Svenska Naturskyddsföreningen
Swedish Society for Nature Conservation
Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden
Telefon:+46-8-702 65 00
Telefax: +46-8-702 08 55
Hemsida: www.snf.se
E-mail: [email protected]
Ert dnr M2003/2623/Na
Vårt dnr 208/2003
KH
Miljödepartementet
Enheten för naturresurser
Förslag till miljökvalitetsmål för biologisk mångfald
Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, välkomnar Naturvårdsverkets förslag till ett 16:e
miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Rapporten är väl underbyggd och innehåller många
bra förslag, som nedan kommenteras mer i detalj. Ett särskilt miljömål om biologisk mångfald
kan innebära ytterligare förstärkning av arbetet med bevarande av den biologiska mångfalden.
Även om de flesta av de andra målen redan innehåller en hel del delmål om bevarande av
biologisk mångfald finns, som verket konstaterar i sin rapport, flera luckor i befintliga
miljömål som kan fyllas igen med ett 16:e miljömål. Ett särskilt miljömål om biologisk
mångfald lyfter ytterligare betydelsen av bevarandet av den biologiska mångfalden på alla
nivåer, gener, arter och ekosystem. Verkets grundliga genomgång och förslagen till delmål
visar också på behovet av en resursförstärkning när det gäller genomförandet. Sammantaget
anser därför SNF att ett nytt miljömål om biologisk mångfald är ett viktigt komplement till de
nuvarande 15 miljömålen.
Nytt miljökvalitetsmål för biologisk mångfald (sid 26)
SNF tillstyrker i huvudsak den föreslagna lydelsen. Vi vill dock föreslå att ordet ”värnas” i
andra meningen ersätts med ”säkerställs och utvecklas”. Motiveringen till detta är att ordet
”värnas” är vagt. ”Säkerställs” har definitivt en starkare klang. Genom att lägga till
”utvecklas” vill vi peka på att många livsmiljöer idag är starkt påverkade och utarmade och
behöver restaureras och i en del fall återskapas, något som tas upp senare i rapporten under
förslag till delmål. SNF anser dock att detta är en så viktig aspekt att den bör lyftas fram redan
i det övergripande målet.
Som en följd av detta förslag föreslår SNF att några tillägg görs i de punkter som följer efter
målformuleringen:
k) lägg till: ”och återskapas”
l) lägg till: ”Program utarbetas för bekämpning av redan introducerade främmande arter som
medför starkt negativa effekter på ekosystemen.” SNF vill påpeka att konventionen om
biologisk mångfald, artikel 8f, ålägger de fördragsslutande staterna att vidta sådana åtgärder.
IUCN pekar ut ”alien species” som ett av de allvarligaste hoten mot många inhemska arter.
Ett problem när det gäller bevarandet av den genetiska variationen är att formulera något som
kan uppnås och mätas. Överhuvudtaget är den aspekten relativt styvmoderligt behandlad i
verkets förslag, även om ett av delmålen handlar om genetisk variation.
SNF återkommer till detta nedan.
Postgiro 90 19 09-2
Bankgiro 165-5380 Organisationsnummer Nr 802002-4280
SNF tillstyrker att Naturvårdsverket ska ha fortsatt övergripande ansvar för miljömålsfrågan
naturmiljö samt ansvar för ett tillkommande 16:e miljömål.
Nya delmål (s 29)
SNF noterar att de sex föreslagna delmålen är av olika karaktär (för det femte finns ännu inte
någon formulering färdig). De tre första delmålen är konkreta åtgärdsmål, dvs förslag om
strategier, planer mm som ska tas fram, medan de två sista är konkreta resultatmål i naturen.
SNF anser det angeläget att delmålen så långt möjligt är mätbara mål som visar på resultat i
naturen. Därför är det mycket positivt att verket har strävat mot att formulera sådana delmål
så långt det är möjligt. De flesta av de befintliga delmålen under de andra femton miljömålen
är åtgärdsmål.
