Att lura konsumenter och äventyra miljön

SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN | RAPPORT
Att lura konsumenter
och äventyra miljön
— Om Coop Konsum Sveriges
lansering av Naturlandmärkta räkor
Att lura konsumenter och äventyra miljön
— Om Coop Konsum Sveriges lansering av Naturlandmärkta räkor
Författare: Gudrun Hubendick
i samarbete med Dr. Patrik Rönnbäck
Utgivare:
Svenska Naturskyddsföreningen, Box 4625, 116 91 Stockholm
Tel. 08-702 65 00. Fax. 08-702 08 55
E-post: [email protected]. Webbplats: www.snf.se
Att lura konsumenter och äventyra miljön
Innehåll:
1. Bakgrund .............................................................................................................................. 4
2. Traditionella småskaliga fisk- och räkodlingar, exempel östra Java i Indonesien................... 4
3. Miljö- och sociala konsekvenser av industriella räkodlingar ................................................. 4
4. Naturlands märkning av indonesiska räkor .......................................................................... 5
5. Coops marknadsföring av tigerräkor märkta av Naturland ................................................ 11
6. Svenska Naturskyddsföreningens syn på odlade räkor och Coops agerande ....................... 14
3
Att lura konsumenter och äventyra miljön
1. Bakgrund
Mangroveskogarna är ett av jordens mest produktiva ekosystem och fungerar som ett slags
barnkammare för fiskar, räkor, krabbor och många andra djur. Mangroven skyddar också kusterna mot översvämning och erosion. Miljontals människor vid de tropiska kusterna runt om i
världen är beroende av mangroven för sin försörjning. De fiskar, samlar musslor, hämtar ved
eller utvinner medicin från mangroven. Indirekt är de också beroende av mangroven för det
kustnära fisket.
Mer än 50 procent av mangroveskogarna i världen har försvunnit och räkodlingar är en av
de främsta orsakerna. Svenska Naturskyddsföreningen har därför sedan mitten av 1990-talet
uppmanat konsumenter att inte äta tropiska jätteräkor på grund av de allvarliga miljö- och
sociala konsekvenser både odlade och frihavsfiskade jätteräkor för med sig.
1
I mars 2003 lanserade Coop Konsum Sverige tigerräkor från Sidoarjo i Indonesien, märkta
som ekologiska av den tyska organisationen ”Naturland”. SNF har tillsammans med lokala
samarbetsorganisationer i Indonesien och en svensk expert studerat de berörda odlingarna i
2
Indonesien och kan konstatera att räkodlingarna inte lever upp till varken de uppställda
märkningskriterierna, indonesisk lagstiftning eller Coops information.
2. Traditionella småskaliga fisk- och räkodlingar,
exempel östra Java i Indonesien
På flera håll i Asien har man i generationer odlat fisk och räkor i småskaliga dammar. Tidvattnet har tagit med sig räkyngel in i dammarna. Inga tillsatser har används. Fisken och räkorna
har sedan konsumerats lokalt. Den låga avkastningen av räkor, samt att skörden utgjorts av
många olika arter av räkor, har gjort att produktionen inte exporterats.
Sådana dammar har exempelvis funnits i Sidoarjo på östra Java i Indonesien. När efterfrågan
på odlade tigerräkor för exportmarknaden blev allt större från 1970-talet och framåt, började
3
man dock göra om dammarna med syfte att odla tigerräkor för export. Mangroven i och runt
dammarna togs bort och räkyngel köptes från kläckerier. Idag odlas tigerräkor i de flesta av
dammarna. Helt nya dammar har också anlagts genom att mangroveskog har avverkats.
3. Miljö- och sociala konsekvenser av industriella räkodlingar
Industriella räkodlingar är en av de främsta orsakerna till att mangroveskogen försvinner. Under de senaste decennierna har omfattningen av odlingarna växt med en hög hastighet och
mangroveskog har snabbt avverkats för att anlägga nya räkodlingar.
