Byt lön - Kommunal

advertisement
Byt lön
– dags för jämställda löner
Byt lön
Hög dags
tid för
förjämställda
jämställda
löner löner
Innehåll
Inledning��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5
Historisk tillbakablick���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5
Löneskillnaden idag�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 6
Olika mått på löneskillnader��������������������������������������������������������������������������������������������� 8
Individuell och strukturell diskriminering���������������������������������������������������������������������� 9
Tre myter om varför kvinnor tjänar mindre�����������������������������������������������������������������11
Åtgärder�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 13
Litteraturförteckning���������������������������������������������������������������������������������������������������������14
Inledning
Kommunals medlemmar jobbar till stor del inom vård- och omsorg samt hälso- och
sjukvård. På grund av att sektorn domineras av kvinnor, inte arbetets svårighetsgrad
eller de enskilda individernas kompetens, värderas arbetet lägre. Denna strukturella
diskriminering, som är riktad mot yrke och inte mot enskilda individer, är den enskilt
största förklaringen till att kvinnor tjänar mindre än män. Lönegapet mellan män och
kvinnor har sedan 1980-talet legat på drygt 15 procent. Utvecklingen mot jämställda
löner har stagnerat. Därför är det hög tid att ta nästa steg mot en arbetsmarknad utan
strukturell diskriminering av kvinnoyrken.
Historisk tillbakablick
”Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta
lagbundenheterna inom det ekonomiska livet.”
Eli Heckscher, 1912
Det är en av de största svenska ekonomerna genom tiderna som citeras ovan och vittnar
om att lönegapet mellan kvinnor och män inte är någon ny företeelse. Under den första
halvan av 1900-talet fick kvinnor arbeta, men det fanns tydliga begränsningar gällande
lön, arbetstid och tillåtna befattningar. Ända fram till 1960 fanns det två kolumner i
de flesta lönetabeller – en för kvinnor och en för män. Systemet med särskilda lägre
kvinnolöner avskaffades på 1960-talet eftersom det uppfattades som diskriminerande.
Trots det är de faktiska löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortfarande betydande.
Kvinnors arbetsmarknad har historiskt formats av vilka yrken och arbeten som har
varit möjliga att kombinera med ansvaret för det obetalda hemarbetet. Under 1960och 1970-talet byggdes den offentliga sektorn ut och efterfrågan på arbetskraft ökade
kraftigt inom vård- och omsorgsyrken. Yrken som ansågs passande för kvinnor. Den
offentliga sektorn var både en viktig arbetsmarknad och en förutsättning för kvinnors
förvärvsarbete.
Kvinnors löneutveckling gick till en början åt rätt håll. Från slutet av 1960-talet till
början av 1980-talet minskade löneskillnaderna. Den huvudsakliga anledningen till att
lönegapet mellan kvinnor och män minskade under denna period var för att kvinnor
ökade sin förvärvsfrekvens, höjde sin utbildningsnivå och för att det genomfördes
låglönesatsningar. Efter det avstannade utvecklingen och under de senaste 30 åren har
det inte skett någon förbättring att tala om. Diagrammet på nästa sida visar kvinnors
löner som del av mäns löner mellan 1992 och 2011. Under den senaste 20-årsperioden
har löneskillnaderna mellan kvinnor och män endast minskat med 2 procentenheter.
5
Diagram 1. Kvinnors lön i procent av mäns lön 1992-2011
Källa: SCB:s lönestrukturstatistik, 2011
Löneskillnaden idag
År 2011 tjänade kvinnor drygt 86 procent av männens löner. Eller 4 400 kronor mindre
i månaden. På ett år tjänar män i genomsnitt 52 800 kronor mer än kvinnor. Det
motsvarar matkostnaden för en hel barnfamilj under ett år. Efter tio år räcker pengarna
till att köpa en sommarstuga. Om vi anser att det är rimligt att kvinnor ska ha lika hög
lön som män, fattas det sammantaget omkring 70 miljarder i kvinnors lönekuvert varje
år. Diagrammet nedan visar löneutvecklingen i kronor för kvinnor och män under
de senaste sju åren. I kronor räknat har lönegapet konstant legat runt 4 400 kronor i
månaden under denna period.
