4.6 Hälsa och säkerhet 1 detta avsnitt beslaivs de boendemiljöfrågor som rör elektro­ magnetiska fält, ljudeffekter och säkerhet. Förekomsten av bo­ stadsbebyggelse inom ett avstånd av 100 meter på respektive sidor om ledningen har inventerats på ajourförda ekonomiska kartor. Fastigheter med bostadsbebyggelse redovisas i tabellform nedan. 4.6.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska falt uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av cl. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater, som t.ex. hårtork och mikrovågsugn. Fältens frekvens varierar, men Sverige och övriga Europa använder frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Lågfrekventa elektriska och magnetiska falt har en frekvens under 300 Hz. Kling en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledama alstrar det magnetiska fältet. Styrkan i marknivå beror bland an­ nat på avståndet till ledningen, fasemas inbördes läge och belast­ ningsström. Både de elektriska och de magnetiska fälten avtar med avståndet från källan. Elektriska falt mäts i kilovolt per meter (kV/m). Styrkan beror dels på ledningens spänning, dels på avståndet mellan faslinorna och marken. Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger lägst. Där kan fältet ha en styrka upp till 10 kV/m. Normalt är faltets styrka lägre. Det elektriska fältet minskar kraftigt med av­ ståndet. Ett sextiotal meter från ledningen är det nere i 0,01 kV/ m. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär låga elektriska fält inomhus även om huset står nära en kraftled­ ning. Elektriska fält i hemmiljö t.ex. från elapparater är svaga, mindre än 0,1 kV/m. strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin mr är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtio­ nen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir mag­ netfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Ju högre faserna hänger, desto lägre blir magnet­ fältet vid marken under ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfälten inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostä­ der. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet (jämför nedan under rubrik Nor­ mal magnetfältsnivå). 1997 1998 1999 2000 4.6.2 Magnetfält för aktuell ledning Som angetts ovan påverkas de magnetiska fälten kring en kraft­ ledning av faslinornas höjd och placering, avståndet mellan linor­ na och strömlasten. På grund av de variationer som förekommer i dessa avseenden varierar även magnetfältens storlek. Ytterligare andra faktorer, t.ex. andra parallella kraftledningar, inverkar också på magnetfältens storlek. Medel Angivet 295 300 252,5 252,5 255 230 Fasavstånd (m) Medelhöjd för faslinor (m) 6,5 6,5 6,5 10 10 10 Magnetfält Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningen AL 7s2­4. Nollpunkten i diagrammen är under ledningens mittfas. Diagram­ men visar ett teoretiskt beräknat värde baserat på den genomsnitt­ liga årsmedelströmlasten för respektive delsträcka. Strömlast Årsmedelströmlasten för de olika delsträckorna är beräknad från värden för åren 1997­2000 (se nedan). Den angivna medelström­ lasten för aktuell ledning är 300, 255 respektive 230 ampere (A). För delsträckan AL 7s9 är inga beräkningar redovisade. Ström­ lasten i denna anslutningsledning bestäms av produktionen vid Gejmåns kraftstation. Inga hus finns närmare än 100 meter från kraftledningen på denna sträcka. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året, vanligen under kalla vinterdagar då elför­ brukningen är hög. Det förekommer även perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. A17s2 strömlast A17s3 strömlast A17s4 strömlast (A) (A) (A) 300 240 240 225 210 210 245 220 220 410 340 340 År / ,. ra" •35 o 15 SL B !c _ ra O) 5 _ . Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (uT). Styrkan på de magnetiska fälten kring en kraftledning påverkas bl.a. av fasli­ nornas placering och avståndet mellan linorna. Fälten alstras av \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ >i \ \ \ — -1 X) -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 e -10 0 10 Avstånd [m] 20 30 40 50 60 70 AL7s2 ■Bl Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning 24 (32) J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd 80 90 1C IO 31 fc> jfjjjll _ 1 1 r 1 1—- 'I 1 1 6-T 1 1 1 —j 1 1 1 1 Berörda fastigheter Nedan redovisas de bostäder som ligger inom 100 meter från ledningens centmm, totalt 14 stycken på 13 fastigheter. Med bostäder avses både byggnader som bedöms vara permanentboende och