Malmö stad
Delrapport, kvalitet
Stadionparkens förskola
Christina Johansson - förskolechef
Dokumentet innehåller 3 valda utvecklingsområden samt kommungemensamt
mål i läroplanen som Stadionparkens förskola påbörjat under 2013. Fokus under
året har varit att välja teorier och metoder för verksamhetsutveckling och
kvalitetssäkring som ska leda till en ökad måluppfyllelse. Det som ska bedömas är
kvalitén i de möjligheter personalen och verksamheten, utifrån sina
förutsättningar har skapat för barnens lärande och utveckling i relation till
läroplanen. Vi har arbetat med att göra läroplanen levande och konkret i
vardagen. Stadionparken vill vara en förskola som vilar på vetenskaplig grund och
erfarenhetskunskap i nära samverkan med vårdnadshavarna, barnen och
ledningen. Engagemang och intresse har genomsyrat året. Att formulera mål –
analysera – reflektera tar tid att utveckla och i detta behöver vi förnya oss och lära
mer. Kulturen på förskolan behöver medvetandegöras.
Dokumentation förskola
Delrapport
kvalitet
2 (14)
Inledning
För samtliga förbättringsområden 1-3 samt kommungemensamt mål har val av
teori och metod varit samma och gäller som underlag för nedan analyser till
framgångsfaktorer och kommande förbättringsområden i utvecklingsarbetet.
Verksamheten följer ett systematiskt kvalitetshjul och val av olika metoder med
följande rubriceringar;
Teori
Verksamheten har upprättat en teorilista som innefattar samtliga styrdokument,
lagar, aktuell litteratur som knyts till förbättringsområdena.
Exempel på litteratur som all personal ska läsa och reflektera kring är;
Vygotskij – och de små yngre barnens lärande, Sandra Smidt
Forskningsrapport – Sven Persson
Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet, Sonia Sheridan, Ingrid Pramling
Formulera och utvärdera mål, Jan-Anders Hedenquist, Jan Håkansson
Skolverkets Allmänna råd – systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet
Skolverket, Att granska och förbättra kvalitet
Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Skolverket, Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling
Skolverket, Förskolans och skolans värdegrund
Skolverkets, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan
Naturförskola – lärande för Hållbar utveckling, Anette Barr, Annica Nettrup, Anna
Rosdahl
Att läsa och skriva i förskolan, Carina Fast
Anna bråkar, Christina Eidevald
Lika rättigheter och möjligheter – Do-paket Jämställdhetsintegrering
FN; barnkonvention
Barndom lärande och ämnesdidaktik, Ingrid Pramling, Samuelsson, Ingegerd
Tallberg Broman
Föräldrar förskola och skola – om mångfald, makt och möjligheter, Anne Harju,
Ingegerd Tallberg Broman
Kärnämnen i förskolan, nycklar till ett livslångt lärande, Barbro Bruce, Bim
Riddersporre
Förskoletidningen aktuell yrkespraktik/forskning
Förskoleforum – webbaserad fortbildning
Kartläggning/nuläge
För att kartlägga var verksamheten befinner sig på de olika avdelningarna, ett
nuläge har vi valt en självvärderingsmetodmetod som heter ECERS (Early
Childhood Environment Rating Scale) för utvärdering och utveckling i förskolan –
att kvalitetsbedöma basfunktioner i förskolan. Efter kartläggningen individuellt
och reflektion med arbetslaget väljs ett gemensamt förbättringsområde och
formulerar nya utvecklingsmål i nedan planeringsmatriser.
Planeringsmatriser
Skolverkets planeringsmatriser har används som metod för att kunna formulera
tydliga målsättningar av de utvalda målen till de identifierade
3 (14)
förbättringsområdena. Genom att besvara de didaktiska frågeställningarna, vad –
förskolans innehåll, hur – undervisning – vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet – förhållnings och arbetssätt – miljö och material, varför – skollag och
läroplan, vem – barns tidiga erfarenheter. Val av arbetssätt och metoder samt
fördelat ansvaret – förskollärare, arbetslag, förskolechef är det dags för nästa
kontroll, finns allt med i Cirkelmodellen (Lilla läroplanen på fickan).
