Introduktion etik Upplägg och examination

Introduktion etik
Elin Palm
Centrum för tillämpad etik, CTE
Upplägg och examination
• 3 föreläsningar
g
• 1 seminarium
• 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation)
Examination:
• Hemskrivning med inlämning 24/9 kl. 17.00 i ”It´s learning”.
Hemskrivningen är en individuell inlämningsuppgift om ca 3 sidor.
Uppgiften består i att analysera en fallbeskrivning ur ett etiskt och
organisatoriskt perspektiv.
• Diskussionsseminarium 1/10. Individuell bedömning.
• Projektuppgift (bedömning grupp).
1
Litteratur och kursinformation
Litteratur:
Sven Ove Hansson: Kompendium Teknik och etik,
www.infra.kth.se/~soh/tekniketik.pdf.
Kursinfo:
http://www. ida.liu.se/~TDDD36/etik.sv.shtml
Ansvarig lärare:
Elin Palm, [email protected]
Etik & moral
"Moral"
Moral – uppfattningar om rätt & fel som styr vårt
sätt att agera/välja handlingar (moralisk praxis).
”Etik” – reflektion över moral-uppfattningar och
moralisk praxis. En uppsättning regler för
uppträdande och förhållningssätt
förhållningssätt. En ’vetenskap’
vetenskap
om moralen.
2
Normativ etik
• Fokuserar på vad som är den riktiga etiska
utgångspunkten.
• Försöker ge grunden och formulera principer för
etiskt handlande.
• Rymmer frågor som; Vad är det goda/rätta? Hur
bör man handla? Hur bör man vara som moralisk
agent?? Är
Ä man förpliktigad
f lik i d att bidra
bid till
ill minskad
i k d
miljöförstöring ? Är abort/genterapi/ kloning
moraliskt försvarbart?
Den normativa etikens tre huvudgrupper
1)
teleologiska /konsekventialistiska
2)
deontologiska/plikt/rättighetsetiska
3)
dygdetiska
3
Konsekventialism
•
•
•
•
•
En normativ teori som förespråkar
p
att agenten
g
ska välja
j
handlingar utifrån dess konsekvenser.
Det som gör en handling o/rätt eller sådan att den
inte/bör utföras är dess konsekvenser.
Det selar ingen roll vilken typ av handling som utförs
och därmed spelar inte heller avsikten roll.
Människor delar p
primära behov/intressen och dessa
väger lika tungt.
Förväntade konsekvenser styr handlandet –kalkyl av
vilka konsekvenser olika handlingsalternativ för med sig.
”Gör det som har de bästa konsekvenserna.”
Utilitarismen
1 Välj det handlingsalternativ som medför
1.
maximalt goda konsekvenser.
2. Bara konsekvenser räknas, inte avsikter
(konsekventialism)
3. Fokus på nytta (utility), nyttomoral. Det
fi
finns
olika
lik idéer
idé om hur
h nyttan
tt bör
bö förstås.
fö tå
4. Maximering av nyttan, välfärd
5. Opartiskhet – allas nytta väger lika tugnt.
4
Nytta - nyttomaximering
Hedonistisk utilitarism: lycka/njutning är det enda som
har värde i sig självt – det är vad som bör maximeras
i alla sammanhang. Klassisk utilitarism.
Preferensutilitarism: personers önskningar (preferenser)
är avgörande och dessa bör tillfredställas i mest
möjliga mån.
V lf d ili i goda
Välfärdsutilitarism:
d livsbetingelser
li b i l b
bör maximeras.
i
Ideell utilitarism: många värden (kunskap, vänskap,
kärlek, skönhet) utgör nytta och ska maximeras.
Nyttomaximering - hur?
• Handlingsutilitarism
• En handling är plikt
omm utförandet av den
skulle ha minst lika bra
konsekvenser som
någon alternativ
handling.
• Regelutilitarism
• En handling X är plikt
omm den påbjuds av ett
regelsystem S sådant att
allmän efterlevnad av S
skulle ha minst lika bra
konsekvenser som
allmän efterlevnad av
något alternativt
regelsystem.
5
Vilken typ av teori?
• Riktighetskriterium
• Beslutsmetod
• En handling H är rätt
omm den leder till de
bästa konsekvenserna.
• H bör utföras omm H’s
totala konsekvenser är
bättre än de totala
konsekvenserna hos
alternativen till H.
H
• Beslut kan fattas hur som
helst (i princip) så länge de
maximerar nyttan.
• Beslut bör fattas mha
utilitaristisk analys.
Kritik
1) Tillåter för mycket/förbjuder för lite: ingen handlig är i princip
förbjuden. Ändamålen helgar medlen.
2) Tar inte hänsyn till hur välfärd fördelas.
3) Kräver för mycket: prestera maximalt, total självuppoffring
4) Faktiska/sannolika/förväntade konsekvenser?
5) Hur avgränsa handlingsalternativ i en viss situation?
6) Hur avgränsa konsekvenser?
7) Tar inte hänsyn till den enskilde individen. Opersonlig - ej
hänsyn till familj och vänner.
6
Kritik: Bernard Williams
• Utilitarismen tar inte hänsyn till den moraliske
agenten som individ – hennes integritet (autonomi,
livsprojekt, karaktärsegenskaper, preferenser,
historia).
• Ställer för stora krav på nyttokalkylerande korrumperar personen. Robotar kan vara de
moraliska agenter människor inte kan vara.
vara
• Människor antas agera rationellt i en utsträckning
som överskrider en superdators förmåga (vg att
maximera deras snävt definierade egenintresse).
Pliktetik - Deontologi
Utgångspunkten i moralen är vissa (på olika sätt
grundade) otvivelaktiga regler - plikter.
Vissa handlingar är plikter (motsatsen =förbjudna),
andra är tillåtna (rätt att utföra och avstå från att
utföra).
Exempel på plikter: aldrig döda oskyldiga människor,
lj
ljuga,
bryta
b
llöften.
f
Garanten för dessa reglers riktighet: gud, samvetet,
förnuftet.
7
Rationalitet och förnuft
• Rationalitet & förnuft = den goda viljan oc
och möjliggör
öj ggö lagen.
age .
• Med förnuftets hjälp, finner vi våra plikter – vi ger lagar åt
oss själva (autonomi).
• Plikterna är nödvändiga – vi inser nödvändigheten.
• Handlingar ska utföras av plikt – av viljans princip. Om
handlingen utförs av en naturlig instinkt, känsla eller av
något
ågot annat
a at motiv
ot v saknar
sa a den
de moraliskt
o a s t värde,
vä de, även
äve om
o
den är i enlighet med plikten.
• Behandla alltid andra människor som mål i sig aldrig som
medel.
Immanuel Kant 1724-1804
Kategoriska
g
imperativet.
p
Handla bara enligt
g den maxim (handlingsregel)
(
g g ) som är
sådan att du samtidigt kan vilja att den skulle bli allmän lag.
Universaliserbarhet - man ska kunna tänka sig att alla agerar likadant i samma
situation.
Ur det kategoriska imperativet följer absoluta plikter - gäller oberoende av
individens egna syften och mål. Dessa är inte villkorade på eller beroende
av andra målsättningar eller omständigheter. Vi har inte plikter för att vi
vill uppnå något annat. Plikterna föreligger oavsett vad vi vill eller önskar.
Ex Ljug inte om du vill bli omtyckt (Hypotetiskt/Villkorat).
Ex.
(Hypotetiskt/Villkorat)
Ex. Ljug inte! (Kategoriskt)
8
Pliktetiken skiljer mellan
Handlingar
Det är fel att knuffa en icke simkunnig människa
i djupt och iskallt vatten= utsätta henne för risk att drunkna.
Underlåtelse
Mindre felaktigt att inte hoppa i vattnet för att hjälpa samma
person som ovan om hon ramlat i vattnet.
JJmfr. här har handlingg och underlåtelse samma konsekvens - den icke
simkunnige drunknar, så för konsekvensetikern är båda lika
oriktiga.
Kritik
Är idén
dé o
om abso
absoluta
uta plikter,
p te , utan
uta undantag
u da tag hållbar?
å ba ?
• Hur skall man göra när två plikter kommer i
konflikt?
- Ross: prima facie-plikter (vid första påseende plikter)
och kvarstående plikter (all things considered).
- Williams: bortprioriterade prima facie-plikter
facie plikter övergår i
restplikter.
• Moraliska dilemman – omöjligt att fullgöra sina
moraliska skyldigheter? Eller implicerar bör kan?
9
Typer av plikter
Prima facie-plikt
Plikt vid första påseendet
Kvarstående plikt
Den plikt man har när allt är inräknat
Restplikt
Plikt att ersätta när annan plikt har övertrumfat
Dygdetik
Mot den traditionella moralfilosofins fokus på hur vi bör
handla – istället: vilket slags liv bör vi leva? Visar hur vi bör
vara som människor snarare än vilka handlingar som är
rätt/fel.
Dygdetiken delar upp människonaturen i olika
karaktärsdrag, där vissa är moraliskt eftersträvansvärda –
dygder
yg - och andra moraliskt förkastliga
g – laster.
Målet för människans liv är självförverkligande vilket uppnås
genom att vi lever ett gott liv sådant vi själva förstår det
– förutsatt en basstruktur (Nussbaum).
Känslighet för vad som krävs in en specifik situation krävs.
10
Dygdetik
• Fokus p
på individen och hennes karaktärsdragg - egenskaper
g
p
som kännetecknar en god människa. Att vara dygdig är
värdefullt i sig självt, inte ett medel för att uppnå något
annat.
• En dygdig person motiveras att handla av att det vore
”rättvist”, ”ärligt”, ”generöst” etc. Att agera riktigt är viktigt
men sekundärt, följer av att man utvecklat en god karaktär.
• Personliga
P
li egenskaper
k
är
ä medfödda
dfödd (skönhet,
( kö h styrka,
k
karisma) men dygder är karaktärsdrag, något man kan lära sig
(mod, givmildhet, vänskaplighet) = dynamisk människosyn.
• Förgrundsfigur: Aristoteles. Dygden är den gyllene medelvägen
mellan två extremer.
G.E.M Anscombe
Dygdetiken = uppsving iom artikeln Modern Moral
Philosophy
- kan inte anta att det kan finnas moraliska regler utan
att förutsätta ett övernaturligt lagstiftande väsen.
Den enda vägen för modern ateistisk eller agnostisk
moralfilosofi ligger i dygdetiken.
Det bästa vi kan hoppas på är att etiken kan inspirera
oss till att bli bättre människor.
11
Centrala delar hos dygdetiken
• Dygderna kan inte reduceras till en
en.
• Dygderna är objektivt goda – har inget att
göra med våra behov eller önskningar.
• Vissa intrinsikala värden är agent-relativa –
vänskap
p och familjeband.
j
• Moral handlar inte om att maximera ett värde.
Kritik
• Svag handlingsvägledning i enskilda fall.
fall
• Hur lära av dygdemönster? Behov av generalisering.
• Dygdetiken låter oss inte avgöra huruvida en
persons handlande i en viss situation är rätt eller fel
– enbart inspiration att utveckla moraliska karaktär.
• Möjligen
Möjli
fi inte
finns
i något
å h
handlande
dl d som äär rätt/fel
ä /f l
per definition enligt dygdetikern.
12
Summering
• Utilitarismen: vi bör maximera nyttan
• Pliktetiken: vissa handlingar är förbjudna, andra
plikter
• Utilitarismen fokuserar på konsekvenser (även
indirekta), pliktetiken på avsikter och motiv.
• Utilitarismen klumpar
p ihop
p nytta
y för alla, p
pliktetiken
ser varje individ för sig.
• Dygdetiken: vi bör utveckla goda egenskaper och
agera som goda människor skulle gjort.
Nyttan av normativ etisk teori?
• ”Etik
Etik handlar,
handlar åtminstone
åtminstone, om att försöka låta sitt
beteende styras av skäl - dvs att göra det som man
har bäst skäl att göra - samtidigt som man lägger
samma vikt vid varje individ som påverkas av ens
beteende…” (James Rachels)
• Vardagsmoralen inte alltid konsistent - etiska teorier
kan vara verktyg för reflektion över och
systematisering av moralisk intuition.
• Konsekvenser, välbefinnande (allas), skäl för
handlingar, respekt för individen.
13
Bikupa: tågvagnen
• Antag att en tågvagn okontrollerat kommer rullande
nedför en sluttning– fem barn som leker på spåret
kommer med all sannolikhet att bli påkörda och
dödas inom kort. Bör man byta spår även om det på
det alternativa spåret ligger en man fastsurrad?
• H
Hur svarar en utilitarist?
ili i ?
• Hur svarar en Kantiansk pliktetiker?
• Hur svarar du?
14