Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning
grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar. Rapporten gör inte anspråk
på att ge en fullständig bild av läget för de
mänskliga rättigheterna, demokrati och
rättsstatens principer i landet.
Information bör också sökas från andra
källor.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i
Tyskland 2015–2016
I. SAMMANFATTNING
Skyddet av de mänskliga rättigheterna bedöms sammantaget vara gott. I
händelse av överträdelser finns fungerande kontrollmekanismer och
överprövningsinstanser. Regeringen arbetar aktivt med att implementera sina
förpliktelser på området.
Trots en grundläggande god respekt för de mänskliga rättigheterna har några
problem varit föremål för särskild uppmärksamhet under de senaste åren.
Rasism och främlingsfientlighet har, liksom i andra delar av Europa, ökat i
det tyska samhället, särskilt i landets östra delar, och anses, jämte hoten mot
den inre säkerheten i form av främst terrorattentat, utgöra det största hotet
inom områdena demokrati och mänskliga rättigheter i dagens Tyskland.
Kritik har riktats mot myndigheterna för bristande skydd mot och rättslig
uppföljning av rasistiskt motiverade brott.
Den stora ökningen av antalet asylsökande 2015 och 2016 har medfört stora
påfrestningar för det tyska asylsystemet och det tyska samhället. Klagomålen
på långa handläggningstider har ökat och farhågor har framförts om att
rättssäkerheten hotas. Då krisen nådde sin kulmen kunde flyktingbarn inte
alltid erbjudas barnvänlig miljö och kom inte heller i åtnjutande av samma
skydd, hälsovård och utbildning som tyska barn i samma ålder. Ett antal
lagändringar har beslutats syftande till att reglera asylprövningen och
kostnaderna för det stora antalet asylsökande.
Det förekommer fortfarande stora skillnader på jämställdhetsområdet.
Under 2016 har sexualbrottslagen skärpts. Regeringen arbetar även för att
förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden och minska det i internationell
jämförelse stora lönegapet mellan kvinnor och män. Regeringen har tillsatt
en utredning syftande till att stärka trans- och intersexuellas rättigheter.
Lagförslag syftande till att utvidga rätten att ingå äktenskap till att omfatta
samkönade par har inte kunnat uppnå den majoritet som krävs i parlamentet.
För att implementera FN:s konvention för skydd av personer med
funktionsnedsättningar har den tyska regeringen 2016 lagt fram ett förslag till
inkluderingslag och kompletterat den nationella handlingsplanen på området.
II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER
En princip för god samhällsstyrning
Förbundsrepubliken Tyskland är en väl utvecklad parlamentarisk demokrati
och rättsstat. De mänskliga rättigheterna är skyddade i den tyska grundlagen
från 1949. Maktdelningsprincipen har grundlagskydd och en central roll
inom tysk förvaltningsrätt. En författningsdomstol övervakar att grundlagen
efterlevs. Domstolen har 16 domare vilka utses för en period om tolv år. För
att stärka domarnas oberoende kan perioden inte förlängas. Av samma skäl
kan en domare i författningsdomstolen bara avskedas på ett fåtal och mycket
begränsade grunder, andra disciplinära påföljder än avsked är uteslutna.
Hälften av domarna utses av förbundsdagen i en sluten omröstning på
förslag av en valkommitté, den andra hälften utses av förbundsrådet.
Domare till landets övriga federala domstolar väljs vad gäller den högsta
instansen av en valkommitté bestående av de 16 förbundsländernas
justitieministrar.
Tyskland återfinns på plats sex i organisationen World Justice Projects index
över rättssäkerhet i världens länder för 2016, vilket är en indikation på att
landet har väl fungerande kontrollmekanismer och överprövningsinstanser i
händelse av överträdelser. Respekten för mänskliga rättigheter tillmäts stor
vikt, inte minst mot bakgrund av förbrytelserna under den
nationalsocialistiska perioden 1933-1945 och kränkningarna av mänskliga
rättigheter under DDR-regimen, vilka har varit föremål för aktiv bearbetning
i det tyska samhället sedan andra världskrigets slut respektive murens fall.
I det federala Tyskland har de 16 förbundsländerna vittgående befogenheter
på rättsskipningsområdet med egna rättsvårdande myndigheter. Därför kan
domstolspraxis skilja sig åt mellan förbundsländerna.
2 (20)
Även förbundsdagens petitionsutskott har en roll att på ansökan av enskilda
personer pröva om befintlig eller föreslagen lagstiftning strider mot
grundlagens skydd av mänskliga rättigheter. Utskottet har även befogenhet
att föreslå lagändringar. Utskottet för mänskliga rättigheter och humanitär
hjälp övervakar och arbetar nationellt och internationellt för skyddet av
mänskliga rättigheter. Utrikesministeriets särskilda representant för
mänskliga rättigheter och humanitär hjälp föreslår nationella politiska
förbättringar på området och fungerar som länk mellan regeringen och
civilsamhället.
Tyska institutet för mänskliga rättigheter har förbundsdagens uppdrag att
övervaka och informera civilsamhället om skyddet av mänskliga rättigheter i
Tyskland och världen samt att arbeta preventivt på området.
Korruptionsgraden i landet anses vara låg. Tyskland hamnade 2016 på tionde
plats i Transparency Internationals index över upplevd korruption.