6
Diagram 2. Medellön för kvinnor och män 2005 - 2011
Källa: SCB:s lönestrukturstatistik, 2011
Som framgår av diagrammet nedan återfinns löneskillnader mellan kvinnor och män i
alla åldrar. Tittar man även på förvärvsinkomst är det tydligt att skillnaderna i inkomst
ökar i 30-årsåldern. En mycket trolig förklaring till att kurvorna ser ut som de gör är att
kvinnors andel av föräldrapenninguttaget är betydligt större än mäns och att kvinnor
oftare stannar hemma för vård av sjukt barn.
Diagram 3. Sammanräknad förvärvsinkomst, medianinkomst, för personer boende i
Sverige, i åldern 20-84 år, 2011
Källa: SCB, medianinkomst, 2011
7
I en rapport från Försäkringskassan konstateras det att män tog ut 23,7 procent av
föräldrapenningdagarna under 2011. Det finns också tidigare undersökningar som visar
att sambandet mellan föräldrapenning och föräldraledighet ser olika ut för kvinnor och
män. Kvinnors uttag av föräldrapenning tenderar att inte korrelera med deras längd på
föräldraledigheten samtidigt som mäns uttag av föräldrapenningdagar i stället starkt
korrelerar med deras föräldraledighetslängd. Med andra ord innebär det att kvinnor i
större utsträckning är lediga under längre perioder än vad deras föräldrapenninguttag
avspeglar, medan mäns uttag i hög grad motsvaras av deras föräldrapenninguttag. Det
innebär att de siffror av föräldrapenninguttag som Försäkringskassan kan redogöra för
troligtvis underskattar längden på kvinnors reella frånvaro från arbete och ger en bild
av att svenska män och kvinnor är mer jämställda än vad de i själva verket är.
Gällande föräldraförsäkringen har vi en konflikt mellan det önskvärda att föräldrar
ska ha stora möjligheter att fördela uttaget sinsemellan, och det önskvärda att kvinnor
ska ha samma möjligheter som män på arbetsmarknaden vad det gäller lön och
utvecklingsmöjligheter. Det är inte orimligt att anta att arbetsgivare fördrar att de
anställda är närvarande på jobbet, inte frånvarande. Ett sätt att komma åt problemet
med att kvinnor i mycket större utsträckning än män tar ut föräldrapenningdagarna
är att skapa regler i föräldraförsäkringen som sprider frånvarorisken mer jämt mellan
kvinnor och män.
Den ojämna fördelningen av uttaget av föräldrapenning mellan kvinnor och män,
tillsammans med faktorer som att det i större utsträckning är kvinnor som tar hand om
hemmet, försvårar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och bidrar till att män har
större möjlighet att förbättra sin position på arbetsmarknaden och höja sin lön.
Olika mått på löneskillnader
Det finns flera sätt att mäta löneskillnader mellan kvinnor och män på. Ofta talas
det om korrigerade och okorrigerade skillnader. Med okorrigerad skillnad avses
löneskillnaden mellan kvinnor och män utan att hänsyn tagits till andra faktorer än just
könstillhörighet. Den löneskillnaden är enligt Medlingsinstitutet 11,6 procent.
Löneskillnaden kan också korrigeras för att ta hänsyn till andra faktorer. Tar vi hänsyn
till individens ålder och utbildningsnivå ökar löneskillnaden till 13,7 procent. Det beror
bland annat på att kvinnor i genomsnitt har högre utbildning och är äldre än män. Om
inte detta beaktas underskattas storleken på löneskillnaden.
Om hänsyn tas till ålder, utbildningsnivå, och arbetsrelaterade faktorer som sektor,
näringsgren, företagsstorlek och tjänstgöringsomfattning blir den beräknade
löneskillnaden 8,8 procent. En anledning till att löneskillnaderna nu minskar jämfört
med ovan är att män i större utsträckning arbetar inom sektorer och näringsgrenar som
har högre genomsnittliga löner. När hänsyn tas till detta faktum blir den oförklarade
löneskillnaden mindre.
