Handlingsplan- Våld i nära relationer
(förslag)
2013-04-22
2013-04-22
1 (12)
Innehåll
1.
INLEDNING ........................................................................................................ 2
2.
BAKGRUND ....................................................................................................... 2
3.
SYFTE .................................................................................................................. 2
4.
DEFINITIONER .................................................................................................. 2
VÅLD ........................................................................................................................... 2
NÄRA RELATION ...................................................................................................... 3
4.1.
Olika typer av våld ....................................................................................... 3
4.2.
Särskilt utsatta grupper ................................................................................. 4
5.
KONSEKVENSER AV VÅLD I NÄRA RELATION ........................................ 5
6.
SOCIALNÄMNDENS ANSVAR ....................................................................... 6
6.1.
Hantering av skyddade personuppgifter ....................................................... 6
6.2.
Barnperspektivet ........................................................................................... 6
7.
BEFINTLIGA RESURSER ................................................................................. 8
7.1.
Kvinnofridssamordnare ................................................................................ 8
7.2.
Familjevåldshandläggare .............................................................................. 8
7.3.
Familjevåldsmottagningen ........................................................................... 8
7.4.
Hedersnätverket ............................................................................................ 8
7.5.
Järfällas nätverk ............................................................................................ 9
7.6.
Nätverket för relationsvåld i nordvästkommunerna ..................................... 9
7.7.
SKL:s kvinnofridsnätverk ............................................................................ 9
8.
MÅL MED DENNA HANDLINGSPLAN ......................................................... 9
9. KARTLÄGGNING AV VÅLDSUTSATTA OCH BARN SOM BEVITTNAT
VÅLD ........................................................................................................................... 9
10. INFORMATION .................................................................................................. 9
11. SAMVERKAN INTERNT OCH EXTERNT .................................................... 10
12. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH ANSVAR FÖR KONTROLL .... 10
13. KUNSKAP- OCH KOMPETENSUTVECKLING............................................ 10
13.1. Utbildningsplan .......................................................................................... 10
14. UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETERNA ............... 11
2013-04-22
1.
2 (12)
INLEDNING
Av regeringens skrivelse 2007/08:39 framgår att våld i nära relationer ska vara ett
högt prioriterat område. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas
för våld och övergrepp. Våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtyck
betonas i denna skrivelse. Det är statens och kommunernas ansvar att tillgodose de
våldsutsattas behov av stöd och skydd.
2.
BAKGRUND
Förslaget på handlingsplanen utgår ifrån Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta samt barn som bevittnat våld (SOSFS:2009:22). I
dessa allmänna råd finns förslag på utformning av en handlingsplan som kontinuerligt ska följas upp och revideras. Handlingsplanen kommer att på en övergripande
nivå redogöra för arbetets mål. Senare kommer även lokala checklistor och rutiner att
utformas i kommunen för att utgöra ett stöd i arbetet med våldsutsatta och barn som
bevittnat våld.
Handlingsplanen utgår även ifrån Socialstyrelsens handbok ”VÅLD- Handbok om
socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”. Den
ska även fungera som stöd för kommunens arbete med våld i nära relationer.
3.
SYFTE
Socialstyrelsen fick i uppdrag, 2007 att effektivisera kommunernas arbete mot könsrelaterat våld. Arbetet skulle bli mer målinriktat, strukturerat och samordnat. Målet är
att alla våldsutsatta och barn som lever med våld ska få stöd och hjälp oavsett i vilken kommun de bor. Genom utvärderingar och tillsyn har man konstaterat att det
föreligger skillnader i vilken hjälp våldsutsatta och deras barn kan få beroende på
vart de bor. Orsaken är brist på rutiner och riktlinjer i det vardagliga arbetet och
kommunerna behöver ha uppföljningsbara mål, öka kunskapen om förekomst av våld
samt kompetenshöjande insatser för personal. Genom föreliggande dokument, Järfälla kommuns handlingsplan och lokalt utarbetade rutiner vill Järfälla kommun utveckla, förstärka och tydliggöra målen för arbetet med våld i nära relationer.
4.
DEFINITIONER
Våld
”Varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar,
smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller
att avstå ifrån att göra något den vill” (Per Isdal, leg. Psykolog, Alternativ till Vold i
Norge)1
FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1993:
”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk
skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”
1
För mer information om verksamheten se: www.atv-stiftelsen.no
2013-04-22
3 (12)
Nära relation
I Socialstyrelsens slutrapport från en nationell tillsyn om våldsutsatta kvinnor och
barn som bevittnat våld, 2009, finns följande definition:
”Uttrycket ”våld i nära relation” har samma innebörd som ”våld av närstående”,
det vill säga våld som utövas mot en individ av en närstående person.
För att en person ska betraktas som närstående ska det finnas eller ha funnits
en nära och förtroendefull relation mellan honom eller henne och den
som utsätts för brottet. Makar och sambor räknas alltså som närstående, men
begreppet kan även omfatta pojk- och flickvänner som en person har ett mer
fast och varaktigt förhållande med, föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar
och fastrar, farbröder och morbröder, syskon, barn och barnbarn. Bedömningen
ska göras utifrån familje- och levnadsförhållandena i det enskilda
fallet.”
4.1.
Olika typer av våld
Våld kan indelas i flera olika undergrupper:
Fysiskt våld handlar om användandet av varje form av fysisk makt som till exempel
slag, sparkar, knuffar, att hålla fast, nypa, skaka, bruk av vapen eller tillhyggen.
Olika former av fysiska övergrepp är oftast det vi relaterar till då vi talar om våld
generellt. Fysiskt våld ger många gånger upphov till synliga skador- blåmärken, sår,
riv/bitskador- varför denna typ av våld är något vi starkt kan beröras av och visuellt
kan förstå har ägt rum.
Psykiskt våld handlar om att skada, skrämma eller kränka på alla sätt som inte är
direkt fysiskt till sin natur. Det kan ge sig uttryck genom exempelvis direkta hot,
indirekta hot, förödmjukande beteende, kontroll, utagerande svartsjuka samt isolering. Psykiskt våld är den vanligaste formen av övergrepp inom ramen för våld i nära
relationer. Psykiskt våld förekommer dock nästan alltid i samband med övriga våldsformer.
Sexuellt våld är handlingar som riktar sig mot en annan persons sexualitet. Detta kan
innebära sexuella trakasserier, kränkningar och hot. Det kan handla om tvång och
ibland ”tjat” om att få sexuella handlingar utförda mot en persons vilja. Det sexuella
våldet är kanske den mest nedbrytande formen av våld då den drabbar en persons
mest privata och sårbara livsutrymme.
Materiellt våld är alla handlingar som riktas mot ting eller föremål som genom detta
verkar skrämmande eller kränkande och påverkar andra att göra något mot sin vilja
eller avstå från att göra något den vill. Det kan handla om att till exempel slå sönder
möbler, krossa eller kasta saker som har betydelse för den drabbade. Det är inte
ovanligt att mobiltelefoner och/eller datorer blir föremål för förstörelse vilket förmodligen kan härledas till dess kommunicerande funktion. Man hindras därigenom
att hålla eller ta kontakt med utomstående/andra närstående.
Ekonomiskt våld kan innebära att en person skaffar sig tillträde och åtkomst till den
drabbades bankkonton eller på annat sätt tar kontroll över ekonomin mot personens
vilja.
Det kan även innebära att en person säljer tillgångar som tillhör den andre, att man
ingår avtal och köper föremål i den andres namn eller att man förmår den drabbade
att ta lån och krediter trots att han/hon inte vill medverka till detta.
2013-04-22
4 (12)
Ekonomiskt våld kan även innebära att en person utan inkomster eller tillgångar nekas ekonomiskt stöd för sin livsföring- mat, kläder etc.- av sin partner.
