Irans äldre historia I
Fram till den islamiska erövringen
©Helena Bani-Shoraka 2008
”Guennol Lioness” daterad till mellan 3000-2800 f.kr.
och den elamitiska epoken.
Inledning
•Indoeuropeiska stammar
•100000-40000 f.kr. grottboplatser i regionen,
neadnertalmänniskor
• c:a 8000 f.kr. byar med jordbruk och boskapsskötsel
•Elamitiska riket ( )ایالمc:a 3000 f.kr.- 600 f.kr.
• Huvudstad Susa ( –(شوشhärifrån styrdes handeln mellan
mesopotamien, Badakhshan (dagens Afghanistan) och
Indusdalen styrdes. Längs handelsvägarna växte städer
fram.
• språk elamitiska, okänt för oss idag. Under 3000 f.kr.
började skrift att användas, c:a 2000 f.kr. kom en form av
kilskrift att dominera.
Meder och perser
• Grannriken: Babylonien, Assyrien, sumeriska riket
• Elamiterna ansatte ofta - i konspiration med
Babylonierna – Assyrierna. Under det ny-assyriska riket
mellan 900 och 600 f.kr. lyckades assyrierna till sist
besegra elamiterna. De brände och plundrade Susa, och
strödde salt över all bördig mark i trakterna. En gång för
alla.
• I Assyriska annaler förekommer för första gången perser
och meder nämnda, som skattebetalare. Troligen kom
dessa iranska folk in i området redan under andra
årtusendet, men detta är ganska oklart.
Det mediska riket
()مادها
728-675 f.kr.
Källa: http://www.iranchamber.com/history/median/median.php
• Mederna var de första att grunda ett rike och anlade en
ny huvudstad: Ekbatana ( هگمتانه- )همدان
• Uppgifter om skriftspråk saknas.
• Bodde inte i städer, ansågs därför ej civiliserade av
grekiska historieskrivare
• I samarbete med babylonier gav man assyrierna
dödsstöten på 600-talet f.kr.
• Meder föregångare till kurder?
Det akemenidiska imperiet
()هخامنشیان
550-330 f.kr.
Källa: http://www.iranchamber.com/history/achaemenids/achaemenids.php
• Perserna levde parallellt med och styrdes av mederna i
form av en vasallstat
• Kurosh ( (کورشintog Ekbatana (559 f.kr.)
• Akemeniderna upptog den elamitiska härskartraditionen
och byggde på den redan befintliga förvaltningen (med
elamitiska anor)
• Ny huvudstad Susa, samt en ceremoniell huvudstad,
Persepolis ((پرسپولیس
• Zarathustra: Mithra, Ahura Mazda, Anahita
Kurosh den stores cylinder
En förkunnelse om segern över Babylon 539 f.kr. Den första skriften om
nationers rättigheter (etnisk, språklig och religiös jämställdhet). Återfunnen
i Babylon.
Källa: http://www.iranchamber.com/history/cyrus/cyrus_charter.php
• Hög tolerans mot andra
folk och deras tro
• lokala härskare fortsatte
att styra
• Storslagen arkitektur.
Dariush I (522-486 f.kr.)
efterlämnade en
inskription på en
klippvägg i Behistun i
sydvästra Iran.
• Inskriptionen är inhuggen
på tre olika språk:
elamitiska, babyloniska
och fornpersiska.
Alfabete – kilskrift
Källa: http://www.iranchamber.com/scripts/old_persian_cuneiform.php
Logogram
Källa: http://www.iranchamber.com/scripts/old_persian_cuneiform.php
http://www.iranchamber.com/history/darius/darius_inscription_naqshe_rostam.php
http://www.twip.org/image-middle-east-iran-naqsh-e-rustam-naqsh-e-rustam-sv-13967-12218.html
http://www.twip.org/image-middle-east-iran-naqsh-e-rustam-achaemenid-tombs-sv-13967-8848.html
dooroodiran.blogspot.com/2003/12/persian-hist...
dooroodiran.blogspot.com/2003/12/persian-hist...
dooroodiran.blogspot.com/2003/12/persian-hist...
dooroodiran.blogspot.com/2003/12/persian-hist...
dooroodiran.blogspot.com/2003/12/persian-hist...
dooroodiran.blogspot.com/2003/12/persian-hist...