8
Om en justering för yrke adderas till samtliga ovanstående faktorer blir det tydligt
att just yrke förklarar en stor del av löneskillnaden mellan kvinnor och män. Den
löneskillnad som återstår när yrke inkluderas i analysen är 5,3 procent. Denna siffra är
ett genomsnitt för hela arbetsmarknaden. Att löneskillnaden minskar när yrke adderas
till analysen indikerar att kvinnor är överrepresenterade i låglöneyrken medan män är
överrepresenterade i yrken som har höga löner. Av de olika faktorer som har beaktats är
det alltså yrke som ger det enskilt största bidraget till att förklara löneskillnaden mellan
män och kvinnor.1
Problemet med att ta hänsyn till att kvinnor och män arbetar i olika sektorer och har
olika yrken är att man bortser från den absolut största anledningen till att kvinnor tjänar
mindre än män. Nämligen att stora grupper av kvinnodominerade yrkesgrupper idag är
felavlönade i förhållande till den utbildning och det ansvar som krävs i yrket.
Individuell och strukturell diskriminering
Att utan sakliga skäl betala en kvinna lägre lön än en man för lika eller likvärdigt arbete
är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Det innebär att två individer som arbetar
hos samma arbetsgivare har rätt till samma lön, om kraven i deras arbete i form av
utbildning, ansvar och arbetsinsats bedöms som likvärdiga och arbetsgivaren inte kan
motivera löneskillnaden på annat sätt. Lagen gäller endast individer som arbetar på
samma arbetsplats.
Diskrimineringslagens främsta verktyg är lönekartläggning, vilket ger de lokala parterna på
arbetsmarknaden möjlighet att upptäcka och utjämna könsbundna löneskillnader. Eftersom
kvinnor tjänar mindre än män, även inom yrkesgrupper, är lagen viktig och borde utnyttjas i
större utsträckning. Denna typ av diskriminering kallas individuell diskriminering.
Problemet är dock att män och kvinnor i stor utsträckning har olika arbetsgivare.
När det gäller den strukturella diskrimineringen mellan olika branscher skapar
diskrimineringslagen inga förutsättningar att pröva denna diskriminering juridiskt.
Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könsuppdelad; segregerad. De flesta sektorer
är antingen starkt kvinnodominerade eller starkt mansdominerade. Kvinnor arbetar i
stor utsträckning i offentlig sektor; 2012 var 73 procent av de anställda i offentlig sektor
kvinnor. I kommuner och landsting är omkring är nästan 80 procent av de anställda
kvinnor, medan staten har en jämnare könsfördelning.
Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga
yrken som huvudsak innehas av män, trots att yrkena kan antas vara av lika värde
med avseende på arbetets svårighetsgrad. Jämför vi vad en kvinna som arbetar som
1
Medlingsinstitutet (2012), Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män?, s. 18-19
9
undersköterska inom äldreomsorgen tjänar i månaden med vad en man som arbetar inom
industrin tjänar är löneskillnaden cirka 3 500 kronor i månaden. Det innebär att det finns
en strukturell diskriminering mot kvinnodominerade yrken. Denna diskriminering är
riktad mot yrken, inte individer. Även män i kvinnodominerade yrken drabbas.
Digrammet nedan visar att kvinnors arbete värderas lägre än mäns arbete inom olika
sektorer bland arbetaryrken. Det finns ett negativt samband mellan lönenivå och andelen
kvinnor inom avtalsområdet. Ju längre till höger i diagrammet, ju större andel kvinnor
och desto lägre lön. Den horisontella röda linjen i diagrammet visar medellönen för
arbetare 2011. Den vertikala röda linjen motsvaras av 50 procent kvinnor i en sektor. Alla
sektorer som ligger i den undre delen av diagrammet har en medellön som ligger under
genomsnittet för arbetare. Dessa sektorer är också starkt kvinnodominerade. I övre delen
av diagrammet ligger sektorer som har en medellön över genomsnittet för arbetare.
Dessa sektorer är starkt mandominerade. Kommunals avtalsområde är kvinnodominerat
och har en meddelön som ligger cirka 2 000 kronor under meddelönen för arbetare.
