5<kBergvesenet
Rapportarkivet
Postboks 3021, 7002 Trondheim
Bergvesenet rapport nr
Intern Journal nr
Internt arkiv nr
Rapport lokalisering
BV 1916
Kommer fra „arkiv
Gradering
Trondheim
Ekstern rapport nr
Oversendt
fra
Fortrolig pga
Fortrolig fra dato:
Tittel
Elektriska
undersøkningar
Løkken Verk, 10.10 - 17.12 1926
Forfatter
Bedrift
Dato
28.12 1926
Kommune
Fylke
Meldal
Sør Trøndelag
Fagområde
Bergdistrikt
-
Eåstorhype
Malm/metall
Sammendrag
1: 50 000 kartblad
Trondheimske
Dokument type
Geofysikk
Forekomster
Løkken
Emneord
Elektrisk
Verk
Malmletning
A/B
1: 250 000 kartblad
TEB
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
THE
ELECTRICAL
STOCKHOLM
MALMLETNING
PROSPECTING
COMPANY
SWEDEN
AKT1EBOLAGET
ELEKTR1SK
MALMLETN1NG
PAS.
Utlåtande
6ver elektriskaundersökningar,utförda under tiden 10 oktober 17 december 1926, fdr Orkla Grubeaktiebola, Lökken Verk.
På uppdrag av Orkla Grubeaktiebolagha vi under tiden
10 okt, - 17 dec. utfört elektriskaundersdkningarinom anvisade
områden i trakten av Ldkken, nåm1igenunder tiden 10 - 28 okt.
omkrIngAmots koppargruva,29 okt, - 8 dec. ett omxåde mellan Hdidals gruva och Lökken, samt 8 dec.
17 dee. en förberedandeunder-
sdkning aver Hovedgrubensfortsåttningåt vaster.
1. Området omkrin Åmots ko ar ruva.
Upegift.
Den förelagdauppgiften var att medelst våra elektriska
söka inom ifrågavarandeområde lokaliserasulmalmletningsmetoder
fidmalmer.
Geolo iska och elektriskafdrutsåttninar.
De brutna malmerna inom området ha utgjorts av hagprooentiga svavelkismalmer,delvis med hdg kopparhalt.Samtliga malmer
ligga direkt i de till Bymarksgruppenharande grdnstenarna.De ha
mestadelstypisk klumpformmed den största dimensionen i någon
riktninguppgående till c:a 30 m.
Inom området finnes ingen annan
bergart, som kan tånkas spela någon roll ur elektrisksynpunkt,ån
malmerna.
Pdr belysandeav malmernaselektriskaegenskaperåro en
serie stuffer undersaktamcd av2eendepå den elektriskalednings-
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
28/12
MALMLETNING
PAG.
Z
farmåsanå vårt laboratorium
i Stockholm. I sambanddarmedprovades
aven ett i kisgruvanupptrådandestarktsyrsattvatten,som mbjligen
skullekunnahava inflytande.
Gruppering
Finkornigkismalm
God ledare
Ou-rikkismalm
God ledare
Grovkornig,fattigkismalm Blandningav battreoch
samreledandepartier
(500-1000 ohm/cm3)
Lbening(gruvvatten)
kotstånd
ohm/cm3
5-8
6,5
5000
610
Undersbkni ens utfbrande.
Då malmernakunnaupptradapraktiskttagetpå vilketdjup
som helstoch av vårametoderden elektromagnetiska
metodeni allmanhettordenå stbrstadjupet,valdesdennametod.farundersbkning
av området.
över områdetutladesen baslinje,frånvilkenprofillinjer
utstakedes,vilkamed hansyntillmalmernassmå dimensioner
ladespå
ett avståndav 25 meter frånvarandra.Linjernautmarktesmed pålar
på var 50:demeter.Det så uppkomnarutnatetstraoktesig bver ett
områdeav 800 meterslangdoch upp till400 metersbredd,inom vi1ket områdetsaamtligagruvoroch skårpbefunnosig. Linjernasoch
pålarnasbeteckning,
avensombelagenheten
av ovannimndagruvoroch
skarp,framgåav bifogadekarta1.
Utefterprofillinjerna
uppmattesdet elektromagnetiska
faltetvar 10:demeter.
Matningensresultat.
Resultatetav matningenomkringAmotskoppargruva
måste i
det storahela ansesvaraav negativart.
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
28 /12
MALMLETNING
PAS
3.
över koppargruvanhar en mycket svag anomali påvisats,som
dock sannoliktharledes av ett gruvvattenliknandedet undersdkta
vattnet från 21sgruvan.
Vi ha emellertidå kartan medelst streckningmarkerat en
indikationå linje 100 omkring punkt 185, som lokaliseratsav de
dock mycket svaga stdrningarvi erhållit.
