4.6 Hälsa och säkerhet Kraftnät

4.6 Hälsa och säkerhet
1 detta avsnitt beslaivs de boendemiljöfrågor som rör elektro­
magnetiska fält, ljudeffekter och säkerhet. Förekomsten av bo­
stadsbebyggelse inom ett avstånd av 100 meter på respektive
sidor om ledningen har inventerats på ajourförda ekonomiska
kartor. Fastigheter med bostadsbebyggelse redovisas i tabellform
nedan.
4.6.1 Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska
och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska falt uppkommer vid
generering, överföring och distribution samt slutanvändning av cl. Fälten
finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer
och elapparater, som t.ex. hårtork och mikrovågsugn. Fältens frekvens
varierar, men Sverige och övriga Europa använder frekvensen 50 perioder
per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och
ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Lågfrekventa elektriska och
magnetiska falt har en frekvens under 300 Hz.
Kling en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält.
Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger
upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledama
alstrar det magnetiska fältet. Styrkan i marknivå beror bland an­
nat på avståndet till ledningen, fasemas inbördes läge och belast­
ningsström. Både de elektriska och de magnetiska fälten avtar
med avståndet från källan.
Elektriska falt mäts i kilovolt per meter (kV/m). Styrkan beror
dels på ledningens spänning, dels på avståndet mellan faslinorna
och marken. Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger
lägst. Där kan fältet ha en styrka upp till 10 kV/m. Normalt är
faltets styrka lägre. Det elektriska fältet minskar kraftigt med av­
ståndet. Ett sextiotal meter från ledningen är det nere i 0,01 kV/
m. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär
låga elektriska fält inomhus även om huset står nära en kraftled­
ning. Elektriska fält i hemmiljö t.ex. från elapparater är svaga,
mindre än 0,1 kV/m.
strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin mr
är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtio­
nen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir mag­
netfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet
från ledningen. Ju högre faserna hänger, desto lägre blir magnet­
fältet vid marken under ledningen. Magnetfält avskärmas inte av
väggar eller tak. Magnetfälten inne i hus nära kraftledningar är
därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostä­
der. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält
som vi utsätts för i vardagslivet (jämför nedan under rubrik Nor­
mal magnetfältsnivå).
1997
1998
1999
2000
4.6.2 Magnetfält för aktuell ledning
Som angetts ovan påverkas de magnetiska fälten kring en kraft­
ledning av faslinornas höjd och placering, avståndet mellan linor­
na och strömlasten. På grund av de variationer som förekommer i
dessa avseenden varierar även magnetfältens storlek. Ytterligare
andra faktorer, t.ex. andra parallella kraftledningar, inverkar
också på magnetfältens storlek.
Medel
Angivet
295
300
252,5
252,5
255
230
Fasavstånd (m)
Medelhöjd
för faslinor (m)
6,5
6,5
6,5
10
10
10
Magnetfält
Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningen AL 7s2­4.
Nollpunkten i diagrammen är under ledningens mittfas. Diagram­
men visar ett teoretiskt beräknat värde baserat på den genomsnitt­
liga årsmedelströmlasten för respektive delsträcka.
Strömlast
Årsmedelströmlasten för de olika delsträckorna är beräknad från
värden för åren 1997­2000 (se nedan). Den angivna medelström­
lasten för aktuell ledning är 300, 255 respektive 230 ampere (A).
För delsträckan AL 7s9 är inga beräkningar redovisade. Ström­
lasten i denna anslutningsledning bestäms av produktionen vid
Gejmåns kraftstation. Inga hus finns närmare än 100 meter från
kraftledningen på denna sträcka.
Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt
värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året
och även under ett enskilt dygn. Höglast kan förekomma under
begränsad tid av året, vanligen under kalla vinterdagar då elför­
brukningen är hög. Det förekommer även perioder då det inte går
någon ström alls i ledningen.
A17s2 strömlast A17s3 strömlast A17s4 strömlast
(A)
(A)
(A)
300
240
240
225
210
210
245
220
220
410
340
340
År
/ ,.
ra"
•35
o
15
SL
B
!c
_
ra
O)
5
_
.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (uT). Styrkan på de
magnetiska fälten kring en kraftledning påverkas bl.a. av fasli­
nornas placering och avståndet mellan linorna. Fälten alstras av
\
\
\
\
\
\
\
\
\
\
>i
\
\
\
—
-1 X)
-90
-80
-70
-60
-50
-40
-30
-20
e
-10
0
10
Avstånd [m]
20
30
40
50
60
70
AL7s2
■Bl
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen
Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning
24 (32)
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd
80
90
1C IO
31
fc>
jfjjjll
_
1
1
r
1
1—- 'I
1
1 6-T
1
1
1 —j
1
1
1
1
Berörda fastigheter
Nedan redovisas de bostäder som ligger inom 100
meter från ledningens centmm, totalt 14 stycken på
13 fastigheter. Med bostäder avses både byggnader
som bedöms vara permanentboende och fritidshus.
