Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever Utbildningars innehåll i relation till lärande Examinator: Anita Norlund 1 Introduktion Att andraspråkselever undervisas explicit i olika genrer framhålls ofta som viktigt för deras språkutveckling och förmåga att hantera de språkliga krav som ställs i olika sammanhang (Sellgren, 2005). Detta har de senaste terminerna fått genomslag i min verksamhet, där vuxna andraspråkselever undervisas, genom att lärarlaget i högre utsträckning fokuserar skrivning i olika genrer och använder läroböcker som har en genrepedagogisk utgångspunkt. Hur eleven anpassar sig till de krav som ställs för respektive genre har också fått en allt större tyngd när det gäller hur vi bedömer deras språkutveckling. Med detta som bakgrund finner jag det angeläget att analysera och utvärdera hur arbetssättet relaterar till elevernas lärande. Syfte Rapporten syftar till att analysera hur genrepedagogik framträder i min undervisning av vuxna andraspråkselever i svenska som andraspråk på grundläggande nivå samt hur detta relaterar till lärande. Frågeställningar ● Hur gestaltas genreundervisning i styrdokumenten, läroböckerna och konkret i undervisningen? ● Hur kan detta förstås utifrån de teorier som finns kring genreundervisning för andraspråkselever? Bakgrund I detta avsnitt beskrivs inledningsvis genreundervisning, och hur den relaterar till lärande. Sedan följer ett avsnitt som ger en bakgrund till hur pedagogiska tanke­ och arbetssätt tar form på olika nivåer i pedagogiskt verksamhet, vilket är av vikt för att i relation till rapportens syfte förstå hur genreundervisningen har tagit plats i min undervisning av vuxna andrapråkselever. Genreundervisning För denna rapport är det betydelsefullt att beskriva genreundervisningens syfte samt de teoretiska utgångspunkter den vilar på. Polias (2006) beskriver härvidlag hur eleven i skolan förväntas röra sig från en åskådning av omvärlden byggd på intuition och sunt förnuft till att inta allt mer abstrakta och tekniska perspektiv på densamma. På liknande sätt beskriver Dimenäs (2007) lärande som en rörelse från specifik och konkret förståelse av ett fenomen till en mer abstrakt och generell förståelse. För att lärandet ska äga rum har språket en avgörande roll enligt såväl Polias (2006) som Dimenäs (2007). Polias (2006) menar att språk och texter måste ses i sitt sammanhang, och presenterar Halidays systemisk­funktionella språkmodell som utgångspunkt. Denna modell betraktar språk som ett socialt system för innebörd, där varje text (i vidgad betydelse1) är förankrad in en kontext. Varje språkhandling avslöjar därför information om den situation och den kultur där språket används. Inom ramen för modellen utgör begreppet genre den kulturella kontexten i form av ett kulturellt överenskommet sätt att utföra en viss språklig handling enligt ett visst mönster som kan förutses av deltagarna i kulturen. Eftersom dessa mönster kan förutses kan de också läras in, genom att delta i vardagslivet eller genom explicit undervisning (Polias, 2006). Den specifika situationen har också en kontext innehållande aspekterna fält, relation samt kommunikationssätt. Fält innebär vilket perspektiv man intar på ämnet. En text om ost tar exempelvis olika gestalt om den skrivs ur tillverkarens, försäljarens eller kundens perspektiv med avseende på vilka begrepp och relationer som uttrycks. Relation syftar på interpersonella element, exempelvis graden av 1 Det vidgade textbegreppet innefattar även muntliga och visuella framställningar. 