Ju intensivare räkorna odlas, det vill säga ju fler räkor som odlas per ytenhet, desto mer kemikalier och antibiotika måste användas och desto oftare måste det förorenade vattnet i dammarna bytas. Efter fem till tio år brukar sjukdomar ta över och odlingar överges varefter nya
1
Hädanefter benämns Coop Konsum Sverige i rapporttexten endast som ”Coop”.
Svenska Naturskyddsföreningen (Gudrun Hubendick) besökte området i maj 2002 tillsammans med organisationen
Walhi, samt i oktober 2003 tillsammans med Dr Patrik Rönnbäck från Systemekologiska institutionen vid Stockholms
universitet. Det senare besöket rapporteras i (Rönnbäck, P. 2003. Critical Analysis of Certified Organic Shrimp Aquaculture in Sidoarjo, Indonesia, SNF Rapport), och förbereddes genom att 100 personer intervjuades (Interviews on Shrimp
Farming in Sidoarjo, in Sept. 2003, L. Hubendick, SNF Rapport).
3
Tigerräkan, Penaeus monodon, utgör mer än hälften av världsproduktionen av odlade jätteräkor.
2
4
Att lura konsumenter och äventyra miljön
områden skövlas för att anlägga nya räkodlingar. På detta sätt förstörs mangroveskogar, liksom många våtmarker. Kvar blir obrukbara marker som inte kan försörja lokalbefolkningen.
Eftersom de jätteräkor som odlas är sällsynta i det vilda, kan mer än tusen andra fisk- och
skaldjursyngel behöva fångas för att få ett enda räkyngel av önskad art. Ett annat sätt att få
yngel är att fånga äggbärande eller fertila räkhonor som tas till ett kläckeri. Det blir ofta avsevärda bifångster av fisk och sköldpaddor som till största delen förgås. Det får konsekvenser för
biodiversiteten och förekomsten av fisk och skaldjur till havs. Man har ännu ej lyckats producera yngel av tigerräkor storskaligt i slutna system utan ständig tillförsel av vilda stammar.
Odlingen av jätteräkor bidrar också till en nettoförlust av animaliskt protein då man ofta
matar räkorna med stora mängder fiskfoder. Runt 2-3 kg fisk i form av fiskfoder kan behövas
för att producera 1 kg räkor. Detta resursslöseri innebär alltså att räkodling ger minskad total
tillgång på fisk- och skaldjursprodukter.
På många håll i världen har lokalbefolkningen organiserat sig för att protestera mot räkodlingsindustrin. Svenska Naturskyddsföreningen samarbetar med flera organisationer i Syd som
driver en aktiv kamp mot räkodlingar, ofta i strid med starka ekonomiska intressen.
4. Naturlands märkning av indonesiska räkor
År 1994 började det japanska företaget Alter Trade Japan marknadsföra tigerräkorna från
Sidoarjo i Indonesien som “ekologiska” i Japan. År 2000 inledde Alter Trade Japan ett samarbete med en tysk certifieringsorganisation för ekologisk produktion, Naturland, för att få räkorna certifierade. De första odlingarna certifierades av Naturland i juli 2002. Detta skedde
4
enligt Naturlands standard för ekologiskt vattenbruk från november 1999 .
I februari 2003 började Coop marknadsföra räkor från Indonesien, märkta enligt Natur5
lands standard från 1999 . När Coop lanserade räkorna gjordes kriterierna inte tillgängliga på
4
5
Översattes till engelska februari 2000; Certified Organic, Standards for Organic Aquaculture, Naturland, II/2000
Dessa räkor köptes in i oktober 2002, och säljs i butik under namnet Scampi – ekologiskt odlade Tiderräkor.
5
Att lura konsumenter och äventyra miljön
6
Coops eller Naturlands hemsidor eller på annat sätt . Idag certifieras räkorna enligt något
7
omarbetade och försvagade kriterier, som antogs i december 2002 .
