Uppsatsmall

Lunds universitet
Statsvetenskapliga institutionen
STV21
VT2010
Handledare: Hedlund, Maria
En ideologianalys av den politiska argumentationen
om bolagiseringen av statens järnvägar
Gustafsson Martin, Zachariasson Mira
Abstract
Statens järnvägar har under ett sekel varit en central del av det svenska
transportnätet och bidragit till att förändra Sverige från ett U-land till ett I-land.
Under 90-talet höjdes allt fler röster på att det monopol som fanns på delar av
järnvägstrafiken skulle upphöra och att statens järnvägar skulle genomgå en
förändringsprocess för att bättre kunna konkurrera med de andra aktörerna som
ville verka i Sverige.
I vår uppsats har vi valt att granska den politiska argumentationen som låg till
grund för beslutet att bolagisera statens järnvägar och bilda SJ. Den politiska
argumentationen har vi valt att studera utifrån tre ideologiska övertygelser;
nyliberalism, socialliberalism och reformistisk socialism, Utifrån de olika
ideologierna har vi skapat två dimensioner som vi använder för att granska
argumentationen.
Nyckelord: Bolagisering, SJ, ideologianalys, politisk argumentation, new public
management
Ord:9546
Innehållsförteckning
1
2
3
4
Inledning .................................................................................................................. 5
1.1
Problemdiskussion ............................................................................................. 5
1.2
Problemformulering ........................................................................................... 5
1.3
Syftet .................................................................................................................. 6
1.4
Avgränsning ....................................................................................................... 6
1.5
Förståelse ............................................................................................................ 7
1.6
Disposition ......................................................................................................... 7
Metod ....................................................................................................................... 8
2.1
Material .............................................................................................................. 8
2.2
Metod ................................................................................................................. 8
2.3
Reliabilitet och validitet ..................................................................................... 9
2.4
Argumentationen .............................................................................................. 10
Teori och Empiri ................................................................................................... 11
3.1
Bolagisering ..................................................................................................... 11
3.2
New Public Management ................................................................................. 12
3.3
Nyliberalism ..................................................................................................... 13
3.4
Socialliberalism ................................................................................................ 14
3.5
Distinktion mellan nyliberalism och socialliberalism ...................................... 15
3.6
Reformistisk Socialism .................................................................................... 15
3.7
Reflektioner ...................................................................................................... 17
Analys..................................................................................................................... 19
4.1
Propositionen .................................................................................................... 19
4.2 Motioner ........................................................................................................... 20
4.2.1
Vänsterpartiet ........................................................................................... 20
4.2.2
Folkpartiet ................................................................................................ 22
4.2.3
Centerpartiet ............................................................................................. 22
4.2.4
Moderaterna ............................................................................................. 23
3
4.2.5
Kristdemokraterna .................................................................................... 24
4.3 Diskussion ........................................................................................................ 24
4.3.1
De röd-gröna ............................................................................................ 24
4.3.2
De borgliga partierna ................................................................................ 26
4.4
5
Slutsats ............................................................................................................. 27
Referenser .............................................................................................................. 29
4
1
Inledning
1.1 Problemdiskussion
Under de senaste 25 åren har den svenska statsförvaltningen gått från att vara en
stor och omfattande verksamhet, till att drastiskt minskas och på olika sätt
bolagiseras, privatiseras eller omstruktureras. I dag är en rad av statens tidigare
flaggskepp avknoppade från den svenska förvaltningen och drivs som företag med
bland annat egna styrelser. Företag som Vattenfall och SSAB är bara två exempel
i en rad av företag som den svenska staten valt att avreglera.
SJ, tidigare Statens järnvägar, är ytterligare ett företag som bolagiserats och
dessutom är ständigt omdebatterat. Anledningarna är många och har ofta sin
grund i kundernas missnöje med den service som företaget erbjuder. Under slutet
på 1990-talet låg uppmärksamheten på något helt annat, bolagiseringen av statens
järnvägar.
SJ bolagiserades första januari 2001. Åsikterna var delade om statens
järnvägar skulle bolagiseras eller inte, och i så fall hur bolagiseringen skulle ta
form. I den argumentation som följde fanns tydliga ideologiska tecken och det
argumenterades både för en bolagisering och för privatisering medan vissa
menade att staten skulle vara kvar som ägare. Det gör argumentationen om
bolagiseringen intressant att studera inom ramen för kursen.
1.2 Problemformulering
Vi vill skapa oss en djupare förståelse för hur argumentationen bland de
svenska partierna i riksdagen såg ut under slutet av 90-talet angående
bolagiseringen av statens järnvägar. Vi kommer att arbeta utifrån två
frågeställningar.
Frågeställning:
Hur har den politiska argumentationen som ledde fram till bolagiseringen av
statens järnvägar sett ut bland riksdagspartierna?
Följer riksdagspartierna sina ideologier i den argumentation som fördes?
5
1.3 Syftet
Syftet med vår uppsats är att göra en djupgående ideologianalys för att se hur den
politiska argumentationen bland riksdagspartierna såg ut inför beslutet om att
bolagisera statens järnvägar. Syftet med att studera argumentationen är att se om
vi kan finna ideologiska ståndpunkter i argumentationen som stämmer överens
med respektive politiska partiers ideologi.
1.4 Avgränsning
Vårt arbete kommer att bestå både av primära och sekundära källor. Det primära
materialet kommer att bestå av motioner, propositioner och betänkanden.
Anledningen till att vi valt att använda oss av primärt materialet är flera. Dels
anser vi att det är tillräckligt omfattande för att kunna genomföra studien, även
vad de olika partierna ansåg om bolagiseringen på ett konkret och lättbearbetat
sätt. Genom att granska primärmaterial såsom propositioner och motioner får vi ta
del av debatten utan att någon annan har tolkat eller refererat den. En möjlighet är
att använda andra primära källor som riksdagsprotokoll för att granska
argumentationen, men det skulle förändra arbetets karaktär och infallsvinkel. Vi
skulle även ha kunnat granska medias rapportering kring bolagiseringen med
syftet att urskilja de politiska argumenten. Problematiken med att studera
mediedebatten i vårt syfte är att vi vill finna argument som kommer direkt från
politiker och som inte är en sekundär källa som redan är tolkad. Det ger uppsatsen
en annan karaktär. Vi hade även kunnat komparera vårt tidigare nämnda primära
material med det sekundära och på så vis haft ett mer omfattande material. Vi såg
dock att det fanns risker med att det skulle bli för omfattande för att få plats inom
ramen för kursen. För att avgöra hur den politiska argumentationen varit har vi
valt att dela in de argument som vi finner i tre kategorier som baseras på olika
ideologier. De tre ideologierna är nyliberalism, socialliberalism och reformistisk
socialism. Vi valde dessa tre ideologier bland annat för att de finns representerade
i de svenska riksdagspartierna, och vi tror att vi kommer att finna drag av dem i
argumentationen kring bolagiseringen.
Våra sekundära källor är de texter vi har valt att använda oss av när vi tittar på
ideologierna och vad som finns skrivet om dessa tre.
6
1.5 Förståelse
Som studenter på fortsättningsnivå har vi som uppsatsförfattare olika erfarenheter
från studier på universitet. På så sätt har vi hunnit samla på oss olika kunskaper
om hur vi anser att verkligheten är beskaffad och de kunskaperna kan påverka oss.
För att motverka att våra tolkningar utav argumenten blir påverkade har vi
diskuterat en del av våra tolkningar med andra studiekamrater och lärare på
universitetet för att få en bra intersubjektivitet och ett opartiskt resultat.
1.6 Disposition
I uppsatsens inledande stycken har vi valt att introducera läsaren för vårt
problemområde samt tillhörande frågeställning, arbetets syfte, metod och
analysverktyg. Detta för att läsaren snabbt ska kunna skapa sig en bra bild om
vad vi valt att undersöka.
I arbetets andra del har vi valt att ge läsaren en fördjupning om bolagisering
och dess kännetecken samt en djupare förklaring om hur bolagiseringen såg ut i
fallet SJ. I arbetets andra del har vi även valt att förklara och problematisera våra
tre ideologier samt dess dimensioner för att läsaren ska kunna skapa en bra
förutsättning att förstå arbetets efterföljande analys.
Analysen är den del av arbetet som vi ägnat enskilt störst del och arbetets mest
centrala del. Här ger vi läsaren en möjlighet att med hjälp av tidigare redovisade
verktyg följa med i vårt resonemang om hur den politiska argumentationen såg ut
när statens järnvägar bolagiserades. Vår analys mynnar sedan ut i en diskussion
och de avslutande slutsatser som vi kunnat dra utifrån vår analys.
