Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning
grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar. Rapporten gör inte anspråk
på att ge en fullständig bild av läget för de
mänskliga rättigheterna, demokrati och
rättsstatens principer i landet.
Information bör också sökas från andra
källor.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i
Danmark 2015–2016
I. SAMMANFATTNING
Danmark tillhör de länder i världen där respekten för mänskliga rättigheter
är som högst. Exempelvis rankas Danmark som det minst korrupta landet i
världen och levnadsstandarden är en av de högsta i världen. Danmark var
det första land i världen som införde möjligheten för homosexuella par att
ingå registrerat partnerskap.
Många av de utmaningar som Danmark står inför hänför sig till flyktingars
och andra migranters rättigheter. De rör dels olika åtstramningsåtgärder
vidtagna för att minska antalet personer som ansöker om uppehållstillstånd i
Danmark och dels den samhällsdebatt som uppstått kring frågorna.
Yttrandefrihetens omfattning och begränsningar har debatterats alltmer
intensivt under de senaste åren. Inte minst på grund av rädslan för
extremism och terrordåd har uppfattningen av vad som kan anses
acceptabelt förändrats. En del av åtgärderna för att bekämpa radikalisering
och extremism har fått kritik från delar av civilsamhället för att diskriminiera
muslimer.
I fråga om jämställdhet har utvecklingen i Danmark avstannat något och går
på vissa områden, såsom i fråga om löneskillnader, bakåt.
Skillnader i inkomst är små i Danmark och landet har ett väl utbyggt
offentligt trygghetssystem. På hälsoområdet har dock skillnaderna ökat
baserat på sociala faktorer.
II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER
En princip för god samhällsstyrning
Domstolarna är självständiga i förhållande till den verkställande makten.
Enligt grundlagen är domstolarna berättigade att pröva alla frågor som gäller
myndighetsutövandets gränser. Den danska grundlagen stadgar att var och
en har tillgång till rättssystemet. Beslut fattat av förvaltningsmyndighet kan
överklagas till en annan förvaltningsmyndighet.
Folketingets ombudsman har mandat att bedöma om en myndighet eller
person inom den offentliga förvaltningen har handlat i strid med gällande
rätt, eller på annat sätt gjort sig skyldig till fel eller försummelse i utövandet
av sin uppgift. Det är dock ombudsmannen själv som avgör om ett klagomål
utgör ett tillräckligt skäl för en undersökning.
Det finns en oberoende polisåklagarmyndighet som har till uppdrag att
utreda misstanke om brott eller förselser begångna av polis i tjänsten, samt
frågor om personer som avlidit eller blivit allvarligt skadade till följd av
polisens ingripande eller medan vederbörande befann sig i polisens förvar.
Myndigheten är oberoende från såväl polis- som åklagarväsendet och är
organisatoriskt placerad direkt under Justitieministeriet. Sedan myndigheten
bildades har dock viss kritik förekommit över att myndigheten endast har
mandat att utreda fall. Att väcka åtal sköts av ordinarie åklagarmyndighet.
Enligt Transparency International index för upplevd korruption intar Danmark
första plats, som minst korrupta landet, bland 176 granskade länder. Landet
intar även topplaceringen på World Justice Project index över rättstatens
principer.
III. DEMOKRATI
De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Danmark är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell monarki.
Drottning Margarethe II är statschef. Statschefen är den som formellt utser
och avskedar statsministern och övriga ledamöter i regeringen samt
godkänner lagar. Ingen statschef har under modern tid vägrat ge sitt
samtycke.
2 (14)
Politisk pluralism med flerpartisystem råder. Parlamentet utgörs av Folketinget
med 179 ledamöter, varav två från Grönland och två från Färöarna.
