registrerade inom 100 m från
ledningens centrum. F1 utgörs av en ensamliggande härd
medan F2 utgör en samling av flera boplatslämningar. I tabell
9.5 och på Miljöintressekarta för Jokkmokks kommun redovisas fornlämningarna.
Tabell 9.5 Fornlämningar i Jokkmokks kommun.
Nyckelbiotop Jokkmokks kommun
Fornlämningar Jokkmokks kommun
1U
),'
7\S
.RPPHQWDU
1U
7\S
.RPPHQWDU
NY1
34
Strand- och
bäckskog
Ledningen tangerar områdets SV del
6RFNHQ
5DlQU
F1
Härd
Barrnaturskog
Ledningen tangerar områdets NO del
Jokkmokk
1586
Härden är lokaliserad ca
80 m S om ledningen
F2
Jokkmokk
1675,
1673,
1697
NY2
20
%LRWRSVN\GG
Ledningen gör inget intrång i områden med biotopskydd.
1DWXUYlUGHQ
Ledningen gör inget intrång i områden med naturvärden.
104
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messarure, Vargfors-Betåsen, MKB
Härd
Härd
Boplatsgrop
Fornlämningarna ligger
som närmast ca 40 m N
om ledningen
9.5.6 Naturresurser
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen påverkar inte kulturmiljöns samband och
struktur. Förlängd koncession bedöms innebära små negativa
konsekvenser avseende kulturmiljön.
cWJlUGVI|UVODJ
Fornlämningarna markeras inför underhållsarbetet för att
undvika att åverkan sker. Anmälan till Länsstyrelsen ska ske
om tidigare ej känd fornlämning påträffas i samband med
röjningsarbeten. Inget röjningsavfall får läggas på eller invid
fornlämning. Samråd ska alltid ske med kulturmiljöenheten
vid länsstyrelsen om arbeten längs kraftledningen utförs närmare än 100 meter från en fornlämning.
9.5.4 Rekreation och Friluftsliv
)|UXWVlWWQLQJDU
Rörligt friluftsliv såsom bär- och svampplockning, vandring, skidåkning kan antas utföras i skogarna längs ledningen.
Landskapet kring ledningen är starkt präglat av kraftledningar
och anläggningar i Stora Luleälven. Muddus nationalpark ligger på andra sidan Stora Luleälven från ledningen och berörs
inte. Söder om ledningen ligger Ligga naturreservat och inte
heller det berörs av ledningen. Ledningen kan anas från Stora
Luleälven och i från vissa delar av Muddus nationalpark.
6NRWHUOHGHU
Ingen kännedom om skoterleder i området har framkommit.
6SnUOHGHUDQOlJJQLQJDU
Inga skyltade vandringsleder finns i ledningens närhet.
Mindre vägar och stigar nyttjas sannolikt för rörligt friluftsliv.
)|UXWVlWWQLQJDU
6NRJVEUXN
Ledningen passerar genom skogsmark. I regionen bedrivs
idag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapet utgör även en
resurs i fråga om flora, fauna samt skogens rekreativa värden.
Tillgänglighet till skogsskiften är en förutsättning för ett rationellt skogsbruk. Markägarna har kompenserats för upplåtelse
av ledningsgator i skogsmarken.
Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierande
grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan
i slutet av 1960-talet. Dessa kantzoner präglas ofta av en
”kanteffekt” vilket oftast innebär en mindre lämplig livsmiljö
för störningskänsliga arter då ljusinsläpp och vindpåverkan är
större än i mera slutna miljöer. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av
patrullstigar samt fällning av kantträd.
-RUGEUXN
Ingen jordbruksmark berörs.
7lNWHU
Länsstyrelsens GIS-underlag redovisar inga förekomster av
grus i aktuellt område. I samband med fältarbetet i ledningsgatan observerades en större grustäkt ligger invid ledningen
sydväst om Messaure.
*UXQGYDWWHQ
Geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjningen finns i ledningssträckningen. Området bedöms ej
påverkas av ledningen
5HQQlULQJ
-DNWRFK¿VNH
Området ingår i Porsi Byalags Fiskevatten som administrerar fiskekortsförsäljning.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Se generella konsekvenser avseende Rekreation och friluftsliv
kap. 6.4.2 ovan.
