1
2015-01-01
Genomförandeplan av insats Samverkan för bättre hälsa
(psykisk ohälsa)
Bakgrund
Den svenska välfärden är bland de högsta i världen och folkhälsan har avsevärt förbättrats
med undantag av den psykiska hälsan. Att främja bättre psykisk hälsa och motverka den
ökande psykiska ohälsan är utifrån ett folkhälsoperspektiv en av sociala välfärdens största
utmaningar. Förutom ett stort mänskligt lidande för den som drabbas av psykisk ohälsa och
sjukdom, och deras närstående, får det också långsiktigt mycket negativa effekter på hela
välfärdssamhället.
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. Enligt kommunernas inventering
saknar hälften av alla personer som har psykisk funktionsnedsättning helt sysselsättning och
ännu fler står utanför arbetsmarknaden. För att vi ska kunna stödja dessa personer och
bättre utnyttja våra gemensamma resurser är samverkan mellan olika aktörer nödvändig.
Samtidigt är brukarnas erfarenheter och kunskaper ofta outnyttjade.
Psykisk ohälsa utgör för många barn och ungdomar ett hinder för att uppnå goda resultat i
grundskolan, bli antagna till och /eller fullfölja gymnasieutbildningen. Detta leder i sin tur att
det är svårt att ta sig in på arbetsmarknadenoch få ett arbete för att bli självförsörjande.
Risken för arbetslöshet och utanförskap är överhängande stor.
Finsam Mittskåne arbetar utifrån ett Salutogent förhållningssätt och menar att psykisk
HÄLSA handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de
kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att de har förmåga
att hantera livets vanliga motgångar.
Statistik
Psykisk ohälsa i sin vidaste mening är vanligt förekommande i befolkningen. Baserat på
resultat från olika enkätundersökningar har uppskattningsvis 20–40 procent av befolkningen
någon form av psykisk ohälsa. Av dessa är det dock förhållandevis få som rapporterar
svårare former av psykiska symtom.Fem till tio procent i befolkningen uppskattas lida av en
så allvarligpsykisk ohälsa att de behöver psykiatrisk behandling. Vid Socialstyrelsen
inrapporteras uppgifter om psykiatriska diagnoser inom specialiserad öppenvård eller
2
slutenvård, det vill säga uppgifter om psykisk ohälsa som vården bedömer var en sjukdom.
Det finns dock personer som, trots att de mår så pass psykiskt dåligt att de skulle behöva
behandling, aldrig söker hjälp. Det finns också personer som kommer i kontakt med vården
utan att deras psykiska problem blir upptäckta. Det är alltså svårt att exakt uppskatta hur
många som lider av psykisk ohälsa, oavsett om det gäller barn eller vuxna.
Kartläggning 2014
Syfte med en kartläggning var att beskriva antalet personer inom Finsam MittSkånes
upptagningsområde som har psykisk ohälsa med en arbetspotential och som har kontakt
med någon av Finsams parter; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och
kommunerna Eslöv, Hörby och Höör. Vidare, att belysa samverkan mellan myndigheterna
och ge förslag på åtgärder för att förbättra samverkan.
Kartläggningen tog sin utgångspunkt i ett möte 2014-06-03 som arrangerades av Finsam
MittSkåne där de olika myndigheterna (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region
Skåne och kommunerna Eslöv, Hörby och Höör) presenterade sina insatser gällande
personer med ”psykisk hälsa med en arbetsförmåga”.
Intervjuer med tre fokusgrupper genomfördes med chefer, handläggare och
brukarorganisationer under augusti/september 2014. Varje fokusgruppintervju pågick under
tre timmar.
Arbetet presenterades sedan för myndigheterna vid ett återkopplingstillfälle i storgrupp
2014-10-17 då en övergripande sammanställning presenterades från de tre
fokusgruppsintervjuerna.
Logistik, ekonomi samt olika regelverk och kulturer anses vara försvårade omständigheter
för en bra samverkan.
Kartläggningen har inte kunnat visa på hur många personer det finns som har psykisk ohälsa
i MittSkåne då det finns olika definitioner på vad psykisk ohälsa är. Forskarna
rekommenderar Finsam MittSkåne att göra en inventering hos alla myndigheterna och
använda Socialstyrelsens framtagna material för detta. Förslag ges också att tillsätta en
samordnare vars uppgift bland annat blir att genomföra inventeringen och skapa bättre
förutsättningar för samverkan.