Allmänna val måste hållas med högst fyra års intervall, men statsministern
avgör tidpunkten med minst tre veckors varsel. Senaste valet hölls i juni
2015. Valdeltagandet var 86 procent. Utomlandsbosatta danska medborgare
saknar rösträtt. Kvinnor utgör 37 procent av ledamöterna i folketinget.
Andelen kvinnor i regeringen var 29 procent under 2016. På det lokala
planet utgör kvinnorna 29 procent av medlemmarna i de politiska
församlingarna, och andelen kvinnliga borgmästare är strax över 13 procent.
Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade
hjemmestyret och har gradvis övertagit ansvaret för alltfler sakområden där de
har självständigt ansvar för lagstiftning och implementering. Både Grönland
och Färöarna har egna parlamentariska ombudsmän med mandat att
behandla klagomål från medborgarna om att deras rättigheter kränkts.
Det civila samhällets utrymme
I Danmark finns en lång rad av oberoende frivilligorganisationer, såväl
inhemska som internationella. Under det senaste året har det förekommit
kritik från såväl det civila samhället som oberoende politiska kommentatorer
mot att det ordinarie remissystemet, där det civila samhället tidigare spelat en
viktig roll, i praktiken satts ur spel. Beslut i Folketinget har allt oftare, efter
dispens, snabbehandlats. Detta har inte minst aktualiserats inom ramen för
migrations- och flyktingpolitiken där remissinstanserna inte sällan fått korta
frister på endast ett par dygn för att kommentera lagförslag.
Institut for Menneskerettigheder är Danmarks nationella institution för mänskliga
rättigheter som är oberoende från regering och riksdag. Institutet har bland
annat till uppgift att övervaka och rapportera till Folketinget om situationen
för mänskliga rättigheter i Danmark. Man har också mandat att främja ickediskriminering på grundval av kön och etnicitet och på dessa områden ta sig
an enskilda klagomål. Institutet leds av en styrelse som framför allt består av
akademiker från de större universiteten. Staten lämnar ett visst bidrag till
institutets drift och aktiviteter. I övrigt hämtas finansieringen främst från
olika fonder.
3 (14)
IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Flera internationella övervakningsorgan, senast FN:s kommitté för mänskliga
rättigheter, har uttryckt oro över den omfattande användningen av isolering i
danska fängelser och häkten.
Den oberoende polisåklagarmyndighet som har till uppdrag att utreda
misstanke om brott eller förseelser begångna av polis i tjänsten får cirka 500
anmälningar per år varav en rör allvarlig skada eller dödsfall.
Dödsstraff
Dödstraff avskaffades 1978.
Rätten till frihet och personlig säkerhet
Det förekommer inga uppgifter om ofrivilliga försvinnanden eller
godtyckliga frihetsberövanden.
Rättssäkerhet
Rättssystemet är väl fungerande. Domstolsväsendet genomgår ett
kontinuerligt reformarbete i syfte att upprätthålla rättssäkerheten och öka
effektiviteten.
Straffrihet
Det finns inga uppgifter om att staten undviker att bestraffa brott begångna
av företrädare för staten.
Sedan ett par år tillbaka pågår en rättsprocess i danska domstolar gällande
danska styrkors agerande i samband med ”Operation Green Desert” år 2004.
Det är 23 irakier som gör gällande att danska soldater medverkade till att de
blev misshandlade av irakiska säkerhetsstyrkor. Hittills har anklagelserna inte
prövats i sak. Försvarsministeriet har anfört processuella hinder, men avser
nu låta frågan prövas.
Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Yttrandefriheten utgör en grundsten i det danska samhället. Enskilda kan
fritt och öppet kritisera statsmakterna utan risk för repressalier.
Begränsningar kan i stort sett endast ske om yttrandet är att betrakta som
4 (14)
hets mot folkgrupp eller förtal. Det finns även bestämmelser om blasfemi,
förnärmande mot kungen och andra länders statsöverhuvud, men dessa
tillämpas inte i praktiken. Det är även väldigt ovanligt att någon åtalas för
hets mot folkgrupp.