2 subjektivitet­objektivitet, säkerhet­osäkerhet och närhet­distans som är lämplig att uttrycka genom språket utifrån typ av relation, grad av kontakt och känslomässigt engagemang. Slutligen innebär kommunikationssätt ett kontinuum mellan utpräglad talspråklig kommunikation, som oftast sker ansikte mot ansikte, och utpräglad skriftspråklig kommunikation, där texten framställs för en okänd mottagare och kretsar kring generaliseringar och abstraktioner (Polias, 2006). Om vi tänker oss skillnaden i språkbruk mellan exempelvis ett muntligt föredrag och skriftligt chattande blir det uppenbart att muntliga och skriftliga handlingar överlappar i detta kontinuum. Kombinationen av fält, relation och kommunikationens utgör textens register, och markerar skillnaden mellan olika exempel inom samma genre. Registrets variabler realiseras i sin tur av hur språket varieras. Det sker exempelvis genom valet av vilka handlingar som fokuseras och vilka som deltar i dem (fält), samt ord som markerar säkerhet i olika grad (relation). Följande exempel, från Polias (2006) men i min översättning, visar hur skillnaden i kommunikationssätt gestaltar sig: 1. Trots att handlingen var förutsägbar och skådespelarna presterade dåligt uppskattade studenterna pjäsen. 2. Handlingens förutsägbarhet och skådelspelarnas underprestationer förhindrade inte studenternas uppskattning av pjäsen. Exempel 1 har talspråklig prägel, vilket kännetecknas av hög grammatisk komplexitet med tre tempusböjda verb, inom den funktionella grammatiken benämnda processer, och tre satser. Nominalgrupperna (understrukna) är dessutom korta och består av människor, vilket kan beskrivas som ett lexikalt enkelt språkbruk. Exempel 2 är, å andra sidan, utpräglat skriftspråklig med låg grammatisk komplexitet i form av endast en process och en sats. Nominalgrupperna är dock långa och kännetecknas av en högre abstraktionsgrad med företeelser som förutsägbarhet, underprestationer och uppskattning i fokus istället för människor. Detta har gjorts möjligt genom nominalisering2, vilket är svårbemästrat men angeläget för andraspråkselever att lära sig enligt Gibbons (2009) eftersom texterna eleverna förväntas förstå och producera får en allt mer skriftspråklig prägel ju längre upp i årskurserna de kommer. Såväl Gibbons (2009) som Johansson och Sandell Ring (2010) lyfter fram hur språket varierar mellan olika genrer beträffande tempus och vilka typer av bindeord, eller konnektorer, som används. Berättande texter skrivs exempelvis oftast i preteritum och använder konnektorer som markerar tid (exempelvis på morgonen, sedan) och logiska samband (och, men). Argumenterande texter, å andra sidan, skrivs oftast i presens och använder konnektorer som anger orsak (därför, för att) samt ordnar idéer (för det första, dessutom). Det är också betydelsefullt vilka processer verben i texten uttrycker, exempelvis aktionsprocesser som beskriver händelseförlopp, vanliga i exempelvis berättande texter, samt mentala processer som uttrycker vad någon tänker, känner eller anser, ofta förekommande i argumenterande texter. För att slutligen kunna uttrycka en lämplig grad av säkerhet är det viktigt att behärska modala hjälpverb och adverb (bör, kanske) samt i mer skriftspråkliga texter modala adjektiv och substantiv (trolig, sannolikhet). Gibbons (2009) menar att elever i skolan förväntas läsa och skriva i allt fler ämnen (fält) på ett allt mer abstrakt och distanserat sätt (relation) och uttrycka det man har lärt sig i allt mer utpräglad skriftlig form (kommunikationssätt). Detta skol­ och kunskapsrelaterade språk tar lång tid att utveckla för elever med annat modersmål samtidigt som det är av central betydelse för att lyckas i olika ämnen. Därför är det viktigt att integrera språk med innehåll, och undervisa explicit om hur man läser och skriver i olika genrer. 2 Nominalisering innebär att ord från andra ordklassar omvandlas till substantiv. I det aktuella fallet är det frågan om adjektiv och verb. 3 Johansson och Sandell Ring (2010) menar på liknande sätt att oförmåga att anpassa språket utgör en barriär för många elever. Genreundervisning ses här i ljuset av Vygotskijs teori där eleven ständigt stöttas mot nästa zon för utveckling samt Cummins modell för språkutvecklande undervisning som förespråkar kognitiva utmaningar i kombination med riklig stöttning. Genreundervisning kan dessutom anses stämma in på Bernsteins radikal­synliga pedagogik, såsom den beskrivs av Norlund (2011), där alla elever ges tillgång till en bred repertoar av verktyg för analys och värdering En parallell kan slutligen dras till Dimenäs (2007), som visar hur elever är beroende av stöttning och interaktion i undervisningen för att genom språkliga handlingar kunna visa att de har utvecklat en mer abstrakt och teknisk förståelse av ett problem. Undervisningen i praktiken Nu när begreppet genreundervisning och dess relation till lärande är klargjort är det betydelsefullt för rapportens syfte att visa hur genreundervisningen kan gestalta sig i klassrummet. Johansson och Sandell Ring (2010) presenterar i detta sammanhang Martins och Rotherys cirkel för undervisning och lärande. Arbetssättet, som ofta benämns cirkelmodellen (Sellgren, 2005), består av fyra faser som samtliga bidrar med värdefull stöttning till elevernas skrivande. 1. Bygga upp kunskap. Eleverna bygger upp ämneskunskaper genom diskussioner, samarbete och insamling av fakta. 2. Modellering och dekonstruktion. En modelltext ur genren analyseras med avseende på syfte, struktur och språkliga drag. Eleverna lär sig hur genren är uppbyggd och hur dess syfte förverkligas genom språket. De utvecklar också ett metaspråk för att kunna utbyta tankar om språk i klassrummet. 3. Gemensam textkonstruktion. Med avstamp i kunskaper som erövrats under de tidigare faserna konstrueras under lärarens ledning en gemensam text inom genren. Eleverna bidrar med förslag till formuleringar samtidigt som läraren författar texten och omvandlar elevernas talspråk till skriftspråk. 4. Självständig textkonstruktion. Eleverna påminns om de kunskaper de har förvärvat och använder dem som stöd i sin egen produktion av en text inom genren. Läraren är viktig även i denna fas genom att ge handledning och respons med hjälp av metaspråket eleverna har lärt sig. Ytterligare ett sätt att stötta eleverna i skrivandet är enligt Gibbons (2009) en checklista för genren där språkliga och strukturella kriterier klargörs för eleverna att stämma av sin text utifrån. Hajer och Meestringa (2010) lyfter även möjligheten att ge skrivskygga elever en anpassad mall för genren med ingångsmeningar att utgå ifrån. Det bör poängteras att såväl Sandell Ring (2010) som Gibbons (2009) och Hajer och Meestringa (2010) betonar vikten av att genreundervisning förekommer i samtliga ämnen, så att eleverna inom ramen för ämnesundervisningen ges möjlighet att erövra det språk som krävs för att uttrycka sig exempelvis matematiskt och naturvetenskapligt. Ämnesundervisningen erbjuder således en naturlig kontext för språkinriktad undervisning, och det bli varje lärares ansvar att bidra till elevens förmåga att uttrycka sig effektivt i olika situationer. En nödvändig avgränsning för denna rapport är dock att fokusera min egen undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Processer som påverkar undervisningens utformning Eftersom studiens syfte är att analysera hur genreundervisning tar form i styrdokument, läroböcker samt konkret i undervisningen fokuserar detta avsnitt processer för att förstå hur tanke­ och arbetssätt införlivas bland lärare i pedagogiska verksamheter. Norlund (2001) beskriver härvidlag utifrån Bernsteins 4 pedagogiska teori hur pedagogiska aktiviteter inte väljs självständigt av lärare och elever utan är ett resultat av en rekontextualiseringsprocess. Detta innebär att aktiviteter sprungna från det kunskapsproducerande forskningsfältet omlokaliseras av aktörer som verkar i olika fält. Dessa innefattar: ● det officiella rekontextualiseringsfältet (ORF) som består av nationella auktoriteter som framställer och tolkar styrdokument, ● det pedagogiska rekontextualiseringsfältet (PRF), som innefattar lärarutbildningar och läroboksproducenter, ● det lokala rekontextualiseringsfältet (LRF), där lärare och elever möts i undervisningssituationer, samt ● det specialiserade forskningsfältet. Norlund (2011) beskriver även fältet diskursiva förändringar i samhället, som påverkar (och påverkas av) hur aktörerna kommunicerar kring undervisning. Persson (2009) intresserar sig också för hur tankesätt kring undervisning formas, och beskriver utifrån Mary Douglas kulturell­kognitiva institutionella teori hur tankestilar hos lärarkollektiv bestämmer arbetets inriktning samt bekräftar och