Diagram 4. Lönediskriminering av kvinnodominerade sektorer-branscher 2011
Diagram
5.Samband
Samband
andel
kvinnor
inom
arbetaryrken
Andel
kvinnorandel
per sektor
och
sektorns
medellön
Diagram
5.
kvinnor
inom
arbetaryrken
ochoch
lön lön
Medellön
Medellön
Medellön
Medellön
28 000
28
000
Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön
Diagram
5. Samband
andel kvinnor inom arbetaryrken och lön
Bygg
Medellön
27
000
27
000
28 000
Medellön
28 000
26 000
27 000
26
000
Bygg
Bygg
27 000
25 000
Bygg
26 000
Stål
25 000
24 000
22 000
23 000
Genomsnittslön arbetare 22900
Partih.
Verks.ind
Övr. ind Graf
Företagstj.
Partih.
Övr. ind GrafStat ........
Stat
Övr. ind
Livs
Livs
Stat
Detaljhand.
Genomsnittslön arbetare 22900
Vård arbetare 22900
Genomsnittslön
.....
23 000
Trä.ind
Transp
Trä.ind
Verks.ind
Övr. ind
Papp
.........
Stat
Partih.
Verks.ind
Graf
Papp
Livs
....
24 000
Stål
Transp
Stål
Trä.ind
Transp
Papp
Verks.ind
Partih.
Graf
Papp
...
25
000
24
000
23 000
S
Transp
Stål
Trä.ind
...
Medellön
25 000
26 000
24 000
Genomsnittslön arbetare 22900
Kommunal
Äldreoms
22
000
22 000
Detaljhand.
Barnoms
Vård
Vård
Skola
Företagstj.
22 000
Detaljhand.
20 000
Vård
20
0
10
30
40
50
60
70
80
90 Kommunal
100
Kommunal
21 000
21
000
......
Äldreoms
Kommunal
Hotel
o
rest
Äldreoms
Andel
kvinnor
%
21 000
Hotel
o rest
Barnoms
Äldreoms
Hotel o rest
Skola
Barnoms
Barnoms
Källa:
SCB, LO och egna beräkningar
Skola
20 000
Skola
20
10
30
40
50
60
70
80
90
100
20000
000 0
20
00
10
2020
3030
40 40
50 50
60 60
70 70 80 80 90
10
90 100 100
Andel kvinnor %
Nästa diagram visar samma samband, men
för
tjänstemän.
I tjänstemannagrupperna är sambandet
Andel
kvinnor
% %
Andel
kvinnor
23 000
21 000
......
Livs
Företagstj.
Hotel o rest
Företagstj.
Detaljhand.
Detaljhand.
...
.....
Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön
Källa: SCB,
LO ochi kronor
egna beräkningar
också
tydligt,
det dessutom
Källa:Källa:
LO och
Kommunal
(2011)handlar
andel kvinnor
i procent.om en större löneskillnad än i gruppen arbetare.
SCB,
SCB, LO
LO och
och egna
egnaberäkningar
beräkningar
Källa:
SCB,
LO
och
egna
beräkningar
Medellönen för tjänstemän är 32 700 kronor i månaden. För akademiker i den landstingkommunala
Nästa diagram
diagram
visar
samma
samband,
men
för
tjänstemän.
I Itjänstemannagrupperna
är sambandet
sektorn
ligger lönerna
betydligt
under lönerna
den
privata sektorn
vilket drabbar kvinnorna
hårdast
Nästa
visarsamma
samma
samband,
menför
föritjänstemän.
tjänstemän.
tjänstemannagrupperna
Nästa
diagram
visar
samband,
men
I tjänstemannagrupperna
är
sambandet
också
tydligt,
i
kronor
handlar
det
dessutom
om
en
större
löneskillnad
än
i
gruppen
arbetare.
är
sambandet
också
tydligt,
i samband,
kronor
handlar
det tjänstemän.
dessutom
om
en större
löneskilleftersom
sektorn
domineras
av
kvinnliga
arbetstagare.
En majoritet
av de mansdominerade
Nästa
diagram
visar
samma
men
för
I tjänstemannagrupperna
är sektorerna
sambandet
också
tydligt,
i kronor
handlar
det700
dessutom
om
en större För
löneskillnad
än i gruppen
arbetare.
Medellönen
för
tjänstemän
är 32
kronor
i månaden.
den landstingkommunala
nad
änöver
i gruppen
arbetare.
Medellönen
för tjänstemän
är 32 akademiker
700 kronor i månaden.
ligger
medellönen
för tjänstemän.