fritidshus. Tabellen visar avståndet från ledningens centrum till bostadsbyggnaden och det beräknade magnetfältets årsmedelvärde. p iBpIiiilllllj -100 -90 -80 -70 -60 —yr -50 -40 -30 -20 -10 :: 0 10 — ^ 40 50 60 Fastighet med bostadshus AL7s2 Forsmark 1:51 Forsmark 1:52 Forsmark 1:53 Forsmark 1:58 Forsmark 1:72 AL7s3 Nedre Björknäs 1:11 AL7s4 Kronoöverloppsmarken 3:1/204 Ström 1:7 Ström 1:7 Joesjö 1:222 Joesjö 1:223 Joesjö 1:224 Joesjö 1:225 Joesjö 1:11 70 Avstånd [m] AL7s3 Bostadshus avstånd till ledningens centrum (m)/läge i förhållande till ledningen (N,S,V,Ö) Magnetfält (MT) 50A/ 9 O/V 70A/ 90/S 40/S 0,27 <0,10 0,14 <0,10 0,42 Sportstugor i fjällbjörkskogen vid Stormyrlid. Kraftledningen i bakgrunden. 80/S <0,10 4.6.3 Hälsorisker 50/N 0,21 80/S 70/S 80/S 90/S 90/S 100/S 100/S <0,10 0,11 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 ra « to / / / i c O) ra s / / A -1 0 -9 0 -80 -7 0 -60 -E 0 -4 0 / -30 ' - 1 -i 0 —©-10 c 10 Avstå id[m] 20 30 40 50 60 70 80 90 1tIO Det har under en längre tid pågått en diskussion om befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som bedrivits har i huvudsak avsett undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer. Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat samband mellan exponering för magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljön har det framför allt gällt risker för leukemi hos bam. Antal barn som bor nära kraftledningar har av Elsäkerhetsverket beräknats till ca 25 000. Varje år insjuknar ca 70-80 bam i Sverige i leukemi, vilket motsvarar ett barn av 25 000. Vissa forskningsresultat pekar på att risken för leukemi ungefär fördubblas för bam som bor nära kraftledningar. En sådan fördubbling skulle innebära att två bam istället för ett av de 25 000 som bor nära kraftledningar skulle få leukemi varje år. Å andra sidan har konstaterats att antalet barnleukemifall i Sverige har varit oförändrat under de senaste 30 åren samtidigt som elförbrukningen i de svenska hushållen har tiofaldigats under samma period. Det finns många osäkerheter i resultaten från den forskning som bedrivits och det finns inte några övertygande accepterade samband mellan dos och riskens storlek. AL7s4 tei Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen jygps^g J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd 25 (32) Miljökonsekvensbeskrivning ******* 1 juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför kongressen i USA. Undersökningen, som genomförts under över­ inseende av NIEHS (motsvarande socialstyrelsen i Sverige), var ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering för magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten konstateras att det endast finns svaga vetenskapliga bevis för att magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk. Vissa undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan un­ dersökning är "UK Childhood Cancer Study" som publicerades i december 1999.1 studien jämfördes 2 226 cancersjuka bam med lika många friska bam i samma ålder och kön. Utredningsresul­ taten ger inte något stöd för påståendet att bam som utsätts för magnetiska fält skulle löpa större risk att drabbas av leukemi el­ ler någon annan form av barncancer. WHO har genom sitt cancerforskningscentrum IARC, Internatio­ nal Ågency for Research on Cancer, utvärderat risken för cancer i samband med exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid ett möte i Lyon 2001 deltog 21 världsledande experter från tio länder. Man gick då igenom de rapporter som publicerats på om­ rådet. IARC:s bedömning när det gäller lågfrekventa magnetfält är att det möjligen skulle kunna vara cancerframkallande. Expert­ gruppen gjorde bedömningen att barncancerstudiema utgjorde ett begränsat bevis, "limited evidence", för en överrisk för cancer, medan bedömningen av studier på vuxna blev att bevisningen var ofullständig, "inadequate evidence". Cell­ och djurförsök har inte heller givit stöd för annan klassificering. Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strål­ skyddsinstitut har gett ut broschyren "Magnetfält och eventuella hälsorisker". Broschyren utgavs första gången 1994 och har ut­ kommit i en ny version 2000. Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats. Fort­ farande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Enligt myndighetemas bedömning kan man därför inte säga om magnetiska falt kan orsaka cancer eller inte. Det konstateras att man vet att mycket höga magnetfält (som allmän­ heten normalt inte kommer i kontakt med) kan ha negativa effek­ ter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga magnetfält påverkar människan. ■■i Det är viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses orsa­ kas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste. Om exponering för magnetiska fält också bidrar till uppkomst av cancer så är risken för att få cancer på grund av magnetfält liten jämfört med risken att få cancer av andra orsa­ ker. Sammanfattningsvis kan konstateras att man trots omfattande vetenskapliga undersökningar för närvarande inte kan ge något entydigt svar på frågan om magnetiska fält kan orsaka cancer el­ ler inte. 4.6.4 Försiktighetsprincipen Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialsty­ relsen och Statens Strålskyddsinstitut har sammanfattat synen på elektromagnetiska fält i skriften "Myndighetemas försiktighets­ princip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ­ en väg­ ledning för beslutsfattare" (1996). Myndigheterna är eniga om att forskningsresultaten hittills inte ger underlag för och inte heller kan sägas motivera några gränsvärden eller andra tvingande be­ gränsningar. I stället rekommenderas en försiktighetsprincip med följande lydelse: "Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera de ssa så att exponeringen begränsas." Försiktighetsprincipen är en omdiskuterad princip för eventuella hälsorisker i samband med elektriska och magnetiska fält. Som generell regel förekommer den bl.a. i Maastrichtavtalet 1992 ("precautionary principle") och i miljöbalken 2 kap 3 §. Princi­ pen går ut på att samhället skall vidta lämpliga åtgärder då det finns tillräckliga bevis för att underlåtenhet att handla kan leda till skada och då handling kan berättigas på rimliga bedömningar av kostnadseffektivitet. Inom EU är det bara Sverige och Dan­ mark som valt att tillämpa försiktighetsprincipen för magnetfält. 4.6.5 Normal magnetfältsnivå Med normal magnetfältsnivå avses genomsnittsvärdet på mag­ netfältet i den aktuella miljön vid sådana förhållanden som kan anses återspegla fältnivån under lång tid. Med magnetfältsnivå i aktuell miljö menas magnetfaltsnivån i områden där männis­ kor återkommande kan förväntas vistas under längre tid, t.ex. bostäder. Medianvärdet på magnetfältet i bostäder och daghem i större städer i Sverige är 0,1 uT och i mindre städer och på landsbygd 0,05 uT. I storstadsområdena har ca 10 procent av bostäderna minst ett rum med ett magnetfält över 0,2 uT. Mitt under en kraftledning kan magnetfältet vara 10­20 uT. Man beräknar att ca 0,5 % av bostadsbeståndet har ett magnetfält över 0,2 uT på grund av närhet till elektriska ledningar av olika typer. I industrimiljöer varierar värdena avsevärt. Det högsta dygns­ medelvärdet 1,1 uT har uppmätts för yrkesgruppen svetsare. I stadsmiljöer är magnetfälten i gammark och på trottoarer ofta förhöjda på grund av kabelnät och vagabonderande strömmar. Sålunda har medelvärdet mätt på trottoarer i t.ex. Stockholms in­ nerstad uppmätts till 0,4 uT och i Borlänge centmm till 0,38 uT. Nära hushållsapparater som hårtorkar, dammsugare etc. kan fältet variera mellan 10 och 50 uT, se figur på nästa sida. 4.6.6 Gränsvärden Svenska myndigheter har inte fastställt något gränsvärde för magnetiska fält eller något skyddsavstånd i förhållande till kraft­ ledningar. Det finns emellertid internationella riktlinjer för gräns­ värden som utarbetats av ICNIRP (International Commission on Non­Ionizing Radiation Protection), som arbetar nära WHO. Dessa värden är 500 uT för arbetsplatser och 100 uT för offent­ lighetens exponering. Gränsvärdena berör endast korttidsverkningar och överensstäm­ mer i stort med ICNIRP:s rekommendationer. Gränsvärdena är inte bindande för medlemsländerna, utan har formen av en hem­ ställan med stora möjligheter för de enskilda länderna att själva utforma sina regler. Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen KfSSnät Miljökonsekvensbeskrivning 26 (32) J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Sluldok\Gardikfors-norskagränsen.indd Magnetfält avtar mycket snabbt med avståndet från källan. 