6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin
• En andra invändning berör däremot precis SFT:s
egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha
skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på
att ingå ett samhällsfördrag med dem, jämfört
med varje annat alternativ.
• Men vi tjänar på detta bara om de andra har (a)
förmågan att skada oss och (b) förmågan att
avhålla sig från att göra detta.
• Bland grupper som inte uppfyller båda dessa
villkor finns: små barn, djur, framtida
generationer, förtryckta grupper.
6. Samhällsfördragsteorin
• En möjlig slutsats av detta problem för SFT: det
går inte att rättfärdiga moralen på rent egoistiska
grunder.
• Fråga: hur kan man modifiera SFT för att lösa
detta problem?
• Ett vanligt svar: samhällsfördraget bör ingås
mellan jämlika parter för att det ska kunna
användas för att rättfärdiga moralen.
– Men detta krav på jämlikhet verkar vara oberoende av
fördraget.
7-8. Utilitarismen
 Utilitarismen är en teori om hur vi bör handla. I sin
ursprungliga version utformades den av Jeremy Bentham, och
utvecklades senare av fr.a. J. S. Mill.
 I sin enklaste version säger utilitarismen: En handling är rätt
om och endast om den orsakar minst lika mycket lycka i
världen totalt som varje alternativ handling.
7-8. Utilitarismen
 Utilitarismen består av två huvudkomponenter:
1) En lära om vad som är bra för sin egen skull (eller vad
som har ”finalt värde”), nämligen att lycka är det enda
som har värde för sin egen skull (och inte bara som
medel för att uppnå något annat).
2) Idén att vår moraliska skyldighet är att ”maximera det
goda” – att orsaka så mycket vi kan av det som är bra för
sin egen skull, vad det än är.
 Komponent (2) kallas vanligen för ”konsekvensialism”.
Det är möjligt att kombinera den med andra
uppfattningar om vad som är bra för sin egen skull.
 Det går också att acceptera komponent (1) utan att
acceptera komponent (2), vilket vissa också gör.
7-8. Utilitarismen
Hur fungerar
utilitarismen?
Det är enklast att visa
med ett exempel
(kraftigt förenklat)
I exemplet står siffrorna
för den totala
lyckoeffekten för en viss
individ av en viss
handling.
Personer
Handlingar
Kalle
Lisa
Anna
Pelle
A
3
0
-1
7
B
5
1
2
-5
C
-1
4
0
3
D
6
10
-8
2
7-8. Utilitarismen
 Vilken handling bör utföras i
denna situation?
 Svar: D.
 Varför?
 Svar: Därför att D har den
högsta summan av lycka (10).
 I den här situationen är vi
alltså moraliskt skyldiga att
utföra handling D. Alla andra
alternativ är fel.
 Om det finns mer än en
handling med den högsta
lyckosumman så spelar det
ingen roll vilken vi utför.
Personer
Handlingar
Kalle
Lisa
Anna
Pelle
A
3
0
-1
7
B
5
1
2
-5
C
-1
4
0
3
D
6
10
-8
2
7-8. Utilitarismen
Enligt utilitarismen är lycka det enda som har
något värde för sin egen skull. Men vad är lycka?
Enligt både Bentham och Mill är lycka samma sak
som njutning eller välbehag (”pleasure”) – även
om de inte menade riktigt samma sak med denna
term.
Hedonism = läran att njutning är det enda som är
bra för sin egen skull, och smärta är det enda som
är dåligt i sig.
Den ursprungliga utilitarismen var alltså
hedonistisk.
7-8. Utilitarismen
Det finns dock icke-hedonistiska versioner av
utilitarismen. Dessa vidhåller att lycka är det
enda som har värde i sig, men de identifierar
inte lycka med njutning (även om det kan vara
en del av lyckan).
Enligt den idag mest inflytelserika former av
utilitarism är lycka = tillfredsställelse av
individens önskningar (eller ”preferenser”).
7-8. Utilitarismen
Varför har så många utilitarister övergivit
hedonismen?
Det är viktigt att komma ihåg att en teori om
vad som har värde i sig samtidigt är en teori
om vad som gör en persons liv till ett bra liv.
Hedonismen säger alltså att det enda som ett
bra liv behöver är njutning. Inget annat har
någon betydelse. Men det är just detta som
leder till problem.
