Bild, text och ljud
- multimodala vägar till den
multimodala läs- och skrivförmågan
Janna Ferreira
Leg. logoped/Fil dr. i handikappvetenskap
Lektor i logopedi
Institutionen för Klinisk och Experimentell Medicin
Linköpings universitet
[email protected]
Läsning och skrivning utvecklar:
‐ Vår erfarenhet av världen
‐ Vårt ordförråd
‐ Vår grammatik
‐ Vårt berättande
‐ Vårt tänkande
SKRIVEN text ger oss tillgång till detta! Oavsett om den läses eller avlyssnas.
Matteuseffekten (Stanovich 1986)
Matteus 25:29
Ty var och en som har, åt honom skall
varda givet, så att han får över nog;
men den som icke har, från honom
skall tagas också det han har.
4
Up
Analytiskt
Top
SEMANTIK
FONOLOGI
Bottom
Syntetiskt
Down
En god läsare måste:
kunna avkoda både kända och okända ord
kunna hantera avvikelser mellan stavning och uttal
ha mentala representationer av språkliga enheter av olika
storlek: såsom bokstäver, ord och fraser
kunna läsa samman språkliga enheter och minnas dem
förvandla en skriftbild till en inre föreställning av ett innehåll
göra sig uppfattningar om tolkningars sannolikhet i en viss
kontextsålla bort, läsa mellan raderna, och tolka texten utifrån
kunskap och erfarenhet
uppfatta skriften som kommunikation, som havande ett syfte
och en mening
6
En god skrivare måste:
kunna självständigt aktivera inre fonologiska representationer
kunna göra en fonem-grafem-överföring
behärska olika grammatiska strukturer
göra skillnad mellan skrift (ofta monolog) och tal (oftast dialog)
skriva med mottagaren i åtanke
använder kanske skriften för att uttrycka/strukturera sin tankar
få ihop en sammanhängande text
planera, läsa och redigera sin text
7
Ickefonologiska
språkliga förmågor
+
-
Klassisk specifik
läs- och
skrivsvårighet
(DYSLEXI)
Ingen störning
Klassisk specifik
språkstörning
(SLI)
Problem med
förståelse
-
+
Fonologiska
förmågor
(Bishop & Snowling, 2004)
8
Analytisk kontextanvändning
exemplet ”kör”
grammatik
hon sa nej till drinken eftersom hon...
innehåll
hans högsta önskan var att sjunga i en..
bilen är nyinköpt och han sjunger när han...
Koll på kontexten ”primar” för läsningen.
Förkunskaper om kontexten ger snabbare läsning!
9
Faser i träning med skriven text
Före läsning
-
bygga eller aktivera bakgrundskunskap
utveckla vokabulär och relatera till
existerande vokabulär
sätt upp ett syfte för textläsningen
Under läsning
-
Lyssna eller läs. Även att lyssna till skriven
text lär barn viktiga saker de behöver kunna om
skriven text.
Efter läsning
-
Sammanfatta inte det ni läst!!
Koppla tillbaka till bakgrundskunskap, vokabulär och syfte.
Ge en eller flera uppgifter relaterade till syftet.
Ge feedback på hur det gått som ge information om
hur man kan göra nästa gång.
Lämpar sig för alla texter: sagor, informationstexter.
(Karen Erickson (2003)
Bockarna Bruse
Bakgrundkunskap och vokabulär
- Kan göras på olika nivå för olika barn i
klassrummet/förskolan, talhandikappade eller ej
Djurungar och deras föräldrar
Bock, tacka, killing
Tjur, kossa, kalv
Tupp, höna, kyckling
Komparation av adjektiv
Stor, större, störst. Liten, mindre, minst.
Prepositioner
Över, under, i, på, bakom, framför
Bockarna Bruse
Rörelseverb
Stampa, klampa, trippa, smyga, hoppa, gå och springa. De motoriska
klasskompisarna kan röra sig som verben, den rörelsehindrade kan vara
den som bestämmer vad de andra ska göra och bedömer om de gör rätt
Sammansatta ord
Trollbro, stenbro, träbro, hängbro, tågbro, Kan barnen komma med
egna? Med hjälp av befintligt vokabulär? Pizzabro…
Röstövning
Viska, tala lågt, tala vanligt, ropa.