Yttrandefrihetens omfattning och begränsningar har debatterats alltmer
intensivt under de senaste åren. Inte minst på grund av rädslan för
extremism och terrordåd har uppfattningen av vad som kan anses
acceptabelt förändrats. Under året har exempelvis regeringen presenterat
förslag som skulle innebära att man kriminaliserar vissa kontroversiella
uttalanden från imamer liksom införandet av filter för att förhindra
åtkomsten till vissa hemsidor med ett innehåll som kan uppfattas som
radikaliserande. Det har också blivit vanligare med uttalanden i den allmänna
debatten där man uttalar sig negativt om muslimer som grupp.
FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering uppmanade i sin
senaste utvärdering den danska regeringen att agera för att motverka ett
stigmatiserande och nedsättande tonfall gentemot invandrare i den politiska
debatten.
Danmark är rankad som nummer fyra av 180 på Reportrar utan gränsers
pressfrihetsindex för 2016.
Mötes- och föreningsfrihet
Mötes- och föreningsfriheten är fast förankrade i det danska samhället och
respekteras överlag. Föreningslivet är omfattande och livligt.
Demonstrationer som äger rum på allmän plats ska anmälas till polisen 24
timmar i förväg. Utan anmälan kan man riskera böter men demonstrationen
blir inte olaglig. En demonstration som framkallar fara för allmänheten kan
förbjudas, eller demonstranterna ombes flytta till annan plats. De flesta
demonstrationer är fredliga, men sammanstötningar med polis förekommer
ibland i samband med motdemonstrationer.
En undersökningskommission, Tibetkommissionen, undersöker polisens
handlande vid officiella kinesiska besök i Köpenhamn 2012, 2013 och 2014,
då demonstranter fråntogs flaggor och förhindrades att demonstrera till
förmån för Tibet.
5 (14)
Religions- och övertygelsefrihet
Den lutherska statskyrkans särställning har grundlagsstöd. Kyrkans ställning
har kritiserats av andra religiösa samfund som menar att den danska staten
inte garanterar en neutral behandling av olika trosuppfattningar.
En del av de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra
integrationen av invandrare samt förebygga och bekämpa radikalisering och
extremism, har av bland annat muslimska intresseorganisationer, vissa
oppositionspolitiker och oberoende politiska kommentatorer kritiserats för
att vara speciellt riktade mot muslimer och inkräkta på såväl religionsfrihet
som yttrandefrihet. Kritiken har bland annat gällt kriminalisering av vissa
yttranden som enligt regeringen gjorts ”under täckmantel av religion och
teologi” samt möjligheten att neka inresetillstånd eller utvisa imamer med
radikala åsikter. Regeringen å sin sida har bedömt att vissa uttalanden och
åtgärder i religionens namn har inkräktat på andra rättigheter, framför allt
rörande kvinnans roll i samhället och kvinnors sexualitet.
V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor
Enligt grundlagen ska alla medborgare ges möjlighet till arbete på villkor som
kan trygga försörjningen. Grundlagen stadgar vidare att alla medborgare ska
ha fri och lika tillgång till alla yrken. För vissa grupper, såsom unga som
saknar utbildning samt invandrare, har det dock visat sig svårare att ta sig in
på arbetsmarknaden. Generellt är arbetslösheten förhållandevis låg och så
även andelen långtidsarbetslösa.
Danmark är känt för en hög grad av flexibilitet och rörlighet på
arbetsmarknaden kombinerat med ett väl utvecklat skyddsnät vid
arbetslöshet, så kallat ”flexicurity”. Flertalet anställda är fackligt anslutna och
omfattas av olika kollektivavtal. Lagstiftningen rörande arbetsförhållanden
får betraktas som relativt god. Danmark har ratificerat ILO:s åtta centrala
konventioner.