Även om skyddet av de mänskliga rättigheterna i Tyskland sammantaget
anses vara gott pekade Amnesty International i sin rapport för 2015-2016 på
flera brister; framför allt bristfälliga utredningar av anklagelser rörande
felaktig polisiär tjänsteutövning, att obligatoriet för poliser att bära
identifikationsmärken bara har införts i 6 av 16 förbundsländer samt
otillfredsställande bemanning av Tysklands nationella institution under FN:s
tortyrkonvention.
III. DEMOKRATI
De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Tyskland återfinns i toppen i viktiga demokratiindex, till exempel de som
sammanställs av Freedom House och Center For Systemic Peace. Det politiska
systemet präglas av landets federala struktur och en djupt rotad
maktdelningsprincip. På federal nivå återfinns ett tvåkammarsystem med
förbundsdagen och förbundsrådet. Förbundsdagen väljs vart fjärde år i fria
och allmänna val i en kombination av direkt- och partival. Alla tyska
medborgare som uppnått 18 års ålder är röstberättigade, även de som
befinner sig utom landets gränser. Tyska medborgare som fyllt 18 år kan
också själva kandidera till den tyska förbundsdagen.
Partiväsendet är väl utvecklat. Valdeltagandet låg i valet 2013 på 71 procent,
en mindre ökning i förhållande till valet 2009. Fyra partigrupperingar erhöll
3 (20)
mer än de fem procent av rösterna som utgör spärren för inträde i
förbundsdagen. Det högerpopulistiska och invandringskritiska partiet
Alternative für Deutschland (AfD) har vunnit inträde i fem
förbundslandsparlament under 2015 och 2016.
Av förbundsdagens 630 platser innehas 230 av kvinnor. Sex procent har
vidare migrationsbakgrund (minst en invandrad förälder). Sex av regeringens
16 ministrar är kvinnor.
Oppositionspartierna, som under mandatperioden endast förfogar över 127
av 630 mandat i förbundsdagen, har möjlighet att genom en så kallad
parlamentarisk fråga inhämta skriftlig information från regeringen om olika
frågor och händelser, något som används flitigt och också utgör
oppositionens främsta instrument i dess ansvarsutkrävande arbete gentemot
regeringen.
Förbundsrådet har till uppgift att tillvarata förbundsländernas intressen
gentemot den federala regeringen. Mandatperioderna för rådets 69
medlemmar, som direkt representerar de 16 förbundslandsregeringarna, är
bundna till förbundslandsvalen, vilka äger rum vart fjärde eller femte år
beroende på förbundsland. Förbundsländerna har en hög grad av självstyre
och lagstiftar själva om bland annat kultur- och utbilningspolitik, polisväsen
och socialhjälp. Vart femte år väljer förbundsförsamlingen, sammansatt av
förbundsdagens och förbundsrådets ledamöter, en förbundspresident.
Förbundspresidenten, som kan i sitta i högst två mandatperioder, har främst
en representativ funktion men föreslår bland annat även val av
förbundskansler, godkänner federala lagar och undertecknar internationella
överenskommelser och traktat.
Författningsdomstolen har, förutom uppgiften att övervaka att grundlagen
efterlevs, även en exklusiv kompetens att förbjuda politiska partier vars
verksamhet anses strida mot grundlagen. Domstolen har på ansökan av
förbundsrådet prövat de grundlagsenliga förutsättningarna för att förbjuda
det högerextremistiska partiet NPD. I januari 2017 beslutade domstolen att
avslå ansökan. I domen konstaterades visserligen att NPD:s målsättning att
avskaffa den fria och demokratiska ordningen i Tyskland stod i strid med
den tyska grundlagen, men domstolen konstaterade samtidigt att NPD
saknade möjlighet att genomföra detta. Förutsättningar för ett förbud
saknades därmed.
4 (20)
Enligt den federala kriminalpolisen registrerades under år 2015 totalt 317 fall
av brottsliga angrepp mot politiker och 144 dito mot organisationer och
frivilligarbetare som engagerar sig för flyktingar.
Det civila samhällets utrymme
Det civila samhället ges stort utrymme i Tyskland. Nästan var tredje tysk är
engagerad i en eller flera föreningar, civilsamhällesorganisationer eller andra
sammanslutningar. Regeringen använder sig regelmässigt av dialoger med
allmänhet och företrädare för ickestatliga organisationer i samband med
förberedelser av större beslut och processer. Församlings- och
demonstrationsfriheten är grundlagsskyddad men kan inskränkas enligt lag.
Även föreningsfriheten skyddas genom grundlagen. Det är däremot möjligt
att förbjuda organisationer vilkas aktiviteter av författningsdomstolen,
inrikesministeriet eller förbundsländerna bedöms stå i strid med den
författningsenliga demokratiska ordningen eller på annat sätt är olagliga.
IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Det förekommer inte några rapporter om politiska mord eller avrättningar
under 2015 och 2016. Det grundlagsskyddade förbudet mot tortyr efterlevs
väl. Rapporter om polisbrutalitet, speciellt mot migranter och asylsökande i
förvar, har förekommit, och Amnesty International har riktat kritik mot att
dessa inte utreds tillfredställande. FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga
frihetsberövanden har rekommenderat Tyskland att införa krav på
polisidentifiering för alla poliser. Krav på att polisen ska bära synbar
identitetsbricka har hittills införts i 6 av Tysklands 16 förbundsländer.
Förhållandena i tyska fängelser anses hålla hög internationell nivå. Antalet
frihetsberövade i Tyskland har enligt nämnda FN-arbetsgrupp sjunkit det
senaste årtiondet.