Ehuru sålunda inom området några rikare malmer nappeligen
torde finnas vid och i Sheten
av jordytan,utesluter resnitatet
dock ej tillvaronav malm på något större djup, till vilket man på
grund av malmernasringa langdutstrackningej kan nå, och fbr vilkas
uppdagandeandra skarpningsmetodermåste tillgripas.
2. Området mellan Hbidal och Lakken.
Uppgift.
Den har fdrelagdauppgiften var att följa det malmfdrande
stråket från Hdida1 mot LOkken och inom området om mbjligt lokelisera nya sulfidmalmer.
Geolo iska ooh e ektriska fbrutsåttninar.
Hbidalsområdetuppbygges till huvudaak av granstensbaddar
och grbnstensderivattillhdrandeBymarkagruppen.Mellan dessa baddar
upptradabergarterav bevisligensedimentartursprung, namligen skiffrar, jarnhaltigardda kvartsiter ("jaspis"),konglomeratersamt
-
"svartberg"och "vaskis".Dessutom upptråda yngre eruptiv, bvertvarande lagerserien. Svartbergetar en svart, skiffrigbergart, bestå_
ende av magnetit och stilpnomelan;vaskisenkan anses vara svartberg
med stor kishalt. Båda dessa sista bergarter förekompla
i.form av tunna,
i falt ofta synnerligenuthålliga lager, i stort strykande
V till
OSt5-VBIT och med en stupningav 45- 700 åt norr. Ekvivalentmed vaa-
kisen fdrekomma lager rika på magnetkis,
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
28/12
MALMLETNING
PAG
4•
Den malm, som brutits i Haidal, ar bunden till dessa sedimentara bergarter,ehuru den anses vara av magmatisktursprung.På
malmgeologiensnuvarandeståndpunktaro inga sakra kanneteckenfbr
handen, som kunna anses vara indicierpå malm inom sådana områden,
som Hbidal representerar.Malmen kan alltså tånkas farekommaantingen
tillsammansmed vaskisen eller svartbergeteller i kvartsiten,skild
från de förra.
De bergarter,som spela roll ur elektrisksynpunkt,äro,
fdrutommalmen, vaskis, magnetkis och svartberg.Nedanståendetabell
visar dessa bergarterselektriskaledningsmotstånd.Annarkas bdr
dook, att stuffernafrån Hdidals gruva voro betydligt grovkornigare
till strukturenan malm från genomsnittstypenav såval hot som Ibkken. Troligenvar aven Hdidalsmalmeni allmanhet finkornigarean
dessa stuffer, ehuru några dylika kisstyckenej kunde återfinnaspå
varpen. Hdidalsmalmensledningsmotståndtorde av dessa grunder ligga
under de nedan angivna talen. Kismalmen från "11:askarpet" år tagen
i ett skarp belaget i backsluttningenåt norr bakom sportstuganvid
Höidal. Malmen i skarpet var av Lbkkentyp.Vid matning över detsamma
erhblls emellertidinga som helst indikationer,.varfir
det sannolikt
rart sig om en helt liten klump.
Gruppering
Motstånd
ohm/em3
Finkornig,fattigkismalm,
Hdidal
God ledare
50
Kismalm med bgonstruktur,
G:la Hbidal
God ledare
45
Xismalm, N:a skarpet
God ledare
50
Vaskis 1.
God ledare
15
Vinkelrattskiffrigheten25
Vaskis 2.
God ledare
15
Vinkelrattskiffrigheten35
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
28/12
MALAILETNING
P•13.
S.
Motstånd
Gruppering
ohm/cm3
SvartbergLedare430
Vinkelrattskiffrigheten430
I.
MagnetkisGod
ledare,Magnetkisyta
skiktad med0.4
oledare
Det framgårharav, att utom malmen aven vaskis, magnetkis
och svartbergaro ledare.Den första delen av uppgiften,att f5lja
det malmfarandestråket, ar sålunda latt lUst. dtt daremot ur de
erhållna indikationernaslå ut alla, som harr5ra av de vardelbsa
ledarna, torde på den elektriskamalmletningensnuvarandeståndpunkt
endast i vissa markerade fall vara mUjligt. Gravningaroch eventuella
borrningartorde sålunda i detta fall vara n3dvandigakomplementtill
undersökningenav Raidalsfaltet.
Matnin ens utförande.
Over områdetutstakadesprofillinjervar 50:de meter från
tvennebaslinjer.Den ena basen strackersig från en punkt belagen
300 m.
om Nya Röidals gruva (punkt0), 1250 m. åt V till punkt 1250.
Den andra basen, vars fbrsta punkt ar 1300 och som strackersig till
2150, ar vriden 4 1/2° i förhållandetill den f5rra. Det så uppkomna
rutsystemetframgårav karta 2. Profillinjernaslangd har tagits så
stor, att det malmförandestråket 5vertvarats.
Området ar i sin helhet rekognosceratmed observationer
var 10:de meter. Området 950 - 2150 ar sedermeraaven detaljmatti
avsikt att narmare bestamma laget av förekomrandeledares liggvaggsgrans.
Resultat.
Av karta 2 över H5idalsomxådetframgå alla funna indikationer.De med siffrorbetecknadearo sådana indikationer,som med
detaljmatningnoga bestamts till sitt lapa i fUrhållandetill bas-
AKT1EBOLAGET
ELEKTR1SK
MALMLETNING
28/12..p.a. 6.
linjen, varvid siffranantyder avståndetutefter profillinjenfrån
basen till indikationen. Inom de enbart rekognosceradeområdena
kan låget ej nårmarebeståmmas ån på 5 å 10 meter når. På kartan
äro dessa indikationerbetecknade enbart med en punkt.
Malmerna i Haidal ha ej haft sårdelesator langdutstrackning i falt.
Det var darfdr tydligt,att de myoket långa indikatio-
nerna harrarde av andra ledare ån den sakta malmen. Pdr att utrdna
detta skårptespå ett antal stållen far att konstateraorsaken till
indikationerna.Dessa skårpningararo inlagdapå karta 2 ooh numrerade.
Skårpning1. Linje 1050/90 - 95. Jorddjupetvar för stort, varfdr
fast berg aldrig uppnåddes.
Skårpning2. Linje 1100/65 - 70. Skarpningenvisade kvartsit samt
ett lager svartbergmed vaakis.
Skarpning3. Linje 1150/64 - 71. Skårpningenvisade en granstensekiffer, som på en bredd av o:a 1 m. hdll magnetkis
form av impregnationoch som sammanhangandelager, liknande vaskisen.
Skarpning4. Linje 1600/199 - 201. Skarpningenvisade ett lager
magnetkisav samma utseende som n:o 3.
Skårpning5. Mellan 1900 och 1950/165 - 170. Skårpningenvisade ett
vaskislager.
Skårpning6. Iinje 2100/250. I skårpningenanstod en starkt sUndervittrad,rostig skiffer, av vilken inga friska stycken
kunde erhållaa.Det torde dArfdr med starsta sannolikhet vara vaskis.
SkArpning7. Linje 2150/230 - 235. Ett vaskislagerframkom.
Utom dessa skårpningarfinnas en del naturligablottningar
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
28/12
MALMLETNING
pAG.
7.
och åldre skårpningarpå de erhållna indikationerna.
Sålunda arstår på linje 1850/237 en starkt sbndervittrad
veskisgång,överensståmmandemed vår indikation237 på denna linje.
Å linje 1650/156 anstår aven en sbndervittradvaskisgång,
bverensståmmandemed vår indikation162 på samna linje. Genom furvittringenår lagret sannoliktej ledande fbrrån på något djup under
jordytan,varfbr sekundårstrbmmenår fbrskjutenfrån utgåendli
stupningsriktningen.
I den lilla backravinenå linje 1500/200 - 250 anstår åven
ett mycket tunnt lager vaskis, tydligenmotsvarandeindikationerna
1450/220 och 1550/234.
Slutligen framtråderindikationen1050/128 - 1250/148 i
ett antal skårpningaroch naturligablottningarpå Rauhaugen, vilka
eamtliga visa vaskis.
En stor del av de framkomnaindikationernaha sålunda redan visat sig vara ledare utan ekonomiskbetydelse.Av fbrut anfUrda skal torde samtligadessa indikationeråven på andra punkter av
desammahårrara av vaskis. Då malmerna I Lökken upptråda till synee
fullståndigtregellbsti de av kvartsit,skiffrar och svartberguppbyggda zonerna,fareliggerdook den mbjligheten,att malm av bryt-
vardbeskaffenhetfinnes i de ej kontrolleradeindikationernaliksom
åven på andra stållen i de kontrollerade.
3. Fdrberedandeundersbkningbver
Hoved rubens fortsättnin.
Uppgift.
Vår uppgift I detta fall var att sbka konstatera,huruvida
Hovedmalmenhar en fortsåttningvåster om de västligastediamantborrhålen, dår en stbrningszonpåvisats,vars inverkanpå malmens ut-
AKTIEBOLAGET
MALMLETNING
ELEKTRISK
28/12
PAa
8.
strackningej ar kand.
Geolo iska och elektriskaförutsattni ar.
Våsterut från Wallenbergssohakt ar Hovedgrubenamalm
påvisad med 15 st. diamantborrhålpå en stracka av 1 km. De harvid
gjorda geologiskaiakttagelserna,som spela roll vid en geoelektrisk
undersakning,kunna sammanfattaspå följandepunkter.