Tabellen visar avståndet från ledningens centrum till
bostadsbyggnaden och det beräknade magnetfältets
årsmedelvärde.
p
iBpIiiilllllj
-100
-90
-80
-70
-60
—yr
-50
-40
-30
-20
-10
::
0
10
— ^
40
50
60
Fastighet med
bostadshus
AL7s2
Forsmark 1:51
Forsmark 1:52
Forsmark 1:53
Forsmark 1:58
Forsmark 1:72
AL7s3
Nedre Björknäs 1:11
AL7s4
Kronoöverloppsmarken 3:1/204
Ström 1:7
Ström 1:7
Joesjö 1:222
Joesjö 1:223
Joesjö 1:224
Joesjö 1:225
Joesjö 1:11
70
Avstånd [m]
AL7s3
Bostadshus avstånd
till ledningens
centrum (m)/läge i
förhållande till
ledningen (N,S,V,Ö)
Magnetfält
(MT)
50A/
9 O/V
70A/
90/S
40/S
0,27
<0,10
0,14
<0,10
0,42
Sportstugor i fjällbjörkskogen vid Stormyrlid. Kraftledningen i
bakgrunden.
80/S
<0,10
4.6.3 Hälsorisker
50/N
0,21
80/S
70/S
80/S
90/S
90/S
100/S
100/S
<0,10
0,11
<0,10
<0,10
<0,10
<0,10
<0,10
ra
«
to
/
/
/
i
c
O)
ra
s
/
/
A
-1 0
-9 0
-80
-7 0
-60
-E 0
-4 0
/
-30
'
-
1
-i 0
—©-10 c
10
Avstå id[m]
20
30
40
50
60
70
80
90
1tIO
Det har under en längre tid pågått en diskussion om befarade
hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som bedrivits har i huvudsak avsett
undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och
cancer. Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man
med statistiska metoder studerat samband mellan exponering för
magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljön har det framför allt gällt risker för leukemi hos bam. Antal
barn som bor nära kraftledningar har av Elsäkerhetsverket beräknats till ca 25 000. Varje år insjuknar ca 70-80 bam i Sverige
i leukemi, vilket motsvarar ett barn av 25 000. Vissa forskningsresultat pekar på att risken för leukemi ungefär fördubblas för
bam som bor nära kraftledningar. En sådan fördubbling skulle
innebära att två bam istället för ett av de 25 000 som bor nära
kraftledningar skulle få leukemi varje år. Å andra sidan har konstaterats att antalet barnleukemifall i Sverige har varit oförändrat
under de senaste 30 åren samtidigt som elförbrukningen i de
svenska hushållen har tiofaldigats under samma period. Det finns
många osäkerheter i resultaten från den forskning som bedrivits
och det finns inte några övertygande accepterade samband mellan dos och riskens storlek.
AL7s4
tei
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen jygps^g
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd
25 (32)
Miljökonsekvensbeskrivning *******
1 juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför
kongressen i USA. Undersökningen, som genomförts under över­
inseende av NIEHS (motsvarande socialstyrelsen i Sverige), var
ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering
för magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten
konstateras att det endast finns svaga vetenskapliga bevis för att
magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk. Vissa
undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan un­
dersökning är "UK Childhood Cancer Study" som publicerades i
december 1999.1 studien jämfördes 2 226 cancersjuka bam med
lika många friska bam i samma ålder och kön. Utredningsresul­
taten ger inte något stöd för påståendet att bam som utsätts för
magnetiska fält skulle löpa större risk att drabbas av leukemi el­
ler någon annan form av barncancer.
WHO har genom sitt cancerforskningscentrum IARC, Internatio­
nal Ågency for Research on Cancer, utvärderat risken för cancer
i samband med exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid
ett möte i Lyon 2001 deltog 21 världsledande experter från tio
länder. Man gick då igenom de rapporter som publicerats på om­
rådet. IARC:s bedömning när det gäller lågfrekventa magnetfält
är att det möjligen skulle kunna vara cancerframkallande. Expert­
gruppen gjorde bedömningen att barncancerstudiema utgjorde ett
begränsat bevis, "limited evidence", för en överrisk för cancer,
medan bedömningen av studier på vuxna blev att bevisningen var
ofullständig, "inadequate evidence". Cell­ och djurförsök har inte
heller givit stöd för annan klassificering.
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strål­
skyddsinstitut har gett ut broschyren "Magnetfält och eventuella
hälsorisker". Broschyren utgavs första gången 1994 och har ut­
kommit i en ny version 2000. Myndigheterna konstaterar i den
uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats. Fort­
farande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och
frågetecken. Enligt myndighetemas bedömning kan man därför
inte säga om magnetiska falt kan orsaka cancer eller inte. Det
konstateras att man vet att mycket höga magnetfält (som allmän­
heten normalt inte kommer i kontakt med) kan ha negativa effek­
ter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur
svaga magnetfält påverkar människan.
■■i
Det är viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses orsa­
kas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning
är de viktigaste. Om exponering för magnetiska fält också bidrar
till uppkomst av cancer så är risken för att få cancer på grund av
magnetfält liten jämfört med risken att få cancer av andra orsa­
ker.
Sammanfattningsvis kan konstateras att man trots omfattande
vetenskapliga undersökningar för närvarande inte kan ge något
entydigt svar på frågan om magnetiska fält kan orsaka cancer el­
ler inte.
4.6.4 Försiktighetsprincipen
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialsty­
relsen och Statens Strålskyddsinstitut har sammanfattat synen på
elektromagnetiska fält i skriften "Myndighetemas försiktighets­
princip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ­ en väg­
ledning för beslutsfattare" (1996). Myndigheterna är eniga om att
forskningsresultaten hittills inte ger underlag för och inte heller
kan sägas motivera några gränsvärden eller andra tvingande be­
gränsningar. I stället rekommenderas en försiktighetsprincip med
följande lydelse:
"Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga
kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält
som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön.
När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid
planeringen sträva efter att utforma och placera de ssa så att exponeringen
begränsas."
Försiktighetsprincipen är en omdiskuterad princip för eventuella
hälsorisker i samband med elektriska och magnetiska fält. Som
generell regel förekommer den bl.a. i Maastrichtavtalet 1992
("precautionary principle") och i miljöbalken 2 kap 3 §. Princi­
pen går ut på att samhället skall vidta lämpliga åtgärder då det
finns tillräckliga bevis för att underlåtenhet att handla kan leda
till skada och då handling kan berättigas på rimliga bedömningar
av kostnadseffektivitet. Inom EU är det bara Sverige och Dan­
mark som valt att tillämpa försiktighetsprincipen för magnetfält.
4.6.5 Normal magnetfältsnivå
Med normal magnetfältsnivå avses genomsnittsvärdet på mag­
netfältet i den aktuella miljön vid sådana förhållanden som kan
anses återspegla fältnivån under lång tid. Med magnetfältsnivå
i aktuell miljö menas magnetfaltsnivån i områden där männis­
kor återkommande kan förväntas vistas under längre tid, t.ex.
bostäder.
Medianvärdet på magnetfältet i bostäder och daghem i större
städer i Sverige är 0,1 uT och i mindre städer och på landsbygd
0,05 uT. I storstadsområdena har ca 10 procent av bostäderna
minst ett rum med ett magnetfält över 0,2 uT. Mitt under en
kraftledning kan magnetfältet vara 10­20 uT. Man beräknar
att ca 0,5 % av bostadsbeståndet har ett magnetfält över 0,2
uT på grund av närhet till elektriska ledningar av olika typer.
I industrimiljöer varierar värdena avsevärt. Det högsta dygns­
medelvärdet 1,1 uT har uppmätts för yrkesgruppen svetsare. I
stadsmiljöer är magnetfälten i gammark och på trottoarer ofta
förhöjda på grund av kabelnät och vagabonderande strömmar.
Sålunda har medelvärdet mätt på trottoarer i t.ex. Stockholms in­
nerstad uppmätts till 0,4 uT och i Borlänge centmm till 0,38 uT.
Nära hushållsapparater som hårtorkar, dammsugare etc. kan fältet
variera mellan 10 och 50 uT, se figur på nästa sida.
4.6.6 Gränsvärden
Svenska myndigheter har inte fastställt något gränsvärde för
magnetiska fält eller något skyddsavstånd i förhållande till kraft­
ledningar. Det finns emellertid internationella riktlinjer för gräns­
värden som utarbetats av ICNIRP (International Commission
on Non­Ionizing Radiation Protection), som arbetar nära WHO.
Dessa värden är 500 uT för arbetsplatser och 100 uT för offent­
lighetens exponering.
Gränsvärdena berör endast korttidsverkningar och överensstäm­
mer i stort med ICNIRP:s rekommendationer. Gränsvärdena är
inte bindande för medlemsländerna, utan har formen av en hem­
ställan med stora möjligheter för de enskilda länderna att själva
utforma sina regler.
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen
KfSSnät Miljökonsekvensbeskrivning
26 (32)
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Sluldok\Gardikfors-norskagränsen.indd
Magnetfält avtar mycket snabbt
med avståndet från källan.
0,1m
0,5m
1,5­4//T 0,2­1 fj,J
^k
k\
1­3 /xT
2­12 /xT
1,0m
0,1­0,2 /zT
0,1­0,6 /jj 0,05­0,2 fX\
0,1­0,3 fX\ 0,05­0,1 /xT
•••••
15­35 //T 0,4­1,5 ^T 0,1­0,5 /xT
Vid anläggning av nya kraftledningar är Svenska Kraftnäts in­
ställning att försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska
och magnetiska fält följs om inga bostadshus exponeras för högre
magnetfält vid årsmedelströmlast än 0,4 uT. Bakgrunden till att
detta värde valts är att man vid de senaste årens forskning och
vetenskapliga utvärderingar inte funnit några statistiska samband
mellan barnleukemi och exponering för magnetfält vid värden
under 0,4 uT. Detta framgår av exempelvis rapporten "Elöver­
känslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält,
Forskningsöversikt och utvärdering, december 2000", den s.k.
RALF­rapporten, utförd av Rådet för arbetslivsforskning. Vid
koncessionsfömyelse anser Svenska Kraftnät att det är skäligt att
acceptera högre magnetfältsvärden än 0,4 uT för enstaka fastig­
heter.
4.6.7 Åtgärder för att minska magnetfält
Skärmning av magnetfält från ledningar är både svårt och kost­
samt. Oftast är det mer effektivt att utforma källan så att den
avger lägre fältnivåer. Reducering av magnetfält kan bl.a. ske
med hjälp av lämplig faskonfiguration och lågfältsstolpar. Med
faskonfiguration menas fasemas inbördes placering. Magnet­
fältet minskar ju mindre avståndet är mellan faserna. Genom att
placera tre faser i en liksidig triangel får man det minsta möjliga
inbördes avståndet mellan faserna och därigenom det minsta
möjliga magnetfältet. En nackdel med en sådan placering är dock
att risken för överslag och ljud­ och radiostömingar ökar.
En annan möjlighet att minska magnetfälten är att ersätta led­
ningarna med jordkabel. 220 kV­ledningar kräver emellertid
mycket isolation för att kablifieras, vilket gör att det blir kost­
samt. Vid stora krav på ledningamas överföringskapacitet är det
nödvändigt med flera kabelset vilket också ökar totalkostnaden
på anläggningen. Kablarna läggs i kabelgrav, samlade eller med
ett visst avstånd beroende på spänningen, överföringsbehov och
jordens värmeledningsförmåga. Kostnaden för kabelgraven va­
rierar stort beroende på terräng och markförhållanden. Vid höga
spänningar utgör dock sådana kostnader en förhållandevis liten
del av den totala kostnaden.
En beräkning magnetfält kring nedgrävda kablar bygger på två
faktorer: dels storleken på strömmen i kablarna, dels de geome­
triska förhållandena omkring fasernas inbördes placering. Ge­
nerellt är magnetfältet från en kabel förhållandevis kraftigt rakt
över kabeln, för att sedan snabbt avta i sidled.
Kablamas placering i förhållande till varandra kan reducera det
magnetiska fältet väsentligt. Dock kan det på grund av andra
skäl, exempelvis kablars risk för upphettning, vara praktiskt att
ha dessa långt ifrån varandra, så det är inte självklart att de kan
läggas på bästa sätt ur magnetfältssynpunkt. Då kablar vid ned­
grävning ofta läggs i gator, vägar samt gång­ och cykelbanor där
mycket folk passerar, kan man diskutera om detta ur magnetfälts­
synpunkt är bättre än luftledningar.
Portalstolpar av det slag som ifrågavarande ledning har, där fa­
Elektriska apparater i ett hushåll som avger magnetfält. Magnetfält serna är placerade vid sidan av varandra i ett plan, ger ett förhål­
avtar snabbt med avståndet från källan.
landevis högt magnetfält jämfört med triangelplacerade faser.
Statens strålskyddsinstitut har lämnat förslag om allmänna råd
angående begränsning av allmänhetens exponering för elektro­
magnetiska fält. Dessa allmänna råd bygger på rekommendatio­
ner från Europeiska Unionens råd. Rekommendationerna som
avser kraftledningar innebär att värdet för elektriska fält inte bör
överstiga 5000 V/m och att värdet för elektromagnetsikt fält ej
bör överstiga 100 uT. Det skall noteras att gränsvärdena endast
avser korttidsverkningar, dvs. tillfällig exponering.
Stolptyper som ger lägre magnetfält är s.k. rörstolpar, julgrans­
stolpar och split­phase stolpar. Eftersom det är dyrare att bygga
med dessa stolpar används de i begränsad omfattning.
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd
27 (32)
■■i
Svenska
Miljökonsekvensbeskrivning Kraftnät
4.6.8 Kostnader för att minska magnetfält
Av försiktighetsprincipen följer att åtgärder för att minska expo­
neringen ska vidtas om det kan ske till rimliga kostnader. Det kan
hävdas att det inte bör finnas gränser för vilka kostnader som kan
anses rimliga när det handlar om människors hälsa och möjlig­
het att rädda människoliv. Det belopp som samhället är berett att
betala för att reducera statistiska riskfaktorer varierar emellertid
mycket mellan olika samhällssektorer och olika riskfaktorer. I
den ovan angivna broschyren från 1996 "Myndigheternas försik­
tighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ­en
vägledning för beslutsfattare" återfinns ett antal exempel på kost­
nadsuppskattningar baserade på antagandet att ett bam som bor
nära kraftledningar löper en 2,7 gånger högre risk att fa leukemi
än de som bor långt borta från ledningarna. Med denna utgångs­
punkt beräknas t ex kostnaden till ca 150 Mkr per undviket fall
vid kablifiering i en ny sträckning av en befintlig kraftledning
som passerar ett flerbostadshus med 300 bam. Detta kan bl.a.
jämföras med uppskattad kostnad för att förebygga ett dödsfall i
trafiken, vilken i samma broschyr anges till 7 Mkr, eller kostna­
den att förebygga cancerfall på grund av radon som uppskattas
till 2 Mkr.
Kostnaderna för att ändra den tekniska utformningen för en be­
fintlig 220 kV­ledning kan grovt uppskattas enligt följande:
3,5 Mkr per km vid ombyggnad till kompaktstolpar.
3 Mkr per km vid ombyggnad till julgransstolpar.
10­12 Mkr per km vid kablifiering i enkel kabel grav
(kostnaden per km sjunker vid längre sträckor)
Dessa beräkningar utgår från att ombyggnaderna kan göras i en
befintlig ledningsgata utan att kostnader uppkommer för ian­
språktagande av ny mark eller andra kostnader på grund av till­
kommande miljöstörningar.
4.6.9 Ljudeffekter
Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdnin­
gar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder t.ex. i
dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhål­
landen kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elek­
trisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det s.k.
koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledama är våta
samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Drop­
parna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet pä
ledarytoma och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koron­
aurladdningar.
Ljudet från kraftledningarna är "sprakande" till sin karaktär och
kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora
koronaförluster, t.ex. vid kraftigt regn eller dä ledaren är belagd
med rimfrost kan även rena toner förekomma. Förekomsten av
såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med
tilltagande ålder på ledningen.
Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar
på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären av ett
bredbandigt brus, dvs. alla frekvenser inom det hörbara områ­
det förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan
förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i
kombination med hög luftfuktighet. L judnivån är emellertid låg
och orsakar i de flesta fall inga störningar.
Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för
220 kV ledningar än 400 kV ledningar.
Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det
mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väder­
lek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV ledning uppgå till
40­45 dB(A). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnad­
er och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3­4 dB(A) för
varje dubblering av avståndet frän kraftledningen. Ljudnivån från
en 220 kV ledning ligger lägre än 40 dB(A). Ljud från kraftled­
ningar understigande 40­45 dB(A) är svåra att upptäcka och
ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några
påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3147
"Analys av ljud och luftföroreningar" följer att ljud från kraftled­
ningar överstigande dessa nivåer bör undvikas.
Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av
bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör man
därför se till att ljudnivån ej överskrider 40­45 dB(A) i områden
med låg bakgrundsnivå (t.ex. i områden med gles småhusbebyg­
gelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt friluft­
sliv) och 45­50 dB(A) i områden för permanentbostäder. Med
ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid neder­
börd.
Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/130 kV­
transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 m avstånd
motsvarar 55­65 dB(A). Genom att avskärma transformatorn
med ljudisolerande material kan ljudnivån sänkas med 10­15
dB(A). Tekniskt kan en sänkning av ljudnivån på 20­30 dB(A)
åstadkommas men kostnaderna härför är stora.
4.6.10 Säkerhet
Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen
(1997:857), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhets­
verkets starkströmsföreskrifter (EL SÄK­FS 1999:5). Av stark­
strömsföreskrifterna följer bl.a. att det krävs avstånd upp till tio
meter, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, mel­
lan byggnad och närmaste faslina.
Ifrågavarande ledning är konstruerad i brottsäkert utförande,
vilket innebär att ledningen är dimensionerad för att klara alla
förekommande väderförhållanden. L edningen är vidare utrustad
med åskskydd som gör att eventuella åsknedslag jordas genom
den i ledningen monterade topplinan. Större delen av ledningen
har portalstolpar av trä vilka är möjliga att klättra i.
4.6.11 Påverkan och konsekvenser
Längs aktuell ledning finns fä bostadshus och de beräknade magnetfälts­
värdena är mycket låga, 0,4 uT eller lägre, för samtliga hus. Av resonem­
anget i detta kapitel framgår att med nuvarande kännedom om påverkan på
människors hälsa av magnetiska fält, medför koncessionsförnyelse ingen
negativ påverkan.
Förlängd koncession bedöms inte innebära negativa konsekvenser för män­
niskors hälsa och säkerhet.
J&15<!_
■■i
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen
KrSSiai Miljökonsekvensbeskrivning
28 (32)
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd
5. Miljö och mål
5.1 Nationella och regionala miljömål
5.2 Uppfyllelse av miljömålen
5.1.1 Nationella miljömål
Tre av miljömålen berörs i samband med aktuell koncessionsförnyelse och redovisas närmare nedan
6.
Säker strålmiljö
12. Levande skogar
14. Storslagen fjällmiljö
I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors
hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget
av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 15
nationella miljömål ställts upp. Dessa antogs av riksdagen i april
1999. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och
kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket
tagit fram ett förslag till ett 16:e miljömål för biologisk mångfald.
Regeringen planerar att återkomma till riksdagen under 2005
med förslag på ett sådant miljömål. De 15 hittills antagna nationella miljömålen är följande:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Friskluft
3. B ara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
5.1.2 Regionala miljömål
Arbetet med att ta fram de regionala miljömålen för Västerbotten har bedrivits av Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna,
övriga statliga myndigheter, ideella organisationer m.fl. De regionala miljömålen antogs av Länsstyrelsen i september 2003.
Miljömålet Levande skogar antogs av Skogsvårdsstyrelsen i oktober 2003.
Ytterligare två miljömål berörs i mycket liten utsträckning. Eventuell motverkan av uppfyllelse av dessa uppskattas som försumbar, varför de inte beskrivs närmare
4.
Giftfri miljö
15. God bebyggd miljö
6.
Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
Aktuellt delmål enligt riksdagen
6.3 Risker med elektromagnetiska fält (ska ske löpande)
Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och
nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker
identifieras.
Aktuellt delmål för Västerbottens län
Se ovan
Svenska Kraftnät följer aktivt forskningen för att anpassa sin
verksamhet till eventuella risker, se avsnitt 4.6, Hälsa och
säkerhet. Koncessionsfömyelse anses därför inte motverka
uppfyllelse av miljömålet.
12.
Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion
ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Aktuellt delmål enligt riksdagen
12.2
Förstärkt biologisk mångfald (2010)
Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal
skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:
mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela
landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska
mångfalden är särskilt hotad,
arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 procent,
arealen gammal skog ska öka med minst 5 procent,
arealen mark föryngrad med lövskog ska öka.
Aktuellt delmål för Västerbottens län
Som ovan med undantagen
mängden hård död ved ökar med minst 30 procent,
arealen äldre lövrik skog ökar med minst 5 procent.
Svenska Kraftnät tar miljöhänsyn vid röjning och andra
arbeten i ledningsgatan, se avsnitt 3.4, Underhållsröjning.
Trots detta medför röjningen att målet om att öka mängden gammal skog och mängden död ved i viss mån motverkas, se avsnitt 4.2, Naturmiljö. Den negativa påverkan
på miljömålsuppfyllelsen är dock begränsad. Dels utgör
ledningsgatan en liten del av det totala skogsbeståndet
och påverkan är liten jämfört med exempelvis påverkan av
skogsbruket. Dels kan försämringen av biologisk mångfald
i skogsbiotoper kompenseras av ökad mångfald i andra typer av biotoper, exempelvis btynzoner.
mom
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\SlutdoldGardikfors-norskagränsen.indd
29 (32)
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen Svenska
Miljökonsekvensbeskrivning Kraftnät
5.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy
14. Storslagen fjällmiljö
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller
biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur­ och kul­
turvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn
till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas.
Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och
andra störningar.
Aktuella delmål enligt riksdagen
14.1 Begränsa skador på mark och vegetation (2010)
Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet
ska vara försumbara senast år 2010.
14.2
Minskat buller (2010)
Buller i fjällen frän motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska
minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att
minst 60 procent av terrängskotrar i trafik senast är 2015 ska
uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA),
buller från luftfartyg senast är 2010 ska vara försumbart både
inom rcgleringsområde klass A enligt lenängkörningsförord­
ningen och inom minst 90 procent av nationalparksarealen.
Aktuellt delmål för Västerbottens län
Som ovan
Koncessionsförnyelse motverkar måluppfyllelsen i viss
utsträckning i hänseendet att ursprunglighet i upplevelse­
värden, biologisk mångfald samt natur­ och kulturvärden
är svårare att uppnå med kraftledningen när\>arande. Mot­
verkan av miljömålsuppfyllelsen är dock mycket liten i och
med att kraftledningen inte i betydande omfattning påver­
kar utpekat värdefulla områden, se avsnitt 4.2­4.5. Sve nska
Kraftnät åtar sig att iaktta försiktighet vid underhåll av led­
ningen vad gäller störningar av buller och skador på mark
och vegetation.
■Hl
Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag där varje
medarbetare tar hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. Vi ska
verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till
att de nationella miljömålen uppfylls. Vi ska med marginal upp­
fylla kraven i lagar och förordningar på miljöområdet.
Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom energiförbruk­
ning vid överföring av el och vid transporter, genom användning
av miljöstörande ämnen i våra anläggningar samt genom våra
kraftledningars inverkan på människors boende­ och närmiljö. Vi
strävar efter att förebygga och begränsa denna påverkan.
Följande principer är vägledande för Svenska Kraftnäts miljöar­
bete:
• Vi strävar efter att ständigt minska vår miljöbelastning
• Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn
vägs in i alla beslut
• Vi sätter upp tydliga miljömål och utformar rutiner för att
följa upp, utvärdera och förbättra miljöarbetet
• Vi tar hänsyn till miljöaspekter i vår upphandling genom
att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer
• Vår kommunikation i miljöfrågor kännetecknas av öp­
penhet och ärlighet
• Vi bedriver och stödjer forsloiing och utveckling som kan
leda till förbättringar för miljön
Varje chef och medarbetare på Svenska PCraftnät har ansvar för
att denna miljöpolicy följs.
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen
Kmfinfii Miljökonsekvensbeskrivning
30 (32)
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd
5.4 Miljöbalken - allmänna
hänsynsregler
I Miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som
gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa
skall följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning
är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmän­
na hänsynsregler följs. Nedan beskrivs de kortfattat.
Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle,
PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att or­
saka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller av­
hjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens
allmänna hänsynsregler.
1 § Bevisbörderegeln
Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique,
BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda
sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägen­
heter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt,
vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga.
Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva
en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksam­
heten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt
godtagbart sätt i förhållande till hänsynsregi erna. Av ansökan och
til/hörande miljökonsekvensbesktivning framgår hur verksamhe­
ten påverkar människors hälsa och miljön. Därme d anser sökan­
den att bevisbörderegeln följs.
2 § Kunskapskravet
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vid­
ta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hän­
syn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att
skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I
miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser
för verksamhetens påverkan på omgivningen. Svenska Kraft­
nät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade
konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att
bedriva verksamheten.
3 § Försiktighetsprincipen (även "Förorenaren betalar" och
"Bästa möjliga teknik")
Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och
olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs
för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hin­
dras eller motverkas. Sökanden åtar sig att iaktta försiktighet
avseende påverkan på miljö och hälsa och använder sig av bästa
möjliga teknik vid underhåll av ledningen mm.
4 § Lokaliseringsprincipen
För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar
betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med
minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för mil­
jön. Sökanden anser att sådan plats valts (befintlig ledning) som
medför minsta intrång och olägenhet.
5 § Hushållnings­ och kretsloppsprinciperna
Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och
alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används
så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minime­
ras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen
ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på
ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan
att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska
tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vag­
gan­nll­graven­perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. Sökan­
den anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera
energi inom landet och till och från Norge.
6 § Produktvalsprincipen
Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika
att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska orga­
nismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön,
om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produk­
ter. Vid underhåll och reparation av ledningen kommer inga ke­
miska produkter att användas som kan medföra ti sk för männis­
kors hälsa och miljön. Exe mpe lvis kommer ej kreosotbehandlade
stolpar att användas vid byte av stolpar.
7 § Skälighetsregeln
Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att
vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglema skall tillämpas efter
en avvägning mellan nytta och kostnader. / miljökon sek\>ensbe­
skrivningen redovisas skäligheten av åtgärder och kostnader för
att minska magnetfält.
8 § Skadeansvar
Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet
eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för
miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för
att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt
Miljöbalken 10 kap. Sökanden är medveten om skadeansvars­
principen.
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd
31 (32)
Miljökonsekvensbeskrivning
■■1
g^^j
Km,,nät
Källor
Skriftliga källor
Birka energi 2001: Kraftledningar Stockholmsringen, miljökonsekvensbeslaivning.
Länsstyrelsen i Västerbottens län 2004. Kulturmiljöer a\> riksintresse, http:
/Avww.ac. lst.se/lailUinnilio/rilcsintressen (hämtad 2004-03-11).
Hedström, Peter, Stockholms universitet. 1994. Kraftledningar och
cancerrisker - en kritisk granskning av epidemiologiska forskningsresultat.
Energimyndigheten 1999. Koncession för kraftledningar mm. Hur man
söker tillstånd.
Länsstyrelsen i Västerbottens län och Skogsvårdsstyrelsen 2004.
Samverkan för hållbar utveckling. Regionala miljömål och strategier, http:
//www.ac.lst.se/files/ HHE2SSSu.pdf (hämtad 2004-03-11)
IARC, Monograph, Vol 80, 2002.
Flydal, Nellemann & Vistnes (red.) 2002. Rapport fra Reinprosjektet.
Norges Forskningsråd.