Prostitution regleras genom prostitutionslagstiftningen som erkänner
prostitution som ett yrke. År 2016 antogs en lag i syfte att stärka skyddet för
personer i prostitution, samtidigt antogs också en lag om förhindrande och
bekämpning av människohandel. Antalet män och kvinnor som befinner sig
i prostitution beräknas uppgå till minst 150 000. Mörkertalet antas vara högt.
Personer i prostitution har rätt att organisera sig men är samtidigt skyldiga att
betala skatt på sina inkomster. Tyskland är i viss mån ett destinationsland för
offer för människohandel. Det rör sig främst om unga kvinnor som tvingas
5 (20)
arbeta i prostitution, men det förekommer även rapporter om tvångsarbete
inom restaurang-, hotell- och byggsektorn som en effekt av människohandel.
Under 2015 och 2016 har antalet attentat och hot som utgår från höger- och
vänsterradikala samt extremistiska islamistiska grupperingar tilltagit. Antalet
registrerade högerextremistiska våldsdåd ökade 2015 med 42 procent jämfört
med året innan. Totalt 894 attentat mot flyktingförläggningar registrerades
under året. Majoriteten av attentaten tillskrivs högerextrema personer och
grupper. Främlingsfientlig högerpopulism och högerextremism återfinns i
alla delar av Tyskland men är särskilt utbredd i de delar av landet som
tidigare utgjorde DDR.
Antalet våldsdåd från vänsterextremister räknades till 1 608 under 2015 - en
ökning med 62 procent jämfört med 2014. Nästan alla av våldshandlingarna
riktade sig mot företrädare för polisen/staten och dess inrättningar eller mot
politiska motståndare. Myndigheten för författningsskydd (BfV) bedömer att
islamistisk extremism utgör det största hotet mot det öppna demokratiska
tyska samhället. År 2016 utfördes i tät följd två terrordåd av yngre män från
länder i Mellanöstern med koppling till islamistisk extremism. Redan före
händelserna hade, främst med anledning av terrordåden i Paris och Bryssel,
ett lagpaket med flera skärpningar på området terrorbekämpning antagits,
bland annat ges BfV möjlighet att upprätta register och lagra information om
minderåriga och polisen ges vidare befogenheter att sätta in spaning i tidigt
skede.
Dödsstraff
Dödsstraffet är sedan 1949 förbjudet enligt grundlagen. I DDR avskaffades
dödstraffet 1987.
Rätten till frihet och personlig säkerhet
Inga rapporter om godtyckliga frihetsberövanden förekommer.
För asylsökande kan rörelsefriheten i normalfallet begränsas i upp till tre
månader. De får då endast vistas inom sin boendekommun. För asylsökande
med små utsikter att få stanna i Tyskland samt för sökande som omfattas av
förfarande enligt Dublinförordningen, eller vilkas asylansökningar bedöms
vara uppenbart ogrundade, gäller ytterligare restriktioner. Förbundsländerna
har härutöver, under vissa omständigheter, möjlighet att anvisa boendeort
6 (20)
för personer som beviljas uppehållstillstånd i landet. Regeln syftar bland
annat till att förhindra ytterligare segregation i utsatta storstadsområden.
Personer som bedöms ha för avsikt att ansluta sig till terrorgrupper
utomlands kan beläggas med utreseförbud och fråntas pass och id-kort i upp
till tre år. I övrigt förekommer inga inrikes eller utrikes resebegränsningar.
Rättssäkerhet
De tyska domstolarna, som präglas av en hög grad av offentlighet, är
självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Konstitutionen ger alla
åtalade rätt till en rättvis och offentlig rättegång. Barn är straffmyndiga från
14 års ålder.
Straffrihet
Enligt Amnesty International löper poliser som misstänks för övergrepp i tjänst
liten risk för att drabbas av påföljder.
Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Grundlagen garanterar tryck- och yttrandefrihet i Tyskland. De tyska
medierna är fria och oberoende från staten och censur är förbjuden enligt
grundlagen. Vissa begränsningar gäller för antidemokratiska rörelser,
uppvigling till våld, och offentligt förnekande av Förintelsen.
Det finns en mångfald av medier, både offentliga och privata, inom
radio/TV/press. Under senare år har fristående kritiker påpekat att
mångfalden minskat och att mediers nyhetsbevakning blivit otydligare i och
med att gränsen mellan information och reklam ibland är oklar. Även
källskyddet har fått kritik av medieföreträdare för att vara för svagt.
Tyskland ligger i Reportrar utan gränsers årliga index 2016 på plats 16, en
försämring sedan 2015. Orsaken uppges främst vara fler hot och ökat våld
mot medieföreträdare i samband med demonstrationer av extremistiska
organisationer. Dit hör främst den invandrar- och islamfientliga Pegidarörelsen och dess olika lokala varianter, men även partiet AfD. Under år
2015 steg antalet enskilda fall av våld mot reportrar och fotografer till 39.
Ungefär en tredjedel av fallen härrör från förbundslandet Sachsen där Pegida
har sitt starkaste stöd.
7 (20)
Internet är i grunden fritt i Tyskland. Uppvigling till våld m.m. är inte tillåtet.
Myndigheterna har under 2015–2016 intensifierat sitt arbete mot näthat och
trakasserier på internet. Under 2016 förbereddes ett nytt lagförslag som
bland annat med hjälp av böter skall förmå sociala medieplattformar att bli
bättre på att snabbt radera straffbara inlägg (t.ex. hets mot folkgrupp eller
förtal).