Danska män tjänar överlag mer än kvinnor och skillnaden ökar. Kvinnor är
underrepresenterade på chefspositioner. Män tar ut en mindre andel, sju
procent av föräldraledigheten, vilket påverkar kvinnornas situation på
arbetsmarknaden.
6 (14)
Det finns ett nätverk av företag, organisationer och offentliga institutioner,
som arbetar med att sätta ökat fokus på socialt ansvarstagande, affärsetik och
miljöarbete. De största danska företagen har en lagstadgad skyldighet att som
en del av redovisningsansvaret redogöra för hur man arbetar med hållbart
företagande (CSR).
Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Danmark har ett väl utbyggt hälsovårdssystem och en allmän sjukförsäkring.
Det är en av regeringens prioriteringar att förbättra kärnvälfärden och sjukoch äldrevården. Inte minst insatserna för att diagnostisera och behandla
cancer har fått ett stort utrymme i 2017 års budget.
Danmark har den minsta skillnaden i inkomster i hela världen, men olikhet i
hälsa har ökat på senare år. Danmark har under en period haft en markant
och ökande olikhet i dödlighet. Mycket tyder på att personer från socialt
utsatta grupper också har en livsstil som gör dem mer utsatta för ohälsa.
Bland annat Sundhedsstyrelsen arbetar med att komma tillrätta med olikhet i
hälsa på grund av exempelvis sociala faktorer.
Rätten till utbildning
Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare
har rätt till offentligfinansierad utbildning. Den grundläggande utbildningen
(Folkeskolen) inleds vid 5 års ålder men är obligatorisk först vid 7 års ålder.
Utbildningar på gymnasie- och universitetsnivå är kostnadsfria. Möjlighet till
studielån finns. Andelen studerande vid högre utbildning fördelar sig lika
mellan könen, med en mindre övervikt åt de kvinnliga studerande. Antalet
kvinnliga forskare ökar och är nu cirka 46 procent. Andelen kvinnliga
professorer är dock fortfarande låg.
Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden i Danmark är en av de högsta i världen. I UNDP:s index
för mänsklig utveckling, välfärdsindex, från 2015 rankas Danmark som
nummer fem för år 2016.
Enligt grundlagen ska den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller
bli försörjd av sina närstående ha rätt till offentlig hjälp. Den väl utbyggda
offentliga sektorn tillhandahåller ett offentligt trygghetssystem. Nivåerna i
7 (14)
försörjningsstödet har dock på senare tid minskats i syfte att få ut fler
människor på arbetsmarknaden. Försörjningsstödet till asylsökande och
flyktingar har minskats i avskräckande syfte.
VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING
Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Kvinnor har enligt lag samma rättigheter som män. Alla lagförslag ska
granskas ur ett genusperspektiv. Det finns anti-diskrimingeringslagstiftning
rörande arbetslivet och inom ramen för myndighetsutövning. Såväl
Ligebehandlingsnaevnet som Institut for Menneskerettigheter kan, inom sina
respektive mandat, ta emot klagomål rörande diskriminering baserat på kön.
Privata arbetsplatser med mer än 50 anställda, och samtliga offentliga
arbetsplatset, har skyldighet att ta fram jämställdhetsplaner. Män och kvinnor
förvärvsarbetar i stort sett lika mycket, men har ofta olika typer av arbeten.
Trots detta är kvinnor underrepresenterade på chefspositioner (framför allt i
det privata näringslivet) och på vissa ledande funktioner (såsom vid
akademiska institutioner där 20 procent av professorerna är kvinnor) och i
det politiska livet. Vidare tjänar danska män överlag mer än kvinnor och
skillnaden ökar. Enligt Danmarks Statistik är löneskillnaden mellan kvinnor
och män cirka 14 procent för arbetsmarknaden i stort. På chefsnivå är
löneskillnaden runt 7 procent enligt statistik från fackföreningen Ledene.