• akemeniderna grundade 20 provinser styrda av persiska
guvernörer (satraper). en kejserlig lag upprätthölls
tillsammans med lokal jurisdiktion.
• Snart följde stora erövringar: mindre Asien ända bort till
Bosporen, Transoxanien, Indusdalen och Egypten.
• Komplicerat att kontrollera ett så enormt rike
• Under 490-talet f.kr. gjorde perserna ett misslyckat
försök att erövra Grekland. De förekom oroligheter både
i och konflikt med flera nybildade grekiska stadsstater.
• Återkommande revolter i Egypten, Babylonien, satraper
• Interna dynastiska strider
Källa: http://www.iranchamber.com/history/achaemenids/achaemenids.php
Den hellenistiska perioden
• Alexander den store
( )اسکندر کبیرledde den
grekisk-makedonska
hären mot perserriket
Slaget vid Issus
• Erövrade under 3-4 år det
akemenidiska riket
• Susa och Babylon gav
upp utan strid
• Persepolis brändes
Slaget vid Issus: en mosaik funnen
vid Pompei och som nu kan skådas i
Neapel på Museo Archeologico
Nazionale.
Alexander den stores imperium
• Den siste kungen, Dariush III, flydde österut där han ett
antal år senare mördades av en satrap
• Alexanders rike samma omfattning som akemenidernas
• Ett medvetet försök att återupprätta det akemenidiska
riket under makedonsk-grekisk-persisk ledning
• befintligt förvaltningssystem och hovceremonier övertogs
• Blandäktenskap uppmuntrades, dock motstånd i de egna
leden mot detta
• Alexander dog oväntat år 323 f.kr. i Babylon
• Riket saknade fortfarande fast form
• En general vid namn Seleukos tog makten i rikets östra
delar
• Han grundade det Seleukidiska riket
• Den nya huvudstaden Seleukia anlades vid Tigris.
Fungerade parallellt med Antiochia som centra
• Hellenismen assimileras i en
främre-orientalisk kulturform
Seleucus I, the Victorious,
312-280 f.kr.
• Det seleukidiska riket
utmärktes av löst sammansatta
provinser
• Två av dessa provinser kom
att slå sig fria: Baktrien (240
f.kr.) och Parthien (200 f.kr.)
http://www.iranchamber.com/history/seleucids/
seleucids.php
Det parthiska riket
()اشکانیان
171 f.kr.-224 e.kr.
Källa: http://www.iranchamber.com/history/parthians/parthians.php
• Från 250 f.kr och under ett sekel framöver frigjorde sig
partherna successivt från Seleucidernas styre
• Det parthiska riket etablerades slutligen år 171 f.kr.
• Ny huvudstad: Ktesifon ()تیسفون, när Seleukia
• Partherna var ett ryttarfolk besläktade med skyterna
• Partherna ärvde systemet med vasallstater från
seleukiderna
• Den regionala politiska kartan ser nu
också lite annorlunda ut:
- Västerifrån ständiga attacker från romare
- Ktesifon intogs flera gånger av romerska härar,
krigslyckan växlade
- Partherna tillsatte en armenisk kung över ett
angränsande område i nordväst (dagens östra Turkiet
och norra Irak), som buffertzon
Parthisk metallstaty, 100 e.kr.
Källa: www-scf.usc.edu/.../EventPics/part.JPG
Mithridates I of Parthia, 171-139 f.kr.
