RELIGION/LIVSÅSKÅDNING FYSIK •Etik: mathjälp, utvecklingshjälp, välgörenhet, matsäkerhet, svält •Produktionsdjur, djur i olika religioner •Mat och högtider, mat och andra traditioner •Matrelaterade ritualer i olika religioner •Religioners kost •Hur syns maten i olika länder, kulturer och •Energi •Energi förbrukad till mattillredning och matproduktion •Teknologi, tillämpningar •Yrken Besök till exempel Världshälsoorganisationens Food Safety-sida och sök information där kring matsäkerhetsrelaterade teman.(K1, K4, K5, K7) Räkna energihalten för mellanmålet och ta reda på hur energi kan förbrukas genom motion. Använd en gren som är bekant för dig (t.ex. simning, fotboll eller dans). (K1, K3, K4) religioner – förenar eller skiljer den? SPRÅK • Matbloggar • Recept: • • hörförståelse och läsning Att göra upp en inköpslista eller en meny Att besöka en restaurang IDROTT •Betydelsen av en hälsosam och mångsidig kost •Betydelsen av motion och mellanmål för att orka i vardagen •Balansen mellan energiintag och –förbrukning •En motionärs kost •Åskådliggörande: t.ex. under en promenad på en halvtimme förbrukas ungefär samma mängd energi som ett äpple har BIOLOGI •Livsmedelshygien (mikrobiologi) •Lantbruk, Lantgårdsbesök •Produktionsdjur •Genmanipulering i matproduktionen •Reklamanalyser, ekologisk och vanlig •Naturprodukter, växter om lämpar sig som mat •Klimatförändring Sinnen och känslotillstånd: Tänk på musik som du gillar. Hurdana känslor och minnen väcker musiken? Skapar mat likadana känslor? MUSIK •Måltidssångstraditionen •Landskapens rika sång- och matkultur •Musik som stämningsskapare •Musik och mat i olika länders kulturer •Högtider och fester: sånger och mat HISTORIA OCH SAMHÄLLSLÄRA •Svält, mattrygghet •Yrken •Matpolitiken i Finland och i andra länder •Förändringar i samhället och mat •Matens sociala perspektiv •Idéer för en självständighetsdagsbakelse •Maten inom olika kulturer •Förändring i matkedjan Reflektera under en skogsutflykt över vilken mat man fick från skogen under jägar-samlarkulturens tid. Datera olika skördeperioder för olika klimatzoner och fundera över hur man har utnyttjat skördarna i olika delar av världen. Här är det också lämpligt att diskutera förändringar inom lantbruket både ur geografisk och historisk synvinkel. (K1, K2, K3, K4, K5, K6, K7) GEOGRAFI •Skördeperioder •Vad odlas i Europa? Vad odlas i andra delar av världen? •Maten i olika länder och religioner •Mjölkens väg, matens rutt V A D Idéer för integrering: matfostran i grundskoleutbildningen MODERSMÅL OCH LITTERATUR •Maten i litteraturen •Recepttexter •Maten i olika kulturer •En debatt, ett inlägg eller en insändare med mat som tema •Matminnen MATEMATIK KEMI •Att göra upp en budget – Månadens matinköp •Matens färd •Tidshantering •Receptomvandlingar •Matens energiinnehåll •Att dela på räkningen vid restaurangbesök MILJÖLÄRA •Kemiska föreningar i mat •Tillsatsämnen •Gödningsmedel •Vitaminer, näringsämnen och tillsatsämnen •Gluten, reaktioner som sker vid tillredning av mat •Klassificering av matens egenskaper •Matproduktionens inverkan på miljön •Naturprodukter, växter som lämpar sig som mat •Växtodling, t.ex. ärtor eller spannmålsväxter •Matproduktion i närmiljön •Dricksvattnets ursprung •Jordmånens och klimatets lämplighet för matproduktion •Klassificering av matens egenskaper •Teknologi för tillredning och produktion av mat •Klimatförändring •Svinn Räkna ut vad degen räcker till och husets storlek, och rita mönster på matematiklektionen. Baka och sätt ihop huset på lektionen i huslig ekonomi. Sök på nätet tillsatsämnen och näringsämnen och sätt er in i deras kemiska struktur och beteende i organismen. Undersöka hur matsalt löser sig i vatten och reflektera över hur saltet beter sig på cellnivå. Planera, utarbeta och beräkna hållbarhetsvärden hos bruksföremål och textilier som används i det dagliga livet. HUSLIG EKONOMI HÄLSOLÄRA SLÖJD/HANDARBETE y z x Skapa en matblogg ensam eller tillsammans! Hitta ett intressant tema. Skriv och illustrera. Svara på kommentarer. BILDKONST •Mat i målningar, foton eller teckningar •Bilder i matbloggar •Mat i bildkonsten, antingen i huvud- eller biroll •Planering av förpackningar •Livsmedelshygien •Portionsstorlekar •En restaurang på ett främmande språk •Återvinning, minskning av svinnet •Naturprodukter, växter som lämpar sig som mat •En fest i skolan som arrangeras av studerande som har huslig ekonomi som tillvalsämne •Hitta på en maträtt eller en bakelse för självständighetsdagen •Betydelsen av en mångsidig kost och en normal vikt •Matens sociala betydelse, mental hälsa •Energigivande födoämnen, vitaminer och mineralämnen •Information gällande näring, kritiskt läsande •Hälsosam och trygg mat •De vanligaste specialdieterna •Näring och hälsa •Portionsstorlekar •Borddukar, servetter och förkläden •Slevar, skärbrädor och knivar •Växtdelar som råvaror för måltidsrelaterade produkter •Återvinning av livsmedelsförpackningar: Slöjdarbeten av återvinningsmaterial Födoämnen som färgämnen Shoppingkassar • • Tipsen kan även utnyttjas i mångvetenskapliga lärområden, i skolors morgon- och eftermiddagsverksamhet och i klubbverksamhet.