0,1m 0,5m 1,5­4//T 0,2­1 fj,J ^k k\ 1­3 /xT 2­12 /xT 1,0m 0,1­0,2 /zT 0,1­0,6 /jj 0,05­0,2 fX\ 0,1­0,3 fX\ 0,05­0,1 /xT ••••• 15­35 //T 0,4­1,5 ^T 0,1­0,5 /xT Vid anläggning av nya kraftledningar är Svenska Kraftnäts in­ ställning att försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält följs om inga bostadshus exponeras för högre magnetfält vid årsmedelströmlast än 0,4 uT. Bakgrunden till att detta värde valts är att man vid de senaste årens forskning och vetenskapliga utvärderingar inte funnit några statistiska samband mellan barnleukemi och exponering för magnetfält vid värden under 0,4 uT. Detta framgår av exempelvis rapporten "Elöver­ känslighet och hälsorisker av elektriska och magnetiska fält, Forskningsöversikt och utvärdering, december 2000", den s.k. RALF­rapporten, utförd av Rådet för arbetslivsforskning. Vid koncessionsfömyelse anser Svenska Kraftnät att det är skäligt att acceptera högre magnetfältsvärden än 0,4 uT för enstaka fastig­ heter. 4.6.7 Åtgärder för att minska magnetfält Skärmning av magnetfält från ledningar är både svårt och kost­ samt. Oftast är det mer effektivt att utforma källan så att den avger lägre fältnivåer. Reducering av magnetfält kan bl.a. ske med hjälp av lämplig faskonfiguration och lågfältsstolpar. Med faskonfiguration menas fasemas inbördes placering. Magnet­ fältet minskar ju mindre avståndet är mellan faserna. Genom att placera tre faser i en liksidig triangel får man det minsta möjliga inbördes avståndet mellan faserna och därigenom det minsta möjliga magnetfältet. En nackdel med en sådan placering är dock att risken för överslag och ljud­ och radiostömingar ökar. En annan möjlighet att minska magnetfälten är att ersätta led­ ningarna med jordkabel. 220 kV­ledningar kräver emellertid mycket isolation för att kablifieras, vilket gör att det blir kost­ samt. Vid stora krav på ledningamas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelset vilket också ökar totalkostnaden på anläggningen. Kablarna läggs i kabelgrav, samlade eller med ett visst avstånd beroende på spänningen, överföringsbehov och jordens värmeledningsförmåga. Kostnaden för kabelgraven va­ rierar stort beroende på terräng och markförhållanden. Vid höga spänningar utgör dock sådana kostnader en förhållandevis liten del av den totala kostnaden. En beräkning magnetfält kring nedgrävda kablar bygger på två faktorer: dels storleken på strömmen i kablarna, dels de geome­ triska förhållandena omkring fasernas inbördes placering. Ge­ nerellt är magnetfältet från en kabel förhållandevis kraftigt rakt över kabeln, för att sedan snabbt avta i sidled. Kablamas placering i förhållande till varandra kan reducera det magnetiska fältet väsentligt. Dock kan det på grund av andra skäl, exempelvis kablars risk för upphettning, vara praktiskt att ha dessa långt ifrån varandra, så det är inte självklart att de kan läggas på bästa sätt ur magnetfältssynpunkt. Då kablar vid ned­ grävning ofta läggs i gator, vägar samt gång­ och cykelbanor där mycket folk passerar, kan man diskutera om detta ur magnetfälts­ synpunkt är bättre än luftledningar. Portalstolpar av det slag som ifrågavarande ledning har, där fa­ Elektriska apparater i ett hushåll som avger magnetfält. Magnetfält serna är placerade vid sidan av varandra i ett plan, ger ett förhål­ avtar snabbt med avståndet från källan. landevis högt magnetfält jämfört med triangelplacerade faser. Statens strålskyddsinstitut har lämnat förslag om allmänna råd angående begränsning av allmänhetens exponering för elektro­ magnetiska fält. Dessa allmänna råd bygger på rekommendatio­ ner från Europeiska Unionens råd. Rekommendationerna som avser kraftledningar innebär att värdet för elektriska fält inte bör överstiga 5000 V/m och att värdet för elektromagnetsikt fält ej bör överstiga 100 uT. Det skall noteras att gränsvärdena endast avser korttidsverkningar, dvs. tillfällig exponering. Stolptyper som ger lägre magnetfält är s.k. rörstolpar, julgrans­ stolpar och split­phase stolpar. Eftersom det är dyrare att bygga med dessa stolpar används de i begränsad omfattning. Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd 27 (32) ■■i Svenska Miljökonsekvensbeskrivning Kraftnät 4.6.8 Kostnader för att minska magnetfält Av försiktighetsprincipen följer att åtgärder för att minska expo­ neringen ska vidtas om det kan ske till rimliga kostnader. Det kan hävdas att det inte bör finnas gränser för vilka kostnader som kan anses rimliga när det handlar om människors hälsa och möjlig­ het att rädda människoliv. Det belopp som samhället är berett att betala för att reducera statistiska riskfaktorer varierar emellertid mycket mellan olika samhällssektorer och olika riskfaktorer. I den ovan angivna broschyren från 1996 "Myndigheternas försik­ tighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ­en vägledning för beslutsfattare" återfinns ett antal exempel på kost­ nadsuppskattningar baserade på antagandet att ett bam som bor nära kraftledningar löper en 2,7 gånger högre risk att fa leukemi än de som bor långt borta från ledningarna. Med denna utgångs­ punkt beräknas t ex kostnaden till ca 150 Mkr per undviket fall vid kablifiering i en ny sträckning av en befintlig kraftledning som passerar ett flerbostadshus med 300 bam. Detta kan bl.a. jämföras med uppskattad kostnad för att förebygga ett dödsfall i trafiken, vilken i samma broschyr anges till 7 Mkr, eller kostna­ den att förebygga cancerfall på grund av radon som uppskattas till 2 Mkr. Kostnaderna för att ändra den tekniska utformningen för en be­ fintlig 220 kV­ledning kan grovt uppskattas enligt följande: 3,5 Mkr per km vid ombyggnad till kompaktstolpar. 