Medicinska och ekonomiska
konsekvenser av
antibiotikaresistens
MRSA -världen
• Rapporter fr. Wales/USA:
– S aureus-bakteriemier: 50 % är MRSA!
• MRSA ofta multiresistenta→vankomycin enda
alternativet
• Då MRSA endemiskt→ändrad empirisk terapi
(isoxzolylpc→vankomycin) →↑ risk för
selektion/spridning av VRE →↑ risk för MRSA
förvärvar vankomycin-resistensgen→
selektion/spridning av VRSA
MRSA-Sverige
• Utbrott på och utanför sjukhus
• Hittills endast enstaka allvarliga infektioner
• Däremot: stor andel KNS på svenska sjukhus
(ssk intensivvårdsavd) förvärvat multiresistens
utom för vankomycin→ ökad empirisk
användning av vankomycin→ ökade kostnader
• (Ex Lund: 50-80 % MRSE beroende på typ av
avdelning)
Effekter av antibiotikaresistens
Holmberg et.al.Rev.Inf.Dis 1987; 9:1065-78
• 175 publ studier och CDC-rapporter om utbrott
av bakteriella infektioner mellan 1971 och 1980
• Jämförde kliniska data och kostnader för
infektioner orsakade av känsliga respektive
resistenta bakterier
• Diverse olika bakterier, ffa G- och S aureus
Effekter av antibiotikaresistens
Holmberg et.al. Rev.Inf.Dis 1987;9:1065-78
• Pat infekterade med resistenta bakterier hade i
genomsnitt 2 ggr
– Förlängd sjukhusvistelse
– Ökad mortalitet
– Ökat behov av sjukhusvård
• Dessutom innebar infektion med resistenta bakterier
högre kostnader
• Ofta små studier, ofta dåligt justerade för confounders
Inadekvat empirisk antibiotikabeh.
• > 600 IVA-vårdade pat med nosokomiala/samhällsförvärvade infektioner
• 26 % fick inadekvat empirisk ab-beh
• > 2 ggr högre mortalitet för pat som fått inadekvat beh
• Logistisk regression → inadekvat ab-beh var den
viktigaste bidragande orsaken till mortalitet
• Främsta anledningen till inadekvat ab-beh. var infektion
med resistent stam
• Liknande resultat då studerat IVA-vårdade pat med
bakteriemi
Kollef et al, Chest 1999;115:462-74
Ibrahim et al, Chest 2000;118:146-55
Valles et al, Chest 2003;123:1615-24
Mortalitet-MRSA bakteriemi
• 1990-2003: flertal publ. studier av mortalitet i
MRSA/MSSA bakteriemi
• Fortfarande ofta ganska små studier
• Matchning/justering för confounders på många olika sätt
• Vissa→inga skillnader, men flertal→1,5-3 ggr ökad
mortalitet pga bakteriemi orsakad av MRSA
• 2 meta-analyser (9 resp. 31 studier): både poolade
resultat och analys av subgrupper→ ca. 2 ggr högre
mortalitet pga bakteriemi orsakad av MRSA
Whitby et al, Med J Aust 2001;175:264-7
Cosgrove et al, Clin Infect Dis 2003;36:53-9
Mortalitet-MRSA
Crowcroft et al, BMJ, 325: 1390-1
• England/Wales-studie av dödsbevis:
– Antal dödsbevis där infektion med S aureus
angavs som den primära dödsorsaken ökat
1993-1998
– Infektion med MRSA stod för hela ökningen
Räkneexempel mortalitet S aureusbakteriemi, Sverige
• Förutsättningar:
•
•
•
•
•
Ca 1800 S aureus bakteriemier/år
Konstant incidens S aureus bakteriemier
20 % mortalitet
A) Dagens läge 0 % MRSA
B) Vid 50 % MRSA
• a) 0,2*1800=360 dödsfall/år
• b) 0,2*900+0,4*900=540 dödsfall/år
Dvs. 180 extra dödsfall orsakade av MRSA/år
Varför ökad mortalitet av MRSA ”i sig”?
• Inga hållpunkter för att MRSA i sig själva är mer
virulenta än MSSA.
• Vankomycin ej lika effektivt stafylokockmedel
som isoxazolylpc. Studier visat sämre
utläkning/ökad mortalitet hos vankomycinbehandlade pat med allvarliga S
aureusinfektioner.
• Inadekvat empirisk antibiotikabehandling.
Kostnader-komponenter
A) Patientrelaterade
• Dyrare antibiotikabehandling
– Dyrare preparat, kombinationsbehandling
• Förlängd vårdtid
• ↑ behov av IVA-vård, kirurgi, eftervård på institution
mm
• Uteblivna/fördröjda behandlingsresultat
• ↑ kostnader för odlingar och resistensbestämning
Kostnader-komponenter
B) Kostnader för att begränsa spridning
•
•
•
•
Isolering
Smittspårning
Stängda vårdavdelningar/vårdplatser
Ökade vårdhygienresusrser
Exempel på ökade kostnader
• Sjukhus USA: 4 000 US dollar dyrare att
behandla EN MRSA-bakteriemi jmf motsv.
MSSA pga ↑vårdtid, dyrare antibiotika, isolering
• Engelskt räkneexempel, sjukhus: ökad empirisk
vankomycin-användning pga hög frekvens
MRSA→ fördubbla sjukhusets
antibiotikabudget
• USA: Kostnader för åtgärder vid ett
sjukhusutbrott med MRSA= halva kostnaden
för att behandla EN MRSA-bakteriemi
Perspektiv
• Sjukhusperspektivet av hälso- och
sjukvårds-konsekvenser av antibiotikaresistens-endast en del av problemet:
– Vård av pat på sjukhem, rehabkliniker,
äldreboenden
– Infektioner som behandlas i öppen vård
– Konsekvenser för samhället i form av
sjukskrivningar, bortfall av arbetskraft etc.
Sammanfattning
• Finns tillräckligt med dokumentation på att
antibiotikaresistens leder till ökad mortalitet och
ökade kostnader
• Därför i Sverige lönsamt att vidta alla tänkbara
åtgärder i och utanför sjukvården för att
förhindra en utveckling mot den situation med
resistenta bakterier som redan råder i många
andra länder idag