Malmens faltstupningar mycket flack, varigenomavståndetfrån
jordytantill malmen ej fareternågon avsevard akning åt vaster.
Malmen ligger i vast1igasteborrhåletpå 390 meters djup.
På sidorna av malmen, vars sidostupningåt våster narmar sig
00, finnas inga vaskisgångarsåsom fallet varit med malmen
Indien.Malmen torde sålunda ej vara omgiven av några starande
ledare.
Det vaster om Pagerli anståendegabbromassivetsliggandesanker
sig åt vaster och liRger i de sista borrhålen tatt ovanfarmalmen. Man behaver alltså ej befara störande ledare ovanför malmen.
Malmen bibehållersin kvalitet och darmed sin goda ledningsfarinåga.
Matnin ens utfarande.
Par att konstatera,om en ledare fortsattervaster om de
vastligastediamantborrhålenpå ett djup av 400 meter, vidtogs den
anordning,som framgårav karta 3. En kabel utlades från Wallenbergs
schakt,som kartan visar. Den ena anden koppladessamman med malmen
I tvarslag 10 v/340, den andra anden jordadesi en myr 2 km. vasterut.
Det elektromagnetiskafaltetsriktning och intensitetumpmattes utefter en linje utgående från triangelpunktenvid dynamithuset och slutande i Björnli. Iinjen gick i omedelbarnarhet av diamantborrhålen73, 74, 75 och 78.
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
_211/12
MALMLETNING
pmh.
9,
På grund av ogynnsammavåderleksfarhållanden
kunde måt-
ningen ej fullfaljasmed de planeradeprofillinjernavåsterut.
Resultat.
Av den uppmåtta linjen framgåremellertidfaljande:
Huvudmassanav strammen går på stort djup.
Det elektromagnetiskefåltetslutning utefter profillinjen
tyder på en stramkoncentrationpå det stålle, dar malmen år
belågen.
Par uppmAtningav faltets intensitetlampar sig vår kompeneatormetodbåttre ån 2-ramsmåtning.
Sedan dessa erfarenhetermed avseendepå strammarnasfarlopp mellan jordningspunkterna
samt på den instrumentellautrustningen gjorts, rekommenderasett fullfaljandeav undersakningen
den inslagna riktningen.
Sammanfattni .
Den i Imot erhållna indikationenanse vi vara så svag, att
vi kunna tillrådablottningsarbeteå densamnaendast under farutsåttning,att sådant arbete kan utfaras utan alltför stor kostnad.
BetraffandeHaidalsområdettillrådavi vidare blottningsarbeten å de angivna indikationernafar fullfaljandeav unders5kningsarbetenainom denna del av Lakkendistriktet.
På grund av de erfarenhetervi fått av de nu avslutade
måtningarnatorde en eventuelltfortsattundersakningav det malmfarandestråkets fortsåttningfrån Haidal åt öster låmpligastfar
tids sparandeutfaras endast som rekognoseeringav stråket,med
detaljmåtningarbegrånsadetill sådana områden,dår blottningsarbeten åro farenademed starre svårigheter,såsom myrmark o.s.v., var-
AKTIEBOLAGET
ELEKTRISK
MALMLETNING
.10 .
efterblottningaroch eventuelltborrningarfå utgöraundersakningens sistaled.
åt
fortsåttning
måtningenåverHovedgrubens
Betraffande
våstertordedennaha utsikteratt låmnaett gynnsamtresultat,
rörandestrammarnasfårloppmellan
sedanovannåmndaerfarenheter
utrustningen
na rårandeden instrumentella
jordningspunktersamt
i den inslagnariktningen
gjorte,varfaren vidareundersökning
rekommenderas.
Stockholmden 28 december1926.
IIALITLETIMO
14111.
ELEKTRISK
-
3 kartor
-1.B. L-7..LÆ 7 ElsÆ
71 z
r
tr.
0
A 1±11107 6A7iIL21/
77/1
S.k
„, ,
47-JSet
ei
7Z.S
C)S t a z Z
07
3,2J7e,
120/
100/
-200
sna
22
:•.:(
.ELEXTRISK
7ek
NALMLE77AUNG
t
t
omrdcle
fid/DAL
FN
under,fikt
z.
; L OKKEN
...stockhoh»
37,,k
SJN
Sro,
/ : eaeo
12.,
2
•
7)
o
»
o
o
n
o n.
o'soo
Oier
o
062
int
ert
wagtjern
To.sertkv
and.
splemaniehat
A.13
fv-Azivzsre
.nrirrnisfr
'c3>'.tc,"e
d an
de
elek
rz'sÆ
Stockha.7777
fl7z
-