7-8. Utilitarismen
Två avseenden i vilka hedonismen verkar
otillfredsställande:
De flesta av oss eftersträvar inte bara njutning för dess
egen skull utan även andra saker. Exempel är:
kunskap, personliga relationer, karaktärsegenskaper,
att göra saker, att åstadkomma saker. Dessa ting kan
också ge njutning, men det är inte bara därför vi
eftersträvar dem.
Ofta är njutning eller smärta en respons på något
annat som är bra eller dåligt oberoende av att det
orsakar njutning eller smärta.
7-8. Utilitarismen
Varför acceptera utilitarismen?
Intressant nog finns inget vedertaget argument
för denna moralteori, trots att det är den kanske
mest kända.
En grundläggande tanke är dock denna:
Om något är bra så är det enda rimliga att eftersträva
detta så mycket det går – om det inte går ut över
någonting annat som är värt att eftersträva.
Denna ”maximeringsprincip” förefaller väldigt
rimlig och ger stöd åt konsekvensialismen.
7-8. Utilitarismen
Det finns ett antal problem för utilitarismen, som
inte har med hedonismen att göra, utan istället
med den andra komponenten, konsekvensialismen.
1. Utilitarismen bryr sig bara om konsekvenser. Därför
ignorerar den:
•
rättigheter. Den säger till exempel att det är OK (och
faktiskt obligatoriskt) att döda en person för att rädda livet
på flera andra – eller att rädda tillräckligt många andra från
något mindre dåligt (en förkylning, säg).
•
skäl för att handla som har med det förflutna att göra,
t.ex. att man har lovat någon att göra något.
7-8. Utilitarismen
2. Utilitarismen kräver att vi ska vara helt
opartiska. Detta leder till att:
•
den inte skiljer på handlingar som vi bör utföra
och handlingar som det vore berömvärt av oss att
utföra, men som vi inte är skyldiga att utföra
(”supererogatory actions”).
T.ex. säger utilitarismen att jag är moraliskt skyldig att
springa in i ett brinnande hus och rädda livet på flera
andra personer, även om detta leder till att jag själv dör.
vi måste åsidosätta personliga relationer som är
viktiga för oss.
7-8. Utilitarismen
Hur kan utilitarister bemöta invändningarna
(förutom att vägra gå med på att problemen är
genuina)?
1. Den version av utilitarismen som vi betraktat hittills
kallas ”handlingsutilitarism” (HU), eftersom den
säger åt oss att välja den handling som har de bästa
konsekvenserna.
Enligt en annan variant, regelutilitarismen (RU), bör vi
istället följa de handlingsregler som är sådana att
konsekvenserna blir bättre om alla följer dem än om de
istället följer några alternativa regler.
7-8. Utilitarismen
 Exempel: en regel som säger åt oss att aldrig ljuga kan
ha bättre konsekvenser än en alternativ regel som
tillåter att vi ljuger ifall vi bedömer att
konsekvenserna av lögnen blir bättre än om vi inte
ljuger.
RU undviker (förmodligen) problemen för HU
som vi såg tidigare. De bästa handlingsreglerna
kommer t.ex. inte att tillåta att vi dödar en
person för att rädda livet på flera andra,
eftersom det kommer att orsaka stor rädsla hos
många för att bli dödade i detta syfte.
7-8. Utilitarismen
RU har dock andra problem:
• Det är svårt att förklara varför man inte får bryta mot
en regel även om konsekvenserna då skulle bli bättre.
• Skillnaden mellan RU och HU blir allt mindre klar om vi
tillåts ha med undantag i reglerna – och
konsekvenserna av att ha med dessa verkar dessutom
vara goda.
7-8. Utilitarismen
2. Utan att gå så långt som att acceptera RU kan
utilitaristen peka på att en person som hela
tiden strävar efter att i varje situation maximera
lyckan i världen sannolikt kommer att orsaka
mindre lycka än en person som istället lever i
enlighet med konventionella moraliska regler,
och att det därför är rätt att försöka bli en
person som följer dessa regler snarare än en
person som hela tiden försöker maximera.
7-8. Utilitarismen
3. Utilitaristen kan också gå på offensiven och
hävda
•
•
att de moraliska regler som kritikerna pekar på (det är
fel att ljuga, döda etc.) själva bara kan försvaras med
att de har goda konsekvenser; och
att våra vardagliga moraliska omdömen (eller
”intuitioner”) inte går att lita på i de speciella fall som
utilitarismens kritiker tenderar att åberopa.