Under senare år har ny nationell lagstiftning angående datatrafiklagring fått
kritik från bland annat Reportrar utan gränser och OSSE. År 2015 trädde en
ny lag i kraft som ålägger telekom- och internetföretag att lagra datatrafik i
upp till tio veckor. Kritiker menar att journalisters källskydd kan vara i fara.
Lagens tillämpning är ännu oklar.
Mötes- och föreningsfrihet
Mötesfriheten är skyddad i grundlagen och respekteras i allmänhet väl.
Grupper som vill anordna demonstrationer måste ansöka om tillstånd i
förväg. I allmänhet beviljas dessa ansökningar. Om den allmänna säkerheten
anses hotad eller det rör sig om förbjudna organisationer kan
tillståndsansökan emellertid avslås. Ökade extremistiska aktiviteter och
spänningar mellan befolkningsgrupper samt motdemonstrationer har i detta
avseende medfört vissa inskränkningar av demonstrationsrätten under 2016.
Ett uppmärksammat fall rör en demonstration i Köln den 31 juli 2016 till
stöd för Turkiets president Erdoğan, när han av författningsdomstolen
förbjöds tala till demonstranterna via videolänk med hänvisning till att en
organisatör av en demonstration inte kan göra anspråk på att erbjuda
utländska politiker att framföra politiska budskap i Tyskland. Många
personer av turkisk härkomst boende i Tyskland reagerade starkt på
förbudet. Den grundlagsskyddade föreningsfriheten efterlevs i regel väl.
Religions- och övertygelsefrihet
Den tyska grundlagen garanterar religions- och övertygelsefrihet och
förbjuder diskriminering på basis av religiös övertygelse. Detta efterlevs i
stor utsträckning. Då lagstiftning på området återfinns på förbundslandsnivå
finns det skillnader mellan de enskilda förbundsländerna. 6 av Tysklands 16
förbundsländer förbjuder lärare i skolor att bära slöja, och i vissa fall
förbjuds även religiösa symboler. Förbudet gäller inte för skolelever. År 2015
fastslog författningsdomstolen att slöjförbudet för lärare står i strid med
rätten till religionsfrihet. Det åligger förbundsländerna att implementera
domslutet.
8 (20)
V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor
Tyskland har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta
centrala konventioner. Konstitutionen och andra lagar förbjuder
diskriminering på arbetsmarknaden.
Enligt Eurostat uppgick arbetslösheten i Tyskland i december 2016 till 3,9
procent. Ungdomsarbetslösheten var under samma period 6,5 procent.
Därmed var den tyska arbetslösheten lägst inom EU. År 2015 infördes en
lagstadgad minimilön som från 2017 gäller över hela landet. Den som
tidigare varit långtidsarbetslös har rätt till minimilön först efter sex månaders
arbete. År 2015 uppgick bruttomedelinkomsten i Tyskland till 3 612 euro per
månad. Tyskland har dock en relativt stor låglönesektor, och enligt
beräkningar utifrån statistik från Eurostat föreligger en risk för relativ
fattigdom (mindre än 60 procent av genomsnittsinkomsten) för cirka 10
procent av Tysklands löntagare, vilket är nära en fördubbling jämfört med
för tio år sedan.
Alla anställda har rätt att organisera sig fackligt. Enligt European Trade Union
Institute är cirka 18 procent av alla förvärvsarbetande tyskar fackligt anslutna.
Strejkrätten är skyddad i grundlagen. Statliga ämbetsmän såsom vissa lärare,
anställda vid posten, järnvägen och polisen samt personer med känsliga
uppdrag har ingen strejkrätt. Tyskland har ett relativt starkt
anställningsskydd. En person som varit anställd i minst sex månader i ett
företag som har minst tio anställda får inte sägas upp utan saklig grund.
Under många år har den tyska regeringen arbetat för att främja företagens
sociala ansvar. År 2007 etablerades National CSR Forum som ett organ som
sammanför olika intressenter för att arbeta med samhällsansvar. På basis av
forumets rekommendationer antog regeringen 2010 en handlingsplan.
Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Tillgången till vård anses vara mycket god i Tyskland med 411 läkare och
823 sjukhussängar per 100 000 invånare. Landet har ett väl utbyggt
socialförsäkringssystem genom vilket medborgarna garanteras vård till ingen
eller låg egenkostnad. De totala hälsoutgifterna låg 2014 på cirka 11 procent
av BNP. Medellivslängden vid födseln 2014 låg på 81 år för den totala
befolkningen (83 för kvinnor och 79 för män).
9 (20)
I Tyskland är abort tillåtet under vissa villkor. En abort kan utföras av en
läkare förutsatt att kvinnan kan uppvisa ett intyg där det framgår att hon har
erhållit viss rådgivning samt att det inte har gått mer än tolv veckor sedan
befruktning. Efter vecka tolv krävs det att kvinnan har mottagit rådgivning
samt har ett domstolsbeslut där det framgår att aborten syftar till att skydda
kvinnans kroppsliga och psykiska hälsa för att hon inte ska bryta mot lagen.
Denna möjlighet finns fram till den 22:a veckan, som utgör den övre gränsen
för abort. Skulle graviditeten utgöra en direkt fara för kvinnans liv är abort
tillåtet under hela graviditeten.
Mödravården är väl utvecklad i Tyskland med regelbundna kontroller under
graviditeten. Spädbarnsdödligheten 2014 låg på 3,46 dödsfall per 1 000
levande födslar och mödradödligheten på 6 dödsfall per 1 000 levande
födslar år 2015.
Tyskland införde obligatorisk sexualundervisning 1969. Det är straffbart och
bötesbelagt för föräldrar att hindra sina barn från att ta del av den
obligatoriska sexualundervisningen. År 2011 fastslog Europadomstolen att
föräldrar inte får förhindra sina barn från att delta i sexualundervisning
utifrån religiösa grunder. Undervisningsområdena kan jämföras med dem i
Sverige.
Tyskland är ett tättbefolkat och industrialiserat land. Föroreningar och
utsläpp är ett problem, speciellt i storstäder och industriområden. Brunkol
kommer under överskådlig tid att ingå i den tyska energiförsörjningen. Enligt
Europeiska miljöbyrån avlider omkring 60 000 personer per år till följd av
luftföroreningar.
Rätten till utbildning
I det federala Tyskland ansvarar förbundsländerna för skolväsendet.
Skolplikt råder för alla barn i landet, i regel från 6 års ålder och som längst till
18 års ålder. Alla offentliga skolor är kostnadsfria. Nära 100 procent av
barnen i åldern 7-15 år går i skolan. Under 2014 motsvarade utgifterna för
utbildningssektorn 6,5 procent av BNP. Läs- och skrivkunnigheten i
Tyskland ligger på 99 procent. Tyskland har ett väl utbyggt lärlingssystem.
Omkring 20 procent av alla elever går någon yrkesförberedande
lärlingsutbildning. Omkring hälften av eleverna går vidare till gymnasiet som
är en studieförberedande utbildning. Cirka 7 procent av pojkarna och 5
10 (20)
procent av flickorna går ut skolan utan examen. Andelen är högre i öst än i
väst, vilket utgör en utmaning för det tyska skolväsendet.
Det tyska skolsystemet kritiseras för att eleverna måste välja mellan yrkeseller studieförberedande utbildning för tidigt – redan i tioårsåldern. I vissa
förbundsländer väljer föräldrarna inriktning för sina barn, medan lärarna
beslutar i andra förbundsländer. Detta kan leda till att barn från studieovana
hem predestineras till icke-teoretiska utbildningar, vilket kan cementera
klasskillnader. Systemet gör också att det blir svårt för elever som inte valt
gymnasiet att komma in på universitet och högskolor.
Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Tyskland är en modern industristat med en stark offentlig sektor. Den
övervägande majoriteten av landets invånare åtnjuter en mycket god
levnadsstandard. PPP-justerad BNP/capita låg 2015 på 46 475 USD.
Tyskland låg på plats 6 av 188 i UNDP:s index för mänsklig utveckling 2014,
en förbättring från plats 10 för 2010. Förmögenhetsskillnaderna har dock
ökat under den senaste tioårsperioden.
Det finns fortfarande skillnader vad gäller inkomst och levnadsstandard
mellan de östra och västra delarna av landet. Ett omfördelningsprogram
syftar till att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan förbundsländerna
generellt, och en extraskatt – Soldaritätszuschlag – för skattebetalare i västra
Tyskland syftar sedan 1991 till att förbättra situationen i de östra delarna.
VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING
Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Den tyska grundlagen garanterar jämställdhet mellan kvinnor och män. Den
allmänna lagen för lika behandling förbjuder bland annat diskriminering på
grund av kön i arbetslivet. Lagen om skydd mot våld omfattar bland annat
våld i hemmet och ”stalkning”.
Det finns betydande faktiska skillnader mellan kvinnor och män på vissa
områden. Omkring 13 procent av alla kvinnor har utsatts för sexuellt tvång
och 25 procent för kroppsliga och/eller sexuella våldshandlingar av sin
partner. Kvinnors rätt till självbestämmande ligger till grund för den år 2016
skärpta sexualbrottslagen, med vilken Tyskland även ratificerade
Europarådets Istanbulkonvention från 2011. Med den nya lagen, som utgår
11 (20)
från principen ”ett nej är ett nej”, är det tillräckligt att förövaren sätter sig
över offrets uttryckliga vilja för att kunna dömas till fängelse i upp till fem år.
Lagen utökas vidare med en paragraf rörande sexuellt ofredande kommer att
kunna bestraffas med böter eller fängelse i upp till två år. En ny paragraf
handlar om brott som i sammanhanget utgår från grupper av människor och
möjliggör att medlemmar i en hel grupp kan ställas till svars även om bara en
eller några enstaka medlemmar gör sig skyldiga till sexuella övergrepp. Lagen
har delvis tillkommit som en reaktion på händelser under nyårsnatten
2015/2016 runtom i Tyskland, då fler än 1 200 kvinnor utsattes för olika
brott, varav 642 rena sexualbrott, av fler än 2 000 män. Bara ett fåtal
personer har hittills åtalats. Vidare har utlänningslagen utvidgats och ger nu
ökad möjlighet till utvisning för vissa brott, däribland sexualbrott.
Tyska institutet för mänskliga rättigheter pekar på att det inte finns någon
långsiktig strategi för kvinnohem och rådgivning för våldsutsatta kvinnor.