Källa: http://www.iranchamber.com/history/parthians/parthians.php
Parthisk bägare i form av en kronhjort
Förgyllt silver med inlagda ögon av glas
Daterad till c:a 50 f.kr. - 50 e.kr.
Källa: http://www.iranchamber.com/art/articles/art_of_parthians.php
• En självständig provins/vasallstat inom det parthiska
riket var Parsa, en lokal dynasti vid namn sasaniderna
( )ساسانیان, uppkallad efter grundaren Sasan.
• De lär enligt legenderna ha varit ättlingar till
akemeniderna
• Hyste stort missnöje med den religiösa dekadansen
• Partherna och sasaniderna: en organisk enhet och
fortsättning av det akemenidiska riket?
Det sasanidiska imperiet
()ساسانیان
(224-642 e.kr.)
Källa: http://www.iranchamber.com/history/sassanids/sassanids.php
• Ktesifon behölls som huvudstad
• Sonen Ardashir enade riket
http://www.iranchamber.com/history/sassanids/sassanids.php
• Införde en centraliserad förvaltning
- postväsendet
- vägnätet
• Skapade en stark armé
• Skarpa klasskillnader, kastsystem
• Kungen halvt gudomlig varelse
• Religionen formaliserad
• Zoroastrism statsreligion på 300-talet, en
totalitär teokratisk stat
- dualistisk prägel: Ahura Mazda vs. Ahriman
- Avesta
• Manikeism 200 e.kr.
• Mazdakism, 200 e.kr.
- Mazdak: den förste Bolsjeviken?
• Kristendomen från 100 e.kr. (nestorianer)
• Mithrakulten
En stenrelief vid Naqsh-e Rostam som visar Shapur I:s triumf över den
romerske konungen Valerian och Filip Araben
Källa: http://www.iranchamber.com/history/sassanids/sassanids.php
Medelpersiska (Pahlavi)
Skriften baserades på det arameiska alfabetet med riklig förekomst av
ideogram.
Källa: http://www.iranchamber.com/scripts/pahlavi_script.php
Det sasanidiska rikets sönderfall
• Under 200- och 300-talen e.kr. fördes ständiga krig mot
romare i väster och kushaner (senare heftaliter) i öster.
• Under 379-531 e.kr. dominerades det mesta av inre
stridigheter, tronföljdsstrider, Östrom i väst och heftaliter i
öst.
• sasanidernas sista guldåldern i slutet av 500-talet (539579) under Khosrou Anushirvans ( (خسرو انوشیروانstyre
• Den siste sasanidiske kungen, Yazdgerd III ((یزدگرد,
besegrades runt 637 e.kr. Han flydde österut och
mördades till sist i Marv 651.
Arabernas invasion av Iran
• Slaget vid Qadisiya 637 e.kr. – sasanidernas definitiva
fall.
• Mellan 640 och 650 e.kr. erövrades hela det iranska
området
• Dispyten om efterträdare till profeten Mohammad –
blodsband eller trostjänare?
• Det första kalifatet: Umayyaderna
•
Hur mottogs araberna i de iranska regionerna?
Arabernas erövringar i slutet av
600-talet e.kr.
Kalifatets expansion under profeten Mohammad 622-632, under de första efterträdarna
632-661, och under Umayydaderna.
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Age-of-caliphs.png
Sammanfattning av riken och
imperier
• Elamitiska riket (Susa) 3000 f.kr – 600 f.kr.
• Mediska riket (Ekbatan) 600 f.kr. – 500 f.kr.
• Akemenidiska riket (Susa & Persepolis) 550 f.kr. – 330 f.kr.
• Seleuciduska riket (Seleukia & Antiochia) 330 f.kr. – 171 f.kr.
• Partiska riket (Ktesifon) 171 f.kr. – 226 e.kr.
• Sasanidiska riket (Ktesifon & Persepolis) 226-642 e.kr.
• Den arabiska invasionen 642 e.kr. -