Sammantaget bedöms en förlängning av ledningskoncessionen innebära små konsekvenser för friluftslivet.
cWJlUGVI|UVODJ
Inga åtgärder föreslås.
Aktuell ledning ligger i huvudsak inom Sierri samebys
markområden. En kort sträcka av ledningens anslutning till
Liggadammen, ligger inom Sirges, Udtja m.fl. samebyars
markområden. Markerna nyttjas i princip hela året.
Ledningens sträckning kommun passerar två värdefulla
områden för rennäringen (REN1 och REN2). REN1 utgörs
av ett stort huvudkalvningsland vilket ledningen passerar igenom. REN2 är ett samlingsområde vilket gränsar till ledningens avslutning över Stora Luleälv och Ligga dammen. I tabell
9.6 och på Miljöintressekarta för Norsjö kommun redovisas
rennäringens intresseområden.
Tabell 9.6 Rennäringsintressen i Jokkmokks kommun.
9.5.5 Bebyggelse och boendemiljö
Fastigheter i ledningssträckningen har inventerats. Inga
skolor, daghem, bostads- eller fritidshus finns inom 100 m
från ledningens mitt. Bebyggelse och boendemiljö behandlas
därför inte vidare i MKB;n.
Rennäringsintressen Jokkmokks kommun
1U
2EMHNW
.RPPHQWDU
REN1
Huvudkalvningsland
Ledningen passerar genom
området
REN2
Samlingsområde
Ledningen passerar genom S
delen av området
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
105
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningens sträckning går genom skogsmark. Mark
som tagits i anspråk av ledningen är engångsersatt. Denna
ersättning täcker det beräknade bortfallet av produktion på
marken. Underhållsarbetet och drift av ledningen bedöms
innebära små negativa konsekvenser för skogsbruket. Områdets grustäkt bedöms inte påverkas negativt av en förlängd
koncession för ledningen.
Se även generella konsekvenser avseende rennäring kap 6.4.3.
Rennäringen nyttjar området intensivt under i princip hela
året. Ledningen innebär ett intrång i marker som nyttas av
rennäringen. Rennäringen antas ha anpassats till ledningsgatan genom den långa tid som ledningen funnits i området och
konsekvenserna bedöms därmed bli måttliga.
Sammantaget bedöms Ledningen innebära små negativa
konsekvenser avseende hushållning med naturresurser och
areella näringar.
cWJlUGVI|UVODJ
Försiktighet vidtas vid framtida reparationsarbeten eller annan markentreprenad som kan påverka grundvattenmagasin i
ledningens sträckning.
9.5.7 Infrastruktur
)|UXWVlWWQLQJDU
Ledningen sträckning genom Jokkmokks kommun berörs
förutom de riksintressen för kommunikation vilka behandlats
ovan i kapitel 9.2.5, även en allmän väg; väg 818. Övrig infrastruktur i området är de kraftledningar som finns, se kap, 3.4.
0LOM|NRQVHNYHQVHU
Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för
områdets infrastruktur.
cWJlUGVI|UVODJ
Då ledningen redan existerar och uppfyller gällande säkerhetsbestämmelser föreslås inga åtgärder.
106
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messarure, Vargfors-Betåsen, MKB
10 Drift och framtida underhåll
10.1 Löpande drift och ledningsunderhåll
10.3 Skogligt underhåll
En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av
ledningen sker i cykler om åtta år.
År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt
från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer
omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då
linor, stag, stolpar mm kontrolleras. Jordtag besiktigas för att
säkerställa att de uppfyller kraven i starkströmsföreskrifterna.
Tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av
de fel som upptäckts på ledningen vid besiktningarna.
Eftersom delarna i anläggningarna kontinuerligt byts ut, i
enlighet med ovanstående rutiner, går det inte att avgränsa en
lednings tekniska livslängd.
Anlitade entreprenörer kommer att följa Svenska Kraftnäts
rutiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta om
de lagkrav som gäller.
Underhållsröjning skall i största möjliga utsträckning
utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk
för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger,
skall röjning av skogsgatan avbrytas, Fällning av farliga träd
i sidoområdena skall så långt möjligt utföras under tid då
tillvaratagande av virke är gynnsamt.