Lönegapet mellan män och kvinnor ligger på 21 procent och därmed över
EU-genomsnittet. Gapet mellan män och kvinnor med likvärdiga
kvalifikationer, sysslor och erfarenheter ligger på 7 procent. Ansvarigt
ministerium har lagt fram ett lagförslag som syftar till bättre löneutjämning
mellan könen. Runt 3 500 tyska företag har enligt lag varit ålagda att före den
30 september 2016 formulera konkreta mål i syfte att öka andelen kvinnor i
viktiga chefspositioner och bolagsstyrelser fram till den 30 juni 2017.
Andelen kvinnor i ledningspositioner och bolagsstyrelser är 6,5 respektive
25,6 procent per den 1 september 2016.
Tvångsäktenskap är förbjudet enligt lag. Under 2016 förbereddes ett
lagförslag i syfte att skärpa lagstiftningen om barnäktenskap. Förslaget
innebär bland annat ett förbud för underåriga att ingå äktenskap samtidigt
som befintliga äktenskap med underåriga mellan 16 och 18 år i regel skall
upphävas. Äktenskap med underårig under 16 år skall, enligt förslaget,
upphävas automatiskt. Även polygami är förbjudet enligt lag men kan
godkännas i efterhand om äktenskapsförhållandet råder vid flytt till landet,
något som aktualiserats under de senaste åren.
Barnets rättigheter
Tysk lagstiftning ger ett utvidgat skydd mot våld mot barn och förbjuder
uttryckligen våld vid barnuppfostran. Barnets rättigheter i Tyskland bevakas i
första hand av Tyska barnhjälpen – en oberoende statlig organisation. Det
12 (20)
finns en barnkommission knuten till förbundsdagen, men den saknar mandat
att ta emot och utreda anmälningar på området. Tyska barnhjälpen kräver
därför bland annat att en oberoende barnombudsman inrättas.
Antalet registrerade fall av fysisk barnmisshandel uppgick 2015 till 3 900, en
minskning med sex procent jämfört med 2014. Samma år dog 130 barn till
följd av våld enligt statistik från den federala kriminalpolisen. Antalet
anmälda sexualbrott mot barn uppgick till knappt 14 000 fall. Mörkertalet
bedöms vara stort. Barnpornografi är förbjudet enligt lag. Förekomsten på
internet är dock ett ständigt problem med 6 500 registrerade fall 2015.
Vidare anmäldes 147 fall av barnprostitution under året. Enligt ECPAT
Deutschland, är dock mörkertalet stort även här. Barnprostitutionen har ökat
under loppet av flyktingkrisen främst inom gruppen pojkar från
Mellanöstern och Afrika. Off Road Kids, som är Tysklands enda
landsomfattande hjälporganisation för gatubarn, bedömer att det finns runt
2 500 barn och ungdomar över tolv år som i vart fall under vissa tidsperioder
lever på gatan runtom i landet.
Enligt en aktuell studie av Bertelsmann Stiftung lever runt 15 procent av barnen
i Tyskland i relativ fattigdom. De regionala skillnaderna är stora med högre
förekomst av barnfattigdom i öst. Det stora antalet ensamkommande
flyktingbarn bedöms medföra risk för ökad barnfattigdom på kort sikt.
FN:s kommitté för barnets rättigheter uppmanade 2014 Tyskland att
upphöra med rekryteringen av minderåriga till försvarsmakten. Försvarets
rekryteringskampanjer har dock fortsatt och 2016 rekryterades runt 1 600
17-åringar, vilket var en ökning med över 60 procent jämfört med 2015.
Sociala myndigheter omhändertog runt 78 000 minderåriga barn och
ungdomar under 2015. Ökningen på över 60 procent jämfört med 2014
hänger samman med det stora antal barn utan vårdnadshavare som
ankommit från tredje land under senare tid. De långa väntetiderna för
handläggningen av ensamkommandes asylärenden har kritiserats av
människorätts- och barnorganisationer. Medicinska åldersundersökningar
genomförs bara i undantagsfall.
Ett specifikt problem är att bara runt hälften av alla barn utan
vårdnadshavare som kommer till Tyskland ansöker om asyl. Övriga ansöker,
av olika anledningar, om uppehållstillstånd på andra grunder, vilket i sådana
fall de enskilda utlänningsmyndigheterna i förbundsländerna beslutar om.
13 (20)
Därmed omfattas inte barnen av de statliga systemen utan de registreras bara
på förbundslandsnivå och inte heller av EU-lagstiftning eller annan
folkrättslig lagstiftning. Barnen erhåller i normalfallet bara ett temporärt
skydd fram till den dag de fyller 18 år, varför en del av dem då ansöker om
asyl. Slutligen är det vanligt förekommande att ensamkommande barn
försvinner från sina boenden. Siffran 30 procent har angetts för 2015.
Förklaringar som anges är att de söker sig till släktingar och vänner på andra
orter eller i andra länder alternativt till storstäder där det finns bättre nätverk
och framtidsutsikter, eller att man upplever ett dåligt bemötande från
omgivningen. Det befaras att en del av dem utsätts för människohandel eller
tvångsarbete. Av dem som lämnar Tyskland för att anknyta till Daesh
bedöms 20 procent vara minderåriga.
Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Den tyska grundlagen föreskriver allas likhet inför lagen och förbjuder
uttryckligen diskriminering på grund av kön, ras, språk, ursprung,
trostillhörighet eller politisk åskådning. En statlig ombudsman övervakar all
form av diskriminering, informerar, tar emot klagomål och stödjer den som
utsatts för diskriminering. Liknande institutioner finns i alla 16
förbundsländer.
