Redovisning av det systematiska
kvalitetsarbetet
Björkdungens förskola
Läsåret 2015/2016
2(6)
Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret?
Analysen visade ett behov av ett fortsatt fokus på språkutvecklande arbetssätt.
Vidare visade analysen behov av ett fortsatt arbete med implementering av Flera språk-plan för arbete med
flerspråkighet på förskolorna i Hjo kommun.
Skolinspektionens flygande granskning lyfte fram vikten av vuxnas medvetna och kvalitativa närvaro i
arbete bland barnen. Vi bör hitta former för att medvetandegöra detta och se över förutsättningarna för
personalen.
Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån
föregående läsårs analys
Språkutvecklande arbetssätt
Hur kan vi fortsätta utveckla det språkliga arbetet på förskolan?
Vi har i vårt arbete utgått från boken ”Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan” och
certifieringsgrunderna som finns formulerade i kommunens Litteraturprojekt.
Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån?
Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka
förstå andras perspektiv.
Utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra.
Utveckla sitt intresse för skriftspråk, samt förståelse för symboler och kommunikativa funktioner.
Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka
och samtala om dessa.
Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att
kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål
Målet för utvecklingsarbetet
Förhållningssätt hos personalen: Utveckla vår medvetenhet kring hur vi pratar med våra barn samt
lyfta samtalen till en mer kognitivt utmanande nivå (Cummins kvadrat).
Miljön: att synliggöra språket, forma/skapa miljöer och situationer ute och inne som främjar barnens
språkutveckling
Dokumentation: Bör synliggöras mer, användas som ett verktyg för verksamheten samt finnas mer
tillgänglig för barn, vårdnadshavare och personal
Flerspråkighet: Synliggöra arbetet kring andra språk än svenska
3(6)
Resultat för barnens lärande och utveckling- konkreta spår i
verksamheten kopplat till målet
Förhållningssätt hos personalen
Vi har mer utnyttjat måltidssituationerna till att lyfta samtalsnivån till en högre kognitivt krävande nivå för
barnen genom att vara samtalsledare samt ställa frågor som för barnens egna konversationer vidare.
De yngsta barnen har arbetat med litteratur och dokumentationsbilder för reflektion samt tecken. Detta
för att ge barnen fler verktyg i sin kommunikation med varandra och oss vuxna. Bildstöd och tecken har
utvecklat barnens kommunikativa förmåga.
De äldre barnen har utvecklats tydligt i sin förmåga att kommunicera med varandra i konfliktsituationer
samt att de utvecklat en högre förståelse för hur det de säger till varandra påverkar kamraterna
emotionellt.
Vi ser även att barnen utvecklats i sin berättandeförmåga; att kunna hålla en röd tråd och samtala om
något som inte är här och nu. De lämnar talutrymme åt varandra utan att avbryta. Kommunikation
handlar lika mycket om att lyssna som att tala vilket vi ser att framförallt de äldre barnen har tagit till sig.
Miljön
Certifieringsgrunderna i litteraturprojektet och processamtal med Anita Isaksson har utvecklat vår miljö
både inne och ute. Vi har texter, bilder samt olika typer av litteratur mer tillgängligt och synligt i olika
former och i olika miljöer.
Vi kan se att den förändring vi gjort i vår miljö har gett positiva effekter på barnens lek samt i deras
samtalsämnen. De läser mer och använder böcker och skriftspråk i sina lekar och i sin kommunikation
med varandra.
Dokumentation
Vi har utvecklat ett bra sätt för dokumentation som är tillgänglig för barnen, vårdnadshavare och oss
personal.
Vi har utvecklat vår kompetens inom digitala verktyg vilket underlättar i dokumentationsarbetet.
Barnen är idag mer delaktiga i dokumentationsarbetet. Dokumentationen är mer tillgänglig för barnen och
inbjuder till reflektion och samtal.
Flerspråkighet
Vi har genom dokumentation, bilder, sånger och samtal synliggjort många olika språk för barnen på
samtliga avdelningar. Vi ser att de även utvecklat en förståelse för att samma saker heter olika på andra
språk: ex glass/is.
Lärdomar
Vi har sett vikten av att ha tillgänglig dokumentation för barnen att samlas kring. Detta uppmuntrar
barnen att samtala med varandra.
Vi har även sett hur viktigt det är för oss pedagoger att utmana varandra i det arbete vi gör.
4(6)
Certifieringsgrunderna i Litteraturprojektet har utmanat oss att tillsammans utveckla arbetet med språk
och litteratur.
Vi har även sett att de yngre barnen behöver mer ”här och nu”, ord, tecken och föremål att samtala kring
för att samtalet skall flyta på och utveckla dem vidare i deras språk och kommunikativa förmåga.
Vi har sett vikten av att skapa ”nya” miljöer på förskolan där det finns möjlighet att mötas och att leka.
Det bidrar till nya samtalsämnen, nya ord och begrepp.
Det är viktigt att vi som pedagoger låter saker få ta tid, upprepar och säger saker flera gånger.
Vi ser ett positivt genomslag i barnens lärande då vi tar tillvara på vardagen och de situationer som
uppstår, att arbeta processinriktat.