Cirkelmodellen
Från teori till praktik
Arbetsgång - förskolans värdegrund – uppdrag – mål – riktlinjer – tolkning och
analys.
Processen; Teori – praktik – dokumentation och kvalitet - analys och reflektion
Nu är allt förberedande arbete klart och det är dags för nästa fas;
Genomförandefas
För att arbeta med alla områden i läroplanen i sin helhet har vi beslutat att arbeta
med gemensamt tema och gjort en handlingsplan för Grön flagg och har arbetat
med gemensamma kriterier www.hsr.se.
Till detta arbete knyter vi Hållbar utvecklings kriterier www.skolverket.se.
Gemensam kunskapssyn och mål knyter verksamhetens innehåll samman och
underlättar även samarbete och erfarenhetsutbyte på förskolorna.
Före under och efter genomförandefasen krävs det en gemensam analys och
reflektion för att knyta ihop den röda tråden. Vad har varit framgångsrikt och vad
ska verksamheten förbättra? Till nästa fas i utvecklingsarbetet.
Gemensam dagordning för arbetslagens verksamhetsutvecklingstid
Gemensam veckoplan för föräldrarna med uppföljning/utvärdering och utveckling
dokumenteras med barnen
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Vi har använt metoden BRUK - (bedömning – reflektion – utveckling – kvalitet),
som är ett verktyg och stöd för skattning och utveckling i samtliga läroplanstyrda
verksamheter www.skolverket.se. Verksamheten har även använt sig av enkäter,
observationer och övrig dokumentation.
Ovan nämnda tillvägagångssätt har använts för att kvalitetsutveckla och förbättra.
4 (14)
Delrapport av förskolans utvecklingsområden
Enhet: Stadionparkens förskola
Datum:131211
Utvecklingsområde 1:
Förskola och hem (2.4 Lpfö-98, rev.10)
Utveckling av föräldrasamverkan
Mål; Introduktion i förskolan; Förskolläraren ansvarar för att varje barn
tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Arbetslaget ska
visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull
relation mellan förskolans personal och barnens familjer.
Mål; Delaktighet i verksamheten; Förskolläraren ansvarar för att ge föräldrarna
möjligheter till delaktighet i verksamheten och att öva inflytande över hur målen
konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Arbetslaget ska beakta föräldrarnas
synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
Vad vill vi uppnå?
Vad insatserna förväntas att leda till;
Att vårdnadshavarna har kännedom om förskolans verksamhet, att de känner en
delaktighet och att de har en tillit till personalen på förskolan. Vårdnadshavarnas
ökade möjligheter till inflytande i enlighet med styrdokumenten och resultaten i
föräldraenkäten.
Kommunikationen ska öka mellan förskola – hem ytterligare.
Informationen ska utvecklas ytterligare från förskolan – till hemmet.
Ett mål på enhetsnivå från årets föräldraenkät väljs av Samrådet/förskolechefen
som leder till att utveckling uppnås.
Ett mål från årets föräldraenkät per avdelning som föräldramötet väljer till
förbättringsåtgärder som leder till utveckling uppnås.
Samråd för vårdnadshavare är genomfört och leds av förskolechef och ansvariga
förskollärare för samrådet. Samrådet för föräldrar ansökte och fick ett
aktivitetsbidrag för att utveckla samarbetet ytterligare mellan förskola och hem.
Bidraget är på 10.000 kr och kommer att bli en scen till barnen som de har önskat
sig, samt ett utomhuskök/lek.
Ett kriterium från handlingsplanen i Grön flagg utvecklas tillsammans med
Samrådet och på föräldramötet samt på avdelningsnivå som leder till hållbar
utveckling
5 (14)
Vilka framsteg har gjorts?
Personalen möter dagligen barnens vårdnadshavare vid lämning och hämtning för
att delge och utbyta information om barnens lärande, utveckling och välmående.
Det arbetas aktivt för att öka den muntliga kommunikationen dagligen.
Alla avdelningarna har tydligare information till vårdnadshavarna i kapprummet.