Underhållsröjning skall utföras av personer med god
erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om
säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Vid
underhållsröjning skall alla erhålla sådana instruktioner, att de
är helt införstådda med faran att arbeta invid en spänningsförande ledning. Röjningen skall utföras på det för ledningsägaren mest ekonomiska sättet. Hänsyn skall dock alltid tas
till markägares synpunkter som bör beaktas i samband med
underhållsröjningen. Detta medför att underhållsröjningen
kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden
som råder. Anlitade entreprenörer kommer att följa Svenska
Kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom
upplysta om de lagkrav som gäller.
10.1.2 Kulturminnesskydd
Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas
risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras,
skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 §
kulturminneslagen.
Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända
fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas
markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband
vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som
kommer att utföras i samband med arbetet.
Hänsyn tas till fornlämningarna i samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp.
Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde.
10.1.3 Naturvårdshänsyn
Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk
för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt
eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12
kap. 6 § miljöbalken.
10.3.1 Intervall
Röjning med tillhörande kantträdsavverkning ska i de flesta
fall utföras med åtta års intervall. Avgörande för intervallets
längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden.
Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle mellan
röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regelbundet med fyra års intervall.
Skogliga underhållsåtgärder över tid:
År 1 Röjning
År 2 Kantträdsavverkning
År 4 Röjningbesiktning
År 7 Extra röjningsbesiktning
År 8 Röjning
o.s.v.
10.3.2 Röjning
Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas.
Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt
som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande
arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från
konkurrens med högväxande arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter.
Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd
eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, ej heller närmare
stolpe eller stag än tre meter.
Hänsyn ska även tas till markägarens önskemål när det
gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
107
ledningsgatan.
Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med
jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många
arter.
Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete
med röjsåg
samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller
andra markingrepp.
10.3.6 Naturvårdshänsyn
Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk
för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt
eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12
kap. 6 § miljöbalken.
Figur 10.1. Principskiss ledningsgatans utseende vid 400 kV.
10.3.3 Kantträdsavverkning
Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis
storm eller fall stämplas (mäts och märks med färgprick). Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i
möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom
avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade
med miljöband samt använder miljöoljor. Under senare tid
har andra metoder provats, istället för att avverka träden
toppas träden med hjälp av anordning som hänger under en
helikopter.
10.3.4 Röjningsbesiktning
Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet
(4,5 m) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs
bort.
Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att
ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för
att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.
10.3.5 Kulturminnesskydd
Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas
risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras,
skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 §
kulturminneslagen.
Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända
fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas
markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband
vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som
kommer att utföras i samband med arbetet.
Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom
fornlämningsområde. Hänsyn tas till fornlämningarna i
108
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
11 Samlad bedömning
Ledningen sträcker sig genom ett skogslandskap som är rikt
på vidsträckta myrmarker, mindre sjöar och vattendrag och
den visuella exponeringen är liten. Det är i passager av vägar
och större vattendrag som ledningen tydligt exponeras.
Ledningen korsar i sin sträckning värdefulla älvar som är
utpekade som naturområden (Natura 2000-områden och
riksintressen för naturmiljön) samt riksintressen för rennäringen.
Påverkan på naturmiljön sker genom det intrång som
befintlig ledning skapar genom den röjda ledningsgatan.
Intrånget begränsas dock till ledningsgatans bredd vilket är ett
litet område sett i förhållande till älvarnas totala strandarealer.
Våtmarker och andra skyddsvärda biotoper påverkas även de
av den underhållsröjning som återkommande sker i ledningsgatan. Konsekvenserna mildras genom att god hänsyn tas vid
arbeten i ledningsgatan såsom t ex att all körning företas på
de befintliga patrullvägarna, och i största möjliga utsträckning
på tjälad mark. Sammantaget bedöms förlängd koncession
innebära måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön.
Markerna som ledningen passerar är värdefulla för rennäringen. Renarnas förflyttning sker via leder vilka korsas av ledningen och ledningen korsar markområden vilka nyttjas som
uppsamlingsområden och som betesmarker. Det sprakande
ljud som uppstår vid fuktig väderlek och som kan uppfattas
omedelbart underledningen, kan påverka renarna negativt.
Den avverkning och röjning som skett i ledningsgatan har
sannolikt inneburit att värdefullt bete har gått förlorat. Då
ledningen funnits under lång tid antas den dock vunnit acceptans. Koncessionsförlängningen bedöms innebära måttliga
negativa konsekvenser för rennäringen.