Delmål 1. Regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald
SNF tillstyrker verkets förslag. Vi bedömer att de föreslagna landskapsstrategierna kan bli
viktiga nya instrument i arbetet med att bevara biologisk mångfald. De kan spela en viktig roll
för att generationsmålen ska uppnås. Likaså anser vi att ekologiska landskapsplaner, som
redan används, är viktiga instrument. SNF vill dock ifrågasätta om inte tidsplanerna är väl
tilltagna med tanke på de mål som ska nås. Jämför t ex med delmål 4. Verkets förslag innebär
att verket själv först ska ta fram vägledningsdokument för arbete med strategierna. Detta
arbete ska vara klart 2007. Först därefter ska det egentliga arbetet med strategier kunna
påbörjas. Eftersom resultaten av landskapsstrategierna också ska ligga till grund för arbetet
med restaureringsplaner är det desto mer angeläget att arbetet kan påskyndas.
När det gäller de ekologiska landskapsplanerna anges i verkets rapport ett antal viktiga
aktörer, bl a ideella organisationer. SNF instämmer i att alla de uppräknade är viktiga men
saknar forskare bland de nämnda. Vi efterlyser också klarare direktiv om vem som ska vara
ansvarig. Detta är viktigt för att processen ska drivas målmedvetet enligt tidsplanen.
På s 31 diskuteras hur stora områden landskapsplanerna bör omfatta. SNF ifrågasätter om inte
500 ha för södra Sverige är i minsta laget om systemen ska vara funktionella.
På s 33 finns en lista över olika aktörers arbete inom ramen för de planerade strategierna. SNF
föreslår att det under punkten om väg- och banverksregionerna läggs till något om
”förbättringsåtgärder som minskar vägars och järnvägars barriäreffekter”.
Delmål 2. Restaurering av biotoper
SNF delar helt verkets uppfattning att detta är en viktig arbetsuppgift för att uppnå målen om
bevarande av den biologiska mångfalden. I princip stöder vi därför verkets förslag. Vi vill
dock föreslå några tillägg i formuleringen av delmålet. Dels bör ”restaurering” ersättas av
”restaurering och återskapande”, eftersom många viktiga biotoper har skadats så mycket eller
helt gått förlorade att det är fråga om att återskapa (alternativt nyskapa) biotoper. Detta gäller
stora delar av landet men kanske framför allt i södra Sveriges helåkersbygder samt i urbana
områden. Dels bör det tillkomma en formulering om skötsel. Verket påpekar på annat håll i
rapporten problemet med otillräcklig eller helt obefintlig skötsel av redan skyddade områden.
Det finns många belägg för att naturvärdena i vissa skyddade områden minskat på grund av
utebliven skötsel. Det handlar då om åtgärder för att gynna vissa arters överlevnad. Ett sådant
delmål finns under miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Skötselåtgärder för att bevara och
utveckla mångfalden behövs dock också i flera andra biotoper. SNF föreslår därför att
följande tillägg görs till detta delmål: ”Åtgärdsprogram tas fram för skötsel av redan
skyddade områden för att bibehålla eller återfå naturvärden som varit avgörande för beslutet
om skydd.”
2
SNF anser att det brådskar med åtgärder för restaurering och skötsel. Därför vill vi
understryka det som sägs i sista stycket under ”Genomförande och ansvariga”, nämligen att
åtgärder inte ska invänta åtgärdsprogrammet om kunskaperna redan är tillräckliga.
På s 34-35 ges en rad exempel på biotoper som utarmats genom olika typer av ingrepp. SNF
saknar de strömmande vattnen, vars naturliga ekosystem i mycket stor omfattning starkt
påverkats eller totalt spolierats av framför allt vattenkraftutbyggnaden. Visserligen behandlas
dessa ekosystem under miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag, men behovet av
restaurering av dessa miljöer borde tas upp även här. Det bör tydligt framgå att restaureringen
av vattendrag måste omfatta såväl åtgärder för tillräcklig vattenföring som åtgärder för att
restaurera och återskapa lekbottnar samt borttagande av hinder för vandringsfisk. En
förutsättning för vissa restaureringsåtgärder är att gamla vattendomar omprövas.