Rapporten presenteras för förbundets styrelse 2014-12-18 både muntligt och skriftligt.
3
Behovsgrupp
Sammantaget kan vi med en förenklad beskrivning också dela upp den stora målgruppen
personer med psykisk ohälsa, sjukdom och/funktionsnedsättning i följande kategorier;
Personer med
1. upplevd psykisk ohälsa utan att en psykiatrisk diagnos kan konstateras
2. en psykiatrisk diagnos eller med samsjuklighet av flera diagnoser och som inte tillhör
målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning
3. en psykiatrisk diagnos eller med samsjuklighet av flera diagnoser och som tillhör
målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning.
Syfte
Syftet med insatsen är att identifiera och utveckla samverkansstrukturer som stödjer
personer med psykisk ohälsa att komma vidare till lönearbete eller studier.
Insatsen ska leda till långsiktig förändring på både struktur- och individnivå, både vad avser
samverkan med andra aktörer och internt arbete.
Mål
Kortsiktigt
Genom samverkan hjälpa individen att finna vägar in i samhället till egenförsörjning
Om man inte kan lönearbeta, få stöd till insatser hos rätt myndigheter/aktör
Synliggöra grupper som idag inte är kända för att ge möjlighet till rehabilitering
Genom inventering visa på det sammanhang som individen befinner sig i, för att
identifiera vilka aktörer som är/behöver bli aktuella och behöver samverkan
Genom att prova nytt arbetsätt kring personer med psykisk ohälsa blir verksamheter
effektivare, får minskade väntetider, bättre resursanvändning och minskat mänskligt
lidande
Långsiktigt
Skapa förutsättningar för hållbara och samordnade insatser
Myndigheterna har bättre överblick om behovsgruppen och deras behov genom att
det görs årliga inventeringar i respektive myndighet.
Att myndigheterna ger rätt stöd till rätt individ vid rätt tidpunkt.
4
Aktiviteter
Med aktiviteter menas olika planerade åtgärder och delprocesser som ska
prövas.
Inventering
En inventering bör göras för att berörda myndigheter i samverkan ska få en uppfattning om
målgruppens storlek. Vidare är det av vikt att få en övergripande kunskap om personernas
levnadsförhållanden samt en översikt över deras behov av insatser.
Inventeringen skapar en grund för utvecklad samverkan och kunskapen om målgruppens
behov blir en viktig förutsättning för att myndigheterna tillsammans ska kunna göra en
effektiv resursfördelning samt utveckla samverkansformer på både individnivå som på
verksamhetsnivå.
En behovsanpassad verksamhet ökar vidare förutsättningarna för en bättre hälsa och en
ökad möjlighet för personer med psykisk funktionsnedsättning att delta i samhällets
gemenskap och få en förbättrad livskvalite. Behovsanpassade verksamheter bidrar också till
att huvudmännens resurser används på ett optimalt sätt.
Socialstyrelsens inventeringsverktyg kan med fördel användas för att få denna övergripande
kunskap.
Teamsamverkan Eslöv
Teaminriktad samverkan för personer med neuropsykiatriska svårigheter i Eslövs kommun.
Erfarenheten inom kommunen är att unga vuxna med neuropsykiatriska
funktionsnedsättingar många gånger inte får det stöd de är berättigade till och att de
tenderar att falla mellan stolarna både inom kommunen men även i kontakt med andra
myndigheter.
Det finns därför ett stort behov av att skapa tätare och tydligare samverkan mellan dels olika
kommunala verksamheter och dels kommunala verksamheter och andra aktörer.
Modellen som önskas utgå ifrån är hur man arbetar i Närvårdsteamet för neurppsykiatriska
funktionsnedsättningar i Uppsala kommun med stöd av landstinget.
Målet med insatsen är:
Personer med neuropsykiatriska svårigheter ska ha det anpassades stöd de behöver i
sin vardag, såväl i hemmet, socialt och på arbetsmarknaden.
5
Individerna ska få ökad känsla av sammanhand (KASAM).