Det finns veckomallar där det informeras om vilka aktiviteter och vilket lärande
barnen har gjort under dagen. Alla avdelningarna har också dokumentationer om
barnens lärande uppsatta på väggarna för att synliggöra lärandet. Detta har
tydliggjort informationen och gjort att vårdnadshavarna blivit mer delaktiga i
förskolans verksamhet. Informationstavlorna har blivit tydligare och på en
avdelning finns bilder på vilken personal som arbetar på avdelningen upphängt.
Varje månad får barnens vårdnadshavare ett hembrev med information om
verksamheten och personalen har även börjat skicka information via mail till
vårdnadshavare vid behov, som ett komplement till informationen som finns i
kapprummet. Vårdnadshavare får ta del av vissa dokumentationer via mail. De
dokumentationer som mailas till vårdnadshavarna saknar bild och namn på
barnen.
Alla avdelningar har en almanacka där ändringar och viktig information skrivs upp.
Information från vårdnadshavare blir tydligare och glöms inte bort. Detta ökar
professionaliteten genom att vårdnadshavarna får rätt information från samtlig
personal.
Vid föräldramötet i höstas var vårdnadshavarna delaktiga i att välja ut ett
utvecklingsmål från föräldraenkäten som berör föräldrasamarbetet. Dessa mål
arbetas det vidare aktivt med och de dokumenteras kontinuerligt i hembreven så
vårdnadshavare kan vara delaktiga i hur processen fortskrider.
Alla vårdnadshavare har fått information om att det finns möjlighet till extra
samtal vid behov. Även de nyintroducerade barnens vårdnadshavare har blivit
erbjudna uppföljningssamtal.
En avdelning har installerat en digital fotoram där bildspel visas, så
vårdnadshavare kan ta del av barnens vardag genom bilder. Det tydliggör
verksamheten för vårdnadshavare med flerspråkighet/tvåspråkighet som inte
alltid hänger med på det svenska språket. Det blir lättare att visa och prata genom
bilder.
Alla avdelningar har arbetat aktivt med föräldrasamarbetet och har gått
vårdnadshavarna till mötes när det gäller vistelsetider och förändringar av både
utomhus och inomhusmiljö. Det finns regler när det gäller vistelsetider och detta
har personalen inte kunnat förändra, men det har gjorts förändringar inom
ramarna som vårdnadshavarna varit tillfredställda med.
All satsning på föräldrasamverkan har skapat en god stämning mellan
vårdnadshavare och personal. Ledordet för personalen är ”samverkan” både när
det gäller förändringar och utveckling av verksamheten.
6 (14)
Vilka svårigheter har uppkommit?
Vårdnadshavarna har varit lite negativt inställda i början av terminen och inte haft
tillit till den nya personalen. Personalen har fått bygga upp ett förtroende och lagt
ner extra mycket tid till samtal vid hämtning och lämning.
Personalen på en avdelning har också upplevt att de inte riktigt fått respons på
om vårdnadshavarna har tagit sig tid att läsa informationen som finns i
kapprummet, eller inte. Samma personal har också upplevt det utmanande att
hitta en lagom nivå att lägga hembrevet på och om det ska finna fotografier med
eller inte.
En avdelning har tagit del av vårdnadshavarnas önskemål om att få information
via mail, personalen på denna avdelning anser att de måste få in en rutin på hur
de ska förmedla denna information.
Förskolechefen har kontaktat stadsjurister i Malmö stad för att få klarhet i vad
som gäller juridiskt angående att använda barnens namn och bilder på deras
aktiviteter och lärande. Huruvida det kan användas till samtliga vårdnadshavare
eller endast individuellt.
Vad ingår i uppdraget gällande redovisning och dokumentation för ledning,
vårdnadshavare och barn? Hur ska verksamhetsutvecklingen presenteras. Ett
dilemma att arbeta vidare med under nästa termin.
Vad återstår?
Genom att maila dokumentationer till barnens vårdnadshavare skulle de bli mer
insatta i vad barnen lär sig på förskolan samt hur det i verksamheten arbetas med
styrdokumentens mål. Personalen har ännu inte fått klartecken på vad som är
juridiskt korrekt vid hemsändning av dokumentationer.
