Processbegränsningar hos barn med CI

Kognitiv, språklig och kommunikativ
utveckling hos döva och gravt
hörselskadade barn med
cochleaimplantat (CI)
Birgitta Sahlén och Björn Lyxell
Institutet för Handikappvetenskap Linköping/Örebro/
Jönköping
Forskning och forskarutbildning om funktionshinder och funktionshindrade
Linnécentrum HEAD
10-årigt tvärvetenskapligt forskningsprogram om döva och hörselskadade
HEAD forskarskola
Forskarskola för doktorander inom området hörselnedsättning/dövhet.
Linnécentrum CCL
10-årigt tvärvetenskapligt forskningsprogram i Lund om kognition,
kommunikation och lärande hos barn och vuxna med och utan
funktionshinder
Nätverk för forskning om döva och hörselskadade barn
med CI och/eller hörapparat
Nationellt tvärvetenskapligt nätverk för forskning, erfarenhetsutbyte och
koordinering av forskningsaktiviteter
Syfte och inledning
Syfte
- Att studera hur kognitiv, språklig och
kommunikativ utveckling hos döva och
gravt hörselskadade barn påverkas av den
auditiva stimulering som ett cochlea
implantat (CI) ger.
Forskningsinriktning
Döva och hörselskadade barn präglas av en hög grad av
heterogenitet. En konsekvens av detta är att forskning på
hörselskadade och döva barn kräver en tvärvetenskaplig eller
problemorienterad inriktning.
Det är ej tillräckligt att studera barnens utveckling från ett enda
perspektiv.
Detta kräver ett samarbete främst mellan tekniker, medicinare,
psykologer, logopeder och pedagoger.
Forskning om döva och hörselskadade barn med CI
och/eller hörapparat
Kommunikativ
utveckling
Utveckling hos
specifika
populationer av
barn
Audiologi
Utveckling av läsoch skrivförmåga
Döva och
hörselskadade
barn med CI
och/eller
hörapparat
Intervention
Neurofysiologisk
utveckling
Språklig
utveckling
Kognitiv
utveckling
Svensk aktivitet från omkring 2004 och framåt inom
området kognitiv och språklig utveckling:
- Omkring 35 publikationer i internationella tidskifter
- Tre doktorsavhandlingar
- 15 doktorander som är aktiva inom området
- 12 – 14 seniora forskare
- Samarbete med de flesta kliniker i landet som genomför CIoperationer
Vad vet vi om dessa barn?
Varför vet vi inte mer om
varför det går bra för vissa
barn med CI och inte för andra?
Kan man bortförklara allt med heterogenitet?
Pisoni, D. (Marchark & Hauser, 2008)
’Teoribygget’ har gått trögt….
1.Forskarna är klinker – bias?
2. Testbatterierna utvecklade av fabrikanterna –
enkel språksyn?
3. Testbatterierna saknar processmått och speglar
inte viktiga processbegränsningar
4. För mycket fokus på medicinska, demografiska
och utbildningsfaktorer
5. Avsaknad av GEMENSAMT teorietiskt ramverk
aud/log/lingvistik/psykologi ( vi behöver Cognitive
Hearing Science)
Vi kan inte förutspå resultatet av ett CI.
Neuroplasticiteten ’rör till det’. Nya förmågor uppstår
efter implantation (’vikariefunktioner’ och ’hus-occupanter’)
Men vi kan utveckla bättre metoder för att hitta riskbarn
tidigare….
Ett CI ger inte normal hörsel - 'Vi vet inte vad de hör'.
Uppfattningen av språkliga kontraster (tex skillnaden mellan t och k)
är 'deformerade på oförutsägbara sätt' (Hansberger, 2001). Mer
oförutsägbart än vid SLI?
CI-hörande har svårare bygga upp stabil kategorisk
perceptionsförmåga. Behövs för att höra ’k’ i ’katt’ och ’kisse’ som
ETT språkljud i olika kontexter.