Latent våld är våld som fungerar i kraft av sin inneboende möjlighet. Latent våld är
våld som ”ligger i luften”, våld som kan komma att ske om den utsatte gör, beter sig
eller säger något ”fel”. Det latenta våldet utgår ifrån tidigare våldshändelser och är en
rationell upplevelse av att det kan komma att ske igen. Personer som utsätts för latent
våld lever ofta med en hög nivå av stress eftersom man är upptagen med att bedöma
situationer, kroppsspråk och humör. Vidare söker man finna strategier för att anpassa
sig och för att hindra att våld uppstår. Under den latenta fasen kan även det omvända
ske, det vill säga den våldsutsatta ser till att aktivera s.k. ”triggers” hos personen som
använder våld för att utlösa en våldssituation. På så sätt tar den våldsutsatta ”kontroll” över situationen och kan efter våldshändelsen gå in i en lugnare fas.
4.2.
Särskilt utsatta grupper
Särskilt utsatta personer har ofta sämre möjligheter att ta sig ur en våldsam relation
eller att söka hjälp och stöd. Individer i dessa grupper har oftare en starkare beroendeställning gentemot sina närstående.
Kvinnor/män med funktionsnedsättning är särskilt utsatta. I och med att de har en
funktionsnedsättning gör dem mer beroende av andra. Ju mer omfattande funktionsnedsättningen är desto mer ökar risken för olika typer av övergrepp. Livsvillkoren för
personer med funktionsnedsättning ser annorlunda ut än för andra generellt, högre
arbetslöshet, sämre ekonomi, svagare nätverk, vilket påverkar deras möjligheter att
synliggöra sig och sina behov. År 2007 konstaterar Handu (Handikappolitiska Utredningsinstitutet) i en enkätundersökning, där drygt 1 000 kvinnor med någon form
av rörelse eller synnedsättning tillfrågades, att var tredje (33 procent) kvinna har erfarenhet av hot, våld eller sexuella trakasserier av män.
Äldre personer som utsätts för våld söker sällan hjälp eller gör någon polisanmälan.
Det finns därmed ett stort mörkertal. Det finns en rad definitioner av vad som menas
med våld mot äldre. Ofta används begrepp som övergrepp, vanvård, missförhållanden, försummelse, kränkningar eller inadekvat vård för att benämna det våld som
äldre personer utsätts för (WHO 2002, Nationellt Kvinnofridsråd 2002,
Lach & Pillemer 1995, 2004) Att äldre personer är hänvisade till hemmet försvårar
att våldet upptäcks. Hemmet osynliggör våldet.
Missbrukande våldsutsatta. Det är inte ovanligt att personer i missbruk utsätts för
våld. De undersökningar som gjorts de senaste åren visar att ungefär 90 procent
drabbats någon gång i livet och att cirka 75 procent gjort det de senaste månaderna
eller året.
Missbrukande våldsutsatta drar sig ofta för att söka hjälp av rädsla för att få ett föraktfullt bemötande hos myndigheterna. Många gånger ses de främst som missbrukare
som får skylla sig själva, snarare än som offer för våld. Missbrukaren upplever att
han/hon har en låg status både i sina egna och i andras ögon. Om personen har barn
finns en rädsla för att barnen ska omhändertas om det kommer fram att det finns alkohol eller andra droger med i bilden.
Hedersrelaterat våld och förtryck utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild mot en enskild i en parrelation och att det grövsta våldet i regel är välplanerat, ibland kollektivt utövat och att
2013-04-22
5 (12)
både kvinnor och män kan utsättas. Hedersrelaterat våld handlar i många fall om hot
som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den
som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå
det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.
Det är viktigt att man gör noggranna riskbedömningar i dessa ärenden och de utsatta
kan vara i behov av stort stöd och hjälp då de ibland helt saknar stöd från familj och
släkt.
Samkönat partnervåld definieras som homosexuella, bisexuella eller
transpersoner som utsätts för psykiskt-, fysiskt- eller sexuellt våld av sin
partner. Brist på kunskap om våld i samkönade relationer inom socialtjänst leder till
att våldet ofta betraktas som mindre allvarligt och därmed riskerar att trivialiseras.
Ökade kunskaper om våld i samkönade relationer är av stor vikt för att den våldsutsatta ska tas på allvar och få ett bemötande som tar hänsyn till hennes eller hans specifika utsatthet som hbt-person.
Övrigt våld. Andra former av våld, som kanske inte med tydlighet kan placeras in
under någon av ovanstående kategorier förekommer också. Ett exempel på detta är
att hota att skada eller att skada en persons husdjur. Ett husdjur kan vara en anledning till att en våldsutsatt person stannar kvar i en våldsam parrelation, då personen
är rädd att lämna kvar djuret hos våldsutövaren. Han/hon kan exempelvis hota med
att skada eller döda djuret om den våldsutsatta lämnar honom/henne.
5.
KONSEKVENSER AV VÅLD I NÄRA RELATION
Våld i nära relationer orsakar ett stort lidande för den enskilde och för de barn som
lever med våldet. När en förälder utsätts för våld av sin partner kan ett flertal samhällsfunktioner beröras. Några exempel är hälso-och sjukvården, rättsväsendet, kvinnojourer, brottsofferjourer, socialtjänst samt socialförsäkringssystem. Förövaren kan
frihetsberövas, vilket direkt medför kostnader för kriminalvård och indirekt för förlorad produktion. Våldet får därmed stora konsekvenser för samhällsekonomin. Socialstyrelsen skrev år 2006 en rapport om en samhällsekonomisk analys av kostnader för
våld mot kvinnor och beräknade där kostnaderna för varje enskild samhällsfunktion.
Den sammanlagda kostnaden för mäns våld mot kvinnor uppgår enligt Socialstyrelsens rapport (2006) varje år till 3,3 miljarder kronor. Våldets direkta kostnader bärs
framförallt av rättsväsendet. Strax över 1 miljard kronor uppskattas denna kostnad
till. Sjukvårdens direkta kostnader för våldet uppskattas till 22-38 miljoner kronor.
Den låga kostnaden anses bero på att orsaken till läkarbesök/sjukhusvistelse inte alltid klargörs.
Kostnaden för socialtjänsten är svåra att beräkna eftersom vi inte redovisar detta i
den officiella socialtjänststatistiken. Våldet kan ge upphov till ekonomiskt bistånd,
placeringar i skyddat boende, omhändertagande och stödinsatser av olika slag men vi
känner inte till omfattningen av dessa kontakter och insatser eller antalet ärenden där
våldet delvis lett till att socialtjänsten kontaktas.
Förutom de tidigare nämnda direkta kostnaderna tar Socialstyrelsen upp de indirekta
kostnader som våld i nära relationer leder till.
2013-04-22
6 (12)
Med det avses det produktionsbortfall som samhället drabbas av som ett resultat av
dödsfall, kortare eller längre perioder av sjukfrånvaro av att de våldsutsatta till följd
av våldet kan antas vara mindre produktiva i sitt arbete under vissa perioder och av
att frihetsberövade förövare inte förvärvsarbetar. Den totala kostnaden för produktionsbortfall till följd av våld mot kvinnor i nära relationer beräknad uppgå till 679–
719 miljoner kronor.
Kostnader man inte kunnat beräkna i Socialstyrelsens rapport som ändå är samhällsekonomiska konsekvenser är kostnad för tandvård, läkemedel, psykiatrisk vård, stöd
och hjälpinsatser till barn samt enskilda kostnader (kostnader vid skilsmässa och separation såsom advokatkostnader, ofördelaktig bodelning)
6.
SOCIALNÄMNDENS ANSVAR
Enligt 5 kap. 11 § andra stycket socialtjänstlagen
”ska Socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld
eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation”.