Många av kriterierna är vaga eller innehåller otydliga skrivningar (exempelvis ”när möjligt”)
som utgör en önskad inriktning snarare än ett krav. Andra är mer precisa och det är främst
dessa som försvagats. Trots detta finns stora brister i uppfyllandet av kriterierna.
Alter Trade Japan avtalar med dammägarna i Sidoarjo vad som skall uppfyllas för att få odlingarna certifierade av Naturland. Dessa avtal är hemliga, men SNF har tagit del av kriterierna
i dessa avtal och kan konstatera att de bara täcker en del av Naturlands kriterier för certifiering. Nedan kommenteras några av Naturlands kriterier, i förhållande till vad SNF kunde kon8
statera på plats i Sidoarjo i Indonesien .
Mangrove
Kriterier:
- Det är inte tillåtet att ta bort eller förstöra mangrove för att anlägga eller utvidga dammar
(artikel D.1.1).
- Odlingarna kan endast certifieras om det tidigare mangroveområdet inte utgör mer än 50
procent av ytan. Dammar på tidigare mangroveområde ska enligt kriterierna återbeskogas till
minst 50 procent inom högst fem års tid. Räkorna kan inte miljömärkas innan återbeskogningen är slutförd (artikel D 1.2.).
De existerande dammarna i Sidoarjodeltat på östra Java täcker 15 000 hektar varav 2 500 hek9
tar är certifierade av Naturland . När dessa dammar anlagts över årens lopp fram till idag har
det förorsakat en omfattande skövling av mangroveskog. I dag finns endast ett smalt bälte
mangrove utefter kusten samt enstaka träd utefter floder och kanaler, motsvarande 1-5 pro10
cent av den ursprungliga mangroven. Något återbeskogningsprogram i enlighet med kriteriet
(D 1.2) fanns inte.
Studien visar således att kriterierna D1.1. och D.1.2 ej efterlevs.
6
När SNF vände sig till Coop Kontakt i samband med lanseringen för att få veta vilka kriterier man hade för de ”ekologiska räkorna”, hänvisades till Coops miljöchef, som hänvisade till Naturland, som hänvisade till Alter Trade Japan, som
hänvisade till Naturland...
7
Certified Organic, Standards for Organic Aquaculture, Naturland, 12/2002
8
Kriterierna i det följande är fritt översatta från den engelska versionen Certified Organic, Standards for Organic Aquaculture, Naturland, II/2000.
9
Intervju med Alter Trade Japan oktober 2003.
10
P. Rönnbäck, Critical Analysis of Certified Organic Shrimp Aquaculture in Sidoarjo, Indonesia, Dec 2003.
6
Att lura konsumenter och äventyra miljön
Efterlevnad av indonesisk lagstiftning om mangrove
För att certifiera odlingar i Indonesien kräver Naturland att det skall det finnas mangrove på
minst 200 meter mellan dammarna och kusten samt minst sju meter mellan dammarna och
11
floderna . Svenska Naturskyddsföreningens studie visar att det inte finns ett 200 meters brett
12
bälte utefter den aktuella kusten . Inte heller finns sju meter mangrove utefter floderna, ofta
finns ingen mangrove alls.
Naturlands kriterier uppfyller därför inte heller indonesisk lagstiftning, som kräver ett grönt
13
bälte på 380 meter utefter kusten och 200 meter utefter floder. Alter Trade Japan kände inte
14
till lagstiftningen
Plantering av mangrove på dammvallarna
Kriterium:
- För att stabilisera och främja det ekologiska systemet och den naturliga dynamiken i skall
50 procent av dammvallarna vara täckta med växtlighet (artikel D2.4).
Av Alter Trade Japans avtal med dammägarna framgår att det skall planteras ett mangroveträd eller annan inhemsk trädart på var sjunde meter på vallarna mellan dammarna. SNF:s
studie fann att odlarna hade mycket liten förståelse för vitsen med att plantera på mangroveträd på vallar, som de dessutom för inte så länge sedan hade tagit bort mangrove ifrån. Plantorna hade låg överlevnad och femtio procent av vallarna var inte täckta med mangrove. Projektet tillhandahåller inte plantor utan dessa måste hämtas från den lilla mangrove som finns
kvar vid kusten.
11
Naturland e. V Information to Consumers, April 2003
Enligt General Directorate of Fisheries i Sidoarjo är mangrovebältet mellan 40 och 200 meter. Enligt en organisation
[FPLP ] som arbetar med plantering av mangrove vid kusten är bältet mellan 10-15 meter, på någon enstaka plats är det
20 meter. Enligt en högt uppsatt person på lokala skogsmyndigheten finns ingen fin naturlig mangrove kvar vid Sidoarjokusten.
13
139 gånger skillnaden mellan högsta och lägsta tidvatten, Skogslagstiftning no 41, art 50, 1999.
14
Intervju med Alter Trade Japan vid SNF:s besök i Sidoarjo i oktober 2003.
12
7
Att lura konsumenter och äventyra miljön
Det bör påpekas att planteringen av mangrove på dammvallar knappast kan utgöra någon
ersättning för det som naturlig mangroveskog producerar, såsom fisk och skaldjur, för vilket
det behövs stora mangroveområden med naturligt tidvattenflöde. Inte heller skyddar de glesa
träden mot erosion. Det kan vara bra för att stabilisera vallarna men det kan aldrig ses som ett
projekt för återställande av mangrove.
Studierna på plats visar att femtio procent av vallarna inte är täckta av växtlighet, vilket gör
att kriterium D.2.4 ej efterlevs.
Negativ påverkan på omkringliggande vattenområden
Kriterium:
- Kvaliteten på utsläppsvattnet skall följas upp och kontrolleras månatligen (artikel D.2.1).
Alter Trade Japan har ingen sådan månatlig kontroll eller uppföljning av utsläppsvattnet.
Kriteriet (D 2.1) uppfylls således inte.
Kriterium:
- Adekvata åtgärder måste vidtas för att minimera utflödet av organiskt sediment och/eller
sedimentpartiklar, särskilt vid skörd. Organiskt sediment skall avlägsnas regelbundet från kanalerna och utnyttjas för lämpligt ändamål till exempel för gödsel på åkrar (artikel D.2.2).
Studien visar att det inte sker rening av utsläppsvattnet. En gång om året brukar huvuddelen av
sedimenten föras ut i de omkringliggande vattenområdena.
Kriteriet (D 2.2) uppfylls inte.
Produktion av räkyngel i kläckerier
Kriterium:
- Målet är att bli fullt oberoende av viltfångade larver och honor…följande deadline skall gälla (artikel D.3.2).
I de reviderade reglerna har deadline flyttats fram från januari 2002 till januari 2005 för introduktion av kravet på att använda ett certifierat kläckeri. Tanken är att det ska finnas ett certifierat kläckeri där larver skall kunna produceras i slutna system och där det generellt sett inte
skall få förekomma antibiotika och kemikalier. Något sådant finns dock ännu inte i Indonesien,
varför larverna kommer från vanliga kläckerier som använder sig av viltfångade honor, antibiotika och kemikalier. Svenska Naturskyddsföreningens bedömer att det är osannolikt att ett
sådant kläckeri kan startas före januari 2005. Enligt Naturlands regler kan dock räkorna ändå
certifieras som ekologiska, eftersom Naturland har en regel som säger att produkten bara behöver odlas under ekologiska förhållanden under 2/3 delar av livstiden. Systemet skickar falska
signaler till konsumenter. Räkorna har odlats ekologiskt och utan antibiotika – men endast
under 2/3-delar av livstiden.
På ett av de aktuella kläckerierna för certifiering som besöktes av SNF, påpekade personalen
att det var möjligt att avstå från antibiotika och en del kemikalier, men att dödligheten hos
räkynglen i så fall skulle öka från 40 procent till 80-85 procent på det aktuella kläckeriet. På
ett annat aktuellt kläckeri var man av uppfattningen att man inte kunde klara sig utan antibiotika och man avsåg fortsätta använda antibiotika utan att berätta det för Alter Trade Japan.
8
Att lura konsumenter och äventyra miljön
De regler som gäller för att ett kläckeri ska kunna certifieras uppfattades som mycket otydliga av personalen på ett kläckeri som SNF kontaktade. I listan på kemikalier som var tillåtna,
förbjudna respektive rubricerades under ”restriktiv användning” framgick till exempel inte vad
”restriktiv användning” innebar. Vidare angavs en och samma kemikalie som både tillåten och
förbjuden.
Kriteriet att ”rutinmässig eller profylaktisk medicinering inte är tillåten” (artikel D.3.4.2, II,
2000) har tagits bort i de reviderade reglerna varför det kan tolkas som att sådan medicinering
nu är tillåten.
Kriterium:
- . . . skonsamma icke stympande åtgärder för att framställa larver (artikel D.4.1).
Kriteriet tolkar SNF som att hög djuromsorg och god etik ska gälla vid framställning av larver. Att den levande honans ena öga alltid krossas i kläckerierna för att främja att äggen släpps
är inte förenligt med detta kriterium.
Utbildning
Kriterium:
- Anställda skall utbildas i de viktigaste principerna angående ekologiskt vattenbruk. Åtminstone en person som har kunskap om kriteriernas innehåll, skall ständigt finnas lätt tillgänglig
för varje odling (artikel D.10.1).
Det fanns inget sådant program för utbildning eller för information, vilket förklarar bristen på
kunskap hos odlarna om certifieringens syfte och innehåll.
Kriteriet D.10.1 efterlevs således ej.
Som tidigare nämnts ingår Alter Trade Japan ett avtal med varje dammägare över vilka kriterier som skall efterlevas. Detta avtal är hemligt och bönderna får också skriva under på att de
inte får avslöja avtalets innehåll för någon. Detta främjar givetvis inte kunskap och en öppen
dialog om kriteriernas innehåll och dess efterlevnad.
9
Att lura konsumenter och äventyra miljön
10
Att lura konsumenter och äventyra miljön
5. Coops marknadsföring av tigerräkor märkta av Naturland
SNF:s studier på plats har visat att många av Naturlands kriterier inte uppfylls i praktiken. Det
innebär således att Coop:s information till konsumenter blir missvisande. Än värre är dock att
Coops reklam för så kallade ”ekologiska räkor” ger en felaktig bild även om kriterierna skulle
15
ha uppfyllts.
Coop skriver bland annat att räkorna odlas på traditionellt sätt i 200-åriga dammar av småbönder organiserade i kooperativ, och att det ställs höga krav på social rättvisa och miljö. Av
budskapet kan köparen få uppfattningen att denne gör en god gärning för fattiga människor
och för miljön i ett utvecklingsland. Vidare framgår att tigerräkorna är noggrant kontrollerade
både så att de uppfyller regler för ekologisk produktion, att de håller en hög hygienisk kvalitet
och att antibiotika inte används. I det följande visar SNF att denna information är felaktig.
Coop skriver: ”De odlas i fiskbassänger som används i över 200 år. Dammarna är kringväxta av mangroveskog.”
Det kan inte uteslutas att det kan finnas enstaka platser där det funnits fiskdammar i 200 år.
Alter Trade Japan säger att många av dammarna har funnits i cirka 100 år eller i fyra generationer. SNF:s studie visar att många dammar endast är 10-30 år gamla och att en del dessutom
är helt nyanlagda. Dammarna såg också annorlunda ut innan man började odla tigerräkor,
med många mangroveträd i dammarna och på vallarna. Mer än hälften av dammens yta kunde
då vara täckt av mangrove. I dammarna fanns endast en liten andel räkor av olika arter som
kom in med tidvattnet. Idag planteras tigerräksyngel som köps från kläckerier ut i dammarna.
När tigerräkor började odlas i större skala under de senaste decennierna, togs mangroven bort.
Coops budskap förleder konsumenten att tro att räkorna odlas på ett traditionellt sett, vilket
alltså inte är fallet.
SNF konstaterar: Naturlandmärkta räkorna odlas inte i fiskbassänger som använts i över 200
år och dammarna är inte kringväxta av mangroveskog.
Coop skriver: ”Bevarandet av en rik och varierad biologisk mångfald ingår i konceptet.--Återinplantering av det viktiga mangroveträdet är ett bra exempel på åtgärder, som
bidrar till att skapa en långsiktigt uthållig produktion.”
SNF:s studier på plats har visat att kunskap och information om vikten att bevara biologisk
mångfald inte ingår i Alter Trade Japans koncept. Däremot ingår att plantera en mangroveplanta på var sjunde meter på vallarna mellan dammarna. Att plantera mangrove på vallar till
16
2 500 hektar av miljömärkta odlingar skulle kunna kräva upp till en miljon mangroveplantor .
Men det finns ingen plantskola att tillgå. Alter Trade Japan har varken uppskattat behovet av
antalet plantor eller haft något återplanteringsprojekt.
15
Citaten i avsnitt 5 är hämtade från baksidan på förpackningen för Scampi – ekologiskt odlade Tiderräkor , från Coops
Kampanjinfo vecka 10, 2003, Coop Konsum – Matglädje ”Ekologiska tigerräkor utan dålig eftersmak” 2003-02-25, samt
från Coop/Konsum veckoreklamblad (bl.a. v 38, 2003).
16
P. Rönnbäck, Critical Analysis of Certified Organic Shrimp Aquaculture in Sidoarjo, Indonesia, Dec 2003.
11
Att lura konsumenter och äventyra miljön
Således måste plantorna tas från den naturliga mangroven vid kusten eller från regeringens
17
återplanteringsprogram vid kusten, vilket kan skada och minska denna lilla rest av mangrove
som finns kvar. Vidare dör ofta plantorna på väg till dammarna eller sedan de planterats.
Som påtalats ovan hindrar inte certifieringen att dammar anläggs i nyligen nedhuggen mangroveskog. Coops information att ”En av grundbultarna i ekologisk räkodling är att inte exploatera mangroveskogen” strider mot detta. Coops påstående ”att våra ekologiska räkodlingar
inte exploaterar mangroveskogen” är uppenbart felaktigt. Därtill strider odlingarna, som visats
18
ovan, också mot lokal lagstiftning .
I kläckerierna dör många av ynglen av sjukdomar. Dessa sjuka yngel i vatten med kemikalier
och antibiotika släpps orenat ut i havet med okänd effekt på den biologiska mångfalden.
SNF konstaterar: Projektet bidrar inte till en rik och varierad mångfald och återplanteringen
bidrar inte heller till en uthållig produktion.
Coop skriver: ”Odlingarna bedrivs av småbönder som är organiserade i kooperativ.”
Ägarna av dammarna är framförallt rika indonesier från trakten. En normalstor odling har en
yta på tjugo hektar och kostar cirka 2 miljoner svenska kronor att köpa, vilket kan jämföras
med en indonesisk lärarlön på cirka 15 000 kronor om året. Ägarna av dammarna var inte
organiserade i kooperativ. Däremot äger en enda familj en tredjedel av alla Naturlandmärkta
odlingar.
SNF konstaterar: Dammarna ägs framförallt av rika indonesier som inte är organiserade i
kooperativ.
Coop skriver: ”Det ställs höga krav på social rättvisa. För odlarna och deras familjer skapar försäljningen av dessa räkor bättre levnadsvillkor.”
SNF:s studier visar att dammskötarna inte får lön av ägaren utan en del av skörden, som
många försöker sälja. Dammskötarna brukar låna pengar av ägaren för att betala tillbaka vid
skörd. Eftersom sjukdomsfrekvensen varit hög i odlingarna och skördarna minskat (särskilt
under år 2003) har detta i många fall inneburit att dammskötarna inte har kunnat betala tillbaka sin skuld. Därutöver skall dammskötaren få en bonus på cirka 50 öre per kilo (ägaren får
cirka 6 kr per kilo) för de certifierade räkorna av Alter Trade Japan. Eftersom det oftast finns
mellanhänder mellan ägaren och dammskötaren hamnar dock bonusen ofta hos mellanhänderna istället.