Fackföreningen DJØF, som bland annat organiserar ekonomer och jurister,
konstaterar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män växer inom några
av deras medlemsområden.
I hög utsträckning beror löneskillnaderna på att arbetsmarknaden till stor del
är könsuppdelad och att fler män arbetar i den privata sektorn. Män tjänar
dock ofta mer än kvinnor även på många kvinnodominerade arbetsplatser.
Män tar ut en mindre andel, sju procent, av föräldraledigheten som
sammanlagt är på 52 veckor, vilket påverkar kvinnors situation på
arbetsmarkanaden. I debatten finns en tendens att lägga ansvaret på
individen.
FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor har bland annat
kritiserat Danmark för att man inte tillräckligt systematiskt på centralt eller
lokalt plan inkorporerat ett genusperspektiv i arbetet. Regeringen har
8 (14)
uppmanats att vidta konkreta proaktiva åtgärder för att minska
inkomstklyftorna.
Den danska regeringen har på senare tid ägnat stor uppmärksamhet åt vad
man kallar hedersrelaterade konflikter och negativ social kontroll. Antalet
unga som söker hjälp har ökat markant under de senaste åren, sannolikt i
hög utsträckning på grund av ökad kunskap om rättigheter och möjligheter.
Mycket av rådgivningsarbetet utförs av organisationen Etnisk ung, som drivs
av Landsorganisationen för Kvinnokriscentra, med stöd av ansvarigt ministerium.
Sedan 2002 har Danmark antagit fyra handlingsplaner som syftar till att
stoppa våld mot kvinnor. Regeringen har bland annat etablerat en nationell
telefonlinje, så kallad ”hotline”, och erbjuder juridisk rådgivning till offer för
våld i familjen och i nära relationer. FN:s kommitté för avskaffande av
diskriminering av kvinnor har framfört kritik över brist på genderbaserad
data om olika former av våld mot kvinnor.
Barnets rättigheter
En del av Folketingets ombudsmannainstitution har till uppgift att hantera
enskilda klagomål från barn gällande myndighetsutövning. Avdelningen
heter Ombudsmandens Børnekontor. Det finns också ett statligt råd, Børnerådet,
vilket har till uppgift att föra barnets talan i den offentliga debatten och som
ger råd till regering och Folketinget. Rådet ska involvera barnets synpunkter i
sitt arbete.
Danmark har fått kritik från FN:s kommitté mot tortyr samt FN:s kommitté
för barnets rättigheter för att man tillåter att barn från 15 års ålder, som
dömts till fängelsestraff, kan ådömas isolering i upp till 28 dagar som en
disciplinåtgärd. Kommittén för barnets rättigheter har även kritiserat
Danmark för att man år 2010 sänkte straffbarhetsåldern från 15 till 14 år.
De organisationer som arbetar med barnets rättigheter fokuserar i hög
utsträckning på att söka förebygga våld och sexuella övergrepp. Man ger
också stöd åt sekundärt drabbade individer när en förälder exempelvis lider
av psykisk sjukdom, kämpar med missbruk eller avtjänar ett fängelsestraff.
Sexualbrott begångna av danska medborgare mot barn utomlands är
kriminaliserade och kravet på dubbel straffbarhet togs bort 2006.
9 (14)
Den danska polisen och danska Rädda Barnen har samarbetat under en
längre tid. Man arbetar tillsammans bland annat i fråga om förebyggande och
beivrande av övergrepp på barn via Internet. Den danska polisen har
avdelningar som specialiserar sig på sexuell exploatering och handel med
barn via nätet.
Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Den av Danmark erkända nationella minoriteten, som åtnjuter en
särställning, är den tyska minoriteten i Sønderjylland, vid gränsen mot
Tyskland. Gruppen uppgår till cirka 15 000 personer. Den tyska minoriteten
har, med stöd från bland annat den danska staten, byggt upp en rad
kulturbärande institutoner såsom förskolor, skolor, bibliotek och tidningar.