7
2
Metod
2.1 Material
I vår uppsats utgår vi från både primärt och sekundärt material. Vårt primära
material kommer vi att hämta från motioner, propositioner och betänkande.
Fördelen med att använda den typen av primära källor är att de är skrivna och
utarbetade av politiker och statstjänstemän, vilket gör att vi lättare kan skapa oss
en bild av de argument som lyfts fram om bolagiseringen.
När man använder sig utav primära källor är det viktigt att ta reda på äktheten i
materialet. För att säkerställa att vårt material är äkta, och inte omskrivet eller
förkortat, har vi hämtat det från riksdagens hemsida samt de utredningar och
betänkanden som går att få tag på från bibliotekets arkiv (Börjesson, 2003, s.16).
Vårt sekundära material består av litteratur som bland annat behandlar de
ideologiska teorierna som vi valt att utgå från, böcker om bolagisering och
metodböcker från tidigare delkurser.
När vi använder vårt sekundära material är det viktigt att vara källkritisk och
bejaka att det material som man använder redan minst en gång är tolkat och
omskrivet av andra, vilket innebär att validiteten i materialet kan försämras
(Börjesson, 2003, s.16). Det är även viktigt att man tänker på i vilket syfte som
litteraturen är skriven för att undvika att referera till irrelevant litteratur.
2.2 Metod
Vi kommer i vår uppsats utgå från en ideologianalys. I vår ideologianalys ska vi
kartlägga argumentationen och jämföra med ideologierna för att se om de
stämmer överrens med partiernas politiska ideologiska övertygelser.
Med ideologi avser vi ett idésystem som innehåller tre olika element;
Grundläggande
värdepremisser,
verklighetsomdömen
och
konkreta
rekommendationer (Bergström, 2000, s.153). Med grundläggande värdepremisser
menar vi centrala värden såsom rättvisa och frihet. Med verklighetsomdömen
menar vi t.ex. synen på marknaden och med konkreta rekommendationer menar vi
handlingsförslag, hur man ska nå sina mål och hur ett politiskt styre ska se ut
(Bergström, 2000, s.153).
8
Ideologianalys är ett tvärvetenskapligt analyssätt och brukar inom svensk
forskning även kallas för idéanalys (Bergström, 2000, s.153). Det innebär att
analysobjektet är en eller flera politiska ideologier eller att man granskar en
speciell debatt. Vi har valt att granska debatten kring bolagiseringen av statens
järnvägar och kommer därför att göra en innehållslig idéanalys. En innehållslig
idéanalys går ut på att skapa en klarhet i vad som sägs i debatten. Vilka argument
som läggs fram och i vilket sammanhang för att sedan knyta samman
argumentationen och på så sätt försöka identifiera olika ideologier eller
ideologiska förändringar som förekommit i debatten (Bergström, 2000,
s.154,Beckman, 2007, s.13). En innehållslig idéanalys har flera gemensamma
element med en argumentationsanalys men det som är unikt för en innehållslig
idéanalys är att man försöker att identifiera eller återskapa argumentationen
utifrån ideologierna.
För att underlätta vår analys har vi valt att konstruera olika dimensioner för att
urskilja vilka argument som är nyliberalistiska, socialliberalistiska och
reformistisk socialistiska och på så sätt behandlat de mest väsentliga och centrala
delarna i varje ideologi (Bergström, 2000, s.162-163). En fördel med att använda
sig av konstruerade dimensioner är att det går att jämföra argumenten mellan
varandra och på så sätt få ett större djup i den efterföljande analysen. När man
använder ideologiska dimensioner finns det alltid en risk att de blir för vaga och
allmänt hållna och på så sätt äventyrar arbetets djup. För att motverka det har vi
valt att utgå från tre ideologier och utifrån dem studera argumenten utifrån de två
dimensionerna samhällsteoretiska och ekonomiska ideal, som vi operationaliserar
i ett senare stycke i texten (Bergström, 2000, s.162-163, Beckman, 2007, s.51).
När man gör en ideologianalys är det viktigt att man ”låter texten tala”
(Bergström, 2000, s.170). Med det menas att man måste vara väl införstådd med
vad de olika ideologierna står för och hur de ser på olika saker annars riskerar
man att placera argumenten under fel ideologi. En annan fara med att göra en
ideologianalys är att man försöker tänja på argumenten eller ideologierna i ett
försök att tvinga in argumenten under någon av våra på förhand utvalda ideologier
(Bergström, 2000, s.170).
2.3 Reliabilitet och validitet
Med reliabilitet menas att arbetet ska vara möjligt att reproducera av andra
förutsatt att de använder sig av samma metod och data (Teorell, 2007, s.59).
Reliabiliteten i vår uppsats kan ta skada då vi från våra tre olika ideologiska
övertygelser ska föröka analysera den politiska debatten. Det första problemet är
vilka delar av ideologierna som vi väljer. Argumentationen kan analyseras på
olika sätt utifrån vilka ideologier som man väljer att utgå från. Här kan man
självklart argumentera om vilka värden som är nyliberala respektive socialliberala
och vad som är reformistisk socialism och inte, men vi har försökt att motverka
9
det genom att försöka hålla oss till vad som anses vara allmänt känt kring
respektive ideologi och endast utgå från centrala antaganden. Vi har tagit fram de
mest centrala värdena i dessa ideologier som vi anser är nödvändiga i en analys av
bolagiseringen
Det andra problemet med reliabiliteten i vår uppsats uppstår när vi ska försöka
att tolka argumentationen om SJ bolagisering. I en del fall kan man tolka delar av
de argument som framförs på flera sätt. Här har vi valt att placera argumenten
som är tvetydliga under den ideologi som vi anser att de mest påminner om. Vi är
medvetna om att dessa argument skulle kunna tolkas annorlunda av andra, och
detta kan försvaga arbetets reliabilitet. Men vi anser inte att det är något problem
då det endast handlar om ett fåtal argument. Vi anser trots det att vårt arbete kan
tillförskrivas en hög reliabilitet (Bergström, 2000, s.172).
Validiteten beskriver Esaiasson som det svåraste men samtidigt det mest
centrala för samhällsvetenskapen. Validitet handlar om att uppsatsen mäter det
som den utger sig för att mäta (Esisasson, 2007, s.63). Resultatvaliditeten i vår
uppsats prövas då vi försöker att ta reda på hur den politiska debatten sett ut om
bolagiseringen av statens järnvägar och placerar argumenten efter ideologisk
tillhörighet. Här är det viktigt att begreppsvaliditeten är hög dvs. att det inte
existerar några systematiska fel i vår undersökning samt att reliabiliteten i vårt
arbete är hög. Hög begreppsvaliditet och hög reliabilitet genererar en god
resultatvaliditet (Esiasson, 2007, s, 70).
I vårt arbete kan begreppsvaliditeten riskeras ifall vi inte har gjort korrekta
tolkningar av ideologierna och då applicerar argumentationen fel under någon av
våra ideologier. Det kan få till följd att resultatvaliditeten blir lidande.
2.4 Argumentationen
Vi kommer i vår analys att utgå från argument ur bland annat propositioner och
motioner. Vår tanke är inte att analysera argumenten utifrån ett pro contra
perspektiv som beskriver argumentationens för och mot argument (Björnsson,
2009, 15-16). Vår analys av argumentationen går ut på att utifrån dimensioner
pröva argumentens ideologiska utgångspunkt och utifrån det förklara hur den
politiska argumentation såg ut i de propositioner och motioner som lades fram
inför bolagiseringen av statens järnvägar.
10
3
Teori och Empiri
Då vår uppsatts inte bygger på en tydligt åtskild teori och empiri har vi valt att
placera det under en gemensam rubrik för att få det mer lättöverskådligt.
3.1 Bolagisering
Med termen bolagisering avser vi att ett företag skiljer ut en del av verksamheten
och omvandlar dem till aktiebolag. Ett aktiebolag är en juridisk självständig
person som inte är en del av statsförvaltningen. Aktiebolaget äger och förfogar
över sin egen egendom och styrs främst av bolagsstämman och sin styrelse. När
något bolagiseras underställs företaget aktiebolagslagen som styr bland annat
företagets redovisning, röstvärdet på aktierna och dess skyldighet mot ägare
(Eklund, 1992, s.21, SOU 1997:38). När ett bolag bolagiseras, förkommer ofta
diskussioner om huruvida det skulle ske en privatisering istället. Detta skedde i
fallet med statens järnvägar. Skillnaden mellan privatisering och bolagisering är
liten. Vid en bolagisering är staten huvudägare av aktierna medan vid en
privatisering är staten inte längre ägare. Det är inte ovanligt att statsförvaltningen
väljer att vara kvar då det finns en privat marknad att konkurrera med och
statsförvaltningen stannar då kvar som en garant för det övergripande nationella
intressena (Rolfer, 2008, s.16).