En avdelning anser att en gemensam nivå i hur hembrevet ska vara upplagt, hade
varit önskvärt för deras del. Det finns en gemensam mall som
kommunikationsavdelningen i Malmö stad erbjudit och den används. Innehållet i
hembrev och hem mail blir sedan varje grupps beslut tillsammans med sina
barngrupper. Huruvida mer styrning ska ske behöver personalen/samrådet
reflektera kring nästa termin.
En rutin på att skicka ut samma information över mailen, som delges i
kapprummet behöver utvecklas under nästa termin. Vad ska informationen
konkret innehålla? Fortsatt reflektioner med personal och vårdnadshavare
behövs samt vad barngruppen vill förmedla.
Personalen måste arbeta aktivt vidare med att bibehålla och utveckla förtroendet
till vårdnadshavarna. Även till de vårdnadshavare som är ”undvikande” och vars
barn som har vistelsetider som innebär att det inte alltid är avdelningspersonalen
som tar emot vid lämnandet och hämtandet. Förskolan har ett gemensamt block
på kontoret där personalen skriver in aktuell information som ska levereras vid
hämtning/lämning av barnen.
7 (14)
Kan vi utveckla detta ytterligare med ett mail eller sms i stället för att undvika
informationsmissar. Personal och vårdandshavare behöver reflektera vidare om
dilemmat.
Utvecklingsområde 2:
Utveckling och lärande (2.2 Lpfö-98, rev.10)
Mål; Förskolan ska sträva efter:
*Att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin
förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra.
*Att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och
deras kommunikativa funktioner.
*Att varje barn stimuleras och utmanas i sin språk- och
kommunikationsutveckling.
*Att utmana barnens nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och
kommunikation.
Utveckling av språk såväl svenska som modersmål
Vad vill vi uppnå?
Vad insatserna förväntas att leda till;
Att höja måluppfyllelsen ytterligare en nivå i tidig språkutveckling, att inspiration
från nyvald litteratur att läsa och skriva i förskolan med Carina Fast ur ett
jämställdhetsperspektiv ska leda till ökad kvalitet och måluppfyllelse.
Personalens medvetenhet att öka insatserna för barns tidiga språkutveckling samt
kartlägger och signalerar om behov av stöd föreligger i ett tidigt skede. I
samarbete mellan förskola – LRT/lokala resursteamet.
Personalen utvecklar barnens språkliga och jämställda lärmiljöer i samråd med
pedagogistia och pedagogisk handledare.
Dokumentation av lärprocessen synliggörs tillsammans med pedagogisk
handledare.
Att personalen utvecklar ett handledande och coachande förhållningssätt som
leder till entreprenöriellt lärande samt blir en samtalsmetod för konfliktlösning.
Förskolechefen har ansökt och fått medel nationellt från Skolverket för
kompetensutveckling ett entreprenöriellt förhållningssätt samt samtalsmetoder
för konfliktlösning. Samtalsmetoden kan användas i barngrupp, personalgrupp,
föräldragrupp.
Vilka framsteg har gjorts?
8 (14)
Litteratur, både fakta och skönlitterär, finns lättillgänglig och barnen läser
dagligen. Biblioteket besöks av de flesta avdelningar en till två gånger i månaden,
där lyssnar barnen på saga samt deltar i valet av vilken litteratur som ska lånas till
förskolan. På biblioteken tar vi hjälp av bibliotekarie som hjälper till med urvalet
av böcker. Det lånas böcker på flera olika språk, så att barnen har möjlighet att
titta i och läsa böcker på sitt och andras modersmål. Carina Fast (2011) menar att
litteratur på barnens modersmål både stärker deras språkutveckling och deras
identitetsskapande. Litteratur som är kopplad till det tema barnen arbetar med
finns på förskolan. Barnen använder litteratur och annan media för att söka
information. Barnen börjar leta i register och på internet själva.
Sagor av olika slag används i verksamheten. Böcker läses under hela dagen och
inte vid speciella tillfällen. Det finns tillgång till flanosagor. Dessa bildsagor läses
gärna av barnen själva. Faktaböcker och andra böcker tas ofta ut och barnen sitter
gärna på en filt och läser, antingen själva eller tillsammans med någon personal.
TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod är
också ett hjälpmedel vid den dagliga kommunikationen mellan barnen och
personalen. Personalen på en avdelning har använt sig av månadens tecken och
teckenkort för att öka användandet av TAKK.
Dator och lärplatta används av barnen vid textskrivning. Vid tangentbordet krävs
ingen speciell teknik som att kunna hålla en penna. Det är samma utgångsläge för
alla barn. På en avdelning har barnen varit med och tagit fram bilder på fåglar och
sedan hjälpt till att skriva namnet på fågelarten. De med ett annat modersmål har
skrivit fågelnamnet på sitt eget modersmål.
En avdelning har introducerat skriftspråket genom att använda sig av barnens
namn och begynnelsebokstav. Genom att introducera skriftspråket har barnen
fått möjlighet att utveckla och få ett intresse för ännu ett kulturellt redskap. Det
upplevs att barnen utvecklat sitt språk och kan därför utrycka sina tankar,
funderingar och känslor och genom barnens intresse för skriftspråket. Barnen har
börjat se och relatera till bokstäver som finns i barnens olika inlärningsmiljöer.
Smidt (2010) menar att då människor använder sig av kulturella redskap uppstår
mediering för att människor ska förstå och förklara sina erfarenheter samt agera i
sin omvärld.
Personalen använder sig av produktiva frågor för att barnen ska utmanas i sin
förmåga att undersöka och reflektera, ställa hypoteser och dra slutsatser samt
uttrycka hur de tänker.
Personalen arbetar också aktivt för att fånga upp barnen i deras dagliga lekar och
använder sig av leken för att ”språkbada” barnen.
På två avdelningar finns personal med annat modersmål än svenska och denna
personal har uppmuntras att använda sig av sitt modersmål i undervisningen. Det
har inneburit att det har läst sagor på arabiska och bosniska.
9 (14)
Modersmålsstödjarna som finns i verksamheten har tagit del av vilka teman och
mål som avdelningarna har för tillfället och varit med och strävat efter dessa mål i
sin undervisning.
Barnen har börjat göra egna ordlådor där de kan ha personliga ord i. De har börjat
skriva på egna lappar, men även 5x15 cm lappar är inköpta för att erbjudas till
barnen. Dagligen leker vi med språket i olika situationer. Vi rimmar på barnens
namn och vi utmanar barnen att höra stavelserna i olika ord. Vi hittar på nya ord
och gör jämförelser med snarlika ord, t.ex. bil-pil.
Sångkort och musikinstrument finns i verksamheten och används kontinuerligt.
Barnen kan välja att ta fram dessa när de vill och vi har kontinuerliga sångstunder
som barnen kan välja att vara med på. En avdelning använder sig av handdockor
för att öka barnens intresse vid samlingar och sångstunder. Dessa handdockor
introducerar också olika aktiviteter.
Personalen delar också in barnen i mindre grupper dagligen. Ofta efter barnens
intressen, men ibland också i olika tvärgrupper för att kunna nå alla barn och
kunna erbjuda lärandesituationer utifrån intressen.
Litteratur har använts i verksamheten som bl.a. Skolverkets bok, Flera språk i
förskolan-teori och praktik.
Bokpåsarna som vårdnadshavarna kan låna hem behöver fyllas på och det
genomförs under nästa år.
Vygotskij menar att genom att använda olika sätt att kommunicera hjälper oss att
se på olika sätt och förstå och förändra vårt tänkande. Bland de saker som
Vygotskij definierar som kulturella redskap ingår, språk, räknesystem, symboler
inklusive algebra och musikaliska symboler, konstverk, skrift, diagram, kartor och
vägmärken. Det mest betydelsefulla med de kulturella redskapen är att de ger oss
människor möjlighet att tänka på saker när de inte längre finns framför
oss.(Smidt, 2010)
Vilka svårigheter har uppkommit?
Personalen utmanas hela tiden att finna nya vägar för att väcka alla barnens
intressen och motivation till det lustfyllda lärandet.