Likaså saknar vi konkreta förslag när det gäller den marina miljön. I sista stycket på s 35
berörs grunda havsvikar. SNF anser att det borde finnas ett åtgärdsmål om restaurering av
grunda havsvikar. Något sådant mål finns inte heller under miljömålet ”Hav i balans samt
levande kust och skärgård”.
Delmål 3. Nationell vägledning för bevarande av geografisk och genetisk variation.
SNF anser att bevarandet av den genetiska variationen är en synnerligen viktig fråga som ofta
kommit i skymundan, kanske på grund av att det är svårt att formulera mätbara mål samt svårt
följa och utvärdera. Som naturvårdsverket påpekar behövs dock mer kunskap på detta
område, varför SNF tillstyrker förstärkta forskningsinsatser. Det föreslagna delmålet synes
vara ett viktigt steg i rätt riktning för att uppmärksamma behovet av att skydda den genetiska
variationen.
Delmål 4. Skydd av hotade arter
SNF ställer sig frågande till hur målet egentligen är tänkt. Om det verkligen är andelen av de
bedömda arterna som klassas som hotade som ska minska med 30% kan det innebära att
antalet inte minskar alls. Frågan är då om man kan tala om en reell förbättring av hotstatusen.
Ett annat mål att sträva efter skulle kunna vara att ingen ny art skulle behöva klassas som
hotad av åtgärder som människan kan styra över. SNF vill därför föreslå ett tillägg till
delmålet med följande lydelse: ”Ingen ny art ska behöva klassas som hotad på grund av
mänskliga aktiviteter eller verksamheter”. Utöver artinriktade åtgärdsprogram krävs många
andra åtgärder inom olika områden, som omfattas av redan befintliga delmål. Inte minst gäller
detta skogslandskapet, där utvecklingen av allt att döma går åt fel håll. Skyddet för
förekomster av hotade arter skulle behöva förstärkas. SNF:s riksstämma 2002 biföll en
motion om ett generellt skydd för kända förekomster av hotade arter.
Det kan synas vara ett ambitiöst mål att reducera andelen/antalet hotade arter med 30% med
tanke på att utvecklingen hittills har gått snabbt i motsatt riktning och inte mycket talar för att
antalet hotade arter kommer att vara mindre på den lista som kommer år 2005, snarare
kommer ytterligare ökning att ha skett. Tyvärr måste konstateras att målet med dagens
resurser knappast är realistiskt. SNF vill dock tillstyrka målet med ovanstående tillägg och
avser att verka för ökade resurser för arbetet.
5. Främmande arter
Det är viktigt att ett delmål kan formuleras på detta område. SNF har ovan påpekat de
åtaganden Sverige har enligt mångfaldskonventionen. Åtgärdsprogram för en bekämpning av
främmande arter som har en starkt negativ inverkan på inhemska ekosystem måste tas fram.
3
6. Förvaltning av viltstammar
SNF instämmer i intentionerna med detta delmål men anser att formuleringen är för oprecis.
Det är inte möjligt att utvärdera med nuvarande formulering: ”lämpliga för samhället som
helhet”. Vi har inget fullständigt förslag till ny formulering men anser att det bl a ska ingå en
tydlig skrivning om föryngringen av lövträd, som idag på många håll är näst intill obefintlig.
När det gäller genomförande och ansvariga föreslår föreningen att även de ideella
naturvårdsorganisationerna bör ges möjlighet delta i samråd kring nytt viltförvaltningssystem
och nationell viltövervakning. Det vore också rimligt att naturvårdsorganisationerna fick
ökade bidrag för sitt arbete med faunavård, information mm i likhet med
jägarorganisationerna. Idag utgår sammanlagt drygt 45 miljoner kr i bidrag till de bägge
jägarorganisationerna ur Viltvårdsfonden till verksamhet för viltvård. SNF får som enda
naturvårdsorganisation mindre än 1% av jägarnas bidrag.
