2013-03-25
Har sammansättningar
en grammatik?
Jan Svanlund
Mitt svar hamnar alltså någonstans mellan
”Jajamensan!!”
och
”Jo, det tror jag väl ändå, kanske??”
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
2
1
2013-03-25
• Trad.: Språkstruktur = LEXIKON + GRAMMATIK
• Trad.: Grammatik = ordklasser, ordböjning,
syntax
• Men var hamnar ordbildning och fonologi?
• Allmänna ordbildningsprinciper:
– sammansättning: bil-bälte, bil-dörr, lång-smal
– avledning: bil-a, bil-ist, smal-na, tur-sam
• Vi kan också utöka ordförrådet på andra sätt:
– lånord: queer, vuvuzela, mindfulness
– betydelseförändring: mus, minne, virus
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
3
Basfakta om svenska
sammansättningar (sms)
• Sms = kombination av
två ord som tillsammans
utgör ett nytt ord.
• Består av två huvuddelar
– förleden och
efterleden.
• Normalt är efterleden
huvudled, förleden
preciserar den närmare.
• De flesta är substantiv.
• Ett av de vanligaste
sätten att bilda nya ord
och utöka ordförrådet.
• I svenskan bildar vi nya
sms ovanligt produktivt.
13-03-25
fotbolls-plan
dag-hem
daghems-plats
musikvideo-lansering
behandlings-plan
ut-kast
behandlingsplans-utkast
ord-bildning
ordbildnings-lära
rösträtts-reform
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
4
2
2013-03-25
Olika kombinationsmöjligheter
Efterled/
Förled
Substantiv
Adjektiv
Verb
Substantiv
badboll
miljöskydd
svampbok
börsvinst
matlåda
datorkunnig
influensasjuk
fjäderlätt
solbada
fönstershoppa
dammsuga
Adjektiv
småbarn
hårdvara
mörkgrön
nyrik
snabbtorka
storhandla
Verb
köpstopp
läslust
körklar
spelsugen
sittstrejka
simträna
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
5
Några nyare sammansättningar
6
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för
svenska och flerspråkighet
3
2013-03-25
Vad händer när vi sammansätter?
• Grammatiskt: Vi får ett nytt ord med samma
ordklass (och genus) och böjning som
efterleden:
– livs-pussl-et, blå-jeans-en, mörk-grön-t, sol-bada-r
• Undantag: ögonblick-et (jfr blicken), smörgås-ar
(jfr gäss)
• Förleden står normalt i grundform/oböjd form:
– rödvin (inte *röttvin), nyval (inte *nyttval), älgjakt (inte
älgarjakt)
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
7
… dessutom händer detta …
• Betydelsemässigt: Efterleden är huvudleden:
– en barnläkare är en sorts läkare, en lädersko är en
sko, syskonkärlek en sorts kärlek
• Undantag: datorhelvetet, prästfan, hästskrället
• blågul, sötsur, humanistisk-samhällsvetenskaplig
• tjockskalle, dumhuvud, rödskinn, gråben
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
8
4
2013-03-25
… och därtill …
• Fogefenomen: Vi får ibland vissa tillägg eller bortfall
eller utbyten i fogen mellan förled och efterled
– vanligast är att ett -s- skjuts in: bord-s-ben, stol-s-rygg
• bok-avdelning vs barnbok-s-avdelning
• väg-karta vs järnväg-s-karta
– en vokal kan tillkomma: gås-a-påg, jord-a-färd
– en vokal kan försvinna: lamp-affär, fick-kniv, åsk-väder
– en vokal kan förändras: gatu-korsning, kyrko-gård,
hjärte-sorg (men t.ex. hjärtattack)
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
9
… och även detta …
• Fonologiskt: Vi får ett nytt ord med viss prosodi,
dvs. visst mönster av betoning och tonaccent
– Varje ingående ord kommer med sitt eget
betoningsmönster (huvudbetoning och ev.
bibetoning). I sms behålls den första och sista
betoningen, och sms får accent 2
se∣mester + ∣kok∣bok = 2 se∣mesterkok∣bok
∣del∣tid + ∣sjuk∣skriven = 2∣deltidssjuk∣skriven
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
10
5
2013-03-25
Men är det alltid självklart vad
en sammansättning betyder?
”Ett språk som svenskan har mycket lätt att
bilda sammansatta ord. Ett sådant ord kan för
en svensk ha genomskinlig betydelse, dvs.
betydelsen hos helheten är i stort sett lika med
summan av delarnas betydelser.”
