Arbete, Hälsa och Ålder

Vad vet vi om arbete,
hälsa och ålder
- en kunskapsöversikt
Pensionsåldersutredningen
(S 2011:05)
Pensionsåldersutredningen
103 33 Stockholm
Tfn 08-405 10 00
www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryckt av Elanders Sverige AB
Stockholm 2012
1
Innehåll
Innehåll .............................................................................. 1
Förord................................................................................. 3
Sammanfattning .................................................................. 5
1
Bakgrund .................................................................... 7
2
Åldrandets fysiska och psykiska dimensioner ................... 8
2.1 Kronologiskt eller fysiologiskt åldrande .................. 8
2.2 Mentala parametrar ........................................... 13
2.3 Psykologiskt och socialt åldrande ........................ 15
3
Fysiska och mentala exponeringars inverkan på den
äldre arbetaren .......................................................... 16
4
Arbetsförmåga............................................................ 23
5
Behöver arbetsgivaren vara rädd för att förlora
anställda eller för att nyanställa 55+ p.g.a. risk för att
många dör i förtid? ..................................................... 26
Referenser ........................................................................ 30
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
Förord
Pensionsåldersutredningens uppdrag är att analysera hinder för ett
längre arbetsliv samt föreslå förändringar som kan leda till att fler
äldre arbetar längre. Hindren kan vara åldersgränser i trygghetssystemen men också arbetsförhållanden och attityder i samhället.
Målet är att höja den faktiska pensionsåldern och att öka antalet
arbetade timmar i ekonomin. För att inbjuda till debatt och för att
bidra till utredningens kunskaps- och analysunderlag har ett antal
underlagsrapporter beställts av forskare och experter.
Denna rapport har utarbetats av Eva Vingård, professor, Arbetsoch miljömedicin, Uppsala universitet och Christer Hogstedt,
professor emeritus, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm.
Författarna ansvarar för innehåll och bedömningar i rapporterna
men de utgör ett värdefullt underlag till utredningens analyser.
Anna Hessel och Viktoria Bergström, sekreterare i utredningen,
har ansvarat för arbetet med underlagsrapporterna. Marja Lemne
har biträtt utredningen med redaktionell granskning.
Utredningsarbetet kan följas på
www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com.
Ingemar Eriksson,
Särskild utredare
3
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
Sammanfattning
Erfarenheter från hela arbetslivet påverkar hälsotillståndet för de
äldre arbetarna. De som haft dåliga arbetsmiljöer och förtidspensionerats av hälsoskäl mår i allmänhet bättre efter pensioneringen medan de som haft måttliga krav, stor arbetstillfredsställelse och
hög status inte upplever någon hälsoförbättring. De äldre arbetare
som är kvar i arbetslivet har ofta bättre mental och fysisk hälsa än
de som är pensionerade.
De faktorer som förvandlar ökande ålder till ett handikapp är
främst relaterade till arbetsförhållanden som försvårar för den anställde att utnyttja sin aktuella kapacitet och arbetsorganisationer
som hindrar den anställde från att växa i arbetet. Ofta påverkar
miljöfaktorer även sådana förändringar som ger intryck av att bero
på biologiska förhållanden.
Arbeten som kräver hög fysisk förmåga och innebär obekväma
arbetsställningar eller ett statiskt/monotont arbete blir svårare att
utföra ju äldre man blir. För äldre arbetstagare är det därför extra
viktigt med ergonomiskt väl anpassad arbetsmiljö. Den fysiska
förmågan kan tränas upp i alla åldrar och i yrken som kräver hög
fysisk prestation bör individuellt anpassad träning ingå i arbetsuppgifterna.
Långtidstester har det visat att minnet håller sig bra över tid och
att det inte påverkas så mycket av ålder som många befarar.
Kvinnor har en något bättre funktion än män.
Äldre personer i arbetslivet har inte svårare att lära nya saker
men det tar i allmänhet lite längre tid att få en fördjupad kunskap.
Att kunskapen är meningsfull och att den som lär sig har motivation för inlärningen är särskilt viktigt för äldre.
Flera studier visar att äldre arbetare har färre olyckor än yngre
men att skadorna ofta är allvarligare och tar längre tid att läka.
Yngre arbetare drabbas oftare av ögon- och handskador medan
äldre arbetare får mer ryggskador. Den lägre olycksfallsfrekvensen
beror sannolikt på större yrkesskicklighet och längre erfarenhet av
arbetsuppgifterna.
Synkrävande arbeten kräver högre ljusstyrka för äldre än för
yngre samt en god korrigering med glasögon eller linser.
Hörselsinnet är relativt opåverkat av ålder men en försämring av
uppfattningen av höga toner kan uppstå. Med stigande ålder finns
risk för att man varit utsatt för hörselskadande buller som kan ge
5
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
hörselnedsättning och försvåra att uppfatta instruktioner och
varningsalarm. Hörselapparater avhjälper delvis detta.
En nyligen publicerad litteraturöversikt visar inte att äldre
arbetare generellt klarar skiftesarbete sämre än yngre men vissa äldre
arbetare kan ha svårare att reglera sina sovtider och kan vara mer
känsliga för ändringar i arbetsschema, ljus och ljud. Tidiga skift
tolereras bättre än nattskift.
Ur arbetslivssynpunkt är precisionssvaghet och långsammare
uppfattningsförmåga de viktigaste åldersförändringarna i de
mentala funktionerna. Några studier har funnit att äldre arbetare i
genomsnitt arbetar långsammare än yngre och kan ha svårare med
snabba beslut. För de flesta arbetsuppgifter kompenseras emellertid
nedsatt snabbhet och precision av större motivation, mer
erfarenhet och bättre helhetsbedömning förutom starkare lojalitet
med arbetet och mindre frånvaro. Detsamma gäller inlärning. Den
lägre takten för inlärning kompenseras av större motivation.
Ogynnsam, arbetsrelaterad stress upplevs när arbetskraven överskrider den anställdes förmåga. Snävare tidsgränser och ökad
arbetstakt kan bli alltför pressande, särskilt för en del äldre
arbetare. Ökade möjligheter att själv kontrollera arbetstider och
arbetstempo underlättar fortsatt arbete.
Två svenska studier har visat att fler personer trodde sig kunna
arbeta fram till pensionsåldern än som ville. Ju äldre respondenten
var desto högre andel ville arbeta länge. Faktorer av betydelse för
både att kunna och vilja arbeta längre är klart påverkbara ur arbetsmiljösynpunkt.
Risken att avlida i åldrarna vid slutet av arbetslivet är låg för
såväl kvinnor som män och bör inte påverka intresset för att anställa och behålla personer närmare pensionsåldern.
En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö under hela arbetslivet och
respekt för den äldre arbetskraftens kompetens och arbetsvillkor kan få
fler att vilja arbeta längre.
6
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
1
Bakgrund
Att åldras är oundvikligt och med stigande välstånd ökar den förväntade medellivslängden, som i dag i Sverige är 79,7 år för män
och 83,6 år för kvinnor. Antalet friska år har också ökat vilket är en
än mer betydelsefull parameter. Hur länge vill, bör och kan man då
jobba?
En grundförutsättning för att besvara frågorna är inställningen
till arbetet. Med en allt bättre arbetsmiljö är arbetet något som försörjer oss men också strukturerar tiden, skapar mening, ger status
och identitet samt uppmuntrar till annan aktivitet och kreativitet.