Medellönen
föri tjänstemän
är 32det
700dessutom
kronor isektorn
månaden.
Förlönerna
akademiker
i deniunder
landstingkommunala
också
tydligt,
kronor
handlar
större
löneskillnad
gruppen
arbetare.
För
akademiker
i den landstingkommunala
ligger
betydligt
sektorn
ligger lönerna
betydligt
under
lönerna om
i denenprivata
sektorn
vilket än
drabbar
kvinnorna
hårdast
sektorn
ligger
lönerna
betydligt
under
lönerna
i
den
privata
sektorn
vilket
drabbar
kvinnorna
hårdast
lönerna
i
den
privata
sektorn
vilket
drabbar
kvinnorna
hårdast
eftersom
sektorn
doMedellönen
för
tjänstemän
är
32
700
kronor
i
månaden.
För
akademiker
i
den
landstingkommunala
eftersom sektorn domineras av kvinnliga arbetstagare. En majoritet av de mansdominerade sektorerna
eftersom
sektorn
domineras av kvinnliga
arbetstagare.
majoritet av de mansdominerade
sektorerna
mineras
av
kvinnliga
En majoritet
deEn
mansdominerade
sektorerna
ligger över
medellönen
för tjänstemän.
sektorn
ligger
lönernaarbetstagare.
betydligt
under
lönerna iavden
privata
sektorn vilket
drabbar kvinnorna hårdast
ligger
över
medellönen
för
tjänstemän.
ligger över medellönen för tjänstemän.
10 arbetstagare. En majoritet av de mansdominerade sektorerna
eftersom sektorn domineras av kvinnliga
ligger över medellönen för tjänstemän.
Kvinnodominerade arbetaryrken värderas systematiskt lägre än mansdominerade. Är det
då önskvärt att arbetsmarknaden blir mindre könsuppdelad? Som ett långsiktigt mål är
det bra om arbetsmarknaden blir mindre segregerad, men det behövs även åtgärder för
att uppvärdera kvinnodominerade yrken idag.
När Medlingsinstitutet analyserar orsakerna till löneskillnaderna mellan kvinnor
och män, konstarerar de att yrke är den enskilt största förklaringen. Det är en
förklaring som hittills har accepterats och inte kopplats samman med diskriminering
av kvinnodominerade yrken. Därför ser Kommunal ett behov av att regeringen ser
över Medlingsinstitutets uppdrag så att lönebildningen blir förenlig med att bryta den
strukturella lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsynsansvar för att arbetsgivare följer
diskrimineringslagens krav på lönekartläggning och aktivt jämställdhetsarbete.
Myndigheten har sedan våren 2012 en speciell granskningsenhet som ska bygga upp en
mer effektiv verksamhet för granskning av jämställdhetsplaner och lönekartläggningar,
som arbetsgivarna är skyldiga att genomföra. Under 2012 skedde en blygsam ökning
från 21 granskningar av arbetsgivare till 35, och DO menar att ambitionen är att öka
antalet successivt. Det är bra att DO har kommit igång med att granska arbetsgivare,
men det arbetet behövs intensifieras. De nuvarande reglerna för lönekartläggning
måste också skärpas. Kommunal anser att arbetsgivarna ska tvingas genomföra
lönekartläggningar varje år och inte vart tredje år som nuvarande regelverk föreskriver.
Är det då viktigt att tilldela Medlingsinstitutet och DO dessa uppdrag? Kvinnors
löner sätts ju inte av dessa myndigheter. Uppdragen är viktiga för att synliggöra
löneskillnaderna och nödvändiga för att åstakomma en positiv förändring.
Tre myter om varför kvinnor tjänar mindre
”Idén om omfördelning mellan olika sektorer på arbetsmarknaden handlar inte om att
det finns en utbredd diskriminering på grund av kön.”
Ur rapporten ”Kvinnors löner”, Svenskt näringsliv 2010
Det finns de som hävdar att strukturell diskriminering mot kvinnodominerade yrken
inte existerar. Att löneskillnader mellan kvinnor och män beror på kvinnors individuella
egenskaper, exempelvis sämre utbildning. Ingenting kunde vara mer felaktigt.