Genom ECERS (som är en kartläggning och utvärderings och material för förskolan
som ska leda till utveckling av basverksamheten) har personalen på en avdelning
uppmärksammat vikten av att erbjuda en bra och bred litteratur för barnen i alla
åldrar.
Organisationen för Verksamhetsutvecklingstid (våra tre U – uppföljning –
utvärdering – utveckling) kan utvecklas och fortsatt reflektion kring den behöver
ske under nästa termin för att optimeras. Viktigt att all personal får en känsla av
att ha rätt förutsättningar för sitt uppdrag.
10 (14)
Personalen anser att det ibland kan uppkomma svårigheter och diskussioner inom
arbetslagen när barnen ska delas upp vid t.ex. samlingssituationer så att alla
barnens behov och intressen tillgodoses. Här har vårdnadshavare ibland också
synpunkter som det kan vara svårt att tillgodose.
Vad återstår?
I verksamheten anser någon personal att det behöver erbjudas mer litteratur från
andra länder än Sverige för att få en vidare syn på utbildning och lärande. Det
finns en påbörjad utökning av litteratur på andra språk som förskolorna satsade
på i Skolsatsning 2012/2013 och arbetet fortsätter under nästa år att byggas på.
Alla arbetslagen behöver arbeta vidare med TRAS (en metod för tidig registrering
av språk) för att kunna kartlägga språkutvecklingen vidare i verksamheten. Detta
kommer det att läggas extra fokus på nästa termin för att kunna se vad behöver
erbjudas i verksamheten för att på bästa sätt utveckla barnens språk Varje barns
språkdomäner ska kartläggas med avseende på flerspråkighet. Även domäner som
inte berättigar till modersmålsundervisning. Vi ska ytterligare öka samverkan med
modersmålslärarna och göra de ännu delaktigare i verksamheten.
Vi ska delge aktuell och relevant information från Skolverket till familjer med flera
språk.
Utvecklingsområde 3:
Barns inflytande (2.3 Lpfö-98,rev10)
Mål; Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina
tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
Mål; Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och
handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av
samarbete och beslutsfattande.
Vad vill vi uppnå?
Vad insatserna förväntas att leda till:
Barnen förbereds för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldighet
som gäller i ett demokratiskt samhälle. Personalen ska utveckla sitt arbetssätt förhållningssätt, kunskapssyn och barnsyn som leder till en ökad måluppfyllelse
som gynnar barns inflytande över sin dag på förskolan. Att förändra ett
instruerande förhållningssätt till ett mer handledande/coachande förhållningssätt.
Vilka framsteg har gjorts?
Personalen delar upp barnen i mindre grupper dagligen för att alla barn ska
komma till tals. Grupperna delas ofta efter barnens intressen som fångas upp och
här ges barnen ett inflytande att kunna välja vilken grupp de vill ingå i vid de olika
aktiviteterna som erbjuds.
Men även mellan aktiviteterna som personalen erbjuder, finns det stort utrymme
för barnens egna lekar och aktiviteter. Här har barnen stort inflytande över sin
11 (14)
delaktighet över sin vardag på förskolan. Från den fria leken kan det sedan bli ett
mer fördjupat intresseområde som kan utmynna i ett tema.
Barnen uppmuntras att berätta om sina kunskaper, erfarenheter för varandra.
Detta gör att barnen blir uppmärksammade och utvecklar sin kognitiva förmåga.
Personalen är delaktiga och stöttar barnen i hur man hanterar konflikter, om de
inte vill leka eller något annat så stöttas de i sina beslut genom att sätta ord på
hur de känner och varför. Det hjälper det andra barnet att förstå hur någon
reagerar och att det skapar en förståelse för varandras känslor.
Barnen uppmuntras att komma med egna förslag på aktiviteter och personalen
tar deras förslag på allvar. Förslagen dokumenteras så de inte glöms bort.