Mycket om vad arbetet betyder har vi lärt från forskningen om
sysselsättning och arbetslöshet och vad som händer med personer
som förlorar sitt arbete.
De grundläggande förutsättningarna för att de äldre ska bevara
hälsan och arbetsförmågan är desamma som för de yngre: en trygg
ekonomi, god hälsa, bra socialt nätverk på och utanför arbetet,
meningsfull sysselsättning, inflytande över arbetssituationen, rimlig
arbetsbelastning, möjligheter att tillämpa sitt yrkeskunnande och
att få lära sig nytt.
Förhållandet mellan hur åldrande och arbete har många dimensioner, bl.a. hur åldrandet påverkar förmågan att klara arbetskraven,
hur arbetsmiljön påverkar åldrandeprocessen, hur äldre arbetare
kan bibehålla och uppdatera sina yrkeskunskaper, hur ålder bestämmer pensionsbeslutet, hur den äldre arbetarens expertis och
erfarenheter kan utnyttjas och hur arbetet ska utformas så att den
arbetande kan lämna arbetet med optimal hälsa.
Hög ålder innebär inte automatiskt nedsatt förmåga men ökar
sannolikheten för försämringar i en del parametrar. Kronologisk
ålder skiljer sig från biologisk eller funktionell ålder. Man har
försökt att uppskatta den funktionella åldern genom att summera
balansen mellan de egenskaper som skapar de stora interindividuella skillnaderna och skapa ett integrerat mått men detta har
hittills misslyckats.
7
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
2
Åldrandets fysiska och psykiska dimensioner
Åldrandet kan indelas i
 Kronologiskt åldrande
 Fysiologiska, mentala och medicinska parametrar
 Psykologiskt åldrande
 Utveckling av självbild och sociala relationer
 Socialt åldrande
 Ålder placerat i ett socialt sammanhang
I detta avsnitt redovisas kortfattat för de olika betingelserna och
parametrarna för respektive avsnitt.
2.1
Kronologiskt eller fysiologiskt åldrande1
2.1.1
Fysiska parametrar
Alla fysiska funktioner förändras och försämras delvis med
stigande ålder. Variationerna är dock stora mellan könen och
mellan olika individer av samma kön. De funktioner som främst
förändras med stigande ålder är






Lungfunktion
Hjärt/kärlfunktion
Syn
Hörsel
Muskelstyrka
Fysisk kapacitet
2.1.2
Andningsvägar och lungor
Andningsvägarna består av näshåla, bihålor, svalg, luftstrupe, luftrör och lungblåsor. Lungor och hjärta skyddas av bröstkorgens ben
och muskulatur. Musklerna hjälper också till i andningen. Slemhinnan i luftvägarna renar, fuktar och värmer inandningsluften
innan den kommer ner i lungorna. Luftvägarnas slemhinna är klädd
med flimmerhår som fångar upp smuts och transporterar den upp
till munhålan. Vissa föroreningar kan bli övermäktiga för flimmer1
Avsnittet bygger på referenserna 1-4 i referensförteckningen
8
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
håren och göra att deras funktion avtar. Ett sådant exempel är
cigarettrök. Lungornas primära funktion är att ta upp syrgas från
luften och syresätta blodet samt att avlägsna koldioxid från blodet
till utandningsluften. Processen sker i lungblåsorna, alveolerna,
som står i kontakt med lungkapillärerna dvs. de minsta blodkärlen i
lungorna. Inandningen sker genom att bröstkorgen utvidgar sig
med muskelhjälp. Utandningen sker mer passivt. Lungorna töms
aldrig riktigt på luft utan en viss residualvolym luft finns alltid kvar.
För att mäta lungfunktionen utförs oftast en spirometri. Vid en
sådan undersökning mäts luftflödena och den maximala lungvolymen. Denna funktion skiftar mellan individer beroende på
medfödda anlag samt träningsgrad. Varje individ minskar dock sin
lungfunktion med stigande ålder.
Med ålder minskar flimmerhårens aktivitet liksom elasticiteten i
lungstrukturerna. Även andningsmuskulaturen blir svagare vid
mycket hög ålder. I och med denna process minskar syrgasutbytet,
syreupptagningsförmågan blir sämre, och en äldre individ klarar
inte en fysisk ansträngning på samma sätt som en yngre. En ökad
fysisk aktivitet kräver mer syrgas och andningen påverkas tidigare
hos en äldre person jämfört med en yngre. En 65-åring har ungefär
70 procent av en 25-årings syreupptagningsförmåga. Kvinnor har
ungefär 70 procent av en mans syreupptagningsförmåga, detta
oavsett ålder. Skillnaderna mellan en vältränad kvinna och en dåligt
tränad man kan vara minimala medan skillnaderna mellan en
vältränad yngre man och en dåligt tränad äldre kvinna kan vara
mycket stora.
I arbetet som kräver hög fysisk kapacitet kan förändringarna i
lungfunktion vid stigande ålder vara ett hinder.
2.1.3
Hjärta och kärl
Cirkulationsorganen transporterar syresatt blod och näringsämnen
ut i organismen och till varje cell och transporterar tillbaka slaggprodukter som främst utsöndras via njurarnas funktion. Cirkulationen sker i två system med hjärtat som pump. Ett cirkulationssystem går till lungorna och syresätter blodet och ett system går ut
i kroppen och ger näring. Blodtrycket som genereras av hjärtats
slagkraft krävs för att blodet ska kunna cirkulera på ett ändamålsenligt sätt. Om blodtrycket stiger för mycket kan skador uppstå
och då behövs medicinering för att sänka det skadliga trycket. I vila
9
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
slår hjärta cirka 100 000 slag per dygn och pumpar runt cirka 7 000
liter blod. Vid ansträngning ökar pulsen och blodflödet. Hjärtats
slag regleras av ett retledningssystem i hjärtmuskulaturen. Detta
kan liknas vid ett oberoende inbyggt elsystem. En skada på hjärtmuskeln t.ex. en hjärtinfarkt kan även påverka retledningssystemet
och ge rytmrubbningar.
Förändringarna i hjärta och kärl som orsakas av det rent fysiologiska åldrandet är inte så betydande. En viss stelhet i kärlen inträder, både i mindre och i större kärl. Detta i sin tur ger ett ökande
blodtryck för att hjärtat ska orka pumpa runt blodet mot detta
motstånd. Stelheten gör också att den maximala hjärtfrekvensen
går ner. Detta innebär att ett åldrande hjärta kanske högst kan
komma upp till 170 slag per minut medan ett ungt hjärta har sin
maxfrekvens vid kanske 220 slag per minut. Detta har betydelse för
hur hårt och tungt man kan jobba. En viss minskning av hjärtmuskelceller inträder också vid hög ålder.
I arbeten som kräver hög fysisk kapacitet kan de mindre förändringar som inträder i hjärtfunktionen vara ett hinder.
2.1.4
Syn
Synsinnet registrerar ljus inom våglängdsområdet 400–700 nm.