omvandlar förhärskande koncept och relationer. Initierade deltagare och passiva komponenter som historia och kognitiv förankring spelar stor roll för tankestilen, vilket inte hindrar att individen i förlängningen kan påverka. Beach (2008) vidgar perspektivet och beskriver hur kommersiella aktörer, traditionellt sett utanför utbildningssektorn, främjar sina ekonomiska intressen genom att gradvis påverka idéer, tekniker och praktiker inom utbildning i en process som benämns tillvänjning. Lockande begrepp som flexibilitet och individuellt ansvar används som gränsobjekt för att locka fram stöd för förändringen. Dessa processer kommer i relation till rapportens syfte användas som verktyg för att diskutera hur Halidays systemisk­funktionella språkteori har rekontextualiserats i min pedagogiska verksamhet i form av genreundervisning. ORF utgörs av kursplanen i svenska som andraspråk, medan PRF främst representeras av läroböcker. LRF är min egen undervisning, där jag och eleverna möts i arbetet med olika genrer. Hur min tillämpning eventuellt har påverkats av tankestilar och tillvänjningsprocess kommer också att beaktas. Resultat Här analyseras hur styrdokument, läromedel och slutligen den egna undervisningen behandlar läsning och skrivning i olika genrer. Styrdokument Undervisningen ska följa kursplanen i svenska som andraspråk för kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå (Skolverket, 2012). Angående ämnets syfte framkommer det att eleven ska ges möjlighet att ”formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare”. Formuleringen återkommer sedan i kunskapskraven där det framgår att elevernas språkanvändning, beroende på betygsnivå, ska ske ”med viss anpassning” eller ”med anpassning” till syfte, mottagare och situation. Under rubriken Centralt innehåll, som fastlägger undervisningens inriktning och ska ses i relation till kunskapskraven, framgår det sedan att undervisningen ska behandla fiktion och sakprosa av olika slag, exempelvis skönlitteratur, manualer, populärvetenskapliga texter samt reportage. Dessutom ska undervisningen ge tillfällen där eleven ”instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina sikter, diskuterar och argumenterar”, vilket utgör exempel på att aktivt uttrycka sig inom 5 olika genrer. Läroböcker Läroböckerna som i detta avsnitt analyseras är Skrivhjulet (Asker, 2011), som riktar sig till vuxna andraspråkselever på grundläggande och gymnasial nivå, samt Fixa texten 2 (Sahlin, 2010) med målgruppen högstadieelever som läser svenska eller svenska som andraspråk. Båda strukturerar sitt innehåll kring skriftliga genrer och används i min verksamhet på de senare terminerna i svenska som andraspråk, grundläggande nivå. För att underlätta analysen koncentrerar jag mig på två genrer som förekommer i båda böckerna och som dessutom har behandlats i min undervisning: formellt brev samt debattartikel. Avsnittet ska således inte läsas som en heltäckande analys av hur böckerna behandlar genreundervisning. Formella brev Båda böckerna inleder med att förklara syftet med den aktuella genren, för att sedan visa två olika exempel på formella brev. Innehållsmässiga och strukturella drag presenteras i anslutning till detta. Skrivhjulet (Asker, 2011) ger sedan genast eleven uppgift i att skriva ett formellt brev utifrån en bildserie alternativt beskrivna situationer. Fixa texten 2 (Sahlin 2010) fortsätter med utgångspunkt i exemplen att ge kortfattade råd när det gäller att formulera formella brev, med fokus på kronologi, formellt språkbruk och att undvika familjära formuleringar. Några användbara ord och uttryck presenteras, och läsaren uppmanas slutligen att undvika stavfel, särskrivningar och felaktig meningsbyggnad. I efterföljande avsnitt i Fixa texten 2 förväntas eleven svara på innehållsfrågor till de presenterade exemplen, för att sedan öva sig i formellt språkbruk. Övningen är konstruerad så att eleverna ska formulera om vissa meningar i texten så att de låter mer vardagliga, exempelvis: “Jag vill hävda min ångerrätt och avsluta lånet omedelbart” (Sahlin, 2010 s. 28). Sedan