(Barnkonventionen, artikel 12-15, barn har rätt att uttrycka sin mening, har
yttrandefrihet och tankefrihet)
På en avdelning serveras lunchen och mellanmålet som buffé där barnen får ta
upp maten själva, samt välja vid vilket bord och med vem de vill sitta. På de övriga
två avdelningarna lägger barnen själva upp sin egen mat på tallrikarna och
berättar om de vill ha mer eller mindre. Barnen har också börjat få ett större
inflytande över måltidens innehåll genom att personalen arbetar aktivt med
Saperemetoden. Barnen har varit delaktiga i bakning och matlagning.
Personalen har ett förhållningssätt som gör att barnen lyssnas på och anses som
viktiga. Att använda oss av produktiva frågor gör att barnen blir delaktiga i sitt
eget lärande. De får analysera, ställa hypoteser och undersöka. Detta har
resulterat i att barnen utvecklar en förmåga att kunna söka egen kunskap och
kunna beskriva den.
Boken ”Alla barns rätt” har laddats ner till lärplattor och när barnen lyssnar på den
diskuterar de olika rättigheterna med varandra och med personalen.
Delar av personalen deltar i ett nätverk där jämställdhet/genuspedagogik, barns
delaktighet och normer/normkritik behandlas. Detta har gjort att
genuspedagogiken har diskuterats aktivt och resulterat i att miljön inomhus har
börjat omskapas för att ge alla barn samma förutsättningar.
Vilka svårigheter har uppkommit?
Att skapa en samsyn i personal gruppen om vad barns inflytande innebär. Det är
ett utvecklingsområde för nästa termin.
Att göra barnen medvetna om att de har rätt till ett inflytande på verksamheten
och att de kan välja olika aktiviteter och kamrater.
Att hitta en balans mellan vad barnen kan ha inflytande över och vad de inte kan,
samt få vårdnadshavare medvetna om vad detta inflytande är. T.ex. om ett barn
inte vill ha utebyxor på sig, ska vi då låta barnet ha inflytande över detta? Kanske
vårdnadshavare inte tillåter detta, eller tänk om det är minusgrader ute?
12 (14)
Ett arbetslag har haft svårigheter med att hitta ett utvecklande sätt när det gäller
att dela in barnen i olika grupper. Genom erfarenhet anser de att barnens
erfarenheter, språkliga utveckling och resurser har bidragit till denna svårighet.
Att få barnen motiverade till utomhuslek och få i gång aktiviteter utomhus som
lockar barnen och personalen.
Vad återstår?
Samsyn, diskussion om barns inflytande. Genom att delar av personalen läser
Klara Dolks bok ”Bångstyriga barn” och delger övriga kollegor kan en diskussion
om barns inflytande och delaktighet väckas. Dolk diskuterar och problematiserar
innebörden av värdegrundsarbete samt barns inflytande och delaktighet. Hur ser
maktrelationen mellan barn och vuxna ut på förskolan?
Erbjuda barnen fler aktiviteter som de kan få inflytande över. Om de inte har en
medvetenhet om vad de kan ha inflytande över, så blir det inget inflytande.
Att fortsätta utveckla en än mer demokratisk verksamhet på det sociala planet:
”Vem” sätter gränserna för barnens handlande och lärande. Att fortsätta utveckla
ännu större möjligheter med avseende på materiella ramar: ”Vad” sätter
gränserna för barnens handlande och lärande.
Att både på det sociala och det materiella planet utveckla barnens
entreprenöriella lärande och fortsätta utveckla vårt coachande förhållningssätt
genom att ställa produktiva och öppna frågor som gör barnen mer delaktiga i sitt
lärande på förskolan.
Kommuncentralt utvecklingsområde:
Se ovan redovisade arbete, här integreras språk såväl som tvåspråkighet,
flerspråkighet i den vardagsnära praktiken och medvetenheten har ökat under
terminen. Riktad kompetensutveckling och inköp av litteratur ska bidra till den
fortsatta utvecklingen. En processgrupp har startat för att utveckla målet
ytterligare under nästa termin.