Verksamheterna ska ha ökad kunskap om varandras verksamheter och tydliggöra
sina respektive roller för förvättrad samverkan
Verksamheternas medarbetare ska ha ökad kunskap om neuropsykiatriska
svårigheter, bemötande och stöd till målgruppen.
Samverkan sker i första hand mellan verksamheternainom Eslövs kommun, Vård och Omsorg
och Arbete och Försörjning.
Arbete med 0-placerade
Individer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och som av olika anledningar
inte har rätt till sjukpenning, denna grupp kallas nollplacerade, har hamnat utanför
samhällets system, både statistiskt och för att få den rehabilitering de är berättigade till. Det
beror på att olika myndigheter har olika fokus på vilka de ska identifiera.
Socialstyrelsens ”Öppna jämförelser” för 2012 visar att av de vuxna som fick ekonomiskt
bistånd hade 13,1% arbetshinder med någon form av sjukdom eller ohälsa.
I Halmstad har Socialförvaltningen, Försäkringskassan och vården arbetat tillsammans i en
insats som heter ”På rätt väg för nollplacerade”. I samordningsförbundet Uddevalla, Orust
och Färgelanda har de arbetat med samma grupp i ”Insats för personer utan SGI”. Båda har
arbetat fram bra modeller och processer som är mycket användbara.
Vi tänker pröva dessa modeller och metoder i en samverkan mellan Socialförvaltningen i
Hörby, Arbete och försörjning i Eslöv, berörda vårdcentraler och Försäkringskassan i Lund.
Vi har avsatt medel för del av tjänst hos Försäkringskassan för att försäkra oss om att det blir
möjligt att genomföra förändringar på lång sikt. Försäkringskassan har en nyckelroll i arbetet
med de 0 placerade och det är viktigt att det byggs ett team som kan skapa mallar och
rutiner för arbetet med denna behovsgrupp.
Förbundsstyrelsens mål med satsningen är att det skapas enhetliga riktlinjer och enhetligt
förhållningssätt på strukturell nivå när det gäller samverkan kring individer utan
sjukpenninggrundande inkomst som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom. Viktigt är
att alla personer får ett bra bemötande, tydlig information, en rättsäker behandling och en
sammanhållen planering med den enskildes behov i centrum.
6
Brief Intervention (team)
Hur skall primärvården i framtiden klara anstormningen av det psykosociala och psykologiska
behandlingsbehovet? Kan nya arbetssätt och metoder hjälpa vårdcentralerna att klara
uppdraget? Är brief intervention det exempel på nya arbetssätt som minskar arbetsbördor,
förkortar patienters väntetider, höjer vårdkvaliteten och sparar pengar?
En stor del av de patienter som söker hjälp inom svensk primärvård har symtom med oklar
medicinsk etiologi, där psykosociala faktorer bidrar till och upprätthåller symtombilden.
Arbetet med dessa patienter är ofta tidskrävande, vilket ökar arbetsbelastningen för
personalen på vårdcentralen med ökade väntetider och minskad tillgänglighet som följd. De
yrkesgrupper inom primärvården som arbetar med psykosocialt arbete tillämpar ofta samma
arbetsmodell som återfinns inom allmänpsykiatrisk öppenvård (skriftliga remisser,
diagnostiska bedömningar, 45-60 minuter långa samtal, längre kontakter) vilket minskar
tillgänglighet och skapar väntetider.
I den integrerade modellen (brief intervention) arbetar beteendevetaren/psykologen
konsultativt gentemot behandlande läkare, och ingår i tidsbegränsade, kollaborativa
behandlingar av alla patienter som behöver förändra sina beteendemönster oavsett
problembild. Patientkonsultationerna är begränsade i tid (15-30) min och antal (1-3 besök)
och äger rum på vårdcentralen, vanligen i samma rum som används för medicinska
konsultationer. Terapeuten kan med denna arbetsmodell träffa upp till 15 patienter
dagligen! Målet är att genom analys baserat på KBT hitta enkla genomförbara
beteendeförändringar som påverkar patientens psykosociala problematik och utforma en
plan för genomförande. I relevanta fall kan tidsbegränsade, behandlingar utföras som
komplement till medicinska åtgärder. I modellen ingår psykologen som en självklar del av
teamet och träffar oftast patienterna i anslutning till deras läkarbesök.