Spela in på talapparat och låt AKK-användaren välja.
Men jobba också med rösten. Inte artikulerat utan:
AAH! AAH!
AAH!
Ger röstmedvetenhet
Bockarna Bruse
Nu sätts syftet med berättelsen.
Återberätta? Vem gör vad i berättelsen? Hur slutar det?
Först nu läses sagan!!
Nu finns grund att stå på. Förståelse såväl som vokabulär
att ta av.
All förberedelse behöver inte vara så riklig, men om
barnet inte får vokabulär kan barnet inte aktivt hantera det
lästa varpå en viktig del av läsprocessen som underlättar
läsutvecklingen missas.
Läsmodeller
Kontextprocessor
Meningsprocessor
Ortografisk
processor
Seidenberg &
McClelland (1989)
Text
Fonologisk
processor
Tal
Varken teoretiskt eller evidensmässigt
stöd för att en ren symbolapproach
skulle bidra till avkodningsutveckling,
vare sig ortografiskt eller fonologiskt!
DOCK: essentiell för
språkutvecklingen hos
icketalande barn!
The simple view of reading
Läsning = avkodning x förståelse
(Hoover & Gough, 1990)
Observera multiplikationstecknet!
16
Multiapproach syntetiskt och analytiskt
1. Ljudnivå, språklekar som ökar den fonologiska
medvetenheten
2. Ordnivå, matchning ord bild, begreppsträning,
böjning av ord
3. Meningsnivå, klippa sönder meningar till ord,
byta plats och visualisera
4. Textnivå, lyssna, plocka nyckelord och samtala
kring texter
Foley (1994)
SCRAWL
Shared stories (Gemensamma historier)
Comprehension (Förståelse)
Rapid Recognition (Snabb igenkännelse)
Analysis and Articulation (Analys och Artikulation)
Writing (Skrivande)
Language, Literacy and Literature (Språk, Läs- och
skrivförmåga och Litteratur)
Smith, 2005
Multiapproach med både avkodningsträning och
helordsläsning
- Light, J., McNaughton, D., Weyer, M., & Karg, L.
(2008)
Multiapproach med både huvudsakligen
fonologisk vs semantisk datorbaserad träning.
OBS! på barn med läs- och skrivsvårigheter, ej
AKK-barn (- Heimann, Tjus, Gustafson,
Svensson, m.fl.)
19
Läs&Skriv‐raketen (Ferreira)
OMVÄRLDSKUNSKAP
KODKNÄCKNING
- specifik (läs & skriv)
- generell
helord
i
m
p
r
e
s
s
i
v
t
SPRÅK
- talspråk
- auditiv diskriminering
- fonologisk medvetenhet
- vokabulär
- morfologi
- syntax
KOGNITION
ex
pr
es
si
vt
i
m
p
r
e
s
s
i
v
t
avkodning
e
x
p
r
e
s
s
i
v
t
Skrivregler
- Textförståelse
- Läshastighet
alfabetsprincipen
bokstavskunskap
fonemisk medvetenhet
- IQ
- logik
- minne
TID
Teaching Reading IS Rocket Science
http://www.balancedreading.com/rocketsci.pdf
21
Dual Route Model
22
Evidensläget är skralt och mångtydigt för barn som använder AKK
Fallstudie som betonar vikten av ortografisk feedback för att bygga på det starka
visuella minnet för stavning (jämför med bara auditiv feedback/båda)
- Raghavendra & Oaten (2007)
Betonar kombinerad ortografisk och syntetiskt tal-feedback för stavning
- Koke and Nielson (1987)
Fann olika typer av barn: en typ som var mest hjälpta av ortografiskt
stöd/ortografiskt feedback + fonologiskt feedback, och en typ som var mest hjälpta
av fonologisk feedback/ fonologiskt feedback + ortografiskt feedback
- Schlosser, R. W., Blischak, D. M., Belfiore, P. J., Bartley, C. & Barnett, N. (1998)
Viss evidens för teckenbokstaveringsstöd till skriven text för stavning
- Schlosser, R. W., Blischak, D. M., Belfiore, P. J., Bartley, C. & Barnett, N. (1998)
Viss evidens för att syntetiskt tal stimulerar fonologisk medvetenhet
- Blischak (1999). Mycket prat i litteraturen om detta men lite evidens!