Organisation
Under introduktionen av nya barn tar vi reda på vilka språk som finns i hemmet. Vi
använder oss även av barnlistorna. Ett utvecklingsområde är att utveckla
barnlistorna på avdelningarna, för att tydliggöra vilka språk barnen på förskolan
pratar. I möjligaste mån använder vi oss av förskolans egen personal med annat
modersmål än svenska. De gånger vi använt oss av flerspråkig personal är vid
introduktion av barn och vid individuella utvecklingssamtal. Vi har genomfört ett
sagoprojekt i före detta område Hyllie. Personal har samlat barn med samma
13 (14)
modersmål och träffats på biblioteket för att läsa samma saga på olika språk. När
det inte finns flerspråkig personal använder personalen sig av Skolverkets hemsida
för modersmål. Vi använder oss även av TAKK.
Det finns modersmålstränare i olika språk på förskolan och strävan är att
inkludera dessa i den dagliga verksamheten, för att flerspråkighet ska bli en
naturlig del av verksamheten.
Språkutvecklande arbete
Arbetslagen arbetar medvetet med språkutvecklande aktiviteter och arbetar för
att ha ett didaktiskt förhållningssätt i kommunikationen med barnen. Lärmiljön
har utvecklats efter barnens behov detta för att skapa en stimulerande språklig
miljö. Vi tar tillvara på barnens intressen, erfarenheter och kunskaper för att det
ska bli tillåtande för barn att kommunicera, argumentera i olika sammanhang.
Personalen bekräftar barnens behov till kommunikation. Förskolan har varit med i
en forskarcirkel och gjort en aktionsforskning, temat är kommunikation och
flerspråkighet. Förskolan har även varit med i Skolverkets projekt - kunskap, språk
och jämställdhet. Personalen har fått kompetensutveckling i att berätta sagor
utan texter och bilder, med rösten som verktyg. Barnen har fått erfarenhet av att
lyssna på sagor utan text och bild av samma föreläsare (Anna Saga). Personalen
har fått kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande – coachande
förhållningssätt.
Vi arbetar för att möjliggöra samtal mellan barn-barn, barn-vuxen och vuxenvuxen. Arbetar även med förhållningsätt att lyssna aktivt på barnen vid alla
tillfällen. Använder oss av samtalsmetoden entreprenöriellt lärande. Vi
organiserar aktiviteter så att barnen får vara delaktiga. Personalen tar ett steg
tillbaka så att barnens språkkunskaper används mellan barnen, för att de ska lära
av varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Avdelningarna har böcker på
olika språk och olika flerspråkiga texter på väggarna. Vi synliggör att det finns olika
språk och vi tillåter och uppmuntrar barnen att använda alla sina språk på
förskolan. Vi använder oss av Skolverkets hemsida, lärplattan och barnen tar
bilder med kamera.
Vi har kontinuerliga barnkonferenser med förskolechefen för att tidiga insatser för
barn i behov av särskilt stöd ska uppmärksammas tidigt. Där diskuteras också vad
verksamheten kan erbjuda för att inkludera alla barn i verksamheten likvärdigt.
Vi ser vårdnadshavarna som en tillgång när vi undrar något över deras språk och
högtider.
Kompetensutveckling
Det finns en kompetensutvecklingsplan på tre nivåer på förskolan
Enhetsnivå
Avdelningsnivå
Individuell nivå
Förskolan har varit med i en forskarcirkel och gjort en aktionsforskning med
språket i fokus. Förskolan har även varit med i Skolverkets projekt - kunskap, språk
och jämställdhet. Personalen har fått kompetensutveckling i att berätta sagor
14 (14)
utan texter och bilder, med rösten som verktyg. Barnen har fått erfarenhet av att
lyssna på sagor utan text och bild av samma föreläsare. Personalen har fått
kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande – coachande förhållningssätt.
Förskolechefen kartlägger vilken kunskap och förståelse personalen har kring
språkutvecklande arbetssätt och interkulturellt kompetens och gör en
kompetensutvecklingsplan utifrån detta. Förskolan har språkmöten för att få
inspiration och förslag på olika metoder för att arbeta med flerspråkiga barn.
Förskolechefen samarbetar med lärosätena för att hitta fortbildning och litteratur
på rätt nivå som vilar på vetenskaplig grund.
Skolverket har nyligen gett ut två skrifter som är inköpta, Flerspråkighet i
förskolan och språkutvecklare för att inspirera vidare.
Förskolechefs underskrift:
__________________________________________