uppmanas läsaren att göra det omvända genom att skriva om vardagliga uttryck så att de låter mer formella, exempelvis “Yo man, jag vill sluta få tidningen i brevlådan!” (Sahlin 2010, s. 29). Inom ramen för samma övning ska eleven uppmärksamma stavfel, särskrivningar och syftningsfel i tre exempelmeningar och slutligen förklara några ord och uttryck. Elevens uppgift blir sedan att med stöd av några strukturella tips skriva ett eget formellt brev. Skrivhjulet (Asker, 2011) vidgar å sin sida perspektivet på formella brev genom att introducera protokoll. I genomgången av ett exempel presenteras hur presens, preteritum samt passiv form används i texten. Kapitlet om brev avslutas sedan med ett avsnitt med skrivråd, som i detta fall belyser styckeindelning, rättstavning samt användningen av de/dem. Att avsnitten innehåller flera undergenrer grupperade utifrån teman som argumentera, berätta och instruera, är utmärkande för läroboken. Debattartiklar Såväl Skrivhjulet (Asker, 2011) som Fixa texten 2 (Sahlin, 2010) inleder avsnitten om debattartiklar på liknande sätt som det om formella brev, med exempeltext samt fokus på syfte och struktur. Fixa texten 2 poängterar sedan saklighet och formellt språkbruk (i bemärkelsen undvikande av slangord), för att sedan hänvisa till ett annat avsnitt för språkliga knep. Därefter ska eleven bearbeta exempeltexten med fokus på innehållsfrågor, textens mönster samt ordförståelse innan en egen debattartikel skrivs. Skrivhjulet (Asker, 2011) ger fler exempel på debattartiklar, och ber läsaren i bearbetningen av dem att uppmärksamma textens mönster samt nominalfraser. Avsnittet är kort, men följs av ett längre avsnitt om insändare. I anslutning till detta uppmärksammas eleven på hur frågor och uppmaningar används i argumenterande text, och ges exempel på hur teser kan underbyggas. Eleverna uppmanas att på egen hand läsa debattartiklar och markera passande fraser, för att sedan i täta partier av löpande text göras 6 uppmärksam på typiska drag som abstrakta nominalfraser, modala uttryck, kontraster samt komplex meningsstruktur med många bisatser. Eleven uppmanas här att skriva enkelt och tydligt, genom att välja verbfraser framför sådana med många abstrakta substantiv. I det avslutande avsnittet med skrivråd fokuseras ordval och sätts i relation till stilvärde. Undervisningen Inom den grundläggande vuxenutbildning där jag är verksam har undervisning i olika genrer inom svenska som andraspråk fokuserats i allt högre utsträckning de senaste terminerna. Det har tagit sig uttryck i att vi har gjort gemensamma överenskommelser om vilka genrer som är lämpliga på respektive undervisningsnivå, och läromedlen som analyseras ovan har köpts in och används i de flesta elevgrupperna. Jag har personligen varit pådrivande i arbetet, eftersom jag noterade att genreundervisning omtalades som språkutvecklande i sociala medier. Synsättet vann mark med hjälp av kolleger som nyligen hade läst in kompetens i svenska som andraspråk, och i nuläget råder det en relativt bred samsyn i lärarlaget kring fördelarna med arbetssättet. Vissa kolleger som har arbetat länge i verksamheten anser dock att genreundervisningen fokuseras i för hög utsträckning på bekostnad av andra moment, exempelvis grammatik. Jag kommer i detta avsnitt redogöra för hur jag har arbetat med debattartiklar tillsammans med elever som studerar svenska som andraspråk på en nivå som motsvarar årskurs 9. Det ska läsas i ljuset av att jag samtidigt har studerat en kurs i svenska som andraspråk med inte minst genreundervisning i fokus. Projektet genomfördes i olika faser, och inleddes med en gemensam diskussion kring debattartiklars funktion och struktur. Vi läste sedan en debattartikel som föreslog förbud mot rökning tillsammans, och uppmärksammade strukturen samt att texten hade många ämnesspecifika och formella ordval. Exempeltexten i Fixa texten 2 lästes igenom på ett liknande sätt, och eleverna arbetade med uppgifterna som belyste innehåll, mönster och vokabulär. Sedan ägnades ett par lektionspass åt att gemensamt formulera en debattartikel. Inledningsvis röstade eleverna fram ett ämne (tiggeri) och ett ställningstagande (att det borde förbjudas) som utgångspunkt. Sedan sökte de i smågrupper fram fakta om ämnet, föreslog argument för att styrka tesen samt lyfte fram motargument som behövde bemötas. När detta var gjort introducerade jag en checklista för att skriva en debattartikel, som belyste strukturen samt lämpliga konnektorer för att lägga fram argument, bemöta motargument och markera avslutningen. Checklistan användes när jag i dialog med eleverna slutligen formulerade en debattartikel som drev tesen att organiserat tiggeri bör förbjudas. Förutom struktur och konnektorer belyste jag även användning av passiv verbform samt formellt präglade ordval. När den gemensamma texten var färdig gavs eleverna uppgiften att skriva en egen debattartikel om valfritt ämne med uppmaningen att använda checklistan, exempeltexterna och vår gemensamma debattartikel som verktyg. Arbetet sträckte sig över tre veckor och innefattade att eleverna skulle ge varandra respons på texterna med hjälp av ett protokoll, för att sedan bearbeta dem och lämna in till mig för att till sist göra en slutlig bearbetning utifrån mina kommentarer. I responsen fokuserades den övergripande strukturen samt användandet av konnektorer, i enlighet med checklistan. När jag upptäckte att flera elever hade svårt att skriva ihop en tydlig text enligt kriterierna lyfte jag återigen fram vår gemensamma text och pekade på hur den var uppbyggd samt vilka funktioner konnektorerna hade. Jag gav slutligen även tillgång till en mall för en argumenterande text med påbörjade meningar. De flesta eleverna lyckades med detta stöd att skriva en debattartikel med fungerande struktur. Alla lyckades dock inte helt tydliggöra hur deras åsikt relaterade till de argument och motargument som presenterades i texterna. Intressant i sammanhanget är dock att så gott som alla lyckades med detta när de 7 under samma tidsperiod skrev en uppsats, där ett av de valbara ämnena var att bemöta en av två insändare som ifrågasatte invandrares idoghet när det gällde att lära sig svenska språket respektive förespråkade att flerspråkiga barn endast bör använda svenska i skolan och på fritiden. Många av eleverna valde detta ämne, och skrev välstrukturerade argumenterande texter där argument lades fram och bemöttes på ett funktionellt sätt. Diskussion Enligt kursplanen i svenska som andraspråk för grundläggande vuxenutbildning, som i denna rapport representerar det officiella rekontextualiseringsfältet enligt Bernsteins terminologi (Norlund, 2011), ska undervisningen behandla olika genrer, samtidigt som bedömningen av elevernas kunskaper ska ta hänsyn till hur pass väl språket är anpassat till situation, mottagare och syfte. Detta innebär att genreundervisning som den beskrivs av Johansson och Sandell Ring (2010) och Gibbons (2009), där genrers övergripande strukturer och språkliga drag klargörs, är i enlighet med kursplanen. Samtidigt lämnas stort utrymme för lärare och läroboksförfattare att tolka vad denna språkliga anpassning innebär. Läroböckerna, som utgör den pedagogiska rekontextualiseringsfältet (Norlund, 2011), klargör genrers övergripande drag och syfte på liknande sätt och kan antas hjälpa eleverna att förstå texters kulturella kontext i enlighet med Polias (2006) De skiljer sig dock åt en del när det gäller synen på språklig anpassning. Fixa texten 2 (Sahlin, 2010) poängterar vikten av formellt språkbruk i genrerna som har analyserats, och beskriver det främst i termer av att undvika uttryck som präglas av slang och familjäritet. Detta kan anses vara i enlighet med Polias (2006) resonemang kring vilken distans som är lämplig att uttrycka i relation till läsaren, men eleven får föga stöd när det gäller hur den istället ska formulera sig i enlighet med definitionen av ett skriftspråkligt kommunikationssätt (Polias, 2006). Feltyperna som Fixa texten 2 uppmärksammar i anslutning till avsnittet i form av stavfel, särskrivningar och syftningsfel förekommer sedan visserligen hos andraspråkselever, men får anses representera frekventa småfel