Teorier inom nationalekonomin hävdar att när det finns brister i marknadens
sätt att fungera eller konsumenternas köpval inte accepteras, när det inte finns
konkurrens på marknaden eller om det finns över och under konsumtion på varor
kan staten kontrollera marknaden på olika sätt, t.ex. genom regleringar (RRV
1994:7, s.10). 1991 gav regeringen Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att
undersöka den verksamhet som är konkurrensutsatt och skulle sedan lägga fram
de principer som ska gälla när man har uppfattningen att en verksamhet bör
bedrivas i bolagsform istället. Man tog senare även fram kriterier som skulle gälla
när man gjorde bedömningen att en verksamhet borde bedrivas som statligt ägt
aktiebolag och anser att den inte är lämplig att överlåta till helt privat ägande
(RRV 1994:7,s.31-32).
Nedanstående punkter är tagna från den analysmodell som RRV tog fram
gällande kriterier för när en verksamhet ska ombildas till aktiebolag:



Verksamheten är av betydande omfattning
Verksamheten styrs inte primärt av politiska uppgifter och mål
Verksamheten bedrivs under fungerande konkurrensvillkor
11


Verksamheten har kommersiella förutsättningar och är oberoende av
direkta anslagsmedel
Verksamheten innebär ingen myndighetsutövning
Nedanstående punkter är även de framtagna av RRV:s analysmodell och är
kriterier för när man uppskattar att en verksamhet bör vara kvar i statlig ägo;


Väl fungerande marknad saknas
Hög effektivitet och affärsmässighet saknas
(RRV 1994:7,s32)
Den 31 maj 2000 fick regeringen tillåtelse av riksdagen att genomföra den
ombildning som ledde fram till att statens järnvägar blev SJ AB. De flesta partier i
riksdagen var för en bolagisering, tre av de borgerliga partierna ansåg att
bolagisering borde leda till att statens järnvägar privatiserades. Vänsterpartiet var
det enda partiet som ville skjuta upp beslutet tills en opartisk utredning gjorts för
att se på de konsekvenser som kunde komma ur en bolagisering av statens
järnvägar. Vi kommer att titta på de olika argumenten som partierna lade fram
senare i vår uppsats. De motiv som lades fram går att hitta i de punkter vi
presenterade ovan som RRV lade fram som en analysmodell när verksamheter ska
ombildas till aktiebolag, och man argumenterade för likvärdiga konkurrensvillkor,
friare former för lönesättning, direkt styrelseansvar för investeringar och deras
finansiering o.s.v.(RIR 2005:11, s.17). Genom att bolagisera statens järnvägar
ville man skapa järnvägsföretag som var effektiva samt ge kunderna bra och
prisvärd service (RIR 2005:11, s.18). Att bolagisera statens järnvägar hade under
en längre tid varit en aktuell fråga men det var inte förrän 1999 som det politiska
stödet fanns (RIR 2005:11, s.20).
Bolagiseringsprocessen drog igång under 2000 när Näringsdepartementet och
en grupp inom Statens järnvägar på var sitt håll började skissa på det som senare
ledde fram till bolagiseringen. I den proposition som behandlade bolagiseringen
presenterades ingen information om den ekonomiska situation som verksamheten
då befann sig i. När frågan debatterades i riksdagen var det inte några större
protester, och detta sägs bero på att ledning och facket hade varit med i
diskussionen från början och hade därför nu inget att invända mot. (RIR 2005:11,
s.21).
3.2 New Public Management
För att kunna skapa en djupare förståelse för bolagiseringsprocessen under det
senaste kvartalet anser vi att man bör bejaka New Public Management (NPM) och
dess teorier. Detta för att teorierna kring NPM har varit centrala i den offentliga
organisationsteorin.
12
Sedan slutet av 1980 talet har försök att införa företagsinspirerade idéer på den
offentliga sektorn genomförts. NPM togs fram av Christopher Hood. Dessa idéer
anses vara ett samlingsbegrepp för ett flertal olika sätt att modernisera den
offentliga sektorn med hjälp av idéer från företagsvärlden (Rövik, 2008, s.27).
Huvudargumenten inom NPM är;




Möjligheten till konkurrens.
Erbjuda medborgarna bästa kvalitet.
Ge medborgarna möjligheten att själva välja och på så sätt säkra deras
valfrihet.
Relationen mellan beställare och utförare ska vara kontraktsbaserad för
att kunna skapa en möjlighet till efterkontroller.
Det riktas ibland kritik mot NPM. Kritikerna anser att dess idéer är tagna från
liberalistiska tankar om att införa privata idéer på den offentliga sektorn, och att
man inser inte de svårigheter som finns inom den offentliga sektorn och att det
kan bli svårigheter att anpassa den efter privata idéer (Rövik, 2008, s.28).
3.3 Nyliberalism
Alla tre teorier vi har valt berör de ekonomiska värdena. Så även nyliberalismen,
där man försvarar kapitalismen och vill minska den roll som staten har i den
ekonomiska utvecklingen. När man diskuterar bolagisering tycker vi att det är
självklart att ta upp nyliberalistiska idéer eftersom de ekonomiska värdena spelar
en väsentlig roll inom denna ideologi. Den nyliberala samhällsteorin bygger på att
optimera individens handling och valfrihet. Nyliberaler anser att människans
potential att själv styra, välja och bedöma sina egna intressen på marknaden är
viktig och att alla människor är jämlika. Denna syn på samhällsteorin går tillbaka
så långt som till den gamla liberalismen (Larsson, 2006, s.142).
Under 1700-talet stod rätten till liv, frihet, egendom och motstånd mot förtryck
i fokus. Adam Smith lade grunden till ekonomiska liberalismens doktrin.
Individens ekonomiska frihet var en förutsättning för en ekonomisk tillväxt och
det allmänna välståndet. Tillgång och efterfrågan skulle vara avgörande och staten
skulle inte längre styra marknaden (Larsson, 2006, s.27). Under 1970-talet trädde
nyliberalismen fram och man kritiserade socialliberala teorier. Nobelpristagaren
Milton Friedman var en av de främsta förespråkarna för den ekonomiska teorin,
monetarism, som lanserades. Anhängare till denna ekonomiska teori tillsammans
med Friedman ville att statens ekonomiska makt skulle minska. Även den
forskning som bedrevs inom ekonomi och statsvetenskap inom den amerikanska
Public choice-skolan inspirerade nyliberalismen (Larsson, 2006, s.139).
Nobelpristagaren Friedman tillsammans med sin fru anger fyra olika områden
som berör statens verksamhet. Ett av dessa områden berör den verksamhet som
13
kan vara vinstgivande för samhället, men inte marknadsmässigt givande för
individerna (Larsson, 2006, s.147).
Precis som under 1700-talet började man nu igen diskutera individernas
rättigheter och statsmaktens verksamheter. De grundvärderingar som finns inom
nyliberalismen kommer från liberalismen. Filosofen Robert Nozick, som
förknippas med nyliberalismen, fortsatte på samma spår som den liberala 1600tals filosofen John Locke och menade att det som motiverar statsmaktens existens
för att den ska bevara individernas rättigheter. Nozick argumenterar vidare för den
minimala staten och menar att all typ av politiskt arrangemang är en inskränkning
av individens rätt att bestämma över sig själv (Larsson, 2006, s.140).
Individen och staten är de två motsatser som återkommer inom nyliberalismen.
Den handlingsfrihet och valfrihet som individerna har ska alltid komma i första
hand och inställning mot intresseorganisationer, kollektiv och ett ökat statligt
inflytande är negativ (Larsson, 2006, s.143). Privatisering och lansering av
marknadsliknande metoder av den offentliga sektorn och avreglering är
nyliberalismens viktigaste mål. Men Friedman menar att visa saker bör vara
statens verksamhetsområde, såsom t.ex. rättsordningen, skyddet av de individer
som inte kan ta vara på sig själva, verksamhet som är lönsam för hela samhället
och att skydda landet från yttre hot. Dessa presenteras som några av de kriterier
som man kan se på när man ska skilja på statens och marknadens uppgift
(Larsson, 2006, s.147). Nozick argumenterar för den minimala staten, och när
marknaden är fri och staten tagit ett steg tillbaka, skulle en utopi inom
nyliberalismen vara uppnådd (Larsson, 2006, s.148).