SNF konstaterar: Det ställs inte höga krav på social rättvisa. För de rika ägarna av dammarna skapar produktionen troligen bättre levnadsvillkor men det är mer osäkert om dammskötarna får det bättre.
17
18
Indonesiska regeringen har bistått till ett återplanteringsprogram motsvarande cirka 130 hektar.
Perda No 17 2003.
12
Att lura konsumenter och äventyra miljön
Coop skriver: ”Tillsammans med den japanska rättviseorganisationen Alter Trade Japan…
har Coop arbetat fram detta ekologiska alternativ.”
Det är svårt att se Alter Trade Japan som något annat än ett vinstdrivande företag. Bristen på
transparens är knappast förenlig med principer som bör styra en rättviseorganisation. Alter
Trade Japan hänvisar till att det är ”företagshemlighet” när SNF ber om kopior på regelverk
och avtal samt att få veta var odlingarna finns.
Att inte tillse att dammskötarna garanteras en skälig lön istället för del av skörd, rimmar dåligt med vad en rättviseorganisation torde kräva.
SNF konstaterar: Alter Trade Japan är ett japanskt företag och dess arbete uppfyller inte
grundläggande krav på social rättvisa.
Coop skriver: ”Räkorna håller sig friska och ingen antibiotika används.”
SNF:s studie på plats visar att räkornas sjukdomsfrekvens och mortalitet i odlingarna stadigt
har ökat. Enligt Alter Trade Japan har skördarna minskat med 40 procent under de senaste
åren. Enligt flera personer som SNF intervjuade har 2003 varit ett särdeles dåligt år med sjukdomar och små skördar.
Det kan finnas flera skäl till de små skördarna, såsom föroreningar, dålig kvalité på larverna
och dåliga väderförhållanden. Men den främsta orsaken är sjukdomar. Man kan således ifrågasätta uthålligheten av dessa odlingar på längre sikt.
Vid uppfödning av räkyngel används antibiotika. I de kläckerier som SNF besökte dör ändå
ungefär hälften av räkynglen av sjukdomar.
SNF konstaterar: Sjukdomsfrekvensen hos de odlade räkorna ökar stadigt. Antibiotika förekommer på kläckerierna.
Coop skriver: ”Tigerräkorna är noggrant kontrollerade, både så att de uppfyller regler
för ekologisk produktion och att de håller en hög hygienisk kvalité”. ”Kontrollorganen ...
har stränga krav på hur kontroll av ekologisk produktion ska göras ... så att de inte på
någon punkt i hanteringen blandas ihop med andra räkor.”
Som konstaterades i avsnitt 4 följs inte Naturlands kriterier och kontrollen fungerar inte tillräckligt bra. Studien visar dessutom att ägare av räkdammar exempelvis ”hjälper varandra”
genom att den som har ett certifikat på att odlingen är miljömärkt hjälper sina grannar som
inte har certifikat genom att blanda grannarnas räkor med sina egna. Alter Trade Japan uppgav
också att de har haft problem med att stora volymer certifierade och icke certifierade räkor
sammanblandats.
SNF konstaterar: Kriterierna följs inte. Produktionen är dåligt kontrollerad. Det förekommer
fusk som att certifierade räkor blandas med icke certifierade.
Coop skriver: ”Det ställs höga krav på miljö.”
SNF konstaterar: Som visats ovan i avsnitt 4 finns en lång rad problem och stora brister i
uppfyllandet av Naturlands kriterier vad gäller miljöfrågor, exempelvis planteringen av
mangroveplantor. Det går rimligen inte att tolka detta som att det ställs höga krav på miljö. I
så fall gör Coop en besynnerligt svag tolkning av ”höga krav på miljö”.