3 Mkr per km vid ombyggnad till julgransstolpar. 10­12 Mkr per km vid kablifiering i enkel kabel grav (kostnaden per km sjunker vid längre sträckor) Dessa beräkningar utgår från att ombyggnaderna kan göras i en befintlig ledningsgata utan att kostnader uppkommer för ian­ språktagande av ny mark eller andra kostnader på grund av till­ kommande miljöstörningar. 4.6.9 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdnin­ gar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder t.ex. i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhål­ landen kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elek­ trisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det s.k. koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledama är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Drop­ parna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet pä ledarytoma och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koron­ aurladdningar. Ljudet från kraftledningarna är "sprakande" till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora koronaförluster, t.ex. vid kraftigt regn eller dä ledaren är belagd med rimfrost kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med tilltagande ålder på ledningen. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären av ett bredbandigt brus, dvs. alla frekvenser inom det hörbara områ­ det förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. L judnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar. Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 220 kV ledningar än 400 kV ledningar. Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väder­ lek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV ledning uppgå till 40­45 dB(A). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnad­ er och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3­4 dB(A) för varje dubblering av avståndet frän kraftledningen. Ljudnivån från en 220 kV ledning ligger lägre än 40 dB(A). Ljud från kraftled­ ningar understigande 40­45 dB(A) är svåra att upptäcka och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3147 "Analys av ljud och luftföroreningar" följer att ljud från kraftled­ ningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att ljudnivån ej överskrider 40­45 dB(A) i områden med låg bakgrundsnivå (t.ex. i områden med gles småhusbebyg­ gelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt friluft­ sliv) och 45­50 dB(A) i områden för permanentbostäder. Med ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid neder­ börd. Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/130 kV­ transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 m avstånd motsvarar 55­65 dB(A). Genom att avskärma transformatorn med ljudisolerande material kan ljudnivån sänkas med 10­15 dB(A). Tekniskt kan en sänkning av ljudnivån på 20­30 dB(A) åstadkommas men kostnaderna härför är stora. 4.6.10 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhets­ verkets starkströmsföreskrifter (EL SÄK­FS 1999:5). Av stark­ strömsföreskrifterna följer bl.a. att det krävs avstånd upp till tio meter, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, mel­ lan byggnad och närmaste faslina. Ifrågavarande ledning är konstruerad i brottsäkert utförande, vilket innebär att ledningen är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. L edningen är vidare utrustad med åskskydd som gör att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan. Större delen av ledningen har portalstolpar av trä vilka är möjliga att klättra i. 4.6.11 Påverkan och konsekvenser Längs aktuell ledning finns fä bostadshus och de beräknade magnetfälts­ värdena är mycket låga, 0,4 uT eller lägre, för samtliga hus. Av resonem­ anget i detta kapitel framgår att med nuvarande kännedom om påverkan på människors hälsa av magnetiska fält, medför koncessionsförnyelse ingen negativ påverkan. Förlängd koncession bedöms inte innebära negativa konsekvenser för män­ niskors hälsa och säkerhet. J&15<!