3.4 Socialliberalism
Den teori om socialliberalism vi kommer att arbeta utifrån är den som bl.a.
nationalekonomen Bertil Ohlin har varit förespråkare av. Vi väljer att arbeta
utifrån denna teori då vi anser att den passar bra in på fallet med bolagisering. Det
finns många åsikter inom socialliberalismen som vi finner i argumentationen för
eller emot bolagiseringen av statens järnvägar.
Vi anser att Ohlins
socialliberalism lämpar sig väl för vår analys då han betonar att statlig ekonomisk
styrning bör minska.
Socialliberalismen och Ohlin framhäver människan som mål och inte som
medel, och en stor vikt läggs vid de mänskliga rättigheterna (Red:Holmberg,
1999, s.29) En av de första att använda termen socialliberalism i Sverige var E.H
Törnberg, men under 1930-talet blir socialliberalismen den linje som drivs av
Ohlin (Red:Holmberg, 1999, s.31). Två andra viktiga delar inom
socialliberalismen är frihet och trygghet. Under beteckningen frihet ryms såväl
individuell rörelsefrihet, begränsning av den offentliga makten som
marknadsekonomin. Trygghetsmålen berör socialt ansvar, främjande av kollektiva
nyttigheter och social ingenjörskonst.
Fria och ansvariga människor som fungerar som mål och inte som redskap, är
tillsammans med friheten, som ovan nämns bland de viktigaste punkterna för
14
socialliberalismen (Socialliberal samhällssyn, 1948, s.10). Liberala tankar om den
kooperativa rörelsen har länge funnits med och att skydda människornas fria
handel har legat i fokus. En grund inom den liberala samhällssynen är att
konsumenterna ska ha friheten att handeln inte stöds av statsingripande utan av
olika intresseorganisationer (Socialliberal samhällssyn, 1948, s.17).
Näringsfrihet, regleringar, potentialen att start nya företag och att det finns
möjlighet till konkurrens handlar den ekonomiska friheten om inom
socialliberalismen. Dessvärre har denna del ibland har fallit i skymundan
(Socialliberal samhällssyn, 1948, s.19). Men även om dessa idéer inte alltid
hamnar i fokus är de precis lika viktiga. Att expandera näringslivet är en
västentlig del och att möjligheten då finns för att kunna starta nya företag och fritt
konkurrera om konsumenterna är viktig (Socialliberal samhällssyn, 1948, s.26).
Det sociala ansvaret och ekonomiska friheten kompletterar varandra. Den
optimala företagaren utifrån en socialliberal samhällssyn vill hjälpa sitt land och
dess ekonomi. Detta leder till att konkurrensen blir fri och konsumenternas
intressen tillgodoses. Det samhället som ska skapas med ekonomisk frihet ska
skapa god ekonomi för folket och inte endast för den enskilda företagaren
(Socialliberal samhällssyn, 1948, s.27-28).
3.5 Distinktion mellan nyliberalism och
socialliberalism
Vi har ovan presenterat nyliberalismen och socialliberalismen, dessa två
ideologier kan vi första anblick verka väldigt lika, det som skiljer dessa åt är dess
syn på statens roll. Nyliberalismen anser att den friheten människan har
förespråkar att staten ska ha begränsade funktioner (Halldenius, 2006, s.20).
Nyliberalismen förespråkar till viss del en nattväktarstat på samma sätt som den
gamla liberalismen, men inte fullt ut på samma sätt utan man vill istället att de
offentliga anslagen ska förflyttas från de offentliga serviceproducenterna till
konsumenterna (Larsson, 2006, s.146) Den socialliberala samhällssynen påminner
om den som finns inom nyliberalismen och har även den en syn på människan och
dennes frihet. Dock förespråkar en socialliberal samhällssyn en välfärdsstat där
det finns ett skattefinansierat trygghetssystem (Halldenius, 2006, s.20).
3.6 Reformistisk Socialism
Vår tredje ideologi är reformistisk socialism. Vi har valt denna ideologi då vi
anser att den är viktigt att ha med när man tittar på den politiska argumentationen
15
i Sverige. Socialdemokrater och även andra partier har idéer som passar in på
reformistisk socialism och detta motiverar väl vårt val av denna ideologi.
Socialistisk ideologi förespråkar en samhällsförändring som icke är
revolutionär, och reformistiska socialister har länge funnits. Redan på 1840-talet
kallade sig anhängare till denna ideologi för socialdemokrater (Larsson, 2006,
s.84). Tittar man närmare på individens politiska styrka påminner den om
liberalistiska tankar, och inom den reformistiska socialismen menar man att
industrisamhället är starkt föränderligt, det finns inga självklara lösningar utan det
uppstår hela tiden nya problem i samhället (Larsson, 2006, s.84-85).Inom den
reformistiska socialismen har det alltid funnits en stark internationalistisk
tradition, t.e.x. många idéer inom EU kommer från den reformistiska socialismen,
men trots detta är solidariteten till den egna staten väldigt stark. Att solidariteten
till den egna staten är så stark samtidigt som många idéer från ideologin finns
inom EU kan bero på att de reformatoriska socialisterna nu ser sin chans att
förverkliga sina idéer i en större enhet än bara den egna nationalstaten. En utopi
inom den reformistiska socialismen skulle, enligt den franska socialistiske
debattören Gilles Martinet, kunnat vara just ett enat Europa (Larsson, 2006, s.86).
När det kommer till ekonomisk organisation inom den reformistiska
socialismen finns det tre olika vägar. Två vägar som berör näringslivet och en so
berör företagsdemokrati. Dessa tre vägar har dominerat debatten, både
tillsammans och var för sig. Näringslivet är en viktig del inom dessa vägar och det
två huvudlinjerna handlar om hur näringslivet styrs av politiken, m.a.o. statlig
planhushållning, och socialisering av näringslivet, den tredje berör
företagsdemokratin, och alltså det inflytande som det anställda ska ha över hur
företaget styrs (Larsson, 2006. s.88). Under hela tiden har dock marknaden
uppfattats som något som är irrationellt och omoraliskt, och med planhushållning
var tanken att man skulle begränsa den hotande marknaden. Tanken kring statens
ägande har inom reformistisk socialism handlat om att den största delen av
näringslivet ska ägas av staten, dock har det även funnits idéer som har berört ett
samspel mellan kooperativt, statligt och privat ägande (Larsson, 2006, s.88-89).
Fick Under 1930-talet dessa idéer fäste i Sverige och det var nu den
reformistiska socialismen fick sitt stora genombrott. Det var idén om
planhushållning och hur makroekonomiska styrmedel kunde styra konjunkturerna,
som hade växt fram mellan första och andra världskriget, och som Ernst Wigforss
argumenterade för. Wigforss och de som tillsammans med honom argumenterade
för dessa idéer ville avskaffa de brister som de ansåg marknaden hade. Detta
skulle ske genom att man inte socialiserade näringslivet eller avskaffade
marknadsmekanismerna (Larsson, 2006, s.89-90).
16
3.7 Reflektioner
Vi har valt dessa tre ideologier då vi anser att de representeras väl i den svenska
politiken, och vi tror att dessa ideologier kommer att dominera debatten kring
bolagiseringen. Dessa tre ideologier finns representerade i de stora partierna i
Sverige, och den ursprungliga socialismen och liberalismen var tillsammans med
konservatismen de viktigaste ideologierna under 1900-talets början (Larsson,
2006, s.10). Vi kommer att titta på socialliberalism och nyliberalism som båda har
sina grunder i liberalismen och reformistisk socialism vars grund är ren socialism.
Eftersom även konservatismen tillhörde det stora ideologierna kan man
argumentera för att vi även skulle ta med den i vårt arbete. Men vi anser att en av
de viktigaste infallsvinklarna när man ska studera bolagisering utifrån politiska
ideologier är hur de ställer sig till de ekonomiska värdena och hur marknaden ska
skötas. Ekonomin och synen på marknaden spelar en stor roll både i socialismen
och liberalismen. Valet att gå ifrån den klassiska socialismen och liberalismen
motiverar vi med att den reformistiska socialismen numera finns hos både partier
på höger-och vänsterskalan i Sverige, och argument finns att hitta både hos
Socialdemokraterna och hos de borgerliga partierna. De liberalistiska inriktningar
vi har valt att studera anser vi fungerar väl att studera när man tittar på den
politiska argumentationen, och eftersom de är lite mer moderna är, den klassiska
liberalismen tror vi att dessa är mer användbara. En av anledningarna till att vi har
valt att arbeta med just ideologier är också att dessa har påverkat och influerat
politiken under en längre tid, och hur samhället ska organiseras ekonomiska har
länge varit en av de mest debatterade delarna (Larsson, 2006, s.25). En av de
ideologierna vi har valt, reformistisk socialism, har kanske mer än de andra två
påverkat den svenska politiken och förvaltningen. Sverige har under lång tid haft
socialdemokratiskt styre, och beslut och förvaltningspolitiken har under denna tid
haft inslag av reformistisk socialism, som är en av de ideologierna som märks
tydligas inom socialdemokratin. Detta tycker vi väl motiverar vårt val av
reformistisk socialism. Genom att summera våra ideologier utifrån ideologiernas
samhällsteori och ekonomiska ideal operationaliserar vi även de olika
dimensionerna vi kommer att använda för att analysera den politiska debatten som
låg bakom bolagiseringen av statens järnvägar.
Fallet med bolagisering influeras givetvis mycket av hur de olika ideologernas
syn på hur marknaden ska styras. Nyliberala och socialliberala tankar om
huruvida marknaden ska styras påminner om varandra. Nyliberaler har en positiv
inställning till att det finns en konkurerande marknad, eftersom nyliberaler anser
att människan själv har potential att kunna fatta sina egna beslut gällande vilken
producent man vill använda sig av. Privatisering och idén att införa
marknadsliknande metoder för den offentliga sektorn och avregleringar av
marknaden ligger i fokus. När statens järnvägar bolagiserades kan man ur ett
nyliberalt perspektiv argumentera för att individens valfrihet ökade genom att
konkurrensen blev friare och statens inflytande minskade.
De socialliberalistiska målen är trygghet, frihet och de mänskliga
rättigheterna. Individuell rörelsefrihet och begränsningar av den offentliga makten
17
är inom socialliberalismen precis lika viktigt som inom nyliberalismen och ställer
sig generellt även positiva till bolagisering på grund av att människan då kan styra
sitt egna val, inom socialliberalism är människan inte ett medel utan ett mål. När
en bolagisering sker ökar det även möjligheterna för konkurrensen och en fri
marknad som socialliberalismen ställer sig bakom.
Inom den reformistiska socialismen spelar även marknaden en viktig roll, men
man ser på denna på ett annat sätt än inom de två ovan nämnda ideologierna.
Marknaden anser vara omoralisk och irrationell, och statens inflytande på
näringslivet och statens ställning anses viktigare än inom nyliberalism och
socialliberalism. Men det har även inom reformistisk socialism funnits idéer om
ett samspel mellan kooperativ, statligt och privat ägande. Därför kan det vara svårt
att direkt säga hur en syn på bolagiseringen av statens järnvägar skulle se ut från
en reform socialistisk synsätt, då de finns tecken på både positiv och negativ
inställning till bolagisering och statens minskade inflytande.
18
4
Analys
Vi kommer i vår analys av den argumentation som ledde fram till bolagiseringen
titta på den proposition, 1999/2000:78, Ändrad verksamhetsform för SJ m.m. som
regeringen med Göran Persson och Björn Rosengren från Näringsdepartementet i
spetsen lämnade till riksdagen den 16 mars 2000 och de motioner som kom efter
att propositionen var framlagd. Vi kommer att presentera de orsaker och motiv för
eller emot en bolagisering som politikerna lägger fram i sina motioner och sedan
kommer vi presentera de ideologiska dragen vi finner i argumenteringen. Vi
kommer att börja med att presentera propositionen och dess argument för en
bolagisering av statens järnvägar.
4.1 Propositionen
Göran Persson, Björn Rosengren och Näringsdepartementet lämnade den 16 mars
2000 in den propositionen som senare ledde fram till bolagiseringen av statens
järnvägar. I propositionen föreslås att statens järnvägar ska ombildas från
affärsverk till aktiebolag där staten ska äga alla aktier med motivationen att detta
skulle leda till att statens järnvägar blev en bättre aktör på marknaden. I
propositionen är motiveringen för omvandlingen till aktiebolag att ett affärsverk
har ett flertal begränsningar och motiverar detta med att ett affärsverk har stora
restriktioner när det gäller bestämmelser om förvärv och försäljning av egendom
och försäljning och bildande av dotterbolag m.m., och man menar att detta leder
till långa processer som är komplicerade att administrera. Konkurrensen är ett av
huvudargumenten som läggs fram i propositionen, och man tar upp att driva
statens järnvägar i formen som ett affärsverk hade försämrats just därför att
konkurrens på marknaden hade ökat. Man menar att statens järnvägar nu har
konkurrens från flera andra operatörer på marknaden efter att man 1988 fattades
det trafikpolitiska beslut som innebar att järnvägen skulle få vara en del av ett
konkurrenskraftigt transportmedel. I propositionen lägger man fram att
konkurrensen inom järnvägstrafiken redan har lett till lägre priser och att vid en
eventuell hel bolagisering skulle detta fortsätta.
Bolagisering och omvandling till aktiebolag motiveras vidare med att statens
järnvägar inte längre bör bedrivas som affärsverk just p.g.a. den konkurrensutsatta
situationen som uppstått. Service, kvalitet och tillgänglighet för konsumenterna är
argument som Persson och Rosengren tar upp och menar att detta kommer att leda
till fortsatta prissänkningar. Det som sker vid en bolagisering är att bolaget styrs
19
av aktiebolagslagen och när statens järnvägar bolagiseras kommer SJ ha en
skyldighet att lämna rapporter. Som aktieägare kan staten därför ha insyn i
företagen genom styrelsen och bolagsstämman. Detta ges som en garanti i
propositionen för att staten fortfarande kommer att kunna ha kontroll över vad
som sker med statens järnvägar. Man tar i propositionen upp att järnvägstrafiken
har en självklar plats i samhället och att ett utvecklat järnvägsnät bidrar till att öka
resekvaliteten och positiv regional utveckling.
Att föra in dessa argument i en specifik ideologi är inte det lättaste då det finns
vissa drag som passar in både på socialliberalism och även på nyliberalism. Det
olikheter som finns mellan de två liberala tänkesätten som vi presenterade ovan
gör det dock möjligt att placera in argumentationen, och vi anser att den ligger
mer åt det socialliberala hållet. Anledning till detta är för att det i propositionen
förespråkas för en bolagisering då staten fortfarande har viss insyn i företag med
hjälp av årsredovisningar, styrelsen o.s.v. hade man argumenterat för en hel
privatisering skulle man kunna hävda att argumentationen ligger mer åt det
nyliberala hållet. Tanken på ökade konkurrens och möjligheten för konsumenterna
att själva kunna välja och ge ökad service finner man även hos både nyliberaler
och socialliberaler. Sen ska man heller inte lämna ute att den ideologi som ligger
närmast socialdemokrater som är reformistisk socialism, och även där har det
funnit tankar kring ett samspel mellan ett kooperativ, privat och statligt ägande,
dock inte i samma utsträckning som hos de övrig två ideologierna.
4.2 Motioner
4.2.1 Vänsterpartiet
Karin Svensson Smith, dåvarande vänsterpartist, lade fram motion 1999/2000:T13
tillsammans med åtta andra vänsterpartister den 5 april 2000. I denna motion
motiverar Svensson Smith att miljö, ekonomisk rättvisa, regional balans och
trafiksäkerhet är bakomliggande orsaker som gör att vänsterpartiet inte kan ställa
sig bakom en framtida bolagisering, och påpekar att om järnvägarna ska fungera
som allmännytta och samhällsservice bör statens inflytande över dessa fortsätta.
Vänsterpartiets motion menar att en bolagiseringsprocess först kan genomföras då
en utredning gjorts om vilka konsekvenserna av en avreglering kommer att bli.
Frågor som rör främjandet av teknisk säkerhet bör tas upp av EU, och detta ska
leda till att enskilda länder kan ta ut kilometerskatt. Vidare skriver Svensson
Smith att vägverket bör genomföra regionala bärighetsplaner. I denna utredning
vill Svensson Smith att de fem transportpolitiska målen ska studeras och se hur
det kommer att påverkas av en bolagisering, hur miljön, säkerheten,
tillgängligheten, transportkvaliteten, glesbygden och det anställdas situation
förändras.
20
1988 fattades beslut att ett banverk skulle bildas som var skilt från den
trafikverksamhet som statens järnvägar stod för, som i sin tur skulle leda till att
olönsam persontrafik skulle upphandlas i konkurrens. I den motion som Svensson
Smith presenterar menar hon att den, fram till det aktuella datumet, avreglering
som skett endast lett till att samordningen mellan järnvägslinjer försämrats.
Konkurrensen leder till att flera bolag kan trafikera samma sträcka, vilket lett till
ökade biljettpriser. I propositionen menar Persson och Rosengren att priserna på
biljetter kommer att sjunka. Dock motsätter sig Vänsterpartiet sig till detta i sin
motion och Svensson Smith motiverar detta med att efter det att Roslagsbanan i
Stockholm övergått från SL Tåg till Linjetåg försämrades situationen för de
anställda, och förhandlingar om nedskärningar, längre arbetspass, kortare
semester, sämre ersättningar och höjd pensionsålder blev en följd. Vänsterpartiet
menar i sin motion att det som sker vid en avreglering är att det är upphandlarna
som blir vinnare medan resenärerna och de anställda förlorar på situationen.
Att det statliga inflytande minskar ses i denna motion som det mest negativa,
och Svensson Smith menar att möjligheterna till styrning och insyn vid en
bolagisering hotas, och det svenska folkets inflytande över statens järnvägar
försvinner. Den ekonomiska vinningen blir viktigare, och i och med avregleringar
blir det svårare att ställa krav på att järnvägstrafiken bedrivs utifrån miljöpolitiska
och regionalpolitiska krav. Motionen argumenterar för ”Folkets järnväg” och
anser att denna är hotad vi en eventuell bolagisering, och ser även att det i
framtiden kan leda till en hel privatisering. Hotet mot folkets järnväg är allvarlig
och den prisbild som kan komma att uppstå vid en bolagisering anser Svensson
Smith är en anledning till att klassklyftorna kan öka mer och när priserna på
tågbiljetter ökar leder det till att låginkomsttagare får svårigheter att åka tåg, och
folkets järnväg försvinner.
De ideologiska värderingar som går att finna i argumentationen anser vi ligga
närmast reformistisk socialism av de tre ideologier vi har valt. Vänsterpartiet
varnar i sin motion för att den företagsekonomiska vinningen blir viktigare än att
de politiska målen uppfylls.
Inom reformistisk socialism värnar man om den enskilda människa och allas
lika värde. Vänsterpartiet varnar i sin motion för att en bolagisering kommer att
leda till ökade priser vilket kan leda till att inte alla får samma möjlighet att ta del
av tågtrafiken, vilket leder till att klassklyftorna ökar. Företagsdemokrati står högt
i kurs inom den reformistiska socialismen och det anställdas inflytande över hur
företaget sköts är viktig, detta är något som vänsterparitet tar upp och menar på att
i och med en bolagisering förlorar det anställd mer och mer inflytande och de är
dem som förlorar på denna typ av avreglering. Vänsterpartiers argumentation
huvuddrag kommer troligtvis från den klassiska socialismen men vi anser att det
argument som förs mot en bolagisering även går att finna inom den reformistiska
socialismen.
21
4.2.2 Folkpartiet
I Folkpartiets motion 1999/2000:T11 med anledning av proposition 1999/2000:78
ställer sig Folkpartiet med Kenneth Skårvik i spetsen tveksamma till regeringens
förslag om att bolagisera statens järnvägar och bilda SJ AB. De anser att det
endast är verksamheter som tillhör vad dem kallar den absoluta kärnverksamheten
eller som på andra sätt är motiverade av socialpolitiska skäl bör drivas utav staten.
De ställer sig dock positiva till en fortsatt avreglering av den svenska
persontrafiken till förmån för en öppen och fri marknad där samtliga entreprenör
ges möjlighet att konkurrera på lika villkor.
I sin motion kan Folkpartiet endast acceptera en bolagisering av statens
järnvägar om bolagiseringen sker under följande villkor;
• Att regeringen beslutar om en avreglering av den svenska järnvägstrafiken i
Sverige
• Bolagiseringen är bara ett steg mot en privatisering utan statlig inblandning
• Bolagiseringen ska koncentreras till kärnområden vilket får till följd att
samtliga verksamheter som inte berör järnvägstrafiken säljs av.
I Folkpartiets motion finns det tydliga drag av nyliberala idéer. Nyliberalismen
precis som folkpartiet förespråkar en lansering av marknadslikände metoder för
statligt ägda företag. Ett exempel på det är att de kräver att regeringen ska besluta
om en avreglering utav den svenska järnvägstrafiken till förmån för en fri och
konkurrensutsatt marknad.
Nyliberalerna anser att rätten till individens och marknadens fria rättigheter är
två centrala värden som bör eftersträvas att uppnå i samhället. I Folkparitets
motion föreslår de bland annat att det är av yttersta vikt att man tillåter konkurrens
på marknaden för att kunna skapa fler valmöjligheter för individen vilket
genererar lägre priser. Ett av de tydligaste tecknen på nyliberalism i Folkpartiets
motion är att de endast ser bolagiseringen som ett steg på vägen mot en
privatisering. Till skillnad från socialliberalism som anser att det sociala ansvaret
och den ekonomiska friheten kompletterar varandra och endast förespråkar en
reglering av statligt ägda verksamheter anser nyliberalerna att privatisering är
nödvändigt för att kunna uppnå en utopi där markanden är fri och staten har tagit
ett steg tillbaka och endast har hand om ”kärnverksamheten” som Folkpartiet
utrycker det ska råda.
4.2.3 Centerpartiet
Sven Bergström skriver i sin motion 1999/2000:T15 till riksdagen att SJ ska ges
samma möjligheter att agera på marknaden som andra aktörer och bör därför
ombildas till ett aktiebolag. Bergström som skrivit Centerpartiets motion skriver
att det är av yttersta vikt att hela landet har en god infrastruktur och
22
trafikförsörjning. Därmed bör långsiktiga spelregler för de bolag som trafikerar
det svenska järnvägsnätet vara avgörande för att de ska kunna konkurrera på lika
villkor. Bergström skriver även att han tycker att det är av största vikt att
trafikförsörjningen säkerställs i hela landet och att regeringen därför återkommer
med ett förlag på hur en övergång från statligt till ett aktiebolag bör se ut.
Genom Centerpartiets motion bedömer vi att deras motion är mer
socialliberalistisk än nyliberalistisk. I motion tar de upp liknande argument som
de övriga borgliga partierna om rätten till en fri och konkurrensutsatt marknad där
det ska beredas plats för andra aktörer att agera på samma villkor som SJ. Men
Centerpartiets korta motion behandlar inte frågan om hur de ser på statens
järnvägar efter att det bolagiserats vilket gör det svårt att avgöra om vilken typ av
liberalism som motionen är influerad av då nyliberalismen förespråkar en total
privatisering.
Centerpartiet skriver i sin motion till riksdagen att de vill skapa långsiktiga
spelregler för de olika aktörerna som agerar på det svenska järnvägsnätet. Det
argumentet kan vi härleda till socialliberalismen som förespråkar en fri marknad
men med en trygghet för individen. Genom att skapa långsiktiga spelregler för de
olika aktörerna så skapar man även en trygghet hos individen samt för hela
regioner då man vill kunna garantera konkurrenskraftiga transportmedel.
4.2.4 Moderaterna
Per Richard Molén skriver i Moderaternas motion 1999/2000:T14 att de under en
längre tid har försökt att privatisera statlig verksamhet likt statens järnvägar.
Molén skriver att regeringen ska avskaffa trafikeringsrätten som SJ har på de
lönsamma sträckorna i ett försök att ta bort det monopol som bolaget har på det
svenska järnvägsnätet. Genom att man tar bort det monopol som statens järnvägar
i dag har skapar man möjligheter för andra aktörer att etablera sig på den svenska
marknaden vilket inte är möjligt med dagens monopolsystem. Moderaterna
understryker vikten av att fler operatörer vågar etablera sig på järnvägsnätet för att
på så sätt skapa möjlighet för en ökad konkurrens.
Den vagnpark som statens järnvägar i dag förfogar över bör anses som en
statlig egendom och ska därför hyras ut likt en pool till samtliga företag som
trafikerar det svenska järnvägsnätet. Molén vill även se en samordnig av
biljettförsäljningen för att underlätta för resenärerna att välja hur de vill resa.