Mikrovågor och radiovågor har längre våglängd och ultraviolett ljus
och röntgenstrålar har kortare våglängd. Inga av dessa strålar kan
därför uppfattas av ögat. Ögat består ytterst av hornhinnan, som
ligger framför pupillen och regnbågshinnan (iris) och senhinnan
den så kallade ögonvitan. Bakom hornhinnan finns yttre ögonkammaren fylld med vätska och bakom regnbågshinnan finns bakre
ögonkammaren som också är vätskefylld. Vätskan i ögonkamrarna
cirkulerar ständigt. Om avflödet stoppas kan trycket i ögat bli för
stort och allvarligt skada synen. Detta är sjukdomen glaukom eller
grön starr.
Bakom regnbågshinnan ligger linsen som bryter ljuset för att det
ska träffa näthinnan på rätt sätt. Linsen är upphängd i små muskler
som kan dra ihop sig eller slappna av beroende på hur linsen
behöver se ut för att ljuset ska brytas så att vi ser skarpt. Mellan
linsen och näthinnan ligger glaskroppen. Linsen kan med åldern
drabbas av grå starr. Detta innebär att linsen blir grumlig vilket
försämrar synskärpan. En relativt enkel operation kan byta ut
linsen och grå starr är i dagsläget en lätt operabel åkomma.
10
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
I näthinnan finns sinnescellerna tappar och stavar som registrerar ljusintensitet och färg. Informationen går sedan vidare, via
synnerven, till synbarken i hjärnan. Vid stigande ålder krävs i
allmänhet en högre ljusstyrka för att få samma synintryck som
yngre.
Med stigande ålder blir linsens förmåga att ändra form, främst
dra ihop sig försämrad. Föremål på nära håll t.ex. en skriven text
blir då svår att uppfatta för ljuset från denna text kan inte brytas
ihop tillräckligt mycket av linsen för att uppfattas klart. Denna
ålderssynthet (presbyopi) kan lätt avhjälpas med glasögon. Ögat
kan i sig vara lite för långt också vilket kräver samma typ av korrigering med glas eller linser som vid ålderssynthet. Om ögat är för
långt bryts ljuset framför näthinnan och detta kallas närsynthet.
Närsynthet korrigeras med negativa glas. För en närsynt person
kan åldersförändringen i linsen göra att man inte behöver bära
glasögon i alla situationer längre.
Synkrävande arbeten kräver högre ljusstyrka hos äldre än hos yngre
samt en god korrigering med glasögon eller linser. Ögonsjukdomar
som grå och grön starr ökar också i frekvens med stigande ålder. Dessa
påverkar synen radikalt men är botbara.
2.1.5
Hörsel
Hörselsinnet uppfattar ljudvågor. Ljudnivån mäts i decibel. Ett
mänskligt öra kan höra ljud upp till 120 decibel innan det blir obehagligt. Vid ännu högre ljud kan en smärtsensation uppstå. Ljudnivåer över cirka 80 decibel under en arbetsdag kan ge bestående
hörselskador. Vid vanligt samtal är ljudnivån cirka 60 decibel.
Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat. Ytterörat
samlar ihop ljudet och leder det via hörselgången till trumhinnan
som är förbunden med de tre hörselbenen hammaren, städet och
stigbygeln. Dessa svänger i takt med ljudnivån och förmedlar detta
till innerörat och hörselsnäckan där hårceller aktiveras och leder
impulsen vidare till hörselnerven och hörselbarken i hjärnan där
ljuden tolkas. Mellan mellanörat och svalget finns en förbindelse
som kallas örontrumpeten. Denna utjämnar trycket i mellanörat.
Vid förkylning eller tryckförändringar kan denna kanal slutas igen
och en lock känsla uppstår i örat.
Hörselsinnet är relativt opåverkat av ålder. En försämring av uppfattningen av höga toner kan uppstå. Vissa personer har också svårt att
11
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
följa med i samtal och liknande om det förekommer mycket buller i
bakgrunden. Med stigande ålder ökar risken för att en person ådrar sig
en hörselnedsättning p.g.a. hörselskadande buller antingen i arbetet,
vid skjutning eller musikutövning.
2.1.6
Rörelseorganen
Rörelseorganen består av ben, brosk, senor och muskler.
Skelettet som består av ben är till som stomme och stabilisator
för kroppen. Det skyddar också inre organ som hjärta och lungor. I
benmärgen produceras blodceller såsom röda och vita blodkroppar.
Brosket ligger som ett tunt lager över benen i lederna och
minskar friktionen när leden rör sig. Brosk finns också som stötdämpning i ryggradens mellankotsskivor (diskarna) och i knänas
menisker.
Kroppens cirka 300 muskler är uppbyggda av muskelceller och i
ändarna av varje muskel bindväv som bildar senor. Senor är den
yttre delen av en muskel som fäster i skelettet. Vid sammandragning av en muskel böjs den led som muskeln går över och ger
upphov till alla rörelser i kroppen. En rörelse består av en muskelkontraktion och hur stor den blir beror på hur många motoriska
enheter (muskelcell + nerver) som aktiveras. Muskelceller och
muskelfibrer kan vara av i princip två olika typer. Dels långsamma
och uthålliga som behövs för att t.ex. hålla kroppen upprätt hela
dagen och snabba och lätt uttröttbara som behövs vid kortare mer
explosiva muskelarbeten t.ex. att lyfta en tung börda. Andelen av
den ena eller andra sortens fibrer är genetiskt bestämd men kan
tränas upp inom sitt segment.
Med stigande ålder sker en förlust av benmassa och i svåra fall kan
en sjuklig osteoporos uppstå. Detta drabbar främst kvinnor efter
klimakteriet då östrogenproduktionen avtar. Med träning kan
osteoporos förhindras och senareläggas. Muskelmassan minskar också
med åldern, vilket minskar styrka och uthållighet. Ledförändringar i
form av minskat ledbrosk tillsammans med sämre muskelfunktion gör
en äldre person generellt sett mindre rörlig än en yngre.
Sammanfattningsvis betyder nedgången av flera fysiska funktioner att arbeten som kräver hög fysisk förmåga, innebär
obekväma arbetsställningar eller ett statiskt/monotont arbete blir
svårare att utföra ju äldre man blir. Detta gäller på gruppnivå och
enskilda individer kan behålla en mycket god fysisk kapacitet långt
12
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
upp i åldern medan vissa yngre individer har en dålig kapacitet
redan tidigt.
Exempel på arbeten med höga krav på fysisk kapacitet är
byggnadsarbete, vissa vårdarbeten, manuell lastning och lossning av
varor, manuellt lager och packningsarbete, arbete med små barn i
stora barngrupper, vissa delar av lantbruks- och trädgårdsarbete,
flyttningsarbete, vissa industriarbetsuppgifter som inte är mekaniserade och specialarbetsuppgifter som rökdykning.
Den fysiska förmågan kan tränas upp i alla åldrar och både för det
fysiska och psykiska välbefinnandet är det viktigt med avpassad
regelbunden fysisk träning. Speciellt i yrken som kräver hög fysisk
prestation bör fysisk träning, individuellt anpassad, ingå i arbetsuppgifterna. För äldre arbetstagare är det också extra viktigt med ergonomiskt väl anpassad arbetsmiljö samt möjlighet att kunna organisera
arbetet så att det passar även en äldre arbetstagare med lägre fysisk
kapacitet.
2.2
Mentala parametrar2
De mentala funktioner som främst diskuteras i förhållande till en
åldrande arbetskraft är inlärningsförmåga och minne. Stora delar av
dessa funktioner är även beroende på det psykologiska och sociala
åldrandet, dvs. vad individen själv och omgivningen förväntar sig
ska kunna fungera. Sambanden är komplexa och det är svårt att
urskilja det rent fysiologiska bakom de resultat som finns.
2.2.1
Reaktionstid
I flera studier har det visat sig att äldre individer har en längre
reaktionstid vid snabba processer. De uppgifter som resultaten
grundar sig på är dock av mycket ensidig karaktär och sällan applicerbara i arbetslivet.
2.2.2
Inlärning
Inlärning innebär att genom en aktivitet skaffa sig kunskaper.
Inlärning är beroende av minnesfunktioner för inkodning, lagring
2
Avsnittet bygger på referenserna 5–7 i referensförteckningen
13
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
och så småningom återgivning. Även tidigare utbildning,
psykologiska och sociala funktioner är av betydelse för hur väl
inlärningen lyckas. Att kunskapen är meningsfull och att den som
lär sig har motivation är viktigt för inlärningen. Både minne,
motivation och meningsfullhet kan variera med vad man ska lära sig
och varför. Förutfattade meningar om vad som är möjligt att lära
sig spelar också in.
Äldre personer har inte svårare att lära nya saker men det tar i
allmänhet lite längre tid att få en fördjupad kunskap. Dålig motivation och misstro mot den egna förmågan att lära nytt kan sätta
käppar i hjulet. För äldre i arbetslivet gäller att inlärningsprocessen
måste vara ständigt pågående och att pedagogiken vid inlärningen
är anpassad efter målgrupp och kunskapsmål. Negativa attityder
mot ett kontinuerligt lärande och nya utmaningar måste bearbetas.
2.2.3
Minne
Det finns olika typer av minnesfunktioner som också äger rum i
olika delar av hjärnan. Minnet kan klassificeras i fem olika kategorier:
 Procedurminnet
 cykla, köra bil
 Perceptuella minnet
 föremål och företeelser i vår omgivning
 Semantiska minnet
 analys, syntes, associationer, teoretiska begrepp
 Episodiska minnet
 händelser bakåt i tiden
 Arbetsminnet
 minne av vad vi gör just nu
Procedurminnet tar tid att förvärva men när ett procedurminne väl
är inövat är det svårt att glömma. Det kan ta tid att lära sig cykla i
unga år men på äldre dagar kan man cykla även om man inte praktiserat på många år.
Det perceptuella minnet är till för att identifiera objekt i omvärlden. Det är oftast ett så kallat implicit minne. Vi vet hur en stol
14
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
eller en bil ser ut utan att behöva aktivt associera eller använda
andra medvetna processer.
Det semantiska minnet är del av vår kognitiva förmåga eller en
nödvändig del för att använda denna förmåga. Detta minne gör det
möjligt att förstå omvärlden på ett mer abstrakt plan och att koppla
olika inlärda teoretiska begrepp till varandra.
Dessa tre minnen är minnen i nuet och att användas i framtiden.
Det episodiska minnet opererar bakåt i tiden och består av
händelser och episoder i vårt förflutna. ”Vad gjorde vi söndags
förmiddag?” Vad hette skådespelaren som var gift med Elisabeth
Taylor två gånger?” är typiska frågor där det episodiska minnet används. Personen som minns måste färdas bakåt i tiden för att
plocka fram den information som krävs. Det episodiska minnet är i
högsta grad beroende av kontextuella ledtrådar för att hitta rätt.
Den femte minneskategorin är arbetsminnet, som har en aktiv
roll i att processa ny information som just för tillfället står i fokus
för individen. Lagringstiden är kort och tillfällig och detta minne
opererar helt på medveten nivå.
I långtidstester som gjorts har det visat sig att minnet håller sig bra
över tid och att det inte påverkas så mycket av ålder som många
befarar. Det episodiska minnet är det som fortast drabbas vid högre
åldrar men det håller sig relativt intakt till 65–70 årsåldern. Kvinnor
har en något bättre funktion än män. Övriga minnestyper är betydligt
mindre påverkade av ålder och håller sig intakta till 70–75 års ålder.
2.3
Psykologiskt och socialt åldrande3
2.3.1
Attityder och motivation
Motivation och attityder till arbete är komplexa kombinationer av
intresse och behov. Samhällets signaler och attityden mot äldre
arbetstagare på en arbetsplats är av större betydelse än faktorer som
direkt är kopplade till en viss kronologisk ålder.
3
Avsnittet bygger på referenserna 2, 5 och 7 i referenslistan
15
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
2.3.2
Erfarenhet och expertis
Erfarenhet grundar sig på att göra samma sak många gånger och
kunna sätta detta handlande i relation till omgivningen och annan
erfarenhet. Erfarenhet kommer med åldern och är ofta en mycket
bra egenskap vid lösningen av komplexa problem. En viss risk finns
att erfarenheten kan bli konserverande om man inte samtidigt
erbjuder möjligheter till fortbildning för att förädla erfarenheten.
Expertis innebär att erfarenheten har genomgått en process och
blivit mer domänspecifik. Expertis finns hos äldre arbetstagare och
är mycket bra så länge den efterfrågas. Ny teknologi kan snabbt
göra expertisen överflödig. Att bevaka att detta inte sker utan att
en äldre arbetstagare har möjlighet att bredda och diversifiera sin
expertis är en god investering för en väl fungerande arbetsorganisation.
3
Fysiska och mentala exponeringars inverkan på den
äldre arbetaren
I detta avsnitt beskrivs fysiska och mentala arbetsmiljöfaktorers
inverkan på de äldre arbetarna.4 Genom de arbetsmiljöundersökningar, AMU, som genomförts vartannat år av SCB5 sedan 1989
vet vi hur många av de arbetande (sysselsatta) som själva
rapporterar om förekomsten av olika belastningar uppdelat på kön,
ålders- och socioekonomiska grupper, yrkes- och näringsgrenar
mm. I bilagetabell 1 har vi gjort ett utdrag av de sammantagna
resultaten från undersökningarna 2007 och 2009 för män och
kvinnor mellan 50–64 år och de omnämns även i texten nedan.
Frågorna är validerade men det hade varit önskvärt med
kompletterande mätningar, vilket i allmänhet saknas.
Genomgående för flertalet frågeställningar så anger betydligt
fler i arbetaryrken än i tjänstemannayrken att de utsätts för
ogynnsamma exponeringar medan skillnaderna mellan olika åldersgrupper oftast är små (redovisas inte här men i rapporten Arbetsmiljö 2009). Skillnaderna mellan män och kvinnor förklaras i stor
utsträckning av skillnaderna i yrken och arbetsmiljöer. I Arbets-
4
5
Avsnittet bygger i huvudsak på referenserna 8-18 i referenslistan.
SCB och Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljön 2009. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:3
16
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
miljö 2009 finns också tidstrender beskrivna med uppgifter från
1995/1997 och framåt.