13
Att lura konsumenter och äventyra miljön
6. Svenska Naturskyddsföreningens syn på odlade räkor
och Coops agerande
Svenska Naturskyddsföreningen anser att miljömärkning är ett viktigt instrument för konsumenters möjlighet att välja ett miljömässigt, relativt sett, bra alternativ, så att de därmed kan
bidra till en hållbar utveckling. Även om miljömärkningssystem är relativa, finns i varje sammanhang en nedre gräns för hur skadlig en produkt eller produktion kan vara för att den ska
kunna miljömärkas. Möjligheten att utnyttja miljömärkning varierar således mellan olika produktkategorier och produktionsgrenar.
Odling av jätteräkor är ett synnerligen problematiskt område i sammanhanget. Svenska Naturskyddsföreningen avråder därför i dagsläget från miljömärkning av jätteräkor. KRAV i Sverige har också beslutat att inte utveckla kriterier för ekologiska räkor.
1. Ett första argument för SNF:s ståndpunkt är att industriella räkodlingar, och de studerade sk ekologiska odlingarna i Indonesien, är alltför dåliga ur ett miljöperspek19
tiv . Den historiska liksom den fortgående förvandlingen av mangrove till räkodlingar har resulterat i en kraftig minskning av arealen mangroveskog. Den stora ökningen av sjukdomar i många odlingar är allvarlig och leder till att dammar överges
och att mer mangroveskog avverkas för anläggning av nya dammar. Därutöver är
frågan om att i stor skala odla tigeräksyngel i slutna system inte löst, än mindre att
odla fram yngel utan antibiotika eller kemikalier.
2. Ett andra argument är att miljömärkta räkor endast kan utgöra högst någon procent
av den nuvarande konsumtionen av jätteräkor i världen. De miljömärkta räkorna
(från exempelvis Indonesien) odlas i så kallade extensiva system med låg produktivitet, vilket innebär att en ekologisk produktion som svarar mot efterfrågan skulle krä20
va en avsevärt mycket större yta för att producera samma mängd räkor . I det aktuella fallet står det dessutom klart att systemet för den ekologiska produktionen inte
förhindrar ytterligare avverkning av mangroveskogar. Tvärtom riskerar systemet att
stimulera en sådan negativ utveckling. Ökad ekologisk produktion skulle därmed
leda till att ännu mer mangroveskogar förstörs med svåra miljömässiga, sociala och
ekonomiska problem för lokalbefolkningen.
3. Ett tredje argument är att miljömärkning av jätteräkor riskerar att legitimera jätteräkor som en produkt och därmed leda till en ökad konsumtion av jätteräkor.
Mot den bakgrund som här redovisats – att Coop lovar mer än Naturlands kriterier kräver, att
Naturlands kriterier inte efterlevs eller kontrolleras tillräckligt bra, att odlingen bryter mot
indonesisk lag, samt att det allmänt finns problem med miljömärkning av jätteräkor – tar Coop
på sig ett stort ansvar när företaget saluför sk ekologiska jätteräkor.
Svenska Naturskyddsföreningen ser allvarligt på att Coop – i flera steg – har gått ut med en
felaktig information om de odlade räkorna från Indonesien. Än mer allvarligt är dock de miljömässiga och socioekonomiska problem som orsakas vid odlingen av de jätteräkor som Coop
säljer. Coops agerande riskerar också skada förtroendet för miljömärkning som sådan.
Svenska Naturskyddsföreningen kräver att räkorna märkta av Naturland tas bort ur Coops
sortiment. SNF anser att inga tropiska jätteräkor ska säljas i svenska butikskedjor.
19
P. Rönnbäck, Critical Analysis of Certified Organic Shrimp Aquaculture in Sidoarjo, Indonesia.
De miljömärkta räkorna i Indonesien ger cirka 100 kg/ha/år, de industriellt odlade räkorna ger mellan 1000 – 10 000
kg/ha/år.
20
14
Box 4625, 116 91 Stockholm
Tel. 08/702 65 00. Fax. 08/702 08 55.
E-post: [email protected] Webb: www.snf.se