Det är dags för prov i Biologi

Det är dags för prov i Biologi
Datum: Torsdag 7 november
Sidor i läroboken: 6-32 samt en del av innehållet du studerat i grupparbetena om djur, växter
och svampar.
Kursen har i huvudsak behandlat följande områden:
 Vad som behövs på en planet för att det ska kunna finnas liv på den.
 Hur det kommer sig att just jorden blev så lämplig för liv.
 Vilka som är de avgörande händelserna i livets utveckling.
 Hur många människor som kan leva på jorden.
 Vilken som är planetens mest spridda djurart.
 Vilken djurart som förändrar naturen mest av alla.









Vad som är typiskt för liv.
Vad det finns för skillnader och likheter mellan celler hos olika organismer.
Vad som har gjort Carl von Linné och Charles Darwin berömda.
Vad som menas med den linneanska rangordningen.
Vad som menas med begreppet evolution
Vad som menas med en art.
Hur arternas namn är konstruerade.
Hur indelningen i riken och domäner har ändrats sedan Linnés tid.
Huvuddragen i livets utveckling.





Vad som skiljer bakterier och arkéer från andra organismer.
Varför bakterier och arkéer delas upp i två olika domäner.
Hur bakterier och arkéer skaffar sin näring.
Var bakterierna och arkéerna finns.
Hur bakterier kan vara både nyttiga och skadliga.
Grupper har redovisat sina arbeten kring djur, växter och svampar.
På labb har vi använt mikroskop för att studera mikroorganismer.
Vi har även arbetat en del med hur man gör en systematisk undersökning.
Dessutom har vi genomfört ett grupparbete. Förbered dig på följande fråga: Välj en valfri
organism som du har studerat i din grupp och förklara varför den är typisk för den grupp den
tillhör. T.ex. om du valt bläckfisk ska du förklara varför den tillhör gruppen blötdjur.
Några viktiga begrepp som berörts under kursen: Liv, biosfär, växthuseffekt, celler, art,
evolution, fotosyntes, mångfald, bioteknik m.m.
Betygskriterier:
E
Eleven har grundläggande
kunskaper om biologiska
sammanhang och visar det
genom att ge exempel på
och beskriva dessa med viss
användning av biologins
begrepp.
C
Eleven har goda kunskaper
om biologiska sammanhang
och visar det genom att
förklara och visa på enkla
samband inom dessa med
relativt god användning av
biologins begrepp.
A
Eleven har mycket goda
kunskaper om biologiska
sammanhang och visar det
genom att förklara och visa
på enkla samband inom dessa
och något gemensamt drag
med god användning av
biologins begrepp.
Eleven för enkla och till
viss del underbyggda
resonemang.
Eleven för utvecklade och
underbyggda resonemang.
Eleven för välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang
Dessutom berättar eleven om
livets utveckling och ger
exempel på organismers
anpassningar till olika
livsmiljöer.
Dessutom berättar eleven om
livets utveckling och visar
på samband kring
organismers anpassningar till
olika livsmiljöer.
Dessutom berättar eleven om
livets utveckling och visar på
mönster i organismers
anpassningar till olika
livsmiljöer.
Eleven kan också berätta om
några naturvetenskapliga
upptäckter och deras
betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan också berätta om
några naturvetenskapliga
upptäckter och deras
betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan också berätta om
några naturvetenskapliga
upptäckter och deras
betydelse för människors
levnadsvillkor.
Exempel på bedömning av tre olika svar på frågan: Vad innebär fotosyntesen?
E
Utan fotosyntesen skulle det
inte finna något syre och då
skulle det inte finnas några
djur och inga människor.
C
I fotosyntesen omvandlar
växterna koldioxid, vatten
och solenergi till socker och
syre.
De första organismerna på
jorden som kunde genomföra
fotosyntesen på jorden var
cyanobakterierna. Vi har
dessa blågröna alger att tacka
för att det finns syre på
jorden.
A
Energin som finns på jorden
kommer i första hand från
solen. De arter som har
klorofyllkorn i sina celler kan
omvandla (fotosyntes-sätta
samman ljus) energin som
finns i ljuset från solen till
energirika sockerarter.
Växter och vissa bakterier
kan utnyttja energin i
solstrålarna.
Processen ser ut enligt
följande: CO2+ H2O +
(sol)energi Energirika
sockerarter + O2
Under de första två miljarder
åren i jordens historia fanns
inget syre i atmosfären.
Därefter uppstod en ny art i
haven, troligen genom en
mutation. Cyanobakterien,
som med sina klorofyllkorn
kunde tillverka näring,
energirika sockerarter, med
hjälp av fotosyntesen. Syret
som skapas i denna process
är mer av en biprodukt för
bakterien. Syret som spreds i
atmosfären skapade
förutsättningar för nya arter
som genom evolutionen har
lett till den mångfald vi ser
idag.
Cyanobakterierna står
fortfarande för merparten av
det syre som produceras på
jorden.