Likt Centerpartiet behandlar inte moderaterna vad de vill ska hända efter en
eventuell bolagisering. Vilket medför ett problem när vi försöker avgöra vilken
typ av liberalism som påverkat motionen. Då båda grenarna av liberalism
förespråkar konkurrens men på olika sätt. I Moderaternas motion finns det
inspiration av nyliberala idéer. Moderaterna vill ha en fri marknad med en fri
marknad som är konkurrensutsatt där aktörerna ska ha lika förutsättningar att
etablera och bedriva sin verksamhet. Precis som nyliberalismen och
socialliberalismen vill Moderaterna att kunderna ska ha en handlings och valfrihet
23
när de ska välja vilket bolag som de vill resa med och som ett steg i detta bör
biljettförsäljningen samordnas så kunderna på ett överskådligt sätt kan se vilka
alternativ som finns att resa med.
4.2.5 Kristdemokraterna
I Kristdemokraternas motion 1999/2000:T12 skriver Magnus Jacobsson att
kristdemokraterna delar regeringens uppfattning om att ombilda statens järnvägar
från ett affärsverk till ett självständigt bolag. Bolagiseringen måste ske på ett
sådant sätt att kärnverksamheten förstärks och konkurrens skapas och sker på lika
villkor. Jacobsson anser även att samtliga linjer ska upphandlas under konkurrens
och på så vis ska det befintliga monopolet på de lönsamma linjerna avskaffas.
Kristdemokraterna förespråkar även likt moderaterna ett enkelt sätt för
kunderna att ta del av biljetter för annars riskeras bolagiseringen att misslyckas.
Kristdemokraterna likt de andra oppositionspartierna har ett tydligt liberalt synsätt
på hur de anser att en bolagisering ska se ut. De anser att det är viktigt att
konkurrensutsätta den svenska järnvägstrafiken för att skapa fler valmöjligheter
för kunderna och på så sätt även tvinga fram prissänkningar.
4.3 Diskussion
4.3.1 De röd-gröna
Vi avser att undersöka om argumentation som presenterades i propositionen och
motionerna stämmer överens med partiernas ideologiska ställningstagande.
Socialdemokraterna är ett parti vars ideologiska ståndpunkter ligger närmast
reformistisk socialism. De lägger stort vikt vid människor som är fria och lever
under jämställda förhållanden i ett solidariskt samhälle, som även går att finna
inom reformistisk socialism (Socialdemokraternas partiprogram, 2001,s.1).
Socialdemokraternas argumentation som presenteras i propositionen ligger mer åt
det socialliberala ställningstagandet. Socialliberaler argumenterar för en friare
marknad där konsumenterna själva gör sina val, där det finns möjlighet till
konkurrens, avregleringar och näringsfrihet. I propositionen skriver
socialdemokraterna om vikten av att konkurrensutsätta statens järnvägar,
tillförmån för ökad service och ge kunderna valmöjlighet. Socialdemokraterna bör
enligt sitt ideologiska ställningstagande istället förespråka ett fortsätt statligt
ägande av statens järnvägar. Anledning till detta är att inom den reformistiska
24
socialismen ser man staten som den största ägaren av näringslivet och att
näringslivet ska styras av politiken.
En av anledningar till att Socialdemokraterna väljer att gå på en linje som är
mer liberal tror vi han ha influenser av NPM. Som vi nämnde ovan går Sverige
mot nyare tider och införandet av NPM teorier blir vanligare. Vi tror att den
förändring som pågår i Sverige där avregleringar och utförsäljningar blir allt
vanligare gör att NPM reformer anpassas av fler partier än de som är liberala sen
grunden, och huvudargumentet för dessa reformer ska införlivas är att öka
möjligheten till konkurrens och människor möjlighet till valfrihet, argument som
genomsyrar hela argumentationen kring bolagiseringen av statens järnvägar.
Vänsterpartiet är ensamt om att presentera en helt negativ motion om
bolagiseringen. Argumentationen som förs handlar om att vänsterpartiet anser att
en utredning av konsekvenserna bör genomföras innan en bolagiseringsprocess
inleds. Vänsterpartiet ställer sig negativa till att den ekonomiska vinningen blir
större och att priserna kommer att öka vilket kan komma att leda till ökade
klassklyftor. Precis som inom den reformistiska socialismen förs argument i
motionen där det statliga ägandet är viktigt och den enskilda individen ligger i
fokus. Vi har tvingats att här placera in vänsterpartiet i den reformistiska
socialistiska ideologin utifrån vår dimension om ekonomiska ideal och social
värdesyn. Vi är medvetna om att det kan uppstå diskussioner kring vår
ideologiska placering av vänsterpartiet. Troligtvis borde man placerat in
vänsterpartiet i en ren socialistisk ideologi dimension eller till och med gå så långt
som att påstå att delar av deras ideologiska ståndpunkter gränsar till kommunism.
Anledningen till vårt val av att inte använda oss av socialism beror till stor del på
att vi anser att den reformistiska socialismen representeras bättre inom de svenska
riksdagspartierna och är bättre lämpad för vår undersökning. Trots detta lägger
vänsterpartiet fram den enda motion som har drag av socialistiska ståndpunkter.
Då socialdemokratern, som vi tidigare nämnt, lägger fram en proposition som
snarare kan ses som socialliberal.
Vänsterpartiet behandlar de miljöfördelar som kommer med tåg kontra andra
transportmedel så som buss, lastbil eller flyg.
För oss är det därför värt att begrunda varför Miljöpartiet inte har valt att
skriva någon motion om bolagiseringen av statens järnvägar. Miljöpartiet är ett
parti som profilerar sig som ett grönt alternativ och värdesätter miljöpolitiken
högt. Då tåg är en av de mest miljövänliga alternativ som finns att tillgå och
säkerligen det i särklass miljövänligaste alternativet om man räknar till antalet
resenärer så borde bolagiseringen av statens järnvägar vara en högt prioriterad
fråga. Eftersom att Miljöpartiet inte valde att lämna en motion till de övriga
riksdagspartierna kan man se det som att de är nöjda med den proposition som
Persson och Rosengren presenterade. Ett annat tänkbart scenario är att de då var i
en koalitionsregering med socialdemokraterna och därför valde att inte behandla
frågan. Förklaringarna kan vara flera men vi ställer oss frågande till varför de inte
behandlade frågan.
25
4.3.2 De borgliga partierna
Av de fyra borgliga partierna är det bara folkpartiet som har lagt en motion som vi
utifrån våra två analysdimensioner anser vara nyliberal. Det tar tydlig ställning för
att bolagiseringen endast är ett steg på vägen mot en privatisering. De övriga tre
partierna är betydligt svårare att kategorisera och att tilldela ett ideologiskt
ställningstagande, då deras motioner inte är tillräckligt omfattande för att man på
ett konkret sätt kan kategorisera dem. Det som de har gemensamt är att de vill ha
en fri och konkurrensutsatt marknad där statens järnvägar inte längre ska få
bedriva monopol på de linjer som anses vara lönsamma. De lägger även stor vikt
vid att man ska skapa en väl fungerande och central biljettförsäljningen för att
underlätta för kunderna. Då de utrycker en mer försiktig plan för statens
järnvägar, och inte anser att en total privatisering är nödvändig, har vi utifrån
presenterade argument valt att placera dem mer åt den socialliberala än det
nyliberala.
Socialliberalismen och nyliberalismen ligger nära varandra och det som skiljer
dem åt är synen på hur mycket inflytande staten ska ha över näringslivet. När
denna punkt inte presenteras, är det svårt att avgöra exakt vilken ideologi som
dominerar argumenten. Vi menar därför att det finns drag av både socialliberalism
och nyliberalism, och vi vill inte forcera in argumenten i en specifik ideologi, om
det inte finns tydliga tecken på det. Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Moderaterna presenterar alla i sina motioner drag som finns att hämta hos både
nyliberalism och socialliberalism. Det enda parti som går att urskilja vilken del
inom liberalismen man valt att argumentera för är Folkpartiet. Folkpartiet väljer
att argumentera för en privatisering istället för en bolagisering. Folkpartiet väljer
här att ta ställning mot statens iblandning vilket är det lättaste sättet att kunna
urskilja om argumenten är nyliberala eller socialliberala.