Det finns två officiellt erkända nationella minoriteter i Tyskland: sorber och
danskar. Medlemmar av de etniska grupperna friser, romer och sinti har ett
särskilt skydd enligt Europarådets ramkonvention för skydd av nationella
minoriteter och minoritetsspråk, som Tyskland har ratificerat. I Tyskland
finns ett stort antal etniska grupper, varav den största utgörs av tre miljoner
människor med turkiska rötter. Sammanlagt var drygt nio miljoner
människor med utländskt medborgarskap bosatta i Tyskland vid utgången av
2015.
Den tyska strafflagstiftningen förbjuder spridande av rasistisk propaganda
och hets mot folkgrupp. Främlingsfientligt motiverade våldsbrott och
attentat har som nämnts ökat i anslutning till den senaste tidens ökade
flyktinginvandring. Den rådgivande kommittén för Europarådets
ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och minoritetsspråk
berömmer dock Tyskland för dess förstärkta arbete med skyddet för
minoriteters rättigheter, vilket inbegriper mer resurser för bibehållandet och
utvecklingen av minoritetsspråk och kulturer samt åtgärder för att underlätta
14 (20)
integrationen av grupperna romer och sinti. Kommittén noterar samtidigt en
ökning av antisemitism, antiziganism och allmän främlingsfientlighet och
rekommenderar därför en förstärkning av diskrimineringslagen, målinriktat
arbete för romers och sintis deltagande i samhällslivet och fortsatta åtgärder
för att bekämpa rasism, intolerans och högerextremism.
Diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet
Generellt finns en stor social acceptans för HBTQ-personer inom det tyska
samhället, och Tyskland betraktas därför ofta som ett föregångsland på
området. Inom många delar av samhällslivet finns också offentliga HBTQpersoner.
Den tyska antidiskrimineringslagen omfattar varken sexuell läggning eller
könsidentitet. Det finns inte heller någon heltäckande landsomfattande
organisation för dem som omfattas av begreppet HBTQ. Ett flertal
organisationer engagerar sig dock för enskilda grupper. Den mest kända
organisationen i sammanhanget, Lesben- und Schwulenverband, arbetar
rikstäckande med frågor som rör homosexuellas rättigheter. Rätten att gifta
sig, rätten till adoption och till sambeskattning är de viktigaste frågorna på
agendan just nu.
HBTQ-personers rättigheter har stärkts successivt i Tyskland under senare
år. Lagen om registerat partnerskap ger samkönade par möjlighet att ingå
partnerskap. Lagen är anpassad till den tyska äktenskapslagen men skiljer sig
från den genom att varken tillåta gemensam adoption (utöver
närståendeadoption) eller sambeskattning. Försök att ändra lagstiftningen i
syfte att ge samkönade par samma rätt att ingå äktenskap som heterosexuella
har inte nått någon framgång i förbundsdagen eller förbundsrådet.
Författningsdomstolen har i flera domslut funnit att skillnaderna mellan
äktenskap och registerat partnerskap saknar stöd i den tyska grundlagen.
Transsexuellas rätt till namnändring och fastställande av könstillhörighet
förenklades efter beslut av författningsdomstolen 2011. Enligt en lag som
infördes år 2013 är det möjligt för intersexuella att underlåta den annars
obligatoriska registreringen av kön i födelseregistret, om det vid barnets
födsel inte anses möjligt att medicinskt bestämma barnets kön. Den tyska
passlagen medger vidare möjligheten att lämna könstillhörigheten öppen,
förutsatt att inget kön har antecknats i födelseregistret. Intersexuella
personer som inte registrerats med ett kvinnligt eller manligt kön i det tyska
15 (20)
födelseregistret har i nuläget ingen möjlighet att ingå äktenskap eller
partnerskap. Sedan 2014 utreder regeringen hur inter- och transsexuellas
rättigheter kan stärkas. År 2015 rapporterades 220 brott relaterade till sexuell
läggning, dock bedöms mörkertalet vara stort.
Flyktingars och migranters rättigheter
Asylsökande fördelas mellan de 16 förbundsländerna baserat på folkmängd
och BNP per capita. Ansvaret för asylprövningen ligger på central federal
nivå, och ansvaret för mottagningen av asylsökande, återvändande och
tillståndsprövning åligger förbundsländerna. Även migrationsdomstolarna är
knutna till förbundsländerna, vilket kan leda till olika regional rättspraxis.
Därutöver har regeringen tillsatt en särskild representant för övervakningen
av invandrings- och integrationsområdet. Personer som beviljas asyl har
generellt rätt att omedelbart ta anställning eller starta en firma. De har
tillgång till integrations- och språkkurser och asylsökande minderåriga har
rätt till skolundervisning. Unicef har dock riktat kritik mot tyska myndigheter
mot bakgrund av att många barn tvingas vistas i dålig miljö på stora
flyktingförläggningar i många månader och att deras rätt till och behov av
undervisning och annat stöd då ofta helt eller delvis förbises.
Tyskland har under 2015-2016 upplevt en särskilt stark ökning av antalet
asylsökande, 890 000 asylsökande under 2015 och 280 000 asylsökande
under 2016, vilket har medfört stora påfrestningar för det tyska asylsystemet.
Ett problem som existerat under en längre tid är den långa väntetiden, ofta
många månader, mellan anmälan som asylsökande och inlämning av formell
asylansökan. Problemet tilltog i styrka under flyktingkrisen.