3.1.1
Olyckor och skador
Flera studier visar att äldre arbetare råkar ut för färre olyckor än
yngre, men att skadorna ofta är allvarligare och tar längre tid att
läka. Yngre arbetare drabbas oftare av ögon- och handskador
medan äldre arbetare får mer ryggskador. Den lägre olycksfallsfrekvensen beror sannolikt på större yrkesskicklighet och längre
erfarenhet av arbetsuppgifterna. Det finns metodproblem när det
gäller att bedöma skadornas allvarlighet, som ofta mäts i antal sjukdagar. Hur länge en arbetare blir borta från arbetet efter en skada
kan bero på sämre läkningsförmåga vid högre ålder men kan också
bero på att äldre arbetare i mindre utsträckning sjukskriver sig för
lindrigare åkommor eller tillåts vara sjukskrivna längre än yngre vid
motsvarande skada.
3.1.2
Synkrav
I det framtida arbetslivet förutspås en ökad förekomst av synkrävande arbete, dvs. arbeten som karakteriseras av att man måste
kunna se tydligt på nära håll, under lång tid och under utförande av
precisionsrörelser eller där fokus växlar mellan olika synavstånd.
Behovet av individuell arbetsanpassning med hänsyn till arbetstagarens syn kommer därmed att öka. Med lämpliga glasögon eller
andra synhjälpmedel kan man i många fall lindra och motverka
åldersrelaterade synproblem.
3.1.3
Vibrationer
22 procent av männen i åldern 50–64 år med arbetaryrken angav i
AMU att de är utsatta för vibrationer från handhållna verktyg
minst en fjärdedel av tiden. Exponering för vibrerande handhållna
verktyg är särskilt vanlig bland maskinanvändare i Sverige där cirka
350 000 personer regelbundet exponeras för detta. Verktygen
varierar i storlek, vikt, accelerationsamplitud och frekvens.
Vibrationsexponering kan orsaka symtom från nerver, kärl eller
muskler och som kan visa sig som kärlkramp i fingerartärerna (vita
17
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
fingrar), känselstörningar och/eller som muskulär svaghet och
trötthet. Den interindividuella känsligheten kan variera mellan
olika användare och dos-responsförhållandena är ofullständigt klarlagda.
Arbetare med vibrationsorsakade kärl- och nervskador drabbas
ofta av störd finmotorik och ökad fumlighet. Det är också vanligt
att handstyrkan minskar utöver den normalt åldersrelaterade försämringen. Dessa faktorer kan få en avgörande betydelse för
arbetsförmågan hos de drabbade individerna.
3.1.4
Buller
44 procent av äldre män i arbetaryrken och 22 procent av
kvinnorna angav i AMU 2007/2009 att de var utsatta för buller
under minst en fjärdedel av arbetstiden. En dålig ljudmiljö med
dålig akustik kan göra arbetsuppgifterna mer ansträngande och den
ökade påfrestningen kan leda till ökad stress och trötthet med risk
för sämre arbetsprestation och fler misstag.
Nedsatt hörsel drabbar många äldre, antingen beroende på
ärftliga faktorer, andra sjukdomar eller till följd av ogynnsam
bullerexponering i eller utanför arbetet. Hörselnedsättning kan
försvåra att uppfatta muntliga instruktioner, särskilt i bullriga
miljöer. Det ökar också risken för olyckor, bl.a. därför att varningsalarm kanske inte uppfattas.
3.1.5
Kyla och värme
I AMU 2007/2009 angav 35 procent av männen och 9 procent av
kvinnorna i arbetaryrken och i gruppen med 50–64 år gamla, att de
var utsatta för kyla minst en fjärdedel av tiden. Äldre personer har
sämre anpassningsförmåga till kyla även om de f.ö. är friska och
drabbas lättare av känselbortfall i händerna vid stark kyla vilket gör
det svårare att greppa verktyg och kräver mer kraft.
Äldre arbetare kan ha sämre regleringsförmåga av den inre
kroppstemperaturen och sämre förmåga att anpassa sig till
temperaturändringar. Vid hårt arbete i värmebelastade miljöer blir
äldre arbetare lättare värmepåverkade än yngre om de har
cirkulationsbesvär.
18
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
3.1.6
Luftföroreningar
45 procent av män och 24 procent av kvinnorna i åldern 50–64 i
arbetaryrken angav i AMU 2007/2009 att de utsattes för
luftföroreningar – damm och kemikalier – minst en fjärdedel av
arbetstiden.
De flesta av lungornas egenskaper försämras med ökande ålder.
Hur mycket som beror på rena åldersförändringar och hur mycket
som är effekter av tidigare infektioner, tobaksrökning eller livslång
påverkan av fibrer och partiklar av olika storlek, gasformiga
luftföroreningar, allergen, inomhus, på arbetet och i utomhusluften
är individuellt.
En lång rad luftföroreningar i arbetsmiljön har visats påverka
lungfunktionen, t.ex. kvarts, asbest, nitrösa gaser, svaveldioxid eller
ozon. Personer med nedsatt lungfunktion påverkas värre av dessa
föroreningar och har svårare att bära andningsskydd.
Lungfunktionen påverkas också av hjärtfunktion och andra
system. Nyare forskning visar att långvarig inandning av mycket
små partiklar ökar risken för hjärtkärlsjukdom och död. Även
exponering för måttliga halter av kolmonoxid försämrar funktionen hos hjärtsjuka.
3.1.7
Fysiskt tungt arbete, påfrestande arbetsställningar och
repetitivt arbete
Ergonomiska belastningar är fortfarande mycket vanliga i svenskt
arbetsliv som framgår av bilagetabell 1, särskilt i arbetaryrken. 30–
60 procent av de tillfrågade äldre männen i arbetaryrken angav olika
ogynnsamma belastningar. Endast 34 procent av de äldre kvinnorna
i arbetaryrken angav att de hade möjlighet att sitta mer än en
tiondel av arbetstiden.
Muskel- och skelettsjukdomar är den vanligaste orsaken till
funktionsnedsättning hos äldre arbetare. Muskel- och skelettbesvär
uppträder när den mekaniska arbetsbelastningen är för hög. Att
bära tunga bördor och utföra tunga lyft under lång tid ökar risken
för rygg- och nackbesvär. Muskel- och skelettapparaten påverkas
både av ålder och av arbetsbelastningen under hela yrkeslivet.
Eftersom äldre arbetare kan ha drabbats av förslitningar tidigare i
livet så ökar också detta risken för besvär vid måttlig påfrestning. Å
19
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
andra sidan har många äldre arbetare skaffat sig en arbetsteknik
som minimerar belastningen vid de tyngsta lyften.
Det finns också många arbetsuppgifter där de fysiska kraven kan
tyckas måttliga, men där nedsatt kapacitet medför trötthet mot
slutet av arbetsdagen vilket förvärras under arbetsveckan. För att de
äldre ska orkar arbeta kvar är det viktigt att de kan välja sin arbetstakt och ha möjligheter att ta pauser.
Inom bygg-, vård- och städsektorn samt i storkök är det vanligt
att äldre tangerar den gräns som är acceptabel med hänsyn till deras
kapacitet. Bland dessa yrkesgrupper finns många äldre kvinnor.
Medan män under sitt arbetsliv ofta går från fysiskt tunga till
lättare arbeten blir kvinnor ofta kvar i fysiskt krävande arbeten.
Tunga lyft, besvärliga arbetsställningar, repetitiva moment och
otillräckligt med vilopauser ökar risken för nack-skulderbesvär
liksom okompenserad, nedsatt syn vid datorarbete.
3.1.8
Skiftarbete, övertid och oregelbunden arbetstid
Dåligt organiserade skiftschema eller mycket övertidsarbete ökar
risken för trötthet och stress. Vissa äldre arbetare kan ha svårare att
reglera sovtider än i yngre dagar och kan vara mer känsliga för
ändringar i arbetsschema, ljus och ljud.
En litteraturgranskning av det vetenskapliga stödet för att äldre
arbetare skulle tåla skiftesarbete sämre än yngre arbetare har
nyligen publicerats.6 Översikten stödjer inte att skiftesarbete generellt tolereras sämre av äldre arbetare även om del studier tyder på
detta. Olika studier har kommit till olika resultat. Det finns
emellertid ett stort metodproblem i sådana jämförelser. Det är
främst de arbetare som står ut med skiftarbete som finns på
arbetsplatsen och kan delta i studierna. Inga långtidsstudier som
kunnat kontrollera för denna potentiella felkälla har publicerats.
Äldre arbetare med morgonskift har mindre problem med sömnkvalitet och sömnens längd än yngre men tvärtom för nattskift.
Äldre arbetare föredrar skiftbyten som ändras till en senare tidpunkt på dygnet, dvs. ”framåt” i stället för ”bakåt”.
6
Blok MM, de Looze MP. What is the evidence for less shift work tolerance in older
workers? Ergonomics 2011;54:221–232
20
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
Risken för arbetsolyckor, arbetsskador, hjärtsjukdom och högt
blodtryck ökar hos äldre arbetare om alltför många arbetsdagar
förlängs till nio timmar och mer.7
3.1.9
Stress och arbetstempo
60–65 procent av äldre kvinnor anger i AMU att de som mest kan
bestämma sin arbetstakt halva arbetsdagen och 40–48 procent av
männen. Ogynnsam, arbetsrelaterad stress upplevs när arbetskraven överskrider den anställdes förmåga. Snävare tidsgränser och
ökad arbetstakt kan bli alltför pressande, särskilt för en del äldre
arbetare.
Många studier har studerat olika sjuklighetsutfall i förhållande
till arbetets belastning och möjligheterna att påverka arbetet
(beslutsutrymmet). Kombinationen av hög belastning och litet
beslutsutrymme ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck,
muskel- och skelettskador och depression.8 Riskerna har varit
högre för medelålders anställda än för de närmare pensionsåldern i
flera studier, vilket kanske kan förklaras av att de äldre har större
beslutsutrymme och dessutom nöjt sig med det utrymme man erbjudits.9
Dålig kontroll över sin arbetstid har betydelse för risken att
behöva gå i tidig pension enligt en finsk studie av drygt 30 000
kommunalt anställda. Möjligheterna att kontrollera sin arbetstid
bedömdes 2000–01 och sedan följdes de svarande i knappt fem år.10
De tillfrågade svarade på sju frågor om kontrollmöjligheten:
arbetsdagens längd, tidpunkt för att börja och sluta arbetsdagen,
raster, sköta privata angelägenheter under arbetsdagen, schemaläggningen vid skiftesarbete, planering av semester och möjligheterna att ta tjänstledigt utan lön. Muskel- och skelettsjukdomar
var den vanligaste orsaken till förtidspension och risken för förtids-
7
10. Wegman DH, McGee JP (eds). Health and safety needs of older workers. Washington
DC, National Academies Press 2004
8
Ibid.
9
Theorell T, Tsutsumi A, Hallquist J, Reuterwall C, Hogstedt C, Fredlund P, Emlund N,
Johnson JV. Decision latitude, job strain, and myocardial infarction: A study of working
men in Stockholm. The SHEEP Study Group. Stockholm Heart Epidemiology Program.
Am J Public Health 1998;88:382–388
10
Vahtera J, Laine S, Virtanen M, Oksanen T, Koskinen A, Pentti J, Kivimäki M. Employee
control over working times and risk of cause-specific disability pension: the Finnish Public
Sector Study. Occup Environ Med 2010;67:479–485
21
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
pension var lägst för dem med goda möjligheter att kontrollera sin
arbetstid.
3.1.10 Informationsbehandling
Förmågan att koda och identifiera information, ta fram från minnet
och välja och producera svar eller handlingar, kan avta med åren.
Det finns också flera studier som tyder på att vi får sämre möjlighet
med ökande ålder att hantera situationer som kräver antingen
selektiv eller delad uppmärksamhet. Anledningen till detta har
troligen fysiologisk grund. Äldre blir lättare distraherade av för
uppgifter ovidkommande ”brus” som t.ex. musik, sorl eller ljud
från maskiner. Delad uppmärksamhet innebär att det krävs att man
samtidigt kan uppmärksamma två olika typer av information
samtidigt som vi fokuserar på en annan uppgift.
Denna s.k. ”flytande intelligens” börjar minska redan i 40-årsåldern, men de individuella skillnaderna är stora och ökar med
stigande ålder. Det har visats att de som arbetar med intellektuellt
mer komplexa arbeten i högre grad bevarar sin intellektuella
flexibilitet och funktion. Det är således betydelsefullt att arbeten i
största möjliga mån utformas så att hjärnan hålls igång.11
Ur arbetslivssynpunkt12 är precisionssvaghet och långsammare
uppfattningsförmåga de viktigaste åldersförändringarna i de
mentala funktionerna. Vid åldrande påverkas alla tre delarna av
systemet för informationsprocessen: det sensoriska som uppfattar
informationen, det kognitiva som bearbetar informationen och det
motoriska systemet som ska utföra hjärnans beslut.
Det förefaller emellertid inte som att detta har någon större
betydelse för arbetskarriären. Vissa kognitiva funktioner som
språkanvändning eller förmågan att lösa komplexa problem i osäkra
situationer förbättras med åldern. För de flesta arbetsuppgifter
kompenseras nedsatt snabbhet och precision av större motivation,
mer erfarenhet och bättre helhetsbedömning förutom starkare
lojalitet med arbetet och mindre frånvaro. Detsamma gäller
inlärning. Den lägre takten för inlärning kompenseras av större
motivation.
11
Hellberg A (red). Anpassning av arbetsmiljön med ålderperspektiv. Arbetsmiljöverket
2004
12
Ilmarinen JE. Aging workers. Occup Environ Med 2001;58:546–542
22
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
4
Arbetsförmåga13
Begreppet arbetsförmåga är otydligt och starkt beroende av det
sammanhang det diskuteras i. I boken Arbets(o)förmåga14 beskriver Lars Söderström och Eric Rehn arbetsförmåga ”som en
uppsättning färdigheter som värderas efter dess användbarhet.
Värdet är beroende av situationen och de investeringar i form av
utbildning, hälsovård m.m. som görs i färdigheterna. Investeringar
som är lönsamma för en individ i en situation behöver inte vara det
för samma individ i en annan situation”.
När det gäller ålder och arbete finns inget som säger att en äldre
person har sämre arbetsförmåga och färdigheter än en yngre men
uppenbart är arbetsförmågan relativ. I ett fysiskt tungt arbete
saknar de flesta äldre personer (50–55 år) en fullgod arbetsförmåga
och samma sak gäller för många kvinnor även i yngre åldrar
beroende på lägre generell fysisk kapacitet. Som tidigare nämnts är
dock de individuella variationerna stora och helt andra förhållanden
kan råda för en viss individ som skiljer sig från gruppens
medelvärden. Den mentala arbetsförmågan är relativt opåverkad på
gruppnivå fram till åtminstone 70 års ålder.