För att kunna avgöra om respektive partis motion stämmer överens med
respektive partiprogram var vi tvungna att jämföra motionerna med hur partiernas
ställningstagande var under den aktuella tiden. Vi valde att titta på de olika partier
partiprogrammen från mitten på 90-talet. Vi anser att Folkpartiet med sin motion
går ifrån sin ideologiska övertygelse. Folkpartiet skriver i sitt partiprogram att
ekonomin blir bättre med hjälp av frihandel, ökad konkurrens, bra företagsklimat
och att jobben skapas främst i den privata sektorn. Dessa värden stämmer väl in
på både nyliberalismen som socialliberalismen. Den faktor vi anser främst
tydliggör att partiprogrammet är socialliberalt är att politikernas roll för den
ekonomiska utvecklingen inte bör minska (Folkpartiets partiprogram, 1997,s.18).
I det handlingsprogram som Moderaterna tog fram 1993 tar man upp de
ekonomiska värdena. Vi anser att Moderaterna intar en nyliberal ställning i
handslingsprogrammet då man skriver om vikten av enskilt ägande. Det enskilda
ägandet är viktigt då ekonomin ska vara oberoende från staten, och ingen enskild
person ska vara beroende av staten. Moderaterna menar även att den enskilda
äganderätten och näringsfriheten bör vara grundlagsfasta. Här ser vi tydliga
tecken på att det inom Moderaterna finns tydliga nyliberala drag, framför allt på
26
hur statens roll bör vara. Vi anser att de argument som finns i motionen är
socialliberala då man argumenterar för en bolagisering och att en del av statens
ägande finns kvar. Kristdemokraterna tar i sin motion upp idéer som ligger åt
nyliberala och socialliberala hållet. De man nämner inte hur viktig statens roll ska
vara men argumenterar för en bolagisering men inte privatisering. Vi anser därför
att det är mer socialliberala åsikter. I det partiprogram som Kristdemokraterna
lade fram 2001 ser man marknaden och näringslivet som något som är
konkurrenskraftigt, man anser att den enskilda människan ska kunna ta sig in på
marknaden samt att personligt ägande är viktigt för en fungerande ekonomi. Den
inblandningen som staten ska ha är att se till att lagstiftningen fungerar på
marknaden (Kristdemokraternas partiprogram, 2001, s.48). Ovanstående punkter
tillsammans med att man i sitt partiprogram skriver att det offentliga och privata
ska arbeta tillsammans för att trygga den sociala verksamheten gör att vi anser att
Kristdemokraternas partiprogram har tydligast drag av socialliberalism
(Kristdemokraternas partiprogram, 2001, s.36).
Centerpartiet skriver i sitt partiprogram att den marknaden som de anser är
optimala är en marknad där människan har ansvar och samarbete är viktigt.
Huvudargumenten för ekonomisk utveckling är personligt ägande och företag ska
söka efter konkurrens för att gagna sina intressen. Samtidigt som det privata
ägandet är viktigt ska staten spela en roll på marknaden och kunna ta ansvar för
rättssäkerheten och att konkurrens upprätthålls. Vi anser att centerpartiet har
argument i sitt partiprogram som passar bäst in på socialliberalismen då man inte
ska lämna staten helt och hållet (Centerpartiets partiprogram, 1990, s.13).
4.4 Slutsats
Den argumentation som följde kring bolagiseringen av statens järnvägar
genomsyras av liberala åsikter. Det finns drag av både socialliberalism och
nyliberalism, från partier på både höger och vänsterskalan. Den proposition som
lades fram av Socialdemokraterna, ett parti som ligger närmast den reformistiska
socialismen, bygger på idéer tagna från liberalismen. De presenterar förslag på en
bolagiseringsprocess som återfinns både inom nyliberalismen och inom
socialliberalismen. Vi anser att detta kan beror på de trender som finns inom
näringslivet där man anammar företagsidéer på den privata sektorn.
Socialdemokraterna går ifrån sin traditionella ideologi, där staten har en stor roll,
och går mot en liberal ställning gällande näringslivet. Tidigare var Sverige ett land
med en stor förvaltning och styrdes under lång tid av Socialdemokraterna vilket
även kom att påverka näringslivet. Att Socialdemokraterna föreslår en
bolagisering av statens järnvägar tror vi inte hade varit möjligt för tjugo år sedan.
Men man ska dock komma ihåg att en bolagisering inte heller innebär att staten är
helt fri från ägande, då man fortfarande innehar alla aktier i bolaget. Folkpartiet
väljer en linje som är nyliberal och tar i sin motion upp att man helst ser en
privatisering av statens järnvägar. Även här ser vi ett parti som går emot de åsikter
27
som presenteras i partiprogrammet. Folkpartiet uttrycker åsikter som är tydligt
socialliberalistiska men argumenterar för en privatisering som är mer åt det
nyliberala. Miljöpartiet väljer att inte lägga fram någon motion, vilket vi anser är
anmärkningsvärt, men vi tror att det kan beror på att när propositionen lades fram
satt i de i regering tillsammans med Socialdemokraterna, och valde då att gå på
deras linje.
Den slutsats vi kan dra är att argumentationen i de propositioner och motioner
rörande statens järnvägar, skiljer sig från de åsikter som förs fram i de politiska
partiernas program. För Socialdemokraterna och Folkparitet är det tydligt att de
båda valt en mer liberal riktning än vad deras parti utger sig för att representera.
Vi anser att vårt material är för litet för att vi ska kunna dra några generella
slutsatser om den svenska förvaltningspolitiken utifrån en bolagiseringsprocess.
Det hade varit intressant att bygga vidare på vårt arbete och granska andra
bolagiserings processer för att på så sätt se om det finns några generella tendenser
eller om det varierar från bolag till bolag.
28
5
Referenser
Litteratur
Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska
texter och idéer. Stockholm: Santérus
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: metodbok
i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur
Björnsson, Gunnar, Kihlbom, Ulrik & Ullholm, Anders (2009).
Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande. 2. [utökade] utg.
Stockholm: Natur & kultur
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund:
Studentlitteratur
Eklund, Ronnie (1992). Bolagisering - ett mode eller ett måste?: arbetsrättsliga
lösningsmodeller i 21 koncerner. Stockholm: Juristförl.
Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Holmberg, Håkan (red.) (1999). Globalisering, ideologi och nationell politik: elva
texter kring Bertil Ohlin och socialliberalismen. Hedemora: Gidlund i samarbete
med Riksbankens jubileumsfond & Bertil Ohlin-institutet
Larsson, Reidar (2006). Politiska ideologier i vår tid. 7., [utök. och rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Rolfer, Bengt (2008). Stat till salu: om försäljning, bolagisering, privatisering och
nedskärning. Stockholm: Premiss i samarbete med Fackförbundet ST
Røvik, Kjell Arne (2008). Managementsamhället: trender och idéer på 2000-talet.
1. uppl. Malmö: Liber
Socialliberal samhällssyn.. (1948). Stockholm: Folkpartiet
Teorell, Jan & Svensson, Torsten (2007). Att fråga och att svara:
samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Stockholm: Liber
Regeringstryck
Motion 1999/2000:T11
29
Motion 1999/2000:T12
Motion 1999/2000:T13
Motion 1999/2000:T14
Motion 1999/2000:T15
Proposition 1999/2000:78 Ändrade verksamhetsformer för SJ m.m.
SOU 1997:38 Myndighet eller marknad – statsförvaltningens olika
verksamhetsformer
Myndighetsskrifter
Bolagiseringen av Statens järnvägar. (2005). Stockholm: Riksrevisionen (RIR)
Bolagisering, privatisering eller fortsatt myndighetsdrift?: en introduktion till
olika frågor om huvudmannaskap och driftformer för statlig affärsverksamhet.
(1994). Stockholm: Riksrevisionsverket (RRV)
Partiprogram
Centerpartiets partiprogram, Västerås, 1990, http://www.centerpartiet.se/Omoss/Historia/Partiprogram-genom-tiderna/ 20 maj 2010
Folkpartiets partiprogram, Frihet att växa, Landsmötet Göteborg 1997,
http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_3770/scope_0/ImageVaultHandl
er.aspx 20 maj 2010
Kristdemokraternas partiprogram, 2001,
http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/~/media/Files/VarPolitik/Principprogr
am/kd_principprg.pdf.ashx 20 maj 2010
Moderaternas Handlingsprogram 1993,
http://www.moderat.se/web/1993_ars_handlingsprogram_2.aspx 20 maj 2010
Socialdemokraternas partiprogram, partikongressen 2001,
http://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/Vårt%20parti/partipro
gram.pdf 20 maj 2010
30
1