Mjöldryga i spannmål
Hanna Appelros 2008-02-28
Mjöldryga är en svamp som innehåller alkaloider som är giftiga för människor och djur. Den
viktigaste alkaloiden är ergotamin, som är ett av de farligaste ämnen som kan bildas i
växtriket. Mjöldryga kan förekomma på alla sorters gräs, inklusive spannmål. Storleken och
formen på mjöldryga kan vara lik spannmålens, vilket gör att mjöldryga kan finnas kvar efter
rensning av spannmålen. Här får du lite tips på hur man förebygger mjöldryga och hur man
gör om man har fått mjöldryga på ett skifte.
Ett exempel på förekomst av mjöldryga i länet
Sommaren 2007 hade vi en demonstrationsodling av korn i Oviken. Kornet skördades och vi
fann rikligt med mjöldryga i kornet, även sen det hade rensats med ett stationärt rensverk.
Hur kom mjöldrygan bland kornet? Gissningsvis har det funnits mjöldryga i gräset runt
omkring eller i den rika förekomsten av kvickrot i odlingen. Utifrån mjöldrygorna i axen på
gräset har det växt ut fruktkroppar som sen sprider sporer. Sporerna infekterar i blomman i det
nakna kornet under blomningen. Kallt och fuktigt väder ökar risken för infektion, eftersom
detta väder gör att blomningen blir mer utdragen. Ett ojämnt bestånd ger också en utdragen
blomning och ökar därmed också risken för mjöldryga. Beståndet i demonstrationsodlingen
var verkligen ojämnt med mycket kvickrot i. Enligt litteraturen så är 6-radskorn
förhållandevis känsligt för mjöldryga. Däremot 2-radskorn är inte så känsligt. I detta fall var
det naket 6-radskorn istället för täckt 6-radskorn, men just naket eller täckt borde inte göra
någon skillnad för risken för infektion.
Mjöldryga på 6-radskorn
Mjöldryga på kvickrot
Bild från växtskyddscentralens bildarkiv
Fotograf: Karl-Arne Hedene
Bild från Växtskyddscentralens bildarkiv
Fotograf: Karl-Arne Hedene
Om du har hittat mjöldryga, hur förebyggs upprepad förekomst?
•
•
•
•
•
•
•
Rensa bort all mjöldryga (för hand?) som du kan hitta innan du sår!
Djup plöjning minskar drastiskt mjöldrygornas (sklerotiernas) överlevnad, så att de ej
kan komma igen.
Putsa/slå gräs fält- och dikeskanter så att gräsen inte kan bilda ax. Kanterna är en
farlig spridningsväg.
Mjöldryga sprids med sporer från apotecier och med honungsdagg (via t.ex. insekter).
En utdragen blomning ökar risken för större angrepp. Ett tätt och jämnt bestånd
minskar risken för mjöldryga. Därför är rekommendationen en hög utsädesmängd som
minskar sidoskottbildningen och risken för mjöldrygor.
Ha minst två år mellan odling av spannmålen.
Håll god koll på ditt utsäde eller använd inte eget utsäde, då det lätt uppförökas i det
egna utsädet utan att man har koll på det.
Enligt en litteraturkälla gror inte mjöldrygor det år som de sås, eftersom de behöver en
klödperiod på ca 6 veckor för att aktiveras.
Gränsvärden för mjöldryga
Gränsvärden i Livsmedel
Livsmedelsverket har inget gränsvärde för ergotalkaloider (mjöldrygealkaloider) livsmedel,
eftersom det råder ”nolltolerans”. Det finns dock en rekommendation att halten mjöldryga i
rensad brödspannmål inte får överstiga 0,02 viktsprocent (200 mg/kg). (Möller et al. 1993,
Bergman pers. medd). Inom EU tillåts maximalt 500 ppm (500 mg/kg brödspannmål) i
brödspannmål för intervention
Gränsvärden i utsäde
Gränsvärden för mjöldryga i certifierat utsäde: 2 st/kg korn i A, B utsäde och 6 st/kg korn i
C1-utsäde.
Gränsvärden i foder
Enligt fodermedelslagen får foderspannmål innehålla max 1000 ppm mjöldryga (1000 mg/kg
foderspannmål, dvs 1 g mjöldryga/kg spannmål). (SJVFS 1994:139). Samma gränsvärde
gäller inom hela EU. Om mer finns risk för försämrad blodtillförsel och tappade öron,
skadade hovar, att dräktiga djur kastar m.m.
Mjöldryga heter Claviceps purpurea på latin.