Metaforerna är missvisande – ords betydelser
motsvarar aldrig ”summan” av delarna:
– jfr bordsglas ≠ glasbord, sommarbad ≠ badsommar,
tegelvilla ≠ villategel
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
11
Alla sammansättningar är
potentiellt flertydiga
• De flesta enkla ord har flera betydelser.
• Exempelvis anger SAOB 16 betydelser av dag,
7 av hem.
• Det finns en mängd tänkbara relationer mellan
orden i en sms. En forskare listar 31 möjliga
relationer mellan lederna i
substantivsammansättningar.
• Det gör att daghem teoretiskt skulle kunna ha
3 472 ”regelbundna” betydelser.
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
12
6
2013-03-25
• Men betydelsen hänger inte enbart på de
ingående orden i sig!
• Kontexten gör ofta betydelsen självklar.
• Orden aktiverar delar av vår omvärldskunskap,
och därifrån kan vi fylla i betydelser, eller rensa
bort teoretiskt möjliga betydelser.
• Orden i sms begränsar varandras potential:
bidragsmiljon
• Nya sms ansluter sig på olika sätt till redan
etablerade betydelsemönster på många olika
nivåer.
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
13
Det finns alltid mönster att associera till ...
sparvhök
duvhök
hökuggla
sparvuggla
Foton: Martin Alexandersson
14
7
2013-03-25
Två vanliga tolkningsstrategier
Testuttryck
Relatering
Egenskap, likhet
korpörn
örn som äter korpar
svart örn
korporm
orm som korpar äter
svart orm (tjuvaktig?)
myrsallad
sallad som myror
äter
liten sallad
dinosaurieforskare
forskare som
studerar dinosaurier
väldigt
gammal(modig)
forskare
15
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för
svenska och flerspråkighet
Relationspreferenser
• berg- som förled förknippas med lokalisering av
efterledsbegreppet (som i bergsstuga, bergsby −
bergsfågel, bergsbäck, bergsmoln)
• choklad- som förled förknippas med material
som efterledsbegreppet är gjort av (chokladägg,
chokladhjärtan, chokladcigarill, chokladfågel)
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
16
8
2013-03-25
Sammansättningars ryktbarhet
• Svenska sammansättningar är kända för att
– de kan bli väldigt långa och komplexa:
• Eurovisionsschlagerfestivalbidraget
• telekommunikationsliberalisering
• andrahandsbehandlingsrekommendation
• kommunikationsforskningsberedningen
• olycksfallsförsäkringsavdelning
– vi kan nybilda sms mycket produktivt
• ”Jag sitter och grunnar på mitt
Grammatikdagsföredrag”
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
17
Även om detta inte är så vanligt i
världens språk, så är det inte unikt
• Tyska:
Donaudampfschifffahrtsgesellschaftskapitänsmütze
(Donauångbåtsfärdsbolagskaptensmössa)
• Finska:
lentokonesuihkuturbiinimoottoriapumekaanikkoaliup
seerioppilas
(Airplane jet turbine engine auxiliary mechanic
non-commissioned officer student)
• Svenska:
rörelseuppskattningssökintervallsinställningar
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
18
9
2013-03-25
Utbyggbarhet och komplexitet
• Trots längden och komplexiteten består varje
sms (normalt) bara av två huvuddelar, men
varje del kan i sin tur bestå av flera underdelar
–
–
–
–
–
13-03-25
olycksfallsförsäkringsavdelning
(olycksfallsförsäkrings) + (avdelning)
(olycksfall + försäkring)
(olycka + fall)
(((olycks)falls)försäkrings)avdelning
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
19
Rekursivitet
• Ett skäl till att sms kan bli så komplexa är att de
är rekursiva strukturer: en sms kan ingå som en
del i en större sms, som i sin tur kan ingå i en
ännu större sms, som i sin tur …
• Eller om vi vänder på det: en sms består av två
delar, som var och en kan bestå av en sms, som
i sin tur kan …
– (sms) + (sms): (arbets + krafts) + (in + vandring)
– (sms + sms) + (sms + sms):
– ((arbets + krafts) + (in + vandrings)) + ((lag +
stiftnings) + (upp + drag))
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
20
10
2013-03-25
Kanske en skala?
LEXIKON
GRAMMATIK
• Små enheter
Stora enheter
• Inlärt, lagrat
Regelproducerat
• Idiosynkratiskt
Förutsägbart
• Lokala mönster
Generella mönster
• Specificerade enheter
– livspusslet
Schematiska enh.
SVO (subjekt, verb, objekt)
– ge X på pälsen
– hur vågar X Y (hur vågar chefen härma mig)
– föra X bakom ljuset
13-03-25
Jan Svanlund, Institutionen för svenska och flerspråkighet
21
11