Vid bedömning av arbetsförmåga på arbetsmarknaden kommer
även begrepp som motivation, föreställningar om äldre arbetskraft,
vilja, sociala ersättningssystem och normer att ha stor betydelse för
hur arbetsförmågan uppfattas och utnyttjas både av individen och
av arbetsmarknaden. År 2000–01 genomfördes en enkätundersökning i ett representativt urval från svenska befolkningen med
1 680 män och lika många kvinnor mellan 50–75 år för att belysa
under vilka förhållanden som man trodde sig kunna och vilja
yrkesarbeta i framtiden.15
Av de arbetsmarknadsaktiva trodde 60 procent av männen och
49 procent av kvinnorna att de skulle komma att arbeta fram till
normal pensioneringsålder. 21 procent av männen och 11 procent
av kvinnorna ville fortsätta arbeta efter normal pensioneringsålder.
54 procent av männen och 68 procent av kvinnorna vill minska sin
arbetstid de sista åren före pension, vilket år 2002 motsvarade
13
Avsnittet bygger i huvudsak på referenserna 19-22 i referenslistan.
Söderström L, Rehn E. Arbetsförmåga – en fråga om efterfrågade färdigheter. I Lotta
Vahlne Westerhäll (red). Arbets(o)förmåga – ur ett mångdisciplinärt perspektiv. Stockholm,
Santerus förlag 2008
15
Nylén L, Torgén M. Under vilka förhållanden vill äldre personer yrkesarbeta? Stockholm,
Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport 2002:2
14
23
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
340 000 män och drygt 375 000 kvinnor om materialet är
representativt.
De som ville fortsätta arbeta efter pension hade bättre hälsa och
ville jobba heltid, många i egna företag. De som ville gå ned i
arbetstid hade sämre hälsa och arbetsförmåga. Mest markant för
den här gruppen var att de upplevde att det är svårt att förena
arbetsliv och familjeliv. Det var främst kvinnor som hade denna
uppfattning och de hade oftare fysiskt tunga arbeten, negativa
erfarenheter av organisationsförändringar och ansåg sig ha dålig
hälsa. Många hade arbetat med vård och omsorg och skulle önska
kortare arbetstid. Även männen som ville gå ned i arbetstid,
arbetade oftare i offentlig sektor än i privat och beskrev ergonomiska belastningar i arbete.
Egna företagare ville i allmänhet fortsätta i samma typ av
yrkesarbete. De manliga företagarna upplevde den fysiska
belastningen i arbetet som ansträngande men i allmänhet sin hälsa
som god. Ålders- och avtalspensionärer var sällan intresserade av
att återgå i yrkesarbete trots att endast ett fåtal upplevde sin hälsa
som dålig.
Arbetsförmågans relativa karaktär understryks ytterligare av en
annan svensk enkätstudie som studerat sjukvårdspersonal i Skåne
55–64 år gamla.16 Här undersöktes vilka som ville respektive trodde
sig kunna arbeta till 65 års ålder eller längre. Av 1 792 deltagare
trodde 54 procent att de kunde och 38 procent att de ville arbeta så
länge. Ju äldre den svarande var desto mer trodde de att de både
kunde och ville arbeta vidare. Nio olika domäner med flera
delfrågor ingick i frågeformuläret, fysisk och mental hälsa,
ekonomiska incitament, fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö,
arbetstakt och arbetstid, arbetsledningens och organisationens
attityder till äldre arbetstagare, kompetens och möjlighet till
vidareutbildning, motivation och arbetstillfredsställelse, familj/fritidsaktiviteter och attityd till pensionering i samhället.
Tre områden var associerade både med den tillfrågades vilja att
arbeta till 65 eller längre och den egenbedömda förmågan att kunna
arbeta så länge, nämligen hälsa, ekonomiska incitament och
pensionsbeslut hos partner eller nära vänner. Fysisk och psykosocial arbetsmiljö speciellt den senare, arbetstakt och kompetens
var associerad med att tro sig kunna arbeta medan arbetet som en
16
Nilsson K, Hydbom Rignell A. Rylander L. Factors influencing the decision to extend
working life or retire. Scand J Work Environ Health 2011;37:473–480
24
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
betydelsefull del av livet, arbetstid och arbetsledningens inställning
till äldre arbetstagare vara associerade med viljan att arbeta vidare.
Dessa studier är unika i så måtto att de differentierar mellan att
vilja och att kunna arbeta till 65 eller längre. Fler personer trodde
sig kunna än de som ville. Intressant är också att ju äldre respondenten var desto högre andel ville arbeta länge. Alla i dessa undersökningar var anställda och det fanns en tendens att de som inte
svarade på enkäten hade en sämre hälsa än de som svarade. Faktorer
av intresse för både att kunna och vilja arbeta längre är klart
påverkbara ur arbetsmiljösynpunkt. En god fysisk och psykosocial
arbetsmiljö som respekterar den äldre arbetskraften och tar tillvara
dess kompetens kan få fler att arbeta längre.
Det komplexa sambandet för arbetshälsa/arbetsförmåga mellan
individens kapacitet, arbetets krav och samhällets ramsystem illustreras av figur 1.17
Ålder
Livsstil
Arv
Kön
Individens
fysiska och
mentala
kapacitet
Utbildning
Tidigare
erfarenheter
Arbetsmiljö
Familj
Vänner
Arbetsorganisation
Fysiska och
psykosociala
krav från
arbetet
Arbetsmarknad
Folkhälsoarbete
Sjukvård och rehabilitering
Arbetarskydd
Samhällets regelsystem och normer
Faktorer i samhället av betydelse är bl.a. samhällets regelsystem
och normer, sjukvård och rehabilitering, folkhälsoarbete och
17
Vingård E. Det friska företaget – hur ser det ut? I God arbetsmiljö – en framgångsfaktor?
SOU 2009:47
25
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
arbetarskydd. Arbetets krav bestäms av arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad. De individuella bestämningsfaktorerna för fysisk och mental kapacitet är många och betydligt
fler än de viktiga exempel som ges här.
5
Behöver arbetsgivaren vara rädd för att förlora
anställda eller för att nyanställa 55+ p.g.a. risk för
att många dör i förtid?
I diskussioner med arbetsmarknadens parter har framkommit att
vissa arbetsgivare kan vara mindre benägna att anställa – och även
att behålla – anställda över 55-årsåldern p.g.a. uppfattningen att
man riskerar att förlora en hel del före pensionsåldern till följd av
kroniska sjukdomar och död. Andelen som erhåller sjukersättning
vid olika åldrar redovisas i annat material från Pensionsåldersutredningen. Här redovisas några beräkningar av dödsrisken för
män och kvinnor utifrån befolkningsstatistik från SCB.
26
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
Dödsrisken/år för såväl män som kvinnor under 40 år var mindre
än en promille och ökar sedan till ca 3 promille respektive 2
promille för män och kvinnor vid 50 års ålder, 7,4 respektive 5
promille vid 60 års ålder och 13 respektive 8 promille vid 65 års
ålder. För att beräkna bortfallet p.g.a. död för befolkningen mellan
55 och 65 eller 70 års ålder kan man se att av 94 551 55-åriga män
(se tabell 1) så lever fortfarande 87 651 vid 65 års ålder och 82 626
när de fyller 70 år. 6 900 har gått bort före 66-årsdagen och 11 925
har avlidit innan 70-årsdagen.