_ ■■i Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen KrSSiai Miljökonsekvensbeskrivning 28 (32) J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd 5. Miljö och mål 5.1 Nationella och regionala miljömål 5.2 Uppfyllelse av miljömålen 5.1.1 Nationella miljömål Tre av miljömålen berörs i samband med aktuell koncessionsförnyelse och redovisas närmare nedan 6. Säker strålmiljö 12. Levande skogar 14. Storslagen fjällmiljö I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 15 nationella miljömål ställts upp. Dessa antogs av riksdagen i april 1999. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag till ett 16:e miljömål för biologisk mångfald. Regeringen planerar att återkomma till riksdagen under 2005 med förslag på ett sådant miljömål. De 15 hittills antagna nationella miljömålen är följande: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Friskluft 3. B ara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 5.1.2 Regionala miljömål Arbetet med att ta fram de regionala miljömålen för Västerbotten har bedrivits av Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna, övriga statliga myndigheter, ideella organisationer m.fl. De regionala miljömålen antogs av Länsstyrelsen i september 2003. Miljömålet Levande skogar antogs av Skogsvårdsstyrelsen i oktober 2003. Ytterligare två miljömål berörs i mycket liten utsträckning. Eventuell motverkan av uppfyllelse av dessa uppskattas som försumbar, varför de inte beskrivs närmare 4. Giftfri miljö 15. God bebyggd miljö 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Aktuellt delmål enligt riksdagen 6.3 Risker med elektromagnetiska fält (ska ske löpande) Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Aktuellt delmål för Västerbottens län Se ovan Svenska Kraftnät följer aktivt forskningen för att anpassa sin verksamhet till eventuella risker, se avsnitt 4.6, Hälsa och säkerhet. Koncessionsfömyelse anses därför inte motverka uppfyllelse av miljömålet. 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Aktuellt delmål enligt riksdagen 12.2 Förstärkt biologisk mångfald (2010) Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 procent, arealen gammal skog ska öka med minst 5 procent, arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. Aktuellt delmål för Västerbottens län Som ovan med undantagen mängden hård död ved ökar med minst 30 procent, arealen äldre lövrik skog ökar med minst 5 procent. Svenska Kraftnät tar miljöhänsyn vid röjning och andra arbeten i ledningsgatan, se avsnitt 3.4, Underhållsröjning. Trots detta medför röjningen att målet om att öka mängden gammal skog och mängden död ved i viss mån motverkas, se avsnitt 4.2, Naturmiljö. Den negativa påverkan på miljömålsuppfyllelsen är dock begränsad. Dels utgör ledningsgatan en liten del av det totala skogsbeståndet och påverkan är liten jämfört med exempelvis påverkan av skogsbruket. Dels kan försämringen av biologisk mångfald i skogsbiotoper kompenseras av ökad mångfald i andra typer av biotoper, exempelvis btynzoner. mom J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\SlutdoldGardikfors-norskagränsen.indd 29 (32) Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen Svenska Miljökonsekvensbeskrivning Kraftnät 5.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur­ och kul­ turvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Aktuella delmål enligt riksdagen 14.1 Begränsa skador på mark och vegetation (2010) Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år 2010. 14.2 Minskat buller (2010) Buller i fjällen frän motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att minst 60 procent av terrängskotrar i trafik senast är 2015 ska uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA), buller från luftfartyg senast är 2010 ska vara försumbart både inom rcgleringsområde klass A enligt lenängkörningsförord­ ningen och inom minst 90 procent av nationalparksarealen. Aktuellt delmål för Västerbottens län Som ovan Koncessionsförnyelse motverkar måluppfyllelsen i viss utsträckning i hänseendet att ursprunglighet i upplevelse­ värden, biologisk mångfald samt natur­ och kulturvärden är svårare att uppnå med kraftledningen när\>arande. Mot­ verkan av miljömålsuppfyllelsen är dock mycket liten i och med att kraftledningen inte i betydande omfattning påver­ kar utpekat värdefulla områden, se avsnitt 4.2­4.5. Sve nska Kraftnät åtar sig att iaktta försiktighet vid underhåll av led­ ningen vad gäller störningar av buller och skador på mark och vegetation. ■Hl Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag där varje medarbetare tar hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. Vi ska verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de nationella miljömålen uppfylls. Vi ska med marginal upp­ fylla kraven i lagar och förordningar på miljöområdet. Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom energiförbruk­ ning vid överföring av el och vid transporter, genom användning av miljöstörande ämnen i våra anläggningar samt genom våra kraftledningars inverkan på människors boende­ och närmiljö. Vi strävar efter att förebygga och begränsa denna påverkan. Följande principer är vägledande för Svenska Kraftnäts miljöar­ bete: • Vi strävar efter att ständigt minska vår miljöbelastning • Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn vägs in i alla beslut • Vi sätter upp tydliga miljömål och utformar rutiner för att följa upp, utvärdera och förbättra miljöarbetet • Vi tar hänsyn till miljöaspekter i vår upphandling genom att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer • Vår kommunikation i miljöfrågor kännetecknas av öp­ penhet och ärlighet • Vi bedriver och stödjer forsloiing och utveckling som kan leda till förbättringar för miljön Varje chef och medarbetare på Svenska PCraftnät har ansvar för att denna miljöpolicy följs. Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen Kmfinfii Miljökonsekvensbeskrivning 30 (32) J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd 5.4 Miljöbalken - allmänna hänsynsregler I Miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa skall följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmän­ na hänsynsregler följs. Nedan beskrivs de kortfattat. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att or­ saka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller av­ hjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. 1 § Bevisbörderegeln Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägen­ heter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksam­ heten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsregi erna. Av ansökan och til/hörande miljökonsekvensbesktivning framgår hur verksamhe­ ten påverkar människors hälsa och miljön. Därme d anser sökan­ den att bevisbörderegeln följs. 2 § Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vid­ ta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hän­ syn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Svenska Kraft­ nät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 § Försiktighetsprincipen (även "Förorenaren betalar" och "Bästa möjliga teknik") Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hin­ dras eller motverkas. Sökanden åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik vid underhåll av ledningen mm. 4 § Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för mil­ jön. Sökanden anser att sådan plats valts (befintlig ledning) som medför minsta intrång och olägenhet. 5 § Hushållnings­ och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minime­ ras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vag­ gan­nll­graven­perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. Sökan­ den anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera energi inom landet och till och från Norge. 6 § Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska orga­ nismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produk­ ter. Vid underhåll och reparation av ledningen kommer inga ke­ miska produkter att användas som kan medföra ti sk för männis­ kors hälsa och miljön. Exe mpe lvis kommer ej kreosotbehandlade stolpar att användas vid byte av stolpar. 7 § Skälighetsregeln Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglema skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. / miljökon sek\>ensbe­ skrivningen redovisas skäligheten av åtgärder och kostnader för att minska magnetfält. 8 § Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Sökanden är medveten om skadeansvars­ principen. Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagränsen.indd 31 (32) Miljökonsekvensbeskrivning ■■1 g^^j Km,,nät Källor Skriftliga källor Birka energi 2001: Kraftledningar Stockholmsringen, miljökonsekvensbeslaivning. Länsstyrelsen i Västerbottens län 2004. Kulturmiljöer a\> riksintresse, http: /Avww.ac. lst.se/lailUinnilio/rilcsintressen (hämtad 2004-03-11). Hedström, Peter, Stockholms universitet. 1994. Kraftledningar och cancerrisker - en kritisk granskning av epidemiologiska forskningsresultat. Energimyndigheten 1999. Koncession för kraftledningar mm. Hur man söker tillstånd. Länsstyrelsen i Västerbottens län och Skogsvårdsstyrelsen 2004. Samverkan för hållbar utveckling. Regionala miljömål och strategier, http: //www.ac.lst.se/files/ HHE2SSSu.pdf (hämtad 2004-03-11) IARC, Monograph, Vol 80, 2002. Flydal, Nellemann & Vistnes (red.) 2002. Rapport fra Reinprosjektet. Norges Forskningsråd. Länsstyrelsen i Västerbottens län 2005. http://www.ac.lst.se/txt/miljomal (hämtad 2005-03-28) NIEHS, 1999 NIEI IS Report on Health Effects from Exposure to PowerLine Frequency Electric and Magnetic Fields, 1999. Länsstyrelsen i Västerbottens län 1996. Miljöförutsättningar i Västerbottens län. Meddelande 4. Länsstyrelsen i Västerbottens län 1993. Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande a\> natur- och kulturmiljövärden. Meddelande 2. Oscarsson, Antoienette 2002. Kraftledningars påverkan på natun>ärden. Examensarbete MKB-centrum SLU Uppsala Rapport ET 87:1999. Storumans kommun 1990. Översiktsplan för Storumans kommun. Svenska kraftnät 2001. Miljökonsek\>ensbeskrivning, förlängning av koncession för 400 kV ledningen Kimstad-Sege-Arrie inom Kalmar län. Vägverket 2001. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Publikation 2001:22. Kartor Lantmäteriverket Fjällkartan skala 1:100 000, blad AC2, TämabyHemavan-Ammarnäs, edition 1, dec. 1999, blad AC4, FatmomakkeSaxnäs, edition 1, april 2000. Lantmäteriverket. Röda kartan, digitalt, skala 1:250 000 Lantinäteriverket. Blå kartan, digitalt, skala 1:100 000 Digitala källor Hl Övriga, till kap. 4.6, Hälsa och säkerhet A Ahlbom, N Day, M Feychting, E Roman, J Skinner, J Dockerty, M Linet, M Mc Bridge, J Michaelis, JH Olscn, T Tynes, PK Verkasalo. 2000: A pool analysis of magnetic fields and childhood leukemia. British Journal of Cancer, 83(5):692-98, September 2000. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut. 2000. Magnetfält och eventuella hälsorisker 2000. Infonnationsskrift. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut. 1996. Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare. Informationsskrift. Arbetslivsinstitutet, Kriteriegruppen för fysikaliska riskfaktorer. 1995. Magnetfält och cancer - ett kriteriedokument. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1995:13. Elforsk. 2000. El- och magnetfält. EMF-forskningen 2000. Hälsoeffekter av krajlfrek\>enla elektriska och magnetiska fält - litteraturgenomgång för år 2000. Skogsvårdsstyrelsen 2005. Skogens källa, GIS-data (hämtad 2005-03-08). Naturvårdsverket 2004. Sveriges Natura 2000-områden. http://w3.vicmetria.nu/n2k/isp/main.isp (hämtad 2004-03-09). Elforsk. 1993. När du bor eller vistas intill en större kraftledning. Informationsbroschyr. Vägverket 2004. Värdefulla vägmiljöer, Västerbottens län, Storumans kommun, http://www.vv.se/miljo/kultur/ Region%20Norr/kulturvagar/storu manskommunkulturvagar.pdf (hämtad 2004-03-11). Elsäkerhetsverket. 1996. Magnetfält - Elsäkerhets\>erkets regeringsrapport, 1996. Förlängning av koncession för 220 kV ledningen Gardikfors-norska gränsen KfcHMt Miljökonsekvensbeskrivning RALF-Rapport. 2000. Elöverkänslighet och hälsoeffekter av elektriska och magnetiska fält. Slutrapport till regeringen. S Greenland, AR Sheppard, WT Kaune, C Pool, MAKelsh, for the Childhood Leukemia-EMF Study Group. A poo/ed analysis ofmagnetic fields, wire codes, and childhood leukemia. Epidemiology, 11(6):624-, November 2000. Socialstyrelsens expertgmpp. 1995. Elektriska och magnetiska fält och hälsoeffekter. SoS-rapport 1995:1. Statens energiverk, Statens naturvårdsverk Boverket, Vattenfall, Kraftledningar i fysisk planering, PBL/NRL -underlag nr 27, 1989. Statens stralslcyddsinstitut, Förslag till Statens stralslcyddsinstitut allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Remiss, 2001. UK Childhood Cancer Study Investigators, The United Kingdom Childhood Cancer study, 1999. Elforsk. 2001. Kraftledningar - hälsa och miljö. Forsknings och kunskapsläge 2001 Infonnationsskrift. Elforsk. 2001. El- och Magnetfält. EMF-forskningen 2001. Hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält - litteraturgenomgång för år 2001. Länsstyrelsen i Västeibottens län 2002. GIS-data, Västerbottens län. National Research Council, USA. 1996. Possible Health Effects of Exposure to Residential Electric and Magnetic Fields. Rapport om NRC:s utvärdering av forskningsläget. 32 (32) J:\Uppdrag\21972003\SVK, MKB AL7s2-4 AL7s9 Storumans kommun\DOK\Slutdok\Gardikfors-norskagrånsen.indd