Kan vara orsaken till att barn med CI i vissa test kan 'göra men inte
höra'? (t.ex. repetera, producera kontraster mellan språkljud de i
nästa ögonblick inte kan diskriminera)
Processbegränsningar hos barn med CI
Långsammare talhastighet/ordmobilisering
Långsammare även i visuella uppgifter
Minnes- och inlärningseffekter tex
Mindre hjälpta av redundans än hörande
AV vs A stimuli
Mindre hjälpta av repetition än hörande
kontroller
Minst två framgångsfaktorer hos ’stjärnorna’
dvs barn som presterar extremt bra efter två
års CI användning (Svirsky)
- utveckling och användning av snabba och
automatiserade fonologiska bearbetningsförmågor
- goda exekutiva funktioner - att barnet utvecklar
uppmärksamhet och kontroll av egna beteendet
’It is all about the brain’?
Effekterna av dövhet inte
begränsade till perception och
bearbetning av auditiva signaler.
Reorganisation som inte sker ’i tid’
ger ’kaskadeffeker’ på frontala
system i hjärnan (som tex ansvarar
för förmågan att samtidigt
bearbeta och lagra information,
uppmärksamhet, planering,
kontroll)
Från en logopeds perspektiv…
Hur hitta riskbarn tidigare?
Teorier och metoder (test) använda inom SLI forskning
(barn med specifik språkstörning) kan hjälpa oss att
bättre förstå och tidigare identifiera döva barn som
löper risk att inte utveckla talspråk som förväntat.
Kliniska markörer för språkstörning
Svag förmåga att repetera nonord (att minnas hur ord
lät) är en klinisk (genetisk?) markör i anglosachsiska
språk. Gäller både segmentella (konsonant- och
vokalljuden) och suprasegmentella drag (betoning,
accenter).
Problem med verbböjningar.
Problem med satsrepetition.
Metodologiska aspekter
Forskning på hörselskadade barn och döva barn med CI
Den auditiva stimulering som ett eller två CI eller hörapparater ger
barnet, borde ge upphov till en mängd intressanta teoretiska och
grundläggande frågeställningar om hur ljud påverkar den kognitiva,
språkliga och kommunikativa utvecklingen.
Ock, visst är det så, man kan ställa alla möjliga frågor, men . . .!
Allt är dock inte vare sig praktiskt eller teoretisk möjligt att
genomföra!
Barn med CI och hörselskadade barn är inga enkla
eller okomplicerade populationer att studera!
Populationen präglas av en hög grad av heterogenitet!
Det finns en rad olika metodologiska problem som man inte kan
lösa, men som man på olika sätt måste förhålla sig till.
Dessa metodologiska problemen är oftast att hänföra till ”påverkan
av andra faktorer också”.
Att man inte kan lösa ”problemen” på sedvanligt sätt gör att vi får
vissa problem då vi vill tolka våra resultat.
Faktorer som påverkar
effekten av CI (demografi)
• Typ av implantat: fler elektroder-bättre
• Implantationsålder: ju tidigare desto bättre
• Tid som döv: ju kortare desto bättre
• Om man fått hörselskadan före eller efter att man lärt
sig att tala: efter - bättre
• Ett eller två CI: två-bättre än ett (?)
Faktorer som påverkar
effekten av CI (forts.)
•Diagnos – orsak till hörselskadan
•Ca 35 -40% av döva eller hörselskadade barn med har
oftast ett annat funktionshinder
•Huvudsakligt kommunikationssätt
•Språklig stimulering
•Skolform och pedagogik
•Få barn, spridd över en stor geografisk region!
Populationens heterogenitet ger tolkningsproblem!