Viktiga förutsättningar att nå målen (s 40)
SNF anser att Naturvårdsverket här har lyft fram många viktiga aspekter, bl a ökad
informations- och folkbildningsverksamhet, skolans roll, betydelsen av utevistelse och
utomhuspedagogik och inte minst kommunernas roll. Där borde även betydelsen av
samverkan med andra lokala aktörer, t ex SNF:s kretsar, påpekas.
Övriga förslag (s 43)
Rovdjursmålen
SNF tillstyrker att målen för rovdjurspolitiken som riksdagen lagt fast tas in som ett sjunde
delmål under det övergripande miljömålet om biologisk mångfald.
Förstärkning av befintliga miljökvalitetsmål
SNF tillstyrker i huvudsak verkets förslag under denna punkt. Inte minst vill SNF understryka
mycket av vad som sägs om de marina miljöerna. Behovet av fler marina skyddsområden har
SNF påpekat många gånger. Flera olika internationella fora har betonat detta. Bland annat har
de två senaste IUCN-kongresserna antagit rekommendationer om behovet av skyddet för
marina områden påskyndas. Vid den senaste världskongressen i Amman år 2000 antogs en
rekommendation om marina skyddade områden i Östersjön, där alla stater runt Östersjön
uppmanas att skyndsamt genomföra skydd för de 62 områden som pekas ut i en HELCOMrekommendation från 1994. Därutöver vill SNF poängtera behovet av flera områden med
olika grader av förbud mot fiske eller vissa fiskemetoder liksom behovet av att skydda flera
utsjöområden.
SNF:s nyligen antagna havspolicy bifogas.
Under rubriken ”skador och störningar på djurarter under fortplantningstid” saknar SNF en
skrivning om störningar på vildlekande lax och flera vår- och sommarlekande arter som
t ex mal, asp och flodnejonöga. Samtliga dessa arter har fått sina lekbiotoper förstörda i
många vatten.
Internationellt utvecklingssamarbete
SNF instämmer i verkets föreslagna skrivningar men vill ytterligare betona två globala
aspekter. För det första ser vi att konsumtionsmönster i olika länder kan ha stor betydelse – på
gott och ont - för biodiversitet och produktionssystem i Syd. Vi ser också rätten att tillgå och
skydda biologisk mångfald som central för global utveckling och fattigdomsbekämpning.
Vi föreslår därför följande text läggs till i kapitlet.
4
”Konsumtionsmönster i olika länder kan utgöra ett hot mot tillgång till och uthålligt nyttjande
av biodiversitet och produktionssystem i fattiga länder. Sverige bör ta ett större ansvar än idag
för att mildra skadliga effekter och stimulera positiva effekter av konsumtion, till exempel
genom att främja en ökad konsumentmedvetenhet genom upplysning.
Människor i många länder har inte självklart rätt att skydda och bruka den lokala
biodiversiteten. Internationella handelsavtal och patenteringssytem utgör hot mot en sådan
rättighet och därmed mot basen för människors försörjning. Sverige bör verka för att stärka
lokala rättigheter att skydda och bruka biodiversiteten.
En viktig del av Sveriges politik för en global utveckling är integration mellan olika
politikområden. Som en del av denna skall Sverige verka för att internationella
miljökonventioner och andra medel för att skydda biodiversiteten beaktas och till fullo
respekteras i handelsavtal och andra internationella överenskommelser.”
Kunskaps- och forskningsbehov
SNF avstår från att kommentera detta avsnitt i detalj men tillstyrker ökade insatser för att
förbättra kunskapsunderlaget.
Stockholm den 4 mars 2004
SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN
Mikael Karlsson
Ordförande
Klas Hjelm
Naturvårdschef
5