bland elever med svenska som modersmål snarare än de utmaningar beträffande språklig anpassning som andraspråkselever ställs inför enligt Polias (2006) samt Johansson och Sandell Ring (2010). Övningarna där slanguttryck ska omvandlas till mer formella motsvarigheter är också problematiska i förhållande till den aktuella elevgruppen, eftersom de knappast speglar vuxna andraspråkselevers språkbruk. Detta illustrerar risken med att använda läroböcker anpassade för grundskolan i undervisningen av vuxna elever. Skrivhjulet (Asker, 2011) behandlar språklig anpassning på ett sätt som ligger mer i linje med Polias (2006) samt Johansson och Sandell Ring (2010). Läsaren uppmärksammas på modala uttryck, och får stöd i att uttrycka de mentala processer som förekommer i argumenterande text. I förhållande till Polias (2006) får eleven på så sätt verktyg för att hantera variablerna fält och relation inom textens register. Det bör dock poängteras att informationen presenteras i långa textsjok som ställer höga krav på läsaren när det gäller att orientera sig och göra kopplingar till de exempeltexter som har visats. Läsarens uppmärksamhet riktas även mot nominalfraser och nominaliseringar, men eleven uppmanas att inte använda dem. På så sätt berörs även kommunikationssätt, men på ett sätt som kan problematiseras i förhållande till Polias (2006) beskrivning av nominalisering som en funktionellt viktig process som andraspråkselever behöver tillägna sig. När det gäller genreundervisningens tillämpning i min verksamhet, som utgör det lokala rekontextualiseringsfältet (Norlund, 2011), kan det konstateras att föreställningen om vikten av genreundervisning introducerades i lärarlaget efter att jag hade uppfattat diskursiva förändringar i kommunikationen kring undervisning i sociala medier. Detta skedde samtidigt som vissa kolleger utbildade sig i arbetssättet, vilket sannolikt bidrog till att tankestilen vann mark i lärarkollektivet. Den kan nu ses som förhärskande även om alternativa tankestilar bland erfarna kollegor existerar parallellt (Persson, 2010). Perspektivet bland dessa att genrearbetet fokuseras på bekostnad av exempelvis grammatik indikerar att 8 arbetssättets syfte att tydliggöra vilka syntaktiska drag som utmärker olika typer av texter inte har gjorts tillräckligt tydligt i lärarkollektivet (Johansson & Sandell Ring, 2010). Det är också intressant att notera att vikten av genreundervisning är en tankestil som endast tycks ha fått genomslag bland oss lärare i svenska som andraspråk. Detta är problematiskt i förhållande till exempelvis Hajer och Meestringa (2010) som betonar vikten av arbetssättet i samtliga ämnen. När det gäller den konkreta undervisning jag har genomfört har den i stora drag följt cirkeln för undervisning och lärande (Johansson & Sandell Ring, 2010). Eleverna gjordes först uppmärksamma på genrens syfte och övergripande struktur, och engagerades i en lärande process där de sökte efter kunskap och formulerade en gemensam text under min vägledning innan de skrev själva. Något som saknades i fas 2, där modelltexter analyserades, var det explicita språkfokus som Johansson och Sandell Ring (2010) förespråkar. Formella ordval fokuserades, men inte övriga aspekter av språket såsom processer, modala uttryck och konnektorer. Detta gjordes delvis i ett senare läge utifrån checklistan och den gemensamma text vi konstruerade, men arbetssättet kan tänkas få större effekt om detta stöd sätts in tidigare i skrivprocessen. Detsamma gäller introduktionen av mallen för genren, som skedde för när vissa elever fick problem med att skriva den enskilda texten. Konnektorer fokuserades i hög utsträckning under skrivandet av den gemensamma texten, vilket beskrivs som centralt av Gibbons (2009) och saknades i båda läroböckerna i anslutning till genren. Detsamma gällde passiv form, vilket kan relateras till variabeln fält (Polias, 2006) eftersom konstruktionen påverkar vilka deltagarna är i textens processer. Det faktum att de flesta eleverna lyckades formulera adekvata debattartiklar, antingen inom ramen för den beskrivna skrivprocessen