Asylprövningsmyndigheten har dock under senare delen av 2016 arbetat ner
den balansen vilket å andra sidan lett till en stor balans med öppna, oprövade
asylärenden – 496 000 vid utgången av juni 2016. Den genomsnittliga
handläggningstiden från formell asylansökan till beslut i första instans låg i
juni 2016 på över sex månader. Allt fler asylsökande klagar på långa
handläggningstider vid förbundsländernas förvaltningsdomstolar. Ökade
prestationskrav och många nyanställda hos asylprövningsmyndigheten har
lett till protester från delar av personalen, som menar att kvalitén inom
asylprövningen har sjunkit och att det därmed föreligger en fara för
rättssäkerheten.
Den tyska regeringen har sjösatt två så kallade asylpaket under loppet av
2015 och 2016 i syfte att bromsa asylinvandringen. Med den första
16 (20)
lagändringen följde bland annat minskade ersättningar inom
mottagningssystemet för personer som fått avslag på asylansökan och inte
håller sig till stipulerad utresefrist. Vidare klassificerades Albanien, Kosovo
och Montenegro som så kallade säkra ursprungsländer. Amnesty International
riktar kritik mot Tyskland för klassificeringen av säkra ursprungsländer, som
man menar inskränker rätten att söka skydd från förföljelse. Med den andra
lagändringen följde bland annat inskränkt rätt till familjeåterförening under
två års tid för personer som beviljas asyl på andra grunder än FN:s
flyktingkonvention, ett betydligt snabbare asylförfarande för vissa grupper
och ökade möjligheter till utvisning.
Vid utgången av 2015 erhöll 34 000 i Tyskland bosatta EU-medborgare
socialbidrag och 430 000 så kallat Hartz IV-arbetslöshetsstöd, det vill säga
den lägsta arbetslöshetsersättningen. Regeringen har föreslagit att rätten till
bidrag ska begränsas så att behövande erbjuds nödhjälp under en kortare
period, samt ett lån för att bekosta återresan till hemlandet.
En ny integrationslag som utgår från principen ”piska och morot” trädde i
kraft den 6 augusti 2016. Lagen reglerar bland annat tillhandahållande av fler
integrationskurser, utbildningstillfällen och förbättrade möjligheter till
sysselsättning men uppställer också högre krav på den enskildes resultat,
bland annat krävs en lyckad integration för beviljande av permanent
uppehållstillstånd.
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns en lag som skyddar funktionsnedsattas rättigheter och som
förbjuder diskriminering av personer med fysiska eller mentala
funktionsnedsättningar i arbetsliv, skola, hälso- och sjukvård och annan
samhällsservice. Vid utgången av 2015 fanns i Tyskland 7,6 miljoner
människor med svår funktionsnedsättning. Sedan 2016 tar lagen
utgångspunkt i funktionsnedsattas likaberättigade deltagande i samhällslivet.
En rad åtgärder har genomförts för att förbättra det dagliga livet för
funktionsnedsatta såsom transporthjälp, yrkesutbildning och bidrag till
arbetsgivare för anställning. Regeringen har en ombudsman för personer
med funktionshinder. Liknande institutioner finns i förbundsländerna och
kommunerna.
Regeringen har lagt fram ett förslag till inkluderingslag som inbegriper
tidigare diagnostisering, bättre och förenklad tillgång till rådgivning och
17 (20)
rehabilitering, ökade möjligheter till växling mellan jobb och utbildning och
utökade rättigheter för personer som arbetar inom den privata sektorn. En
nationell handlingsplan kompletterades 2016, och omfattar nu 175 åtgärder
inom 13 olika områden. Myndigheter och privata företag med mer än 20
anställda är förpliktigade att ha minst fem procent anställda med svår
funktionsnedsättning. Särskilda hänsyn ska tas till kvinnor.
18 (20)
Ratifikationsläget avseende centrala konventioner om mänskliga
rättigheter
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades år 1973. Det
fakultativa protokollet om enskild klagorätt och det fakultativa protokollet
om avskaffandet av dödsstraffet ratificerades år 1993 respektive år 1992.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International
Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerades år 1973.
Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte undertecknats.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
International Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination
(ICERD) ratificerades år 1969.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) ratificerades år 1985. Det fakultativa protokollet om
enskild klagorätt ratificerades år 2002.
Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades år 1990. Det
fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr ratificerades år 2008.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) ratificerades år 1992. Det tillhörande protokollet om barns indragning
i väpnade konflikter ratificerades år 2004 och det tillhörande protokollet om
handel med barn, barnprostitution och barnpornografi ratificerades år 2009.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerades år 2009.
Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the
Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) ratificerades år
2009.
Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee
Convention) ratificerades år 1953. Det tillhörande protokollet ratificerades år
1969.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the
International Criminal Court (ICC) ratificerades år 2000.
19 (20)
Regionala instrument
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, The Convention for
the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) ratificerades år
1952.
Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, Framework Convention
for the protection of National Minorities, ratificerades år 1997.
Europeiska stadgan om landsdel- eller minoritetsspråk, European Charter for
Regional or Minority Languages, ratificerades år 1998.
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot
kvinnor och av våld i hemmet, Council of Europe Convention on preventing and
combating violence against women and domestic violence, undertecknades år 2011.
Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, Criminal Law
Convention on Corruption, undertecknades år 1999.
I den universella granskningsmekanismen (UPR) vid FN:s råd för mänskliga
rättigheter gav Sverige rekommendationer till Tyskland som berörde
kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter, bland annat för att främja lika
lön för lika arbete.
20 (20)