Om folkmängden skattas som genomsnittet av levande personer
mellan 55- och 65 eller 70-årsåldern så avlider approximativt
7.5 procent av män mellan 55- och 65-årsåldern och 13.5 procent
från 55- till 70-årsdagen.
27
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
För kvinnor blir motsvarande siffror 4.9 procent mellan 55- och
65-årsåldern och 8.6 procent mellan 55- och 70-årsdagen
Beräkningarna visar således att av 100 män i 55-årsåldern så
kommer åtminstone 92 fortfarande att vara i livet vid 65-årsdagen
och 86 vid 70-årsdagen. Motsvarande för kvinnor blir 95 kvarlevande vid 65-årsdagen och 91 vid 70-årsdagen. Risken att avlida
mellan 65–69 års ålder är nästan dubbelt så stor som att avlida
mellan 55–64 år.
Detta är förmodligen en underskattning av överlevnaden eftersom medellivslängden för såväl män som kvinnor ökar kontinuerligt och dessa beräkningar är gjorda på ett genomsnitt för 2005–
2009.
28
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
Under de senaste 30 åren har männen haft en något större ökning
av medellivslängden än kvinnorna, vilket diagram 1 från SCB18
visar. År 2010 nådde medellivslängden vid födelsen 79,5 år för män
och 83,5 år för kvinnor.19 Under den senaste 10-årsperioden har
männens livslängd ökat med drygt två år och kvinnornas med 1,5
år, det vill säga med 2,5 månader per år för männen och knappt två
månader per år för kvinnorna.
1980 dog 0,9 procent av 65-åriga kvinnor och 1,8 procent av 65åriga män20 jämfört med 0,8 procent för kvinnorna och 1,2 för män
2010. Det är i stor utsträckning minskad dödlighet bland de
medelålders och de äldre som gör att livslängden fortsätter att öka
och inte längre pga. minskad spädbarnsdödlighet. För båda könen
gäller att tumörsjukdomar är den största dödsorsaken i dessa
åldrar.
Denna statistik baseras på genomsnittsbefolkningen varav de
med största riskerna aldrig blir aktuella för anställning pga. kronisk
sjukdom. En del av dem som avlider kommer emellertid att ha varit
friska vid anställningen men blir sjuka och oförmögna att arbeta
flera år innan dödsfallet. I praktiken torde mer än 90 procent av
anställningsbara personer över 55 års ålder att överleva 70-årsdagen
och ytterligare fem procent 65-årsdagen
Sammanfattningsvis visar statistiken och beräkningarna att dödsrisken är mycket begränsad i åldrarna vid slutet av arbetslivet för
såväl kvinnor som män. Risken för män att dö i dessa åldrar var
50 procent högre för 30 år sedan och har länge varit låg för kvinnor.
De med största dödsriskerna blir aldrig aktuella för anställning till
följd av kronisk sjukdom. 95 procent eller fler av anställningsbara
personer över 55 års ålder torde överleva 65-årsdagen. Dessa fakta
borde minska en reserverad inställning till att anställa och behålla
personer närmare pensionsåldern p.g.a. dödsrisken.
18
19
20
. SCB Statistisk årsbok 2011. Stockholm SCB 2011
Ibid.
SCB Statistisk årsbok 1981. Stockholm, SCB 1981
29
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
Referenser
1. Åstrand I. Arbetsfysiologi. Stockholm, Norstedts förlag 1990
2. Ilmarinen JE. Ageing workers in the European Union – status
and promotion of work ability, employability and employment.
Helsingfors, FIOH, Ministry of Social Affairs and Health,
Ministry of labour. 1999
3. Henriksson O, Rasmusson M. Fysiologi med relevant anatomi.
Lund, Studentlitteratur 2007
4. Toomingas A, Mathiassen S-E, Wigaeus Tornqvist E (red).
Arbetsfysiologi. Lund, Studentlitteratur AB 2008.
5. Snel J, Cremer R (eds) Work and aging – a European perspective. London, Taylor and Francis 1994
6. Nilsson LG. Memory function in normal aging Acta Neurolog
Scand 2003;107 (suppl 179): 7–13
7. Waddell G, Burton AK. Is work good for your health and well
being? London TSO 2006
8. SCB och Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön 2009. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:3
9. Hellberg A (red). Anpassning av arbetsmiljön med ålderperspektiv. Arbetsmiljöverket 2004
10. Wegman DH, McGee JP (eds). Health and safety needs of
older workers. Washington DC, National Academies Press 2004
11. European Agency for Safety and Health at Work: Hazards and
risks associated with older workers. Från
http://osha.europa.eu/en/priority_groups/ageingworkers/hazar
ds_html (2011–12–05)
12. Laville A, Volkoff S. Elderly Workers. I Encyclopaedia of
Occupational Health and Safety, 4th edition, Vol 1, Chapter 29.
Geneva, International Labour Office, 1998.
13. Ilmarinen JE. Aging workers. Occup Environ Med
2001;58:546–542
14. OECD. Are all jobs good for your health? The impact of work
status and working conditions on mental health. Chapter 4.
OECD Employment Outlook 2008
15. Ivergård T, Brian Hunt. The operators´ abilities and limitations. I Ivergård T, Hunt B. Handbook of control room
30
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
design and ergonomics. A perspective for the future. 2nd
edition. London/New York, CEC Press 2009
16. Theorell T, Tsutsumi A, Hallquist J, Reuterwall C, Hogstedt C,
Fredlund P, Emlund N, Johnson JV. Decision latitude, job
strain, and myocardial infarction: A study of working men in
Stockholm. The SHEEP Study Group. Stockholm Heart
Epidemiology Program. Am J Public Health 1998;88:382–388
17. Vahtera J, Laine S, Virtanen M, Oksanen T, Koskinen A, Pentti
J, Kivimäki M. Employee control over working times and risk of
cause-specific disability pension: the Finnish Public Sector
Study. Occup Environ Med 2010;67:479–485
18. Blok MM, de Looze MP. What is the evidence for less shift
work tolerance in older workers? Ergonomics 2011;54:221–232
19. Söderström L, Rehn E. Arbetsförmåga – en fråga om efterfrågade färdigheter. I Lotta Vahlne Westerhäll (red). Arbets(o)förmåga – ur ett mångdisciplinärt perspektiv. Stockholm,
Santerus förlag 2008
20. Nylén L, Torgén M. Under vilka förhållanden vill äldre
personer yrkesarbeta? Stockholm, Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport 2002:2
21. Nilsson K, Hydbom Rignell A. Rylander L. Factors influencing
the decision to extend working life or retire. Scand J Work
Environ Health 2011;37:473–480
22. Vingård E. Det friska företaget – hur ser det ut? I God arbetsmiljö – en framgångsfaktor? SOU 2009:47
23. SCB Statistisk årsbok 2011. Stockholm SCB 2011
24. SCB Statistisk årsbok 1981. Stockholm, SCB 1981
31
Vad vet vi om arbete, hälsa och ålder – en kunskapsöversikt
Källa: SCB och Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön 2009. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:3
32