Den forskningsstrategi som vi använder handlar att studera
gruppen och individerna i minst tre nivåer:
1. Gruppnivå
2. Sub-gruppnivå
3. Fall-studie
Översiktliga slutsatser
Mer detaljerade
Specifika
Samtliga tre nivåer kräver en bra och etablerad teori samt ett bra
jämförelsematerial!
Jämförelser med hörande barn, barn med dyslexi och barn med
milda till måttliga hörselnedsättningar!
Olika dimensioner för att studera problematik
relaterad till döva och hörselskadade barn
Vertikal och horisontell dimension
Horisontell dimension: Jämförelse mellan olika typer
av barn med funktionshinder och barn med typisk
utveckling.
Vertikal dimension: Jämförelse mellan olika typer av
vetenskapliga förklaringsnivåer.
Kognition
Kognition/Kognitiv psykologi
handlar om…
• hur vi uppmärksammar, tar emot och tolkar
information från omvärlden
• hur vi minns, hur vi löser problem och fattar olika
typer av beslut, hur vi tänker
• hur vi tar emot, producerar och använder språk
• Individuella skillnader i kognitiv prestation!
• Kognitiva förmågor utvecklas och avvecklas under
ett livslopp!
• Fokus i våra studier har varit på arbetsminne, lexikal och
fonologisk förmåga
• Dessa tre förmågor är centrala i rad andra, mer
sammansatta kognitiva förmågor som läsning, skrivande,
talproduktion – talförståelse, matematik, kommunikation
osv.
• De tre förmågor utvecklas och tidigare forskning på andra
populationer av barn har visat att auditiv stimulering
påverkar denna utveckling
Arbetsminne
• Working memory is our brain’s post-it note!
• Ett minnessystem för samtidig lagring och
bearbetning av information
• Fullt utvecklat i slutet av tonåren
• Kapaciteten på arbetsminnet börjar (mycket
sakta) avta i ålderspannet 30 – 35 år.
• Arbetsminnet består av olika komponenter som
hanterar information på lite olika sätt.
• Central exekutiv: Styrenhet som planerar och
koordinerar verksamheten och har viss
lagringskapacitet.
• Fonologiskt arbetsminne: Lagrar fonologisk och
ljudmässig information.
• Visuellt arbetsminne: Lagrar visuell och spatial
information.
• Episodisk buffer: Fungerar som ett bindeled mellan
nya, inkommande information och gammal
information lagrad i långtids minnet.
Arbetsminnet (forts.)
• Särskilt viktig för utveckling av läsning, skrivning
och matematikfärdigheter.
• Kopplat till talförståelse och talproduktion hos
barn
• Viktigt för all form av kommunikation
Lexikal åtkomst
• Lexikal åtkomst betecknar förmågan att snabbt hämta
språkrepresentationer och/eller semantiska representationer från
långtidsminnet
• Fullt utvecklad i slutet av tonåren
• Stark koppling till alla språklig utveckling
• Långsam lexikal åtkomst har inverkan på alla kognitiva och språkliga
funktioner tex brist på lexikal variation i mer komplexa språkliga
aktiviteter som skriftligt berättande?
•
Snabb aktivering tyder på automatisering av språkliga processer
Fonologiska förmågor
• Fonologiska förmågor - samlingsterm för medvetenhet om
och känslighet för språkets ljudstruktur, te x förmåga att höra
skillnader och likheter i språkljud och förmåga att manipulera
språk och språkljud (t ex leka med ord och delar av ord).
•
Fonologisk representation har varit fokus i våra studier.
•
Fonologisk representation handlar om att kunna bygga upp
minnen av hur olika typer av ljud och ord låter samt att kunna
utnyttja dessa minnen.
Strategi kognitiv utveckling
Var och en av de tre kognitiva förmågorna som vi har
studerat består av olika delkomponenter och vår
strategi har varit att studera ett par av dessa inom
varje komponent.
Syftet har varit se om hur de olika delkomponenterna
följer eller inte följer ett typiskt utvecklingsmönster
och om eventuella avvikelser kan härledas till
demografiska faktorer.
Vi tror också att vi kan se två typer av effekter på
kognitiv utveckling; primära och sekundära.
Grundantaganden om hur kognitiva och språkliga
förmågor påverkas av CI
CI
Primära
effekter
Sekundära
effekter
Lexikal
åtkomst
Konversation
kommunikatio
Fonologisk
förmåga
Läsning
Talproduktion
Arbetsminne
Talförståelse
Deltagare och metod
Deltagande barn
• Omkring 100 barn i åldrarna 6 – 10 år
– 70% har bilaterala CI
– Första CI: 2 år 4 mån (8 mån – 6 år)
– Andra CI: 3 år (1,3 år- 9 år)
• 150 åldersmatchade normalt hörande
barn.
Tester arbetsminne
• Meningsifyllnad och återgivning
- Generellt arbetsminne
• Serial Recall av nonord, Nonordsrepetition
- Fonologiskt arbetsminne
• Matrismönster
- Visuospatialt arbetsminne
Tester - fonologi
• Nonordsdiskrimination
Avgöra om par av nonord är identiska
• Fonemidentifikation
Avgöra om ett visst ljud finns i ett nonord, ex. finns
det /s/ i nesolå?
• Fonemsegmentering
Dela in ord i fonem, ex s-o-l
• Fonologiska representationer
Avgöra om ett ord låter rätt d v s är rätt uttalat eller
ej, ex kanin - panin
Tester på lexikal aktivering
• Ordförståelse
- matcha bilder till talade ord
• Wordspotting
- identifiera riktiga ord bland nonord
• Kategoribestämning
- semantiskt beslutsfattande
Testbatteri
Datorbaserat testbatteri
Möjlighet till presentation av auditiva och bildbaserade
stimuli.
Möjlighet till att registrera responser i tid och antal
korrekta svar.
(Barnen tycker att testningen är kul!)
Resultatsammanfattning
Övergripande resultat kognitiva förmågor
• Barn med CI presterar generellt sämre än hörande
barn på en del test, på andra är prestationen
likvärdig eller endast något sämre.
• Stor spridning vad gäller prestation hos barnen med
CI!
Andel barn m CI som presterar
inom normalvariationen för hörande barn
• Visuellt arbetsminne
90 –100%
• Generellt arbetsminne 70 – 80%
• Fonologiskt arbetsminne 20%
• Lexikal åtkomst
45 - 60%
• Fonologisk förmåga
11%
Proportion of children with CI performing within
normal range compared to normal hearing children
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
barn med
CI
Barn med
NH
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Barn med
CI
Barn med
NH
Sammanfattning av resultaten
• Liten eller ingen skillnad mellan barnen då det gäller
kognitiva uppgifter som har relativt låga krav på
fonologisk bearbetning – stor skillnad då det finns
relativt stora krav på fonologisk bearbetning!
• Ingen skillnad i bearbetningstid då det gäller rätta
svar för fonologiska och lexikala uppgifter.
• Kognitiv utveckling: ”It´s not a question of all or
none”!
Läs- och skrivförmåga
Läsförmåga
Läsning = samspelet mellan avkodning och förståelse
Läsförståelse
Fonologisk ordavkodning
Ortografisk ordavkodning
NH >,= CI
NH >,= CI
NH = CI
Omkring 65-80 % av de barn med CI som vi testat har
läsförståelse i nivå med hörande barn
I några studier ser vi en skillnad då det gäller fonologisk
ordavkodning, i andra ingen skillnad.
Ingen skillnad i ortografisk ordavkodning
Uppföljningsstudie av Geers et al
• 85 barn med CI av totalt 181 som testats i 8-9
års åldern följdes upp i 15-18 års ålder.
• Taluppfattningen hade ökat markant,
snabbare utvecklingstakt för språkförmågan
än hos barn med NH under denna period men läsförmågan höll inte samma
utvecklingstakt som hos barn med NH.
