Var skall
maten produceras?
av Eva Hessel, HS Halland
Matens väg från jord och hav till bord
och tallrik påverkar ekologisk, ekonomisk och social utveckling, där aktörer i
hela världen deltar på olika villkor. Det
svenska landskapet växer igen om mer
och mer av utbudet i handeln kommer
att vara importerad mat som döljs under egna varumärken.
Har vi en chans att påverka vår egen närmiljö?
Matens belastning varierar beroende på pro­
duktion, transporter och konsumtion.
Maten står för 20% av Sveriges totala en­
ergianvändning. Varje svensk konsumerar ca
50 ton mat och dryck under sin livstid (men vi
tvingas producera 70 ton pga allt svinn i livs­
medelskedjan). Genom svenska hushåll ström­
mar mängder av energi och material. I snitt är
flödet för en person under ett år: mat 450 kg,
vatten 70 000 liter, hushållssopor 200 kg, av­
lopp 140 000 liter. Hushållen i Sverige bidrar
till 60% av metallutsläppen, 40% av utsläppen
av organiska miljögifter och upp emot 50% av
övergödande fosfor och kväveutsläpp.
Produktion av vatten och mat är energi­
krävande. Utan jord - ingen mat! Utan fisk inget fiske! Hållbart fiske och hållbart jordbruk
är avgörande för framtiden.
Världen finns mitt ibland oss
Den kyckling som ingår i färdigrätter är ofta
från Thailand. Nötkött är ibland från Brasilien
och Argentina. Transporter ger stora utsläpp
och är svårare att försvara än de utsläpp som
sker i produktionen av råvarorna. Livsmedels­
kedjan står för omkring 1/5 av den totala energi­
användningen i Sverige. Det motsvarar 35-40
34
Konsument
TWh/år. Närmare 20% av dessa används till
transporter. I ekologimärkningen ingår inte
ener­gi och transporter.
Växthusgasutsläppen
Det dagliga miljöutrymmet för utsläpp av
växthusgas för mat uppskattas till max 2 kg
koldioxid­ekvivalenter per person. För närva­
rande släpper vi ut ca 7 kg. En fjärdedel av
dessa drygt sju kg används för livsmedel, vilket
blir knappt 2 kg. (Carlsson-Kanyama 1998).
Se även artikel sid 22.
MenuTool är ett interaktivt verktyg för dig
som vill veta mer om hur maten påverkar
hälsan och miljön. I MenuTool kan du se hur
mycket energi som gått åt för att producera
livsmedlen i en måltid och hur stora utsläpp
av växthusgaser det fört med sig. Läs mer på
www.menutool.se
Hur äter man miljövänligt?
§ Bönor, rotfrukter och potatis är energisnåla
råvaror.
§ Ost, kött, fisk och räkor är energikrävande
råvaror.
Titta mer noggrannt efter var och hur maten är
producerad och välj lokal mat. Fråga efter var
maten kommer ifrån när du handlar och äter
ute. Ät frukt och grönsaker efter säsong. Då har
vi en chans att påverka vår egen närmiljö?
Bättre märkning!
Den som letar efter mat som tillverkats i Sve­
rige av svenska råvaror får det svårt. Ännu svå­
rare är det att hitta lokal halländsk mat. Infor­
mationen på förpackningen ger sällan tydliga
svar. Tillverkarna borde förbättra sig markant!
Brittisk miljöoffensiv
Köper man en gurka, bulle, soppa eller ett paket
fryst fisk, hos brittiska matjätten Tesco, får man
från och med nu veta hur mycket produkten be­
lastat miljön. De har märkt sina 70 000 produk­
ter med information om transporter, gödning
med konstgödsel och en rad andra faktorer som
belastar miljön. På så sätt får konsumenterna
en guide till miljövänliga val. De svenska mat­
kedjorna ICA, COOP och Axfood väljer att
inte hänga på den brittiska miljö­offensiven. I
alla fall inte ännu.
Vad är en ”food mile”?
Det är hur långt maten transporteras från går­
den till tillverkaren, sedan från tillverkaren
till affären och till slut från affären hem till
konsumenten. Det inkluderar transport inom
landet såväl som mellan länder. I England ge­
nomför man en ”Food miles”- kampanj för att
man anser att det är dåligt för miljön, dåligt för
fräschheten, dåligt för matsäkerheten, och då­
ligt för spårbarheten att ta in mat från alla hörn
av världen. 80% av befolkningen skulle köpa
lokal mat om det fanns ett tydligt märke som
talar om att det är lokalt.
Man har även konstaterat att
• lokal mat för £10 leder till £25.90 som går
tillbaka till den lokala ekonomin.
Tomater! Visste du
att ett kilo växthusodlade tomater
kräver upp till 30
gånger mer energi
än ett kilo morötter
som odlas direkt på
åkern?
• £10 spenderade på supermarket leder bara till
£14 som går tillbaka till den lokala ekono­
min.
• Om varje person, turist och företag använde
1% av sina inköp till lokal mat, så skulle det
tillför extra £1 million till den lokala ekono­
min varje vecka.
Coop satsar på svenskt griskött
Coop och Sveriges Grisproducenter satsar på
en gemensam kampanj för att marknadsföra
svenskt griskött. Kampanjen ska inte bara peka
på kvaliteten på produkten, utan även kvalite­
ten på produktionen.
Naturbruksgymnasierna vill köpa mer sven­
ska­­ råvaror. Landets naturbruksgymnasier för­­­­
söker i möjligaste mån att köpa in svenska
livs­medel till sina skolrestauranger. De lyckas
relativt bra att leva upp till dessa ambitioner
– men inte fullt ut. Ramavtal och centrala upp­
handlingar kan ibland vara begränsande. Hade
de som är ansvariga för inköpen helt fria hän­
der skulle de enbart köpa in svenska livsmedel
– allra helst lokalproducerat. Det visar en kart­
läggning av landets naturbruksgymnasier som
Min Mat låtit genomföra.
Konsument
35