Den 1 juli 2007 skärptes denna lag gällande kommunernas ansvar och formuleringen
bör ändras till att socialnämnden särskilt ska beakta våldsutsatta kvinnor.
Med ”våld eller andra övergrepp” avses systematisk misshandel och andra övergrepp
t.ex. av det slag som omfattas i bestämmelsen i brottsbalken om kvinnofridsbrott.
Brottet grov kvinnofridskränkning kan utöver misshandel även omfatta bl.a. olaga
hot, hemfridsbrott, ofredande och olika typer av sexualbrott.(prop. 2006/07:38 s.31)
Socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett tidigt stadium till
en våldsutsatt som behöver det. Det är den våldsutsattas egen upplevelse av det som
inträffat som är avgörande.
6.1.
Hantering av skyddade personuppgifter
Alla personer som har skyddade personuppgifter får en ”sekretessmarkering” i kommunens gemensamma datasystem, Procapita. Checklistor kommer att upprättas där
det tydligt ska framgår hur man hjälper någon att ansöka om skyddade personuppgifter, olika grader av skyddade personuppgifter samt hur handläggare ska hantera dessa
ärenden.
I kontakter med andra personer som berör personer med skyddade personuppgifter
ska man alltid motringa. Antal personer som känner till de skyddade personuppgifterna bör vara begränsade.
De verksamheter som ger insatser ska få kunskap om hur de hanterar skyddade personuppgifter. Den som beslutar om insatsen har ansvar för att utföraren får information om att personen har skyddade personuppgifter och vem/vilka utförararen ska ha
kontakt med hos socialnämnden.
6.2.
Barnperspektivet
Enligt 6 kap 1 § Föräldrabalken har
”barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med
aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning
eller annan kränkande behandling.”
Enligt 5 kap. 11 § tredje stycket socialtjänstlagen ” ska socialnämnden särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna
är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.”
2013-04-22
7 (12)
Nämndens skyldighet enligt 5 kap 11 § tredje stycket socialtjänstlagen innefattar att
utreda och bedöma behov hos enskilda barn, oavsett om vårdnadshavaren till barnet
samtycker till detta eller inte, och att erbjuda insatser.
Till barnens rättigheter hör att få göra sin röst hörd och att ge sitt perspektiv på den
situation hon eller han befinner sig i.
När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld ska nämnden
skyndsamt göra en förhandsbedömning av om en utredning enligt 11 kap 1 § socialtjänstlagen ska inledas. Begreppet kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld
innebär inte att socialnämnden måste vara säker på att barnet bevittnat våld. Det
räcker med att omständigheterna pekar på det kan vara så.
Då ett barn befaras ha bevittnat våld av eller mot en vuxen närstående ska en utredning inledas för att klargöra vilka behov barnet kan ha av stöd eller hjälp. Att våldet
har upphört innebär inte att barnets behov av insatser inte behöver utredas och bedömas av socialnämnden.
Barn och unga som lever med våld riskerar att utveckla allvarliga emotionella, kognitiva och fysiska symptom som kan komma att kräva insatser av professionella. Reaktionerna hos barn kan se olika ut, en del reagerar starkt medan andra inte visar något alls utåt. Vissa barn kan bli mycket oroliga, nedstämda eller aggressiva. Att
känna skuld och skam är också vanligt. Många kan uppleva en rädsla att själv bli
slagen och många barn lever i en ständig ängslan för när nästa tillfälle av våld ska
ske. Detta bidrar till kroppsliga symptom som magont, huvudvärk, sömnproblem och
koncentrationssvårigheter.
Många barn vågar inte berättar om det som händer hemma. Om ingen i hemmet talar
om det som sker och bortförklarar det lär sig barnen att hålla det inom familjen.
Eftersom våld i nära relationer ofta är skuld- och skambelagt vill de inblandade
vuxna, oavsett våldsutövare eller våldsutsatt, tro att barnen inte märkt någonting eftersom ”de var i ett annat rum” eller ”låg och sov”. Detta stämmer sällan och barn
ser, hör och känner av den stämning som råder mellan de vuxna och kan anpassa sitt
beteende i tron att kunna påverka och minimera risken för våld. Antingen kan barnen
uppträda idealiskt och tillmötesgående eller bli utagerande och besvärliga för att försöka ändra de vuxnas fokus och därigenom avstyra våldet. Strategierna kan vara
många och bidrar till en oerhörd stress för de barn som är sysselsatta med att avleda,
förebygga och förhindra våldet.
Såväl nationella som internationella studier visar att barn som lever i en familj där
våld förekommer löper tio gånger större risk att själva utsättas för våld än barn som
inte gör det. Barn som lever med våld, eller som själva blir utsatta för våld av någon
närstående tappar lätt tilliten och förtroendet för vuxna. Detta kan ta lång tid att reparera och kräva specialiserade stödinsatser. Att få barn att berätta om det som har
hänt, sätta ord på sin oro, sorg och rädsla är av stor vikt för återhämtningen. Det är
lika viktigt att tydliggöra ansvaret för våldet ligger hos den som utövar våldet och att
barnet inte har något ansvar i det som har hänt oavsett hur barnet har uppfört sig, sagt
eller gjort.
2013-04-22
7.
8 (12)
BEFINTLIGA RESURSER
7.1.
Kvinnofridssamordnare
Den 1 september 2012 anställdes en kvinnofridssamordnare i Järfälla kommun på
heltid. Kvinnofridssamordnarens uppgift är att inventera och kartlägga våldet i nära
relation i kommunen för att sedan avrapportera till Socialnämnden vilka behov det
finns inom kommunen när det gäller resurser, organisation, kompetensutveckling och
insatser, samt utarbeta förslag till åtgärder och upprätta en kompetensutvecklingsplan.
Samordnaren ska även skriva handlingsplan där lokala rutiner och checklistor ska
finnas med gällande ”våld i nära relationer”. Kvinnofridssamordnaren ska även se till
att intern och extern samverkan fungerar.
Kvinnofridssamordnaren är även samordnare för kommunens hedersnätverk.
7.2.
Familjevåldshandläggare
Den 2 januari 2012 anställdes en familjevåldshandläggare på heltid. Familjevåldshandläggaren arbetar endast med våldsutsatta och har myndighetsutövning.
Alla polisanmälningar eller andra orosanmälningar som inkommer där det gäller våld
i nära relation kontaktar familjevåldshandläggaren den våldsutsatta och gör en eventuell hot- och riskbedömning. Familjevåldshandläggaren hjälper den våldsutsatta
med praktiska saker såsom att ansöka om sekretessmarkering hos Skatteverket,
skriva intyg till skola/arbetsgivare, kontakta Polisen osv.
Familjevåldshandläggare ska göra alla hot- och riskbedömningar på de våldsutsatta i
kommunen om eventuellt är i behov av skyddat boende.
7.3.
Familjevåldsmottagningen
Socialförvaltningen i Järfälla har under åren 2006-2010 ansökt och beviljats utvecklingsmedel av Länsstyrelsen för att utveckla arbetet med våld i nära relationer. Ett av
utvecklingsprojekten, Kvinnofridsmottagningen startade i september 2008. Verksamheten permanentades 2011 och i maj 2012 övergick Kvinnofridsmottagningen till
att bli Familjevåldsmottagningen. Där erbjuds stöd till kvinnor/män och barn som
blivit utsatta för våld i en nära relation. Mottagningen är öppen och möjlighet finns
att komma utan tidsbeställning. Två familjebehandlare från Järfälla stöd och behandling, (JSB) arbetar där på halvtid. Nära samarbete sker mellan Myndighetsavdelningen och JSB. Barn som upplevt våld i nära relation kan erbjudas insatsen ”Trappansamtal” som är en metod som Ami Anrell, leg psykolog/psykoterapeut och Inger
Ekberg, socionom har utarbetat tillsammans med Rädda barnen.
7.4.
Hedersnätverket
Förarbetet till Hedersnätverket startade redan 2004/2005. Politiska beslut togs
2006/2007. Det finns en styrgrupp för Hedersnätverket där programchefer från barnoch ungdomsförvaltningen, utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen ingår.
I början fanns ingen samordnare utan en kontaktperson mellan styrgrupp och nätverk. Efter något år formaliserades det och en samordnare tillsattes.
Nätverksgruppen består av medarbetare från de verksamheter i kommunen som
främst möter ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck eller våld. Gruppen arbetar dels med förebyggande åtgärder i form av t.ex. fortbildning av personal, och fungerar dels som "expertorgan" för att kunna ge råd och stöd till personal inom kommunens verksamheter. Nätverksgruppens målsättning är att utveckla kommunens
strategiska arbete med att förhindra hedersrelaterat våld.
2013-04-22
9 (12)
7.5.
Järfällas nätverk
I nätverket ingår familjevåldshandläggare, kvinnofridssamordnare, 2 familjebehandlare från Familjevåldsmottagningen, advokat som är specialiserad på kvinnofridsärenden, representanter från kvinnojouren Stina i Järfälla samt representant från polisens familjevåldsgrupp.
Nätverket tar upp frågor gällande våld i nära relationer och arbetar för ett bra externt
samarbete.
7.6.
Nätverket för relationsvåld i nordvästkommunerna
Nätverket för relationsvåld i nordvästkommunerna är ett nätverk där kvinnofridssamordnare eller motsvarande från nordvästkommunerna ingår. De två behandlare
som arbetar på Familjevåldsteamet i Sundbuberg ingår även i nätverket. Nätverket
har tillsammans arbetat fram en gemensam handlingsplan gällande våld i nära relationer och är varandra behjälpliga i arbetet mot relationsvåld i nordvästkommunerna.
7.7.
SKL:s kvinnofridsnätverk
Sveriges kommuner och landstings kvinnofridsnätverk är ett internationellt nätverk
för personer som arbetar inom området ”våld i nära relationer”. Varje år anordnas en
nätverksträff utifrån olika teman. Nätverket har en hemsida där relevanta dokument
och annan viktigt information läggs upp.
8.
MÅL MED DENNA HANDLINGSPLAN
att våld i nära relationer inom kommunen ska minska
att alla våldsutsatta får det stöd och den hjälp den behöver oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende
att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som de behöver att personer som utövar våld får det stöd och den hjälp som de behöver
att utveckla och implementera rutiner och metoder för uppföljning av insatser
inom socialnämndens ansvarsområde för att göra det möjligt att utvärdera hur
väl handlingsplanen uppnår fastställda mål
9.
KARTLÄGGNING AV VÅLDSUTSATTA OCH BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
Minst vart tredje år ska socialnämnden genomföra en genomgripande kartläggning
avseende omfattningen av ”våld i nära relationer” i kommunen. Kartläggningen ska
resultera i en uppskattning av förekomst av våld och barn och unga som lever med
våld, i syfte att möjliggöra uppföljningar som visar om våldet i kommunen på sikt
minskar. Kartläggningen ska även utgöra en grund för verksamhetsutveckling och
tydliggöra de resurser som kommunen samt övriga aktörer i kommunen kan erbjuda
den målgrupp som omfattas. Kartläggningen bör även omfatta och tydliggöra utsattheten hos särskilt sårbara grupper: äldre, personer med funktionsnedsättning, missbrukare samt de som är utsatta för hedersrelaterat våld samt våld i hbtq- relationer.
10.
INFORMATION
Denna handlingsplan ska kompletteras med lokala rutiner och checklistor för varje
enhet inom socialförvaltningen. Även kontaktuppgifter till samverkansparter samt
kontaktuppgifter till andra aktörer som kvinno- och brottsofferjourer ska finnas lät-
2013-04-22
10 (12)
tillgängligt. Information finns idag på kommunens hemsida och i form av foldrar och
affischer. Dessa ska distribueras strategiskt inom kommunen till bland annat socialtjänst, ungdomsmottagningen, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, vårdcentraler samt andra lämpliga plaster.
Familjevåldshandläggare samt Familjevåldmottagningen har påbörjat information
om arbetet med våldsutsatta i kommunen. Informationen har hållits för individ- och
familjeomsorgen. Vidare information ska ske till barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar samt vårdcentraler i Järfälla kommun samt andra relevanta aktörer i
kommunen.
11.
SAMVERKAN INTERNT OCH EXTERNT
Socialnämnden ska årligen identifiera vilka aktörer som ska samverka internt och
externt för att ge våldsutsatta vuxna och barn samt våldsutövare, det stöd och den
hjälp de behöver. Socialnämnden ska ha en plan för hur samverkan ska se ut internt
samt med de identifierade aktörerna.
12.
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH ANSVAR FÖR KONTROLL
Socialnämnden har ansvar för god kvalitet enligt socialtjänstlagen oavsett utförare av
socialtjänst. Socialnämnden ska regelbundet minst en gång per år, kontrollera och
följa upp verksamheten till vilken anlitas för utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen.
Denna uppföljning ska innefatta kontroll av lokaler, personaltäthet, kompetens, tillgänglighet, rutiner och säkerhetsanordningar.
Även i varje enskilt ärende där socialnämnden har överlämnat genomförandet av
insats till extern utförare, ska insatsen följas upp och utvärderas.
13.
KUNSKAP- OCH KOMPETENSUTVECKLING
All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden där våld i
nära relation förekommer ska ha teoretiska kunskaper inom området samt praktiskt
kunna tillämpa dessa kunskaper.
13.1.
Utbildningsplan
En grundläggande utbildning inom ämnet ”våld i nära relationer” ska genomföras
under 2013 och sedan erbjudas årligen för alla nyanställda på Socialförvaltningen.
Utbildningen ska ses över och uppdateras minst vart tredje år.
Informationsspridning till externa aktörer i kommunen om familjevåldsarbetet i Järfälla ska ske kontinuerligt till barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och
vårdcentraler. Information ska även ges till andra externa aktörer som har betydelse
för kommunens arbete med ”våld i nära relationer”.
Utbildning inom ämnet ”hedersrelaterat våld och förtryck” ska hållas för personal
inom kommunen minst en gång per år. Första utbildningen är 7 mars 2013.
Utbildning inom olika särskilt sårbara grupper- Fokus på äldre, personer med funktionsnedsättning, de som lever i hedersrelaterat våld och förtryck samt personer som
lever i samkönade relationer ska hållas regelbundet i kommunen med start under
2013.
2013-04-22
14.
11 (12)
UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETERNA
Socialnämnden ska vartannat år årligen följa upp och utvärdera verksamhet som rör
relationsvåld. Uppföljningen /utvärderingen ska göras utifrån hur väl verksamheten
tillgodoser enskildas och gruppers behov, hur enskilda uppfattar verksamhetens kvalitet, tillgänglighet samt vilka resultat de olika insatserna ger.
Socialnämnden ska årligen redovisa statistik och följa upp utbildningsplanen.
Nämndens årliga statistik bör omfatta:
Antal relationsvåldsärenden som kommer till socialnämndens kännedom:
- där det förekommer barn i familjen
- där det inte förekommer barn
Antal våldsutövare som erbjudits stöd/behandling
Antal våldsutövare som genomgått behandling på Familjevåldsteamet
Antal boende på kvinnojour
Antal placeringar i nordvästkommunernas boendekedja
Antal barn och unga som erhållit stöd, och de insatser som erbjudits