• De som utvecklats bäst var barn med högre IQ
och som haft undervisning på talat språk.
Läsning och arbetsminne hos barn
med CI (och hörapparat)
• Tydligt samband mellan generellt arbetsminne
och läsförståelse hos skolbarn med CI
• Tonåringar CI>HA
• Inga uppföljningsstudier ännu…
Skrivförmåga - skriftligt berättande
Berättarförmåga är viktig för skolframgång och i social
samvaro. Starkt kopplad till läsförståelse. Barn med
hörselskada har ofta problem med berättande, både vad gäller
form och innehåll.
Skriftligt berättande bygger på muntligt berättande och
tvärtom, men kraven på berättaren är helt annorlunda när det
inte finns någon interaktion “on-line”.
Vad är intressant att mäta?
Både produkt och process:
stavning, ordvariation (lexikal
diversitet), grammatiska fel och
gramm.
komplexitet,’
röda
tråden’
(organisation),
längd!omtagningar/redigeringar,
skrivhastighet, pausers längd,
antal, lokalisation…
Tangentbords-loggning
I studierna har vi använt ScriptLog (Strömqvist & Karlsson 2002).
Tangentbordsloggningsprogrammet spelar in alla
tangentbordsaktiviteter med hjälp datorn. Alla ändringar
förflyttningar och pauser, liksom deras tidsmässiga aspekter,
spelas in och sparas för senare analys.
Relationen densitet (lexikal
variation) och diversitet(lexikal
täthet) är starkt genreberoende
Men en tumregel:
Hög densitet och hög diversitet hos
vuxna.
Hög densitet och låg diversitet (mindre
funktionsord) hos yngre barn.
Lexikal densitet, diversitet
och paustid i berättelser hos barn med
NH, barn med hörapparat(HA) och barn
med CI .
Lexikal densitet NH < HA < CI
Lexikal diversitet NH > HA = CI
Paustid
NH = HA < CI
Viktigaste skillnaden CI jämfört med hörande
kontroller i skriftligt berättande
Större variation än NH och HA
Mer paustid hos CI men barn med CI
skriver inte långsammare! Stavar bättre
eller lika bra som NH!
Sämre ordvariation och större andel
innehållsord (subst, adj, verb) och mindre
andel funktionsord (lexikal densitet)
Fler grammatikFEL men end tre barn stod
för dessa. Mindre komplex grammatik
Barn som använde både tecken och tal
skilde sig inte från övriga
Pausmönster och arbetsminne i
skrivprocessen hos tonåringar 14-18 år med
CI(6) och HA(7) och NH (13)
Ju bättre arbetsminne…..
desto mindre andel total paustid för alla deltagare
och desto kortare längd på pauserna
Speciellt för CI gäller:
Större andel paustid, fler och längre pauser (speciellt finala) än
HA och NH
Inget tyder på att de har problem med lågnivåprocesser i
skrivande i genren skriftligt berättande till bildserier
Tolkning: Ambition – uppmärksammad grupp?
Pedagogiska implikationer
Medvetenhet om egen läsförmåga bra!
Tidig lästräning! ’Ljud-baserad’ träning
viktig!
Börja med bildberättelser men speciellt
personliga berättelser bör stimuleras hos
skolbarn.
Glöm inte funktionsord så att grammatiken
blir varierad inte bara ordval!
Muntligt berättande stöder skriftligt men
även tvärtom - Script-log kan användas som
återkopplingsverktyg ’att se sin egen
skrivprocess och läsa vad man skrivit’
Kognitiv intervention
Kognitiv intervention
Om nu barnen har en annorlunda kognitiv utveckling vore det
då inte poäng att försöka förbättra deras kognitiva förmågor
med hjälp av träningsinsatser?
Kognitiv intervention är inte så enkel som det ibland kan tyckas
vid första anblicken!