Det är viktigt att som personal ta tid för samtal, reflektion och analys tillsammans med barnen. Här
hjälper oss Cummins kvadrat att lyfta den kognitiva nivån och utmana barnen språkligt.
Vetenskapliga perspektiv
Litteraturprojektet är baserat helt på vetenskapliga grunder och forskning om barn och vårt arbete på
Björkdungen har utgått ifrån certifieringsgrunderna i litteraturprojektet. Vi har även arbetat med boken,
Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan av Margareth Sandvik och Marit Spurkland,
under våra lärsamtal.
Följande forskningsartiklar har Anita Isaksson bidragit med i Litteraturprojektet:
Skönlitteraturens betydelse för språkutvecklingen går inte att överskatta. (Amborn och Hansson)
Genom att barn tidigt får möta böcker, samtala om dem och besöka bibliotek utvecklas barnens
språk, fantasin stimuleras, kulturarvet förs vidare och nyfikenheten för språket väcks. (Svensson)
Böcker öppnar upp många olika världar och genom att samtala med barn om vad man läst, ger
det dem ett stöd för utvecklandet av ordförrådet och språket. (Bjar och Liberg)
Att tidigt introduceras för litteratur av olika slag då det har betydelse för deras framtida språk-,
skriv- och läsutveckling (Fast, 2011).
Barn behöver möjligheter, uppmuntran och någon som leder dem fram mot litteraturens världar.
De kommer inte dit av sig själva (Chambers, 1983).
Förskollärare kan emellertid guida barn mot upptäckten att möten med litteratur är spännande
och roligt, menar Fast (2011).
Vikten av att tala med barn om olika slags texter då de menar att barn kan skaffa sig en större
medvetenhet om språket i sig. (Pramling Samuelsson och Pramling)
Lindö (2009) beskriver att högläsning och sagoberättande ha stor betydelse för barnens
språkutveckling.
Barnens delaktighet i arbetet
I vårt reflektionsprotokoll finns det en punkt vi diskuterar varje vecka, barnens delaktighet. Utifrån denna
punkt samtalar vi kring vad barnen är intresserade av just nu, vad de vill, vad de kan och hur vi kan
5(6)
utveckla arbetet vidare för att främja varje barns utveckling.
Vi gör dem även delaktiga i dokumentation och reflektion samt att vi observerar och lyssnar in vad
barnen säger och gör för att skapa en verksamhet baserad på den aktuella barngruppens behov och
intresse.
Vi utformar miljön, som ständigt måste vara föränderlig och anpassas för barnen.
Analys av verksamhetens resultat
Vi har gjort vår analys utifrån följande underlag:
Brukarenkät
Tyvärr var svarsfrekvensen låg. 12 familjer har lämnat in sina enkäter. Vi har samtalat om hur vi till nästa
år kan underlätta för vårdnadshavare att vara med och bidra med tankar och synpunkter. Det är viktigt
att lyfta vad vi gör med resultatet och att erbjuda enkäten i pappersform. De svar vi fått in visar på ett
gott resultat och nöjda vårdnadshavare. Dock tar vi till oss någon kommentar kring vår utegård och
behovet av att utveckla den. Vi ser också att vi behöver bli bättre på att kommunicera det
utvecklingsarbete som bedrivs på enheten med våra vårdnadshavare.
Personalens tankar kring utvecklingsbehov
Vi upplever ett behov av att få fördjupa kunskap och förståelse kring läroplanens mål. Det finns behov av
att få fokusera grundligt kring målen, ta tid för detta i lärsamtalen. Vi upplever också att vår lärmiljö ute
behöver utvecklas.
Förskolechefens syn på utvecklingsbehov
Förskolechefen lyfter behovet av att utveckla vår utemiljö, uteleken och våra mål med den. Hur kan vi
genom den pedagogiska dokumentationen komma vidare här?
Utifrån att vi inom Barnhälsan fortfarande har många barn i behov av stöd då det gäller tal och språk så är
det viktigt att fortsätta utveckla språkarbetet på varje förskola.
Det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetet kring pedagogisk dokumentation och
reflektionsprotokoll som ett verktyg.
Barnens bidrag i forma av tankar och idéer
Inget specifikt just nu.
Utvecklingsmål utifrån denna analys
Fortsatt arbete med språk genom vårt litteraturprojekt. Nu finns möjlighet att arbeta efter
certifieringsgrunder steg 2. Vi tillför också Läslyftets moduler för förskolan som ett underlag i våra
lärsamtal.
Vi utvecklar vår utelek/utemiljö bl.a. genom pedagogisk dokumentation och detta arbete hålls samman av
en utsedd arbetsgrupp på enheten.
6(6)
Med hjälp av Helen Jenven fokuserar vi också under året på barns sociala samspel utifrån ett tydligt
värdegrundsperspektiv. Detta tror vi också kommer att ge bra input i vårt arbete mot diskriminering och
kränkande behandling.
Arbetet med pedagogisk dokumentation fortsätter genom samtal i arbetslagen, förskolechefens möten
med arbetslagen och eventuellt utbildningsdag med detta i fokus.