För övriga miljöintressen såsom kulturmiljö, rekreation och
friluftsliv och naturresurser bedöms ledningen innebära små
negativa konsekvenser.
Inga skolor eller daghem finns inom ledningens sträckning.
Tre byggnader överstiger riktvärdet 4,0 μT.
I tabell 11.1 redovisas en sammanställning av konsekvenserna
Figur 11.1. Exempel på 400 kV ledningens sträckning Vargfors-Betåsen.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
109
Tabell 11.1. Samlad bedömning.
Miljöaspekt
/DQGVNDSVELOG
Sammanfattande bedömning
/HGQLQJHQVWUlFNHUVLJJHQRPHWWYLGVWUlFNWVNRJVODQGVNDSYLONHWLQQHElUDWWGHQLQWHH[SRQHUDVWLOO
HQYLGDUHRPJLYQLQJ9LGSDVVDJHDYlOYDURFKYlJDUV\QOLJJ|UVGRFNOHGQLQJHQ
6DPPDQWDJHWEHG|PVNRQVHNYHQVHUQDI|UODQGVNDSVELOGHQEOLVPn
1DWXUPLOM|
/HGQLQJHQNRUVDUÁHUD1DWXUDRPUnGHQRFKRPUnGHQDYULNVLQWUHVVHI|UQDWXUPLOM|Q.RQVH
NYHQVHUQDEHG|PVEOLPnWWOLJDJHQRPDWWLQWUnQJHQHQGDVWEHU|UHWWNRUWDUHDYVQLWWDYlOYVWUlFN
RUQD1DWXUDRPUnGHQOLNVWlOOVDY6YHQVND.UDIWQlWPHGVN\GGVYlUGDELRWRSHURFKVDPUnG
HQOLJW0%NRPPHUDWWVNHDYVHHQGHXQGHUKnOOVU|MQLQJPHGUHVSHNWLYH/lQVVW\UHOVHRFK6NRJV
VW\UHOVH
)|U|YULJWXWSHNDGHQDWXUPLOM|HUEHG|PVNRQVHNYHQVHUQDEOLPnWWOLJDJHQRPDWWnWJlUGHUYLGWDVI|U
DWWPLQLPHUDVNDGRUSnNlQVOLJDYnWPDUNHURFKVWUDQG]RQHUYLGXQGHUKnOOVU|MQLQJDYOHGQLQJVJDWDQ
.XOWXUPLOM|
)RUQOlPQLQJDUÀQQVLOHGQLQJVJDWDQ+lQV\QWDVWLOOGHVVDLVDPEDQGPHGXQGHUKnOOVU|MQLQJRFK
DQPlODQVNHUWLOO/lQVVW\UHOVHQRPQ\DIRUQOlPQLQJDUSnWUlIIDVXQGHUDUEHWHW,QI|UDQOlJJDQGH
HYHQWXHOODWUDQVSRUWYlJDUVFKDNWQLQJXSSOlJJQLQJDYU|MQLQJVDYIDOOHWFVNHUVDPUnGPHG/lQVVW\
UHOVHQHQO.0/
.RQVHNYHQVHUQDEHG|PVEOLVPnI|UNXOWXUPLOM|Q
/HGQLQJHQLQQHElULQWHQnJRWKLQGHUI|UXW|YDQGHDYU|UOLJWIULOXIWVOLY6DPPDQWDJHWEHG|PVGH
5HNUHDWLRQRFKIULOXIWVOLY VW|UQLQJDUVRPOHGQLQJHQPHGI|ULQQHElUDVPnNRQVHNYHQVHUI|UXSSOHYHOVHYlUGHQDRFKQ\WWMDQGHW
DYRPUnGHWI|UUHNUHDWLRQRFKIULOXIWVOLY
5HQQlULQJ
/HGQLQJHQNRUVDUÁHUDRPUnGHQDYULNVLQWUHVVHI|UUHQQlULQJHQ'nOHGQLQJHQIXQQLWVXQGHUOnQJWLG
DQWDVGHQKDYXQQLWDFFHSWDQV
/HGQLQJHQEHG|PVLQQHElUDPnWWOLJDQHJDWLYDNRQVHNYHQVHUI|UUHQQlULQJHQ
1DWXUUHVXUVHU
/HGQLQJHQJnULKXYXGVDNJHQRPVNRJVPDUN,QWUnQJLVNRJVRFKMRUGEUXNVPDUNKDUHUVDWWVYLG
OHGQLQJHQVXSSI|UDQGH6DPPDQWDJHWEHG|PVOHGQLQJHQLQQHElUDVPnQHJDWLYDNRQVHNYHQVHU
DYVHHQGHQDWXUUHVXUVHU
9LGI|UQ\HOVHDYNRQFHVVLRQHUI|UEHÀQWOLJDNUDIWOHGQLQJDUVND6YHQVND.UDIWQlW|YHUYlJDnWJlUGHU
VRPPLQVNDUH[SRQHULQJHQI|UPDJQHWIlOWcWJlUGHUVNDJHQRPI|UDVGlUPlQQLVNRUYDUDNWLJWH[SR
QHUDVI|UPDJQHWIlOWVRPDYYLNHUYlVHQWOLJWIUnQGHWQRUPDOD(QI|UXWVlWWQLQJlUDWWNRVWDGHUQDRFK
NRQVHNYHQVHUQDL|YULJWlUULPOLJD
%RHQGHPLOM|
.UDIWOHGQLQJHQSDVVHUDULQlUKHWHQDYERVWDGVIULWLGVKXVEHE\JJHOVHSnHWWInWDOSODWVHU7UHE\JJQD
GHUEHG|PVKDHWWPDJQHWIlOWVYlUGHVRPI|UDQOHGHUnWJlUGHU
.RQVHNYHQVHUQDI|UERHQGHPLOM|QEHG|PVEOLVPn
,QIUDVWUXNWXU
/HGQLQJHQEHG|PVLQWHLQQHElUDQnJUDQHJDWLYDNRQVHNYHQVHUI|URPUnGHWVLQIUDVWUXNWXU
3ODQI|UKnOODQGHQ
/HGQLQJHQLQQHElULQWHQnJUDQHJDWLYDNRQVHNYHQVHUI|UNRPPXQHUQDV|YHUVLNWSODQHU,QJDGHWDOM
SODQHODJGDRPUnGHQEHU|UVDYOHGQLQJHQ
110
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
12 Ord och begreppsförklaring
Allmänna intressen
Högväxande vegetation
Intressen som företräds eller främjas av samhället, det
allmänna, till skillnad från enskilda intressen.
Betecknar sådana arter, som på växtplatsen kan bli så höga
att de stör ledningens drift.
Biologisk mångfald
Kantträd
Artrikedom i ett ekosystem.
Betecknar de farliga träd, som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning ska betalas när de
avverkas.
Biotopskydd
Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en
livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och växter.
Detaljplan
Upprättas av kommunen för att med bindande verkan
fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål.
Koncession
För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen av
ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Det slutgiltiga beslutet om koncession fattas oftast av regeringen.
Koronaurladdning
Engångsersatt område
Betecknar det område längs en kraftledning, för vilket
ledningsägaren betalat engångsersättning. Det engångsersatta
området motsvarar normalt skogsgatan.
Farliga träd
Betecknar träd, som är eller fram till nästa underhållsröjning kan bli farliga för ledningens driftsäkerhet.
Koronaurladdning är en osynlig ständigt pågående urladdning av positiva joner.
Ledningsgata
Avser det område längs en kraftledning, inom vilket vissa
krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden.
Lågväxande vegetation
Fas
För varje ledning behövs tre faslinor där strömmen förs
över, fasförskjutna.
Betecknar sådana arter, som på växtplatsen uppenbart inte
kan bli så höga att de stör ledningens drift.
Markförvärv
Flora
Inköp av mark.
Växtartsindelning.
Miljöbalken
Fysisk miljö
Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur,
anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i
den fysiska miljön.
Den samlade miljölagstiftningen i Sverige. Trädde i kraft 1
januari 1999.
Miljökonsekvens
Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning.
Fågelfauna
Fågellivets sammansättning avseende art- och individantal.
Miljökvalitet
Fångstgrop
Kvalitet hos mark, luft, landskap etc.
En grävd rund eller oval grop som använts för fångst av älg.
Dateringar visas att de redan användes under stenålder (ca
4000 f. Kr.). Jaktmetoden förbjöds 1865.
Geologiska formationer
SGU har inventerat och pekat ut viktiga geologiska
formationer vilka i ett nationellt eller regionalt perspektiv är
betydelsefulla för vattenförsörjningen.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och
vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om
hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa
och miljön i den mening begreppet används i miljöbalken.
Nollalternativ
Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet genomförs.
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
111
Nord Pool
På Nord Pool, elbörsen, bestäms hur mycket elen ska kosta.
Priset bestäms både för nästkommande dag och för längre
perioder. På Nord Pool möts köpare och säljare från hela
Norden; de som tillverkar el och de som levererar och säljer
elen till konsumenterna.
Nätkoncession
Enligt bestämmelserna i ellagen (1997:857) krävs tillstånd
(nätkoncession) för att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar.
Ren2000, databas för rennäringen
Renskötselns databas Ren2000 (www.sametinget.se), har
byggts upp mellan Metria Ao GIS (Kiruna och Luleå) och
Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. De
har jämkat ihop de olika rennäringsbaserna som har funnits i
de tre länen samt enats om beskrivningar och definitioner på
de ingående delarna. (www.sametinget.se).
Samlad bedömning
träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter
och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Skogsstyrelsen inventerar och klassificerar sumpskogsområden i
naturvärdesklass 1-4, där 1 är högsta värdet.
Vattenfauna
Djurlivets sammansättning avseende art- och individantal i
vattenmiljö.
Vattengeotop
Inventerad grundvattenförekomst. Inventeringar är utförda
i Västernorrlands län.
Översiktsplan
Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar
grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den
bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas
dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna
intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte
juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande
beslut om användningen av mark- och vattenfrågor.
En viktning (inbördes värdering av faktorer), där MKB
tillsammans med annat beslutsunderlag ska möjliggöra för
beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar,
inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med
en helhetsbild av projektets verkningar.
Samråd
Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och
beakta myndigheter, enskilda och organisationer som berörs
av en verksamhet.
Sidoområden
Betecknar de områden längs en kraftledning, som är
belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker
sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en
fara för ledningens säkerhet.
Skadereglering
Under och efter byggnadsarbetena sker reglering av tillfälliga och bestående skador.
Skogsgata
Betecknar det skogsområde längs en kraftledning inom
vilket ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation.
Stag
Anordning för att stabilisera portalstolpe.
Strömlast
Betecknar ledningens ampere.
Sumpskogar
Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där
112
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
113
Referenser
Skriftliga
Jokkmokks kommun, 1991. Översiktsplan Jokkmokks kommun.
Lycksele kommun, 2006. Översiktsplan Lycksele kommun.
Länsmuseet Västernorrland, 1999. Historiska vägar. Beskrivningar och exempel från Västernorrlands län. Länsmuseet Västernorrland. Avdelningen för kulturmiljövård Rapport 1999.14.
Länsstyrelsen Västerbotten, 1991. Västerbotten genom
tiderna. Del 1 Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län.
Länsstyrelsen Västerbottens län Meddelande nr 2. 1991.
Länsstyrelsen Västerbotten, 2001. Riksintressen för naturvård. Länsstyrelsen Västerbottens län Meddelande nr 4 2001.
Norsjö kommun, 2001, Översiktsplan Norsjö kommun.
SGU, 2004. Identifiering av geologiska formationer av
nationell betydelse för vattenförsörjningen. Sveriges geologiska
undersökning. Rapport och meddelande 115.
Sollefteå kommun, 1990. Översiktsplan Sollefteå kommun.
Svenska Kraftnät, 2003. Fältmanual för skötsel av kraftledningsgatans biotoper.
Sveriges Nationalatlas 1997. Miljön.
Vindelns kommun, 1990. Översiktsplan Vindelns kommun.
Vägverket Region Norr, 2001. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Länsstyrelsen Västerbottens län
Meddelande 2001:2, Länsstyrelsen Norrbottens län Rapportserie 2001:1, Vägverket Region Norr publ. 2001:22.
Åsele kommun, 1990. Översiktsplan Åsele kommun.
Örnsköldsviks kommun, 2007. Översiktsplan Örnsköldsviks
kommun.
Övriga till kap 4 Elektromagnetiska fält och
ljudeffekter
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut. 1996 Myndigheternas
försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare. Informationsskrift.
A Ahlbom, N Day, M Feychting, E Roman, J Skinner, J
Dockerty, M Linet, M Mc Bridge, J Michaelis, JH Olsen, T
Tynes, PK Verkasalo. 2000: A pool analysis of magnetic fields
and childhood leukemia. British Journal of Cancer, 83(5):69298, September 2000.
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut. 2000. Magnetfält och
eventuella hälsorisker 2000. Informationsskrift.
Strålsäkerhetsmyndigheten 2009. Magnetfält och hälsorisker. Pdf 09-07-03. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.
se/Global/Publikationer/Broschyr/2009/Magnetfalt-ochhalsorisker-low.pdf
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut. 1996. Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en
vägledning för beslutsfattare. Informationsskrift.
Arbetslivsinstitutet, Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer. 1995. Magnetfält och cancer - ett kriteriedokument.
Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1995:13.
Elforsk. 2000. El- och magnetfält. EMF-forskningen 2000.
Hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält
– litteraturgenomgång för år 2000.
Elforsk. 2001. Kraftledningar - hälsa och miljö. Forsknings
och kunskapsläge 2001 Informationsskrift.
Elforsk. 2001. El- och Magnetfält. EMF-forskningen 2001.
Hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält
- litteraturgenomgång för år 2001.
Elforsk. 1993. När du bor eller vistas intill en större kraftledning. Informationsbroschyr.
Elsäkerhetsverket. 1996. Magnetfält - Elsäkerhetsverkets
regeringsrapport, 1996.
Hedström, Peter, Stockholms universitet. 1994. Kraftled-
114
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
ningar och cancerrisker - en kritisk granskning av epidemiologiska forskningsresultat.
IARC, Monograph, Vol 80, 2002.
National Research Council, USA. 1996. Possible Health
Effects of Exposure to Residential Electric and Magnetic Fields.
Rapport om NRC:s utvärdering av forskningsläget.
NIEHS, 1999 NIEHS Report on Health Effects from Exposure to Power-Line Frequency Electric and Magnetic Fields,
1999.
RALF-Rapport. 2000. Elöverkänslighet och hälsoeffekter av
elektriska och magnetiska fält. Slutrapport till regeringen.
S Greenland, AR Sheppard, WT Kaune, C Pool, MA
Kelsh, for the Childhood Leukemia-EMF Study Group. A
pooled analysis of magnetic fields, wire codes, and childhood
leukemia. Epidemiology, 11(6):624-, November 2000.
Kartor
Lantmäteriverket Vägkartan, 1:100 000, kartblad 154, 158,
159 och 163.
Örnsköldsviks kommun, Skoterledskarta, 1996.
Turistbyråer i Västernorrlands län, Äventyrskartan 2008.
Turistbyråer i Västerbotten Södra Lappland, Äventyrskartan
2008.
Muntliga kontakter och e-postkontakter
Örnsköldsviks turistbyrå
Roger Söderström, Åsele kommun Myndighetsnämnden
Ann-Marie Ahlin Energimarknadsinsepektionen (080915)
ang ledningsnät)
Skellefteå kraft Margaretha Samuelsson, epost 080915
Vattenfall, Patric Franzén, epost 080912
Eon, Sven-Olof Högtorp, epost 080915
SGU, Björn Wiberg, epost 100422 (ang mineralförekomst)
Socialstyrelsens expertgrupp. 1995. Elektriska och magnetiska fält och hälsoeffekter. SoS-rapport 1995:1.
Statens energiverk, Statens naturvårdsverk Boverket, Vattenfall, Kraftledningar i fysisk planering, PBL/NRL -underlag
nr 27, 1989.
Statens strålskyddsinstitut, Förslag till Statens strålskyddsinstitut allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering
för elektromagnetiska fält, Remiss, 2001.
UK Childhood Cancer Study Investigators, The United
Kingdom Childhood cancer study, 1999.
Digitala
Länsstyrelsen Västerbottens län, GIS, hämtat 080521.
Länsstyrelsen Västernorrlands län, GIS, hämtat 080407.
Länsstyrelsen Norrbottens län, GIS, hämtat 080612.
Skogsstyrelsen Skogens källa, Västernorrland, hämtat
080521.
Skogsstyrelsen Skogens källa, Västerbotten, hämtat
080522.
Skogsstyrelsen Skogens källa, Norrbotten, hämtat 080612.
Riksantikvarieämbetet FMIS, Västerbotten, hämtat
080510.
Riksantikvarieämbetet FMIS, Västernorrland, hämtat
080517.
Riksantikvarieämbetet FMIS, Norrbotten, hämtat 080612.
Naturvårdsverket Natura 2000 områden, hämtat 080523.
Ren 2000, hämtad 080702,
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
115
Bilaga 1
Samrådsredogörelse
116
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
117
118
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
119
120
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
121
122
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
123
Bilaga 2
Sumpskogar
Tabell Bilaga 2
9lVWHUQRUUODQGVOlQ
6ROOHIWHn
,'.RRUGLQDW
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
gUQVN|OGVYLN
g
g
g
g
g
g
g
9lVWHUERWWHQVOlQ
cVHOH
c
c
c
/\FNVHOH
/
/
/
/
9LQGHOQ
1RUVM|
1
1
1
1
1
1
1RUUERWWHQVOlQ
-RNNPRNN
-
-
-
-
-
-
-
124
Sumpskogarna redovisas på kartor länsvis nedan. Inga sumpskogar berörs av ledningen inom Vindelns kommun.
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
k
6XPSVNRJDU
9lVWHUQRUUODQGVOlQ
N99DUJIRUV%HWnVHQ
.P
6XPSVNRJDU
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHWL
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJKlPWDW
NV NRPPXQ
gUQVN |OGVYL
PPXQ
6ROOH IWH nNR
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
6
%HWnVHQ
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
125
k
6XPSVNRJDU
9lVWHUQRUUODQGVOlQ
N99DUJIRUV%HWnVHQ
6XPSVNRJDU
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHWL
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJKlPWDW
9l VWH UERWW
H
9l VWH UQRUU
g
g
g
g
g
g
g
VY
gUQVN |OG
N
IWH n
Q
H
6ROO
X
LNV NRPP
6
RPP
XQ
126
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
QV OlQ
ODQGVOl Q
.P
6XPSVNRJDU
9lVWHUERWWHQVOlQ
N99DUJIRUV%HWnVHQ
c
6XPSVNRJDU
.P
k
c
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHWL
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJKlPWDW
c
cVHOHNRPPXQ
Q
V Ol
HQ
W
W
R
OlQ
H UE
QG
W
D
O
V
U
U
9l
UQR
VWH
9l
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
127
6XPSVNRJDU
9lVWHUERWWHQVOlQ
.P
N99DUJIRUV%HWnVHQ
6XPSVNRJDU
k
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHWL
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJKlPWDW
XQ
P
RP XQ
N
P
OH
RP
VH
FN HN
/\ VHO
c
c
128
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
/
/
7XJJHQ
6XPSVNRJDU
9lVWHUERWWHQVOlQ
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
6XPSVNRJDU
/\FNVHOHNRPPXQ
.P
/
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHW
L
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJ
KlPWDW
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
129
XQ
NRPP
P
RP
N
QV
HO
QG
9L
1RUVM|
XQ
/\ F
NV H
OH N
R
PP
XQ
/
6XPSVNRJDU
9lVWHUERWWHQVOlQ
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
6XPSVNRJDU
.P
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHW
L
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJ
KlPWDW
130
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
9DUJIRUV
1
1
1RUVM|NRPPXQ
1
1
1
6XPSVNRJDU
9lVWHUERWWHQVOlQ
1
k
N99DUJIRUV%HWnVHQ
/HGQLQJHML0.%
6XPSVNRJDU
.P
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHW
L
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJ
KlPWDW
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
131
6XPSVNRJDU
1RUUERWWHQVOlQ
6XPSVNRJDU
k
N9/LJJD0HVVDXUH
.P
6NDOD
&RS\ULJKW/DQWPlWHULYHUNHWL
6NRJVVW\UHOVHQV*,6XQGHUODJKlPWDW
/LJJD
-
-
-
-
-
-
-
132
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
0HVVDXUH
Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB – Svenska Kraftnät
133
SVENSKA KRAFTNÄT
BOX 1200
172 24 SUNDBYBERG
STUREGATAN 1
134
Svenska Kraftnät – Förlängning av koncession Ligga-Messaure, Vargfors-Betåsen, MKB
TEL 08 475 80 00
FAX 08 475 89 50
WWW.SVK.SE