Problem:
- Ofta små effekter
- Lång träningsperiod
- Generaliserbarhet
- Persistens
Kognitiv intervention är ett ”hot topic” i kognitiv
psykologi idag!
Svensk forskning är framgångsrik och har visat på effekter
av träning på arbetsminnet för vissa populationer. Delar
av arbetsminnet förbättras och man kan även se en
annorlunda aktivering av olika områden i hjärnan.
Det återstår dock en hel del arbete innan man kan ge
generella rekommendationer om träning av
arbetsminnet.
Försiktigt positiv, men fortsatt kritisk hållning!
Kognitiv intervention hos döva och gravt
hörselskadade barn med CI
Få studier har genomförts!
Träning av arbetsminnet för döva barn med CI ser ut att ha
en viss effekt, men det är fortfarande oklart till vad man kan
generalisera resultaten till och hur länge man skall träna.
(Kronenberg, Pisoni et al, 2010, JSLHR).
Vår studie
Träning av grafem-fonem korrespondens och se hur det påverkar
barnen neurofysiologiskt, kognitivt och vilken inverkan som det har på
läsutvecklingen.
Graphogame – finsk träningsprogram utvecklad av Heikki Lyytinen och
kollegor vid universitetet i Jyväskylä.
Design:
Pre-test1, Pretest2, 4 veckors intervention, post-test.
Barn 40 barn i åldrarna 5 – 7 år
Intervention via dator i hemmet med support av logoped.
(Studien är en logistisk manöver fullt jämförbar med planering av ett
olympiskt spel eller en månlandning!)
Preliminära resultat
Fonologisk träning har effekt för alla barn, magnituden på
träningseffekten varierar. Barn med dåliga fonologiska färdigheter
ökar mest.
Effekten mer global för barn med dåliga fonologiska färdigheter och
mer specifik för barn med bra färdigheter.
Vi ser också effekter förändrad hjärnaktivitet.
Metoden med hemmaträning fungerar!
Framtiden: Specifik träning utifrån barnens fonologiska
förutsättningar.
Skrivintervention
• Pågående studie med syfte att utveckla
redogörande texter mha videobservation
(expertskribent skriver och tänker högt) och
tangentbordsloggning för högskolestuderande
med hörselskada och kontroller.
• Nästa steg: Implementering på mellanstadiet med
sk kamratobservation och tangentbordsloggning
• Goda resultat så här långt spec vg organisation
från barn i åk 5 )(Johansson et al, ms)
Summering av resultat
Summering
Barn med CI har generellt sett en lägre
prestationsnivå på flertalet kognitiva test.
•
Prestationen varierar med kraven på fonologisk
bearbetning.
•
Kan en riktad, systematisk fonologisk träning kan
förändra den fonologiska bearbetningsförmågan?
•
Summering (forts.)
Barn med CI har en relativt bra läsförmåga trots
att de ofta har en mindre bra fonologisk förmåga.
”Läser bättre än vad de borde!”
Två tänkbara förklaringar:
(a) annorlunda lässtrategi (mer visuellt betingad)
(b) utvecklar en annorlunda fonologisk färdighet
Summering forts.
• Våra resultat liknar de resultat som Ann Geers
fått i sina studier med liknande lästest och
med barn i samma åldrar.
• Vid en uppföljning 6 – 7 år senare presterade
barnen med CI (14 – 16 år gamla) sämre än
hörande barn på samtliga lästest!
Sammanfattningsvis
Vi vet en del om barnens språkliga och kognitiva
utveckling, men vi behöver veta åtskilligt mycket mer. Vi
behöver den typen av kunskap i olika sammanhang!
Ökad kunskap om kognition ger möjlighet till att
individanpassa en rad aktiviteter utifrån barnens
möjligheter och begränsningar.
Individanpassning av hjälpmedel, pedagogik, träning etc
Barn med CI är en ”understuderad grupp” med avseende
på deras kognitiva och språkliga utveckling!
