Döva med implantat läser överraskande bra
En studie från Linköpings universitet visar att 75% av alla döva barn med
cochleaimplantat läser lika bra som hörande barn. Detta trots att de har en nedsatt
fonologisk förmåga. En förklaring skulle kunna vara att barnen lär sig läsa genom
en visuell strategi.
De flesta döva barn i Sverige får cochleaimplantat. Det är ett hörhjälpmedel som med
elektriska impulser stimulerar hörselnerven. Implantatet gör att barnet kan gå i vanlig skola
och leva ett normalt liv, men barnet hör inte perfekt. Ljudet är dovt och det kan vara svårt
att urskilja språkljud. Det leder till en sämre utvecklad fonologisk medvetenhet, som är så
viktig när vi ska lära oss läsa.
Professor Björn Lyxell och hans kollegor på Linnécentrum Hearing and Deafness vid
Linköpings universitet ville veta mer om hur cochleaimplantatet påverkar barns läs- och
skrivförmåga. De testade olika kognitiva förmågor hos barn med implantat och jämförde
med hörande. De fann att bara ett av tio barn med implantat har samma fonologiska
förmåga som hörande. Trots detta läser 75 till 80 procent av barnen med implantat lika bra
som hörande, vilket förvånade forskarna.
–Vi ser två tänkbara förklaringar. Den ena är att barnen har fonologiska förmågor som vi
inte har hittat med våra metoder. En mer sannolik teori är att barnen i sin begynnande
läsinlärning utvecklar en visuellt betingad avkodningsstrategi, det vill säga att de skulle
använda sig mer av ordbilder, säger Björn Lyxell.
Malin Wass är en av Björn Lyxells tidigare doktorander. Hon har fått pengar för att under
två år i Australien undersöka varför barn med implantat läser bättre än förväntat. Hon ska
bland annat jämföra hur döva barn och barn med dyslexi lär sig läsa. Hon hoppas att
hennes resultat ska komma till nytta för båda grupperna. I en artikel på Linköpings
universitets hemsida säger hon: ”...om vi får bättre kunskap om hur de lär sig. Då kan vi
förse skolor och rehabiliteringscentrum med bättre rekommendationer.”
Men så finns då de 20 till 25 procent av barnen som har det betydligt svårare. Björn Lyxell
förklarar att det finns många faktorer som påverkar läs- och skrivförmågan. Det är till
exempel inte ovanligt att dövheten följs av andra funktionsnedsättningar. Dessutom spelar
det roll om dövheten är medfödd eller förvärvad, hur länge barnet har varit dövt och vid
vilken ålder barnet fått sitt implantat. Och i vilken utsträckning barnet har exponerats för
språk.
– Vi kan nog hitta de som har dyslexi också, men vi har inte gått vidare på den linjen,
säger Björn Lyxell. Det beror inte på ointresse, utan på att vi inte vill utsätta de här redan
exponerade barnen för ännu fler tester.
I forskningen har också ingått ett test av ett finskt datorträningsprogram, Graphogame,
som egentligen är framtaget för att öka den fonologiska medvetenheten hos barn med
dyslexi. Barnen med implantat tränade tio minuter om dagen i fyra veckor. Deras
fonologiska förmågor mättes före och efter.
– Vi ser att de flesta har nytta av träningen, och att effekten finns kvar över tid, säger Björn
Lyxell.
Text: Eva Hedberg, Tidningen Läs&Skriv, Dyslexiförbundet FMLS
Bildtext: – Det finns en hypotes att döva barn med cochleaimplantat kompenserar en
begränsad fonologisk förmåga genom att läsa mer med ordbilder. Om det stämmer så kan
det lära oss något också om läsningen för barn med dyslexi, säger professor Björn Lyxell,
Linköpings universitet.