Länsstyrelsen i Västerbottens län 2005. http://www.ac.lst.se/txt/miljomal
(hämtad 2005-03-28)
NIEHS, 1999 NIEI IS Report on Health Effects from Exposure to PowerLine Frequency Electric and Magnetic Fields, 1999.
Länsstyrelsen i Västerbottens län 1996. Miljöförutsättningar i
Västerbottens län. Meddelande 4.
Länsstyrelsen i Västerbottens län 1993. Det värdefulla odlingslandskapet.
Program för bevarande a\> natur- och kulturmiljövärden. Meddelande 2.
Oscarsson, Antoienette 2002. Kraftledningars påverkan på natun>ärden.
Examensarbete MKB-centrum SLU Uppsala Rapport ET 87:1999.
Storumans kommun 1990. Översiktsplan för Storumans kommun.
Svenska kraftnät 2001. Miljökonsek\>ensbeskrivning, förlängning av
koncession för 400 kV ledningen Kimstad-Sege-Arrie inom Kalmar län.
Vägverket 2001. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens
län. Publikation 2001:22.
Kartor
Lantmäteriverket Fjällkartan skala 1:100 000, blad AC2, TämabyHemavan-Ammarnäs, edition 1, dec. 1999, blad AC4, FatmomakkeSaxnäs, edition 1, april 2000.
Lantmäteriverket. Röda kartan, digitalt, skala 1:250 000
Lantinäteriverket. Blå kartan, digitalt, skala 1:100 000
Digitala källor
Hl
Övriga, till kap. 4.6, Hälsa och säkerhet
A Ahlbom, N Day, M Feychting, E Roman, J Skinner, J Dockerty, M Linet,
M Mc Bridge, J Michaelis, JH Olscn, T Tynes, PK Verkasalo. 2000: A
pool analysis of magnetic fields and childhood leukemia. British Journal of
Cancer, 83(5):692-98, September 2000.
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Statens strålskyddsinstitut. 2000. Magnetfält och eventuella hälsorisker
2000. Infonnationsskrift.
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Statens strålskyddsinstitut. 1996. Myndigheternas försiktighetsprincip
om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare.
Informationsskrift.
Arbetslivsinstitutet, Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer.
1995. Magnetfält och cancer - ett kriteriedokument. Arbete och hälsa,
vetenskaplig skriftserie 1995:13.
Elforsk. 2000. El- och magnetfält. EMF-forskningen 2000. Hälsoeffekter
av krajlfrek\>enla elektriska och magnetiska fält - litteraturgenomgång för
år 2000.
Skogsvårdsstyrelsen 2005. Skogens källa, GIS-data (hämtad 2005-03-08).
Naturvårdsverket 2004. Sveriges Natura 2000-områden. http://w3.vicmetria.nu/n2k/isp/main.isp (hämtad 2004-03-09).
Elforsk. 1993. När du bor eller vistas intill en större kraftledning.
Informationsbroschyr.
Vägverket 2004. Värdefulla vägmiljöer, Västerbottens län, Storumans
kommun, http://www.vv.se/miljo/kultur/ Region%20Norr/kulturvagar/storu
manskommunkulturvagar.pdf (hämtad 2004-03-11).
Elsäkerhetsverket. 1996. Magnetfält - Elsäkerhets\>erkets regeringsrapport,
1996.
Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen
KfcHMt Miljökonsekvensbeskrivning
RALF-Rapport. 2000. Elöverkänslighet och hälsoeffekter av elektriska och
magnetiska fält. Slutrapport till regeringen.
S Greenland, AR Sheppard, WT Kaune, C Pool, MAKelsh, for the
Childhood Leukemia-EMF Study Group. A poo/ed analysis ofmagnetic
fields, wire codes, and childhood leukemia. Epidemiology, 11(6):624-,
November 2000.
Socialstyrelsens expertgmpp. 1995. Elektriska och magnetiska fält och
hälsoeffekter. SoS-rapport 1995:1.
Statens energiverk, Statens naturvårdsverk Boverket, Vattenfall,
Kraftledningar i fysisk planering, PBL/NRL -underlag nr 27, 1989.
Statens stralslcyddsinstitut, Förslag till Statens stralslcyddsinstitut allmänna
råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska
fält, Remiss, 2001.
UK Childhood Cancer Study Investigators, The United Kingdom
Childhood Cancer study, 1999.
Elforsk. 2001. Kraftledningar - hälsa och miljö. Forsknings och
kunskapsläge 2001 Infonnationsskrift.
Elforsk. 2001. El- och Magnetfält. EMF-forskningen 2001. Hälsoeffekter
av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält - litteraturgenomgång för
år 2001.
Länsstyrelsen i Västeibottens län 2002. GIS-data, Västerbottens län.
National Research Council, USA. 1996. Possible Health Effects of
Exposure to Residential Electric and Magnetic Fields. Rapport om NRC:s
utvärdering av forskningsläget.
32 (32)
J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagrånsen.indd