Vi vet mindre om hörselskadade barns (med hörapparat)
kognitiva utveckling!
Mentaliseringsförmåga – Theory-of-Mind (ToM)
Vad det är: Förmågan att förstå ”mental states”—
Tankar, intentioner, önskningar och emotioner hos andra
individer och även hos individen själv (Siegal & Varley, 2002;
Wellman, Cross, & Watson, 2001).
Hur det utvecklas: Genom en kontinuerlig omorganisation av
barnets tankevärld som en funktion av samspel med andra
människor (Gopnik & Wellman, 1994; Gopnik & Meltzoff,
1997; Meltzoff, 1999).
Döva barn med döva föräldrar har en utveckling av ToM som
ofta liknar utvecklingen hos hörande barn.
Vår studie – preliminära resultat
20 barn med CI
Barnen presterade som grupp något sämre än hörande barn.
Koppling till ålder då de fick sina CI.
Barn som var yngre (> 2.5 år) löste ToM uppgifter signifikant
bättre än barn som fått sina CI senare.
Auditiv och språklig stimulering och utveckling av ToM?
Våra samtalstudier-barn och
ungdomar med CI
Referentiell kommunikation dvs
strukturerade samtal (spelet
’vem där’?)
Både dialogiskt och individuellt
perspektiv, olika samtalspar:
CI*-H
H*-H (*matchade)
I referentiella samtal
blir frågestrategierna
viktiga framgångsfaktorer!
Requests for clarification
”Yes, yes
- does
he have
blue
eyes?”
”He has yellow
hair and big hair
on his upper lip.
Yes, he looks a
little bit like your
father.
”Eh, did
you say
his hair
was
yellow?
”What?”
”What
colour
are his
eyes?”
Resultat
Barn med CI i rollen som lyssnare
frågar mer (oftare)!, frågar
annorlunda (mer ja/nej-frågor)
och frågar om ’nytt’ om de har bra
arbetsminne. Barn med sämre
arbetsminne frågar oftare om
sådant som redan sagts.
Barnpar där ett barn har CI löser
uppgiften lika korrekt som par
med hörande kamrater men tar
längre tid på sig.
Succéfaktorer för barnen
med CI i denna typ av samtal
Obegränsad tid och tydlig
struktur i uppgiften
Att samtalspartnern var känd
Att barnet har en känsla
(förförståelse) för vad
situationen/aktiviteten kräver –
terapeutiska implikationer!
Förvånande?
Barnen med CI verkar skilja sig
från barn med SLI och barn med
mild/måttlig hns (sv och am us).
De är mer aktiva och
interaktiva. Inga missförstånd
och få ’va?’
De ’säkrar sig’ i samtalet med
frågor (och tittar mer på
partnern?...)
Hur svarar talaren på
lyssnarens frågor?
• Ja/nej frågor får inga ja/nej svar
utan ’elaboreringar’. Ingen skilllnad CI
och NH.
• Mycket få öppna frågor i materialet
men de som ställs får elborerade
svar. Ingen skillnad CI och NH.
Ögonrörelser i samtal
Blick i samtal – hur?
”Nästa är en
tjej.”
Frågor och
frågetyper
”Mhm.”
”Hon har ljust
hår och flätor.”
”Har hon
blåa ögon?”
Återkoppling
Ögonrörelsemätning
Frågor som väcks…
• Blir uppmärksamheten på själva uppgiften
lidande av att barnet med hörselskada tittar upp
mer på den som pratar?
– Inlärningssituationen behöver anpassas efter barnens
större behov av att titta på partnern vid vissa verbala
händelser.
– Snabba och frekventa byten av visuell
uppmärksamhet kan bli ett hinder i inlärningen.
– Vid interaktiv undervisning med många som pratar i
klassrummet – ska barn med hörselskada sitta längst
fram?