Det sätt på vilket man i den politiska debatten talar om migranter, flyktingar,
utlandsfödda, och ibland även personer som är födda i Danmark men med
ett annat ursprung än etnisk dansk eller med en annan religion än
kristendom, framför allt muslimer, har blivit allt hårdare. Det finns en
tendens till att beskriva personer med en annan etnicitet eller religion på ett
stereotypt och stigmatiserande sätt och i debatten framställs utlandsfödda,
inte minst muslimer, allt oftare som ett stort hot mot det danska samhället
och värderingar. Detta har bland annat uppmärksammats av FN:s kommitté
för avskaffande av rasdiskriminering. Inom ramen för de åtgärder som
vidtogs för att skärpa Danmarks reglering av migration inriktade sig
regeringen på repressiva straffrättsliga åtgärder mot personer som inte
handlar enligt samhällets normer. Åtgärderna var exempelvis riktade mot
imamer som ”undergräver danska lagar och värderingar” och innefattade
också strängare straff för våld, hot och trakasserier mot offentliganställda
och deras familjemedlemmar.
Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för
homosexuella par att ingå registrerat partnerskap. Idag finns även
könsneutralt äktenskap, vilket innefattar vigsel i statskyrkan. I slutet av 2016
fattade Folketinget med stöd av samtliga politiska partier beslut om att stryka
transsexualism från listan över psykiska sjukdomar. Transpersoner måste
dock fortsatt genomgå långa psykiatriska utredningar innan de kan få tillgång
till könskorrigerande behandling.
10 (14)
Inför granskningen av Danmark i FN:s råd för mänskliga rättigheter pekade
organisationen LGBT Danmark bland annat på att förbud mot
diskriminering på grund av sexuell läggning endast finns på
arbetsmarknadsområdet och att det inte finns något förbud mot
diskriminering baserat på könsidentitet överhuvudtaget. LGBT Danmark
uppmanade också regeringen att upphäva åldersgränsen på 18 år för juridis
könskorrigering och att förbjuda att barn med så kallade intersex-variationer
utsätts för könsnormaliserande operationer och behandlingar utan barnets
samtycke.
Flyktingars och migranters rättigheter
Asylsökande som vistas i Danmark får utgifterna för sitt uppehåll täckta av
staten. Staten tillhandahåller inkvartering och kontanta medel till bland annat
kläder och hygienartiklar. Barn som söker asyl har rätt till samma vård som
danska medborgare. Barn har också rätt till utbildning i grundskolan. Vuxna
asylsökanden får undervisning om det danska samhället och i det danska
språket och har rätt till nödvändig vård som inte kan anstå samt
smärtlindring. Under vissa villkor kan en asylsökande efter sex månader få
tillstånd att förvärvsarbeta.
Många av de utmaningar som Danmark står inför hänför sig till den allt
stramare migrations- och flyktingpolitiken. Det handlar dels om de
åtstramningsåtgärder som vidtagits för att minska antalet migranter och
asylsökande och dels om den samhällsdebatt som uppstått kring migration.
Det faktum att antalet asylsökande steg med 44 procent från 2014 till 2015
satte stor press på mottagningssystemet, men också politiskt på regeringen.
I det första skedet vidtogs en rad åtstramningsåtgärder för att göra det
mindre attraktivt att resa till Danmark. Exempelvis begränsades längden på
uppehållstillstånd till två år för flyktingar med konventionsstatus och till ett
år för alternativt skyddsbehövande. Det blev möjligt att ansöka om
familjeåterförening först efter tre år och försörjningsstödet reducerades.
Internationellt mest uppmärksammat blev möjligheten för polisen att, under
vissa omständigheter, beslagta värdesaker om de översteg ett värde av 10 000
DKK. Föremål med affektionsvärde är dock undantagna. Syftet med lagen
är att de som har möjlighet ska bidra till finansieringen av vistelsen i
Danmark. Om den som fått sin egendom beslagtagen så begär ska beslaget
prövas av domstol inom 24 timmar. Lagen har dock, enligt uppgift, bara
tillämpats vid fyra tillfällen.