eller under provtillfället, visar att undervisningen i viss utsträckning har förverkligat sin potential att ge eleverna kognitiva utmaningar i kombination med mycket stöd för att stötta dem mot nästa zon för utveckling (Johansson & Sandell Ring, 2010). Att vissa av eleverna hade större svårigheter att skriva en sammanhängande text utifrån sitt självvalda ämne kan möjligen bero på att de valde ämnen som de hade begränsade kunskaper om, medan de formulerade uppsatsämnena anknöt till deras erfarenheter och gav dem det extra kontextuella stöd de behövde för att lyckas med uppgiften. Ett möjlighet att tillföra ett sådant stöd inom ramen för cirkelmodellen vore att utgå från ett tema som genomsyrar samtliga faser, inklusive elevernas individuella skrivande (Johansson & Sandell Ring, 2010). För att utrusta eleverna med ännu fler verktyg för analys och värdering, i enlighet med Bernsteins radikal­synliga pedagogik (Norlund, 2011) skulle ytterligare aspekter av språket kunna fokuseras, såsom modala uttryck, nominalisering och typ av process (Polias, 2006). I förhållande till Sandell och Ring (2010) innebär det att fas 2 i cirkeln för undervisning och lärande bör betonas i högre utsträckning, där modelltexter analyseras med avseende på hur genrens typiska drag realiseras genom språket. Det skulle i så fall öka elevernas förmåga att genom språkliga handlingar visa kunskap i allt mer tekniska och abstrakta sammanhang i enlighet med Dimenäs (2006). Läroböcker kan vara ett stöd i att utveckla dessa förmågor men måste användas med insikt om deras begränsningar när det gäller språkfokus och anpassning till den aktuella elevgruppen. Läroböcker ersätter heller inte den värdefulla interaktion med lärare och klasskamrater som enligt Dimenäs (2007) är av central betydelse för att eleven ska utveckla sina kunskaper i mer abstrakt och generell riktning. Sammanfattningsvis framstår genreundervisning, i förhållande till Beachs (2009) diskussion om hur aktörer med kommersiella intressen genom tillvänjning och gränsobjekt kan påverka inriktningen på undervisningen, som ett välbeforskat arbetssätt med potential att göra verklig skillnad för elevens lärande för att anpassa sig skriftligt till olika syften, mottagare och situationer (Skolverket, 2012). Med sin underliggande komplexitet kräver dock arbetssättet välutbildade pedagoger som är förtrogna med genrers olika drag och hur de kan kommuniceras till eleverna. Ett kritiskt förhållningssätt till läroböcker som utger sig för att vara upplagda 9 enligt genrepedagogik framstår också som nödvändigt. Referenser Beach, Dennis (2008). The Changing the Relations between Education Professionals, the State and Citizen Consumers in Europe: Rethinking Restructuring as Capitalisation. European Educational Research Journal, 7(2). S. 195­207. Dimenäs, Jörgen (2007). Undervisningens röda tråd. Lund: Studentlitteratur. Gibbons, Pauline (2009). Lyft språket Lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, Maike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning ­ en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2010). Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Norlund, Anita (2011). The interplay between subject recontextualizers: Social reproduction through critical reading. Journal of Curriculum Studies 43(5). S.659­678. Persson, Elisabeth (2009). Det kommer med tiden. Från lärarstudent till matematiklärare. Stockholm: Stockholms universitet. Polias, John (2007). Assessing learning: a language­based approach. I: Olofsson, Mikael (red.) 2007. Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag. Sellgren, Mariana (2005). Ämnesundervisning för flerspråkiga elever. I Axelsson, Monica, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana (2005). Stärkta trådar – flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut. S. 200–295. Skolverket (2012). Kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå: Svenska som andraspråk. Läromedel Asker, Kristina (2011). Skrivhjulet. Stockholm: Bonnier Utbildning. Sahlin, Per (2010). Fixa texten 2. Stockholm: Natur & Kultur 10