Multimodal förmåga
Läs-och skrivförmåga
ställer krav på
synestetiska färdigheter!
Talets auditiva signal
skall översättas till
skriftens visuella, eller
tvärtom!
AVANCERAT!
24
Fonologiskt bearbetning
Fonologiska representationer
- Kognitiva manifestationer av språkljud baserat på auditiv input
och artikulatorisk output
Fonologisk produktion
- Uttalade manifestationer av inre representationer av språkljud
Fonologiskt arbetsminne
- temporal förvaring av verbal och fonologisk information
- fonologiska loopen för upprepningshantering till stöd för
minnet
Fonologisk medvetenhet
- Metaspråklig förmåga att kunna fokusera och manipulera
fonologiska enheter såsom ord, stavelser, rim och fonem
25
Ett litet steg för mänskligheten men ett
stort steg för en människa
Faluncentrum
Tjej ~20: Kan du typ prata med dig själv i huvudet?
Kille~20: Ja, det är väl inte svårt!?
Tjejen: Men alltså ha munnen stängd och prata med dig själv, fast tyst.
Killen: Ja!
Tjejen: Så du kan säga typ “bajs” eller nåt? I huvudet.
Killen: Öh, ja. Tänka kallas det!
Tjejen: Är det tänka? Jag trodde det var typ när man funderade på
saker. Inte när man sa nåt till sig själv…i huvudet… tyst.
www.tjuvlyssnat.se
Jmf. inre tal–Karen Ericksen
26
Stavning
Fonologin särskilt viktig för stavningsförmågan
som är särskilt viktig för att AKK-användare skall
utvecklas till oberoende kommunikatörer som själv kan
skapa nya
Fonologisk kompetens behövs. Korrekta fonologiska
representationer + god auditiv perception
- Identifikation av språkljuden /b-i-l/
Recall (ihågkomst) vs recognition (igenkänning)
- Stavning som ej är på diktamen kräver mer kognitiv
kapacitet och tydligare fonologiska representationer än
läsning eftersom kravet ligger på ihågkomst snarare än
igenkänning.
27
Stavning - När fonologisk kompetens inte riktigt räcker:
Segmenteringsproblemet
- Ord är inte fonetiskt avgränsade enheter. T.ex: embil
Semantisk och morfologisk kunskap behövs.
Talspråk ≠ Skriftspråk
- Talspråket ger oss ofta inte en rättvisande fonologisk bild av
ordet för att kunna stava det.
- Kännedom om skriftspråkliga former krävs. T.ex riktigt
Semantisk och morfologisk kunskap behövs.
28
Sounds of Silence
‐ Phonological awareness and written language in children with and without speech
“And the vision that was
planted in my brain
still remains
within the sound of silence”
‐ Simon and Garfunkel (1964)
Interventionsstudie, lässvaga ‐
talhandikappade
Träningsgrupper:
9 barn med talhandikapp + motoriska svårigheter (i
varierande grad)
10 normaltalande lässvaga barn med
läs- och
skrivsvårigheter
Kontroller:
10 normaltalande lässvaga barn som får
specundervisning
10 normaltalande, normalläsande barn
Resultat
Generellt över grupperna förbättring:
mellan pretest och posttest för meningsläs, ordstav, nonord‐stav.
meningsläs ordstav nonord‐stav
Stavning, fallstudie
15‐årig flicka CP‐skada
Sitter i elrullstol
Kommunicerar med bliss
Har bedömts läsa logografiskt men har fonologiska strategier
Fallstudie, resultat
Minne Segmentering
Klassiska primacy/recency‐effekter!
Klarar att skriva 2‐bokstavs‐nonsensord
Klarar att skriva en del 3‐bokstavs‐nonsensord
På 4‐7‐bokstavs‐nonsensord skrivs endast första en‐två
bokstäverna och sista en‐två bokstäverna
Ge barnen så stor del av
Läs&Skriv-raketen som möjligt!
www.liu.se