11 (14)
I nästa skede fokuserade regeringen på integration, inte minst på
arbetsplatserna. Genom överenskommelser med såväl arbetsmarknadens
parter som kommuner och landsting, ingick regeringen avtal med syfte att få
in flyktingar tidigare i arbetslivet.
I slutet av året beslutade regeringen att införa en ”nödbroms” så att det ska
vara möjligt att avvisa asylsökanden vid gränsen i en krissituation.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har primärt kritiserat lagstiftning
som möjliggör användning av fängsligt förvar under längre perioder för
personer som ska avvisas, de faktiska förhållandena vid vissa
interneringsläger, samt att domstolsprövning av internering kan suspenderas
under särskilda omständigheter vid massflykt.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Dansk lagstiftning förbjuder inte generellt diskriminering av personer med
funktionsnedsättning. Lagstiftning finns endast på arbetsmarknadsområdet.
Här kan man klaga till Ligebehandlingsnævnet. Regeringen har en handlingsplan
med fokus på tillgänglighet, ett område där det fortsatt finns stora
utmaningar. Bland annat kan det nämnas att det kan vara svårt att delta i det
politiska livet då valmaterial sällan är tillgängligt för personer med
funktionsnedsättning och detsamma gäller många vallokaler.
Frivilligorganisationer hävdar att inte tillräckligt gjorts för att
medvetandegöra statliga och lokala myndigheter om att de har en skyldighet
att tillämpa Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Det finns ett statligt råd, Det Centrale Handicapråd, som
har till huvuduppgift att bevaka hur konventionen tillämpas, liksom ge råd
och arbeta för bättre villkor för personer med funktionsnedsättning. Rådet
tar dock inte emot enskilda klagomål.
FN:s kommitté mot tortyr har kritiserat Danmark för en alltför omfattande
användning av olika former av tvångsåtgärder inom ramen för den psykiska
hälsovården.
12 (14)
Ratifikationsläget avseende centrala konventioner om mänskliga
rättigheter
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant
on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades år 1972. Det fakultativa
protokollet om enskild klagorätt och det fakultativa protokollet om avskaffandet
av dödsstraffet ratificerades år 1972 respektive år 1994.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International
Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerades år 1972.
Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD)
ratificerades år 1971.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor,
Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women
(CEDAW) ratificerades år 1983. Det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt ratificerades år 2000.
Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or
Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades år 1987. Det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr ratificerades år 2004.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC)
ratificerades år 1991. Det tillhörande protokollet om barns indragning i väpnade
konflikter ratificerades år 2002. Det tillhörande protokollet om handel med barn
och barnpornografi ratificerades år 2003.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention
on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerades år 2009.
Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the
Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) signerades år 2007.
Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee
Convention) ratificerades år 1952 Det tillhörande protokollet ratificerades år 1968.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the
International Criminal Court (ICC) ratificerades år 2001.
Regionala instrument
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, The Convention for the
Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) ratificerades år 1953.
13 (14)
Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, Framework Convention for
the protection of National Minorities, ratificerades år 1997.
Europeiska stadgan om landsdel- eller minoritetsspråk, European Charter for
Regional or Minority Languages, ratificerades år 2000.
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot
kvinnor och av våld i hemmet, Council of Europe Convention on preventing and
combating violence against women and domestic violence, ratificerades år 2014.
Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, Criminal Law Convention
on Corruption, ratificerades år 2000.
I den universella granskningsmekanismen (UPR) vid FN:s råd för mänskliga
rättigheter gav Sverige rekommendationer till Danmark som bland annat
berörde diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och löneskillander
mellan kvinnor och män.
14 (14)