Kvinnor har idag en högre utbildningsnivå än män. Det är betydligt fler manliga
arbetstagare som endast har förgymnasial utbildning. I början av 1900-talet var andelen
med förgymnasial utbildning cirka 12 procent för både kvinnor och män. Sedan dess
har kvinnor med förgymnasial utbildning minskat till 8 procent, medan andelen män
11
med förgymnasial utbildning ligger kvar på samma nivå som tidigare. Även när det
gäller högre utbildning har kvinnor dragit ifrån. Andelen kvinnor med eftergymnasial
utbildning har ökat markant under den senaste tioårsperioden.
Det andra argumentet som brukar lyftas fram för att motivera löneskillnader är
att kvinnodominerade yrken inte har samma svårighetgrad som mansdominerade
yrken; att det inte rör sig om lika avancerade arbetsuppgifter. Det är svårt att värdera
olika arbetsuppgifter utifrån svårighetsgrad, men det finns metoder och verktyg i
form arbetsvärderingssystem. Arbetsvärdering sätter arbetet eller arbetsuppgiften i
centrum vid lönesättning och är därför ett viktigt verktyg om man vill åstadkomma
en könsneutral värdering av olika arbetsinsatser. Det går exempelvis att ifrågasätta
om en industriarbetare har en större svårighetsgrad i arbetet utifrån kunskap och
färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden än en undersköterska som
vårdar sjuka äldre. Ändå skiljer det cirka 3 500 kronor i månaden i lön mellan dessa två
yrkesgrupper.
En tredje myt är att marknaden på ett rättvist och könsneutralt sätt bestämmer vad
olika arbeten och yrken är värda. Marknaden är inte fri från traditionella värderingar av
kvinnors och mäns arbeten. Ofta har hänvisningar till marknaden som förklaring till en
sämre lön inget att göra med tillgång och efterfrågan på en viss arbetskraft, utan är just
en spegling av underväderingen av kvinnodominerade arbetsuppgifter.
12
Åtgärder
För att komma tillrätta med den strukturella diskrimineringen föreslår Kommunal
bland annat följande:
1. Att löner för kvinnodominerade yrken uppväderas i relevans till den kunskap,
de krav och det ansvar som arbetet kräver.
2. Att lågavlönade/kvinnodominerade avtalsområden får högre löneökningar än
genomsnittet för arbetsmarknaden.
3. Att regeringen ser över Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins norm
för lönebildning blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella
lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken.
4. Att de nuvarande reglerna för lönekartläggning skärps. Lagstiftningen ska kräva
att arbetsgivarna genomför lönekartläggningar varje år och inte vart tredje år
som nuvarande regelverk föreskriver.
5. Att det blir ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. En tredjedel av
föräldrapenningsdagarna ska öronmärkas till vardera föräldern.
6. Att återinföra uppdraget till Försäkringskassan att verka för jämställd fördelning
av uttaget av föräldraförsäkringen.
7. Att införa rätt till heltid i kommuner och landsting. Fler heltider är både
ekonomiskt gynnsamt för kommun och landsting, och ger anställda en lön som
det går att leva på.
13
Litteraturförteckning
Kommunal (2004), Bodil Umegård, ”Löneskillnader mellan kvinnor och män”
Kommunal (2010), ”I alla människor vardag”
Kommunal (2013),”Rätt lön – lönepolitiska utredningen”
LO (2011), Mats Larsson, ”Lönerapport år 2011”
Medlingsinstitutet (2012), ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnader
mellan kvinnor och män 2011?”
Danielsson Öberg A. och Öberg T. (2013), Lönekamp med förhinder – om kvinnolöner
i vård och verkstad, Premiss förlag
Statistiska Centralbyrån (2010), ”På tal om kvinnor och män”
Statistiska Centralbyrån, Lönestrukturstatistik 1968-2011
Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildningsnivå, 1990-2010
TCO (2011), ”Jämställdhetspolitiskt program”
Thoursie Anna (2004), ”Varför tjänar kvinnor mindre? Handbok i lönediskriminering”
Unionen (2008), ”Lönekartläggning lönar sig – kön ska inte avgöra lön”
14
Art nr 978 91 7479 214 0 Byt lön - dags för jämställda löner. Kommunal 2013.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards