Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Intern styrning och kontroll
Inledning
Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig
intern kontroll. Detta regleras i kommunallagen 6 kap 7 § som beskriver nämndernas ansvar
för verksamheten. Lagstiftningen ger dock ingen ytterligare vägledning om hur arbetet ska
utformas eller att kommunerna ska följa ett specifikt ramverk för intern kontroll. Ytterst
handlar det om att säkerställa att verksamheten når uppsatta mål och uppfyller de krav som
ställs.
Regionstyrelsen fastställde i mars 2014 riktlinjer för intern kontroll, som sedan har följts upp
med en beskrivning av rutin för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen (juni
2015).
Riktlinjerna och rutinen bygger på den s.k. COSO1-modellen som utgör den modell som
generellt tillämpas i dessa sammanhang och bygger på nedanstående komponenter:
Kontrollmiljö
Riskanalys
Kontrollaktiviteter
Information och kommunikation
Uppföljning
Av Regionstyrelsens riktlinjer framgår att en riskanalys ska tas fram och fastställas i samband
med detaljbudgeten och att en kontrollplan ska tas fram och fastställas årligen. Nedan
kommenteras de komponenter som nämns ovan.
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden har genomfört en riskanalys och fastställt en kontrollplan
(bilaga 1) för år 2016.
I bifogade kontrollplan med kommentarer framgår de områden som kommer att bli föremål
för särskild uppföljning. Utgångspunkten är nämndens Mål och Inriktning 2016-2018 och de
uppdrag och ansvar som framgår av gällande reglemente
.
Kontrollmiljö
I kontrollmiljön preciseras kraven och förutsättningarna för verksamheten. Nämndens
uppdrag framgår av främst av reglementet, men även gällande lagar, riktlinjer och policyer.
Regionens budget och nämndens budget samt Mål- och Inriktningsdokument ligger också till
grund för nämndens uppdrag
Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
•
•
•
•
•
•
•
•
Verka för en god hälsa och vård på lika villkor
Göra behovsanalyser och prioriteringar
Fastställa mål
Beställning och upphandling med utgångspunkt från befolkningens behov
Träffa överenskommelser med Västra Götalandsregionens vårdgivare och
vårdavtal med externa vårdgivare
Finansieringsansvaret för den vård som nyttjas av befolkningen
Föra en dialog med invånarna om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt
inriktning och utveckling
Följa utvecklingen av befolkningens behov
•
Nämnden tecknar inom ramen för Västra Götalandsregionens valfrihetssystem
kontrakt med vårdgivare. Nämnden svarar för uppföljningen
Kortfattat kan nämndens uppdrag sammanfattas som att kartlägga befolkningens behov av
hälso- och sjukvård, beställa och finansiera vård- och folkhälsoinsatser och följa upp dessa.
Föra dialog med invånarna och samverka med andra aktörer inom välfärdsområdet.
Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriterade mål 2016 är
•
Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk
sjukdom ska förbättras
Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas
Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet
i nationella kvalitetsregister och jämförelser
Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd
Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska
Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges
•
•
•
•
•
Riskanalys
Riskanalys innebär en bedömning och analys av riskerna för att nämndens mål inte nås eller
att uppdraget inte klaras.
Det är nämnden och nämndens ledamöter som bär det fulla ansvaret för att målen uppnås och
att uppdragen klaras.
Utgångspunkt för en intern kontrollplan kopplas till de dokument som reglerar nämndens
uppdrag, reglemente och regionens budget. Det måste också betonas att nämndens uppdrag
starkt avviker från utförarorganisationernas då nämnden inte bedriver någon egen
driftverksamhet.
Nedan redovisas identifierade risker med utgångspunkt från nämndens uppdrag:
Centralisering av tjänstemannaorganisationen som inte speglar den politiska
organisationen
Tjänstemannaflykt och ökat avstånd mellan nämndens politiker och
tjänstemannaorganisationen
Målkonflikter inom olika delar av regionens hälso- och sjukvård
Verksamhetsfokus ges företräde framför befolkningens
behov
Livsvillkor och levnadsvanor som leder till ohälsa
Nya behov, i nya kulturer, som behöver tillgodoses beroende på händelser i
omvärlden
Otillräcklig kunskap om jämlik hälsa och jämlik hälso- och
sjukvård
Minskad dialog med medborgarna
Vårdgivare levererar inte den vård eller de insatser som överenskommits/avtalats
En patient en journal saknas
För högt kostnadsläge i utförarleden
Ökade kostnader för läkemedel
Kontrollaktiviteter
Nämnden har som utgångspunkt för kontrollaktiviteterna också definierat ett antal
framgångsfaktorer:
En politisk organisation med närhet till befolkning som skapar en lokal förankring
och tillit
Fastställda mål utifrån tillgängliga resurser
Uppföljning av sjukvårdssystemet, som faller inom regionens ansvarsområde, ur ett
befolkningsperspektiv, från hälsofrämjande till högspecialiserad vård
Kunskap om befolkningens behov, för att förbättra hälsan
Samverkan mellan välfärdssystemen, och samarbete inom den nära vården
En utveckling av den demokratiska dialogen
Tydlig styrning genom avtal och överenskommelser
En ekonomi i balans
Kostnadseffektiv vårdproduktion - benchmarking
I bifogade sammanställning redovisas ett antal kontrollaktiviteter som blir föremål för
nämndens uppföljning under 2016.
Information och kommunikation
Information och kommunikation är en grundläggande förutsättning för att styrning och
ledning ska fungera. Kommunikation i form av utbyte av aktuell och relevant information,
mellan hälso- och sjukvårdsnämnd och ledning, samt mellan ledning och medarbetare är
nödvändig för en effektiv styrning och kontroll.
Uppföljning
Alla nämnder ansvarar för att följa upp sin interna kontroll. Detta ska göras genom att man
fastställer en plan för intern kontroll samt regelbundet håller sig informerad om de
granskningar som sker.
Kontrollområde/risk Framgångsfaktorer Kontrollmoment Centralisering av tjänstemannaorganisationen som inte speglar den politiska organisationen En politisk organisation med närhet till tjänstemannaorganisationen, och med kunskap om befolkningen, skapar en lokal förankring och tillit Dialog och uppföljning av stödet till norra hälso‐ och sjukvårdsnämnden med ansvarig tjänsteman Tjänstemannaflykt Ansvarig tjänsteman i samråd med processansvarig Ordförande i Dialog och uppföljning med samråd med medarbetare inom koncernkontoret som arbetar presidie helt eller delvis med att stödja norra Hälso‐ och sjukvårdsnämnden Ökat avstånd mellan nämndens politiker och tjänstemannaorganisationen Målkonflikter inom olika delar av regionens hälso‐ och sjukvård Verksamhetsfokus ges företräde framför befolkningens behov Dialog och uppföljning med medarbetare inom koncernkontoret som arbetar helt eller delvis med att stödja norra Hälso‐ och sjukvårdsnämnden Funktion som ansvarar för kontrollen Ordförande i samråd med presidiet Fastställda mål utifrån tillgängliga resurser Uppföljning av sjukvårdssystemet, som faller inom regionens ansvarsområde, ur ett invånarperspektiv, från hälsofrämjande till högspecialiserad vård Uppföljningsplan för Mål och inriktning tas fram och följs upp Enligt fastlagd uppföljningsprocess Processansvarig, med bistånd av avtalsansvariga och andra funktioner vid behov Hur gör vi ? När görs kontrollen ? Enligt framtagen checklista, utifrån Mål och inriktning, budget och uppdrag följs detta upp två gånger per år Dialogmöten med medarbetare tillsammans med processansvarig utifrån nämndens mål och inriktning, budget och uppdrag Dialogmöten med medarbetare tillsammans med processansvarig utifrån nämndens mål och inriktning, budget och uppdrag Enligt uppföljningsplan Och uppföljningsprocess Mars, oktober 2016 Mars, oktober 2016 Mars, oktober 2016 Jan och Mars 2017 Livsvillkor och levnadsvanor som leder till ohälsa Nya behov, i nya kulturer, som behöver tillgodoses beroende på händelser i omvärlden Otillräcklig kunskap om jämlik hälsa och jämlik hälso‐ och sjukvård Minskad medborgardialog Vårdgivare levererar inte den vård eller de insatser som överenskommits/avtalats Sammanhållen patientjournal För högt kostnadsläge i utförarleden Ökade kostnader för läkemedel Mars 2016 Resultatet av ”hälsa på lika villkor” analyseras och förslag till åtgärder redovisas Enligt framtagen Mars 2016 processbeskrivning Kunskap om befolkningens behov, för att förbättra hälsan Samverkan mellan välfärdssystemen, och samarbete inom den nära vården Förändring? Regionutvecklare Folkhälsa Behovsanalyser tas fram Processansvarig En utveckling av den demokratiska dialogen Tydlig styrning genom avtal och överenskommelser Enligt framtagen handlingsplan för kommunikation Enligt särskilda uppföljningsplaner Och enligt fastlagd uppföljningsprocess Kommunikatör Enligt plan Maj, oktober och mars 2017 Avtalsansvariga Enligt uppföljningsplaner Och uppföljningsprocess Maj, oktober och mars 2017 Krav i överenskommelser och Avtalsansvariga avtal, i förhandlingar/upphandlingar för 2017 Krav på kostnadsjämförelser Avtalsansvariga och benchmarking inför tecknande av överenskommelser och avtal Klarar nämnden sin ekonomi Nämndekonom ? Kontroll av avtal och överenskommelser Oktober 2016 Redovisning av kostnadsjämförelser och benchmarking Juni 2016 Löpande Enligt regionens rapporteringsriktlinjer och vid behov Tidpunkter för delårsrapporter och Årsredovisning samt vid behov Kostnadseffektiv vårdproduktion – benchmarking En ekonomi i balans