Detta är en möjlighet för den eller dem vårdcentraler i Eslöv, Höör och Hörby som under det att
insatsen pågår vill pröva att arbeta på ett annat sätt. Brief intervention är som sagt inte bara en
terapimetod utan handlar också om att;
öka läkares och sköterskers kompetens att bemöta och behandla psykisk ohälsa.
öka användbar kunskap om psykisk (o)hälsa hos läkare och sköterskor.
öka samarbetet och integrera de psykosociala insatserna på vårdcentralen.
öka tillgängligheten till psykosocial resurs
7
Logistik och samverkan
Enligt samtliga fokusgrupper som ingick i kartläggningen önskade man en uppstramning av
struktur och ramar gällande samverkansarbetet. För att uppnå god struktur behöver
logistiken hanteras på såväl individ- som verksamhetsnivå. Idag finns det stora svårigheter
att få till möten och samordning mellan myndigheterna. För att få den samverkan som är
önskvärt är det viktigt att vi med hjälp av bättre planering, tydlighet och teknik försöker hitta
nya vägar att mötas på. Vi måste också ta fram modeller och metoder så att myndigheterna
kan jobba tillsammans. Tots att det finns olika typer av avtal mellan myndigheterna fungerar
inte samordningen så som det var tänkt.
Det är extra viktigt att ha en nära kontakt och eller en kontaktperson på Försäkringskassan
som är knuten till insatsen, även övergripande, för att få till stånd varaktiga lösningar.
En processkarta över hur individen rör sig mellan och inom myndigheterna ska arbetas fram
av parterna med utgångspunkt från inventeringen. En processkarta kan hjälpa till att
förtydliga myndigheternas roll i fråga om när, var och hur respektive myndighet har ansvar
att för den enskilde medborgaren. Sjukskrivningsmodellen som Region Skåne har tagit fram
står som förebild.
Utbildning/fortbildning/kompetensutveckling
Det är viktigt att alla berörda personalgrupper får möjlighet att utvecklas i riktning mot
förbättrade arbetsmetoder och modeller. Många gånger kräver det kompetensutbildning av
olika slag, liksom att kunna delta i konferenser och andra viktiga sammankomster. I insatsens
budget är en del medel avsatt för att möjliggöra ovanstående och kvalitetsäkra
implementeringen.
Brukarperspektivet
”Att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa kan ställa stora krav i vardagen.
Känslor som vanmakt, oro, kaos, skuld, ilska är vanliga reaktioner. Den långvariga stressen
ökar risken för att anhöriga själv ska utveckla psykisk ohälsa.”
Det är viktigt att lyssna på olika organisationer som företräder patienter, brukare och
anhöriga är en oumbärlig resurs i vården, stödet och behandlingen av personer med psykisk
ohälsa. Brukarinflytande och brukarrevision är ett eftersatt område. Här behöver vi också
hitta kanaler för att öppna upp delaktigheten.
8
Samordnare
En samordnare ska rekryteras på 100 % och finansieras helt av Finsam MittSkåne.
Samordnarens uppgift är att initiera, hålla samman och se till att aktiviteterna genomförs
både på individ- och strukturell nivå. Samordnarens uppdrag är också att arbeta med
förankring hos berörda chefer och medarbetare, så att syftet med insatsen och aktiviteterna
har en möjlighet att förverkligas. Det är därför viktigt att samordnaren har en bred
kompetens inom området och har förståelse för de olika myndigheternas enskilda uppdrag.
Samordnaren måste ha mandat från alla berörda chefer för att kunna genomföra uppdraget,
oavsett vilken organisation som samordnaren rekryteras från. Berörda chefer återfinns i
styrgruppen och en överenskommelse dem emellan ska skrivas under.
Följeforskning
Malmö högskola får uppdraget att följa insatsen under 2015 med regelbunda rapporter till
förbundets styrelse. Inledningsvis är det fokus på den stora inventering som ska göras men
också följa arbetet med de 0 placerade som måste starta ganska omgående.
Insatsägare
Diskussion pågår fortfarande med psykiatrin i Eslöv och Arbetsförmedlingen i Eslöv om vem
som ska äga insatsen.
Styrgrupp; Arbetsförmedlingen, Psykiatrin i Eslöv, Kärråkra vårdcentral, Eslöv, