10 NYHETER
SvD måndag 12 mars 2012
Allt fler får
omstridd
operation
Cochleaimplantat förändrar livet
för döva och hörselskadade barn
Max Rosling från Stockholm var
ett år och tre månader när han
fick cochleaimplantat efter att ha
förlorat hörseln vid en hjärnhinneinflammation.
I dag är han sex år och går
i skola i närheten av familjens
bostad. I skolan är det inte
många som tänker på att han har
implantat.
– Det är svårast att höra om
någon pratar tyst och fort, säger
Max.
När det är bad med skolan tar
han av hörselsnäckorna, den yttre
delen av implantaten.
– Om någon frågar vad det är
brukar Max säga att ”det är mina
robotöron”, säger Anna Rosling,
Max mamma.
Max är en smart kille, så han
har kommit på att det finns fördelar med att själv kunna
bestämma när han ska höra.
– Ibland är han morgontrött
och fuskar och stänger av den,
säger Anna.
Det blir besvärligt för Max när det
är bullrigt omkring honom och
flera personer pratar samtidigt.
– Vi har fått lära oss att prata
en i taget, säger Ola Rosling, Max
pappa.
– Vi trodde inte att implantaten
skulle fungera så bra. Men vi har
en vanlig vardag och använder
inget teckenspråk. Vi tänker inte
på Max som döv, säger Anna
Rosling.
Cochleaimplantat består av två
delar, ett inopererat implantat
som via elektroder har kontakt
med innerörat (cochlea), och en
yttre ljudprocessor. Ytterdelen
ser ut som en liten hörapparat.
Den första CI-operationen
i Sverige gjordes 1989, på en vuxen.
Två år senare började barn få CI.
Sedan början av 2000-talet får
barnen CI inopererade i båda
öronen.
– Det gör att barnen också får
riktningshörsel, det har många
fördelar jämfört med att ha implantat bara på en sida, säger
Ann-Charlotte Gyllenram, ordförande för Barnplantorna, en
intresseorganisation för CI-bärare.
Metoden att operera in CI var
till en början omstridd. Riksförbunden för hörselskadade och
döva var kritiska och ansåg att
operationen var riskfylld och
innebar en nedvärdering av de
döva.
Implantaten är i dag accepterade
av de flesta, och så gott som alla
barn som föds döva eller med
mycket grav hörselnedsättning
får CI redan kring ett års ålder.
– Om barnet inte har andra
funktionsnedsättningar får de flesta sedan en normal talutveckling,
säger Ann-Charlotte Gyllenram.
– Folk frågar mig ibland hur de
som har CI hör, men det är ju rätt
ointressant. För varje individ
som har CI är det ju det normala
tillståndet. Sedan kanske de inte
hör lika bra i bullriga miljöer
som normalhörande. Men jämfört med att vara döv är det ju
smått fantastiskt hur bra de hör,
säger hon.
Tidigare fick döva och gravt
hörselskadade oftast flytta till
någon specialskola när de nått
skolåldern och bo på internat
där. CI-implantaten har gjort att
föräldrarna kan välja att låta sina
barn gå i vanlig skola. Det ställer
nya krav på skolan.
Bland annat kan det krävas
bullerdämpande åtgärder och
mindre klasser för att CI-barnen
ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.
– Skolorna har en tydlig skyldighet att tillgodose de här barnens
behov så att de får den undervisning de har rätt till. De klarar det
olika bra, och många gör det alldeles utmärkt, säger Ann-Marie
Begler, generaldirektör för Skolinspektionen.
Ann­Marie Begler har på
regeringens uppdrag gjort en
utredning om skolsituationen för
döva och hörselskadade barn.
I ett delbetänkande förra året
föreslog hon bland annat att
staten ska satsa pengar på stimulera skolorna att anpassa undervisningsmiljöer för den här
gruppen barn.
EVELINA PÅLSSON TT
PER VALLGÅRDA TT
0 svd.se
Läs mer om hur ny teknik
används inom sjukvården:
Robotar viktig hjälp vid
canceroperation.
5 svd.se
En liten pojke får ett cochleaimplantat inopererat.
FOTO: INGVAR KARMHED/SVD:
7 Hörapparat med inre och yttre del
FOTO: INGVAR KARMHED/SVD
I dag blir i stort sett alla döv­
födda eller gravt hörselskadade
barn i Sverige hörande med hjälp
av inopererade elektroniska
hjälpmedel. Cochleaimplantat
(CI) har inneburit en revolution
som bland annat gör att många
av barnen kan gå i vanlig skola.
Cochleaimplantaten
(CI) ser ut som hörapparat består av en inre och
en yttre del.
Ytterdelen ser ut som en
hörapparat. Den fångar
upp ljud som omvandlas
till elektriska signaler.
Via en sändare skickas
signalerna till en mottagare inopererad under
huden bakom örat.
2 200 svenskar, varav
600 barn under 18 år,
har hörselimplantat.
Från mottagaren går
elektroder till innerörat
(cochlea på latin). Elektroderna stimulerar hörselnerven så att hjärnan
får ljudinformation.
I Sverige föds 200 barn
årligen med hörselnedsättning. De flesta får
hörapparater. Men ett
50-tal barn erbjuds
cochleaimplantat (CI). TT
