Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden?
Genomgång av den ekologiska situationen
H7
Ulf Larsson
Systemekologi
Gula Havet
Måttlig eller
sämre status
Hämtad från VISS 2011-05-09
Skattat reduktionsbehov av kväve för
att nå god status
Utan punktkällor
Med punktkällor
Tabell 2.1. Jämförelse av modellerad transport av kväve
och fosfor (SMHI) och beräknad transport med
modellerad vattenföring och frekventa mätdata från åmynningarna (SISU). TN resp. TPSMHI%SISU anger
SMHIs skattning i procent av SISUs.
SMHI
Å
SMHI
SISU
SISU
TNSMHI%SISU TPSMHI%SISU
TN
TP
TN
TP
ton/år ton/år ton/år ton/år
Trosaån
97
2.7
137
7.3
68
41
Moraån
26
0.4
21
1.3
121
37
Fitunaån
36
0.6
33
2.2
110
32
910
TN DIN ton/år
780
TN
TP
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
DIN
DIP
650
520
390
260
130
0
1970
1980
1990
2000
2010
TP DIP ton/år
Utsläpp från Himmerfjärdsverket
1970
TP ton år-1
Fosfortillförsel till recipienten
Kvävetillförsel till recipienten
N-tillf, ej AVR&Atm
TN från STP
Linear (N-tillf, ej
AVR&Atm)
1980
1990
2000
2010
80
P-tillf, ej AVR&Atm
70
AVR
60
50
40
30
20
10
0
1970
1980
1990
2000
2010
Tillförsel av fosfat till inre Himmerfjärden
medelvärden 1997-2009
(kumulativ)
25
20
DIP
DIP ton/mån
15
Återförsel från sediment
SYVAB
Tillförsel från Näslandsfjärden
Landavrinning
10
Tillförsel från Svärdsfjärden
5
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
2007-2008 – År med hög belastning från
SYVAB
717 ton/år
Tillförsel av löst oorganiskt kväve (DIN) till inre Himmerfjärden
medelvärden 2007-2008
(kumulativ)
200
180
160
DIN
140
DIN ton/mån
120
Nederbörd
Återförsel från sediment
100
SYVAB
Tillförsel från Näslandsfjärden
80
Landavrinning
Tillförsel från Svärdsfjärden
60
40
20
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
2003-2004 – År med låg belastning från
SYVAB
125 ton/år
Tillförsel av löst oorganiskt kväve (DIN) till inre Himmerfjärden
medelvärden 2003-2004
(kumulativ)
200
180
160
DIN
140
DIN ton/mån
120
Nederbörd
Återförsel från sediment
100
SYVAB
Tillförsel från Näslandsfjärden
80
Landavrinning
Tillförsel från Svärdsfjärden
60
40
20
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Totalkväve medelkonc. juni-augusti
Skillnad Himmerfjärdenreferensområde µg/L
250
B1-BY31
H2-B1
H3-B1
H4-B1
H5-B1
H6-B1
200
150
H6 p<0,00001 r2=0,65
H5 p<0,00003 r2=0,49
100
50
0
0
200
400
600
-50
Tn från ARV ton/år
800
1000
H4 p<0,001
r2=0,21
H3 p<0,05
r2=0,16
Växtplanktonbiomassa och kväve från ARV
1000
2
TN AVR
900
Medelbiomassa 0-14 m
juni-augusti
1.8
700
1.4
600
1.2
500
1
400
0.8
300
0.6
200
0.4
100
0.2
0
1970
1980
1990
2000
2010
Inget signifikant samband med
utsläpp av fosfor
0
2020
p<0.002, utan 2 punkter r2=0,38, p<0.0003
Växtplanktonbiomassa vs kväve från ARV
2.0
Växtplanktonbiomassa mm3/L
1.6
3
800
Växtplanktonbiomassa mm /L
TN ton/år
mm3/L
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
y = 0.0009x + 0.25
0.2
r2 = 0.30
0.0
0
200
400
600
TN från ARV ton/år
800
1000
2.00
Medelvärde av biovolymen under sommaren (juniaugusti)
B1
GM
mm3L-1
1.50
MO
H4
Kväverening
1.00
BY31
0.50
0.00
1977
1980
1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
2004
2007
2010
Förhållandet mellan biotillgängligt
kväve och fosfor
DIN/DIP-kvot i djup-/vintervattnet och i tillförsel, 10 års
medelvärde
DIN/DIP (vikt/vikt)
1000
H4
B1
100
H4 DIN/DIP
B1 DIN/DIP
BY31 DIN/DIP
DIN/DIP land låg
DIN/DIP land hög
Redfield kvot
10
1
0.1
1
2
3
4
5
6
7
Månad
BY31
8
9
10 11 12
Fosforbegränsning i inre och
kvävebegränsning i yttre skärgården
Kväve från land, fosfor från havet
200
200
150
150
100
100
50
50
DIN
250
23.0
DIN
DIP
200
22.6
150
22.2
y = -70x + 570
2
r = 0.89
100
21.8
50
21.4
0
21.0
DIP*7
0
0
B1
H2
H3
H4
H5
H6
H7
Stationer Östersjön-Södertälje
H8
4.0
5.0
6.0
Salt
7.0
Vinter DIP 0-10m µg/L
250
Vinter DIN 0-10m µg/L
250
DIP*7 µg/L (jan-feb)
DIN µg/L (jan-feb)
Vintermedelkoncentrationer 19982009
En av de största auktoriteterna på området, doktor Karl
Wuhrmann, EAWAG, Zurich, inbjöds i september
1965 av Väg- och vattenbyggnadsverket till en
frågestund i Stockholm. Wuhrmann satte för sin del
upp som mål: Ej mer än 0,5 mg fosfor och 2-4 mg
kväve per liter i det avloppsvatten som lämnar ett
reningsverk. Valdes högre gränsvärden, skulle enligt
hans mening belastningen på recipienten bli för stor.
Att reducera till lägre gränser skulle bli för dyrt.
Ur: Anders Cronström; Himmerfjärdsanläggningen - från idé till verklighet
Utsläpp på 25 m
•Blir kvar under temperatursprångskiktet under sommaren.
•Förs norrut – ger sämre vatten i
Näslands- och Hallsfjärdarna
Överskott
av kväve
N/P>7
Överskott av
fosfor N/P<7
Grunt utsläpp (ca 10 m)
•Som förr när vattnet är oskiktat
Fosfor
•Förs söderut under sommaren
Kväve
•Tömmer ytskiktet på fosfor och
motverkar kvävefixering
•Bättre vatten i Näslands- och
Hallsfjärdarna!?
Fig. 1. Tidsutveckling av medelkoncentration av klorofyll a under marsoktober och årsutsläpp av totalkväve från Himmerfjärdsverket.
Badvattenkvalitet
Effektiv fosforrening
Redfield: N/P~7 (vikt/vikt)
N/P
3.4
~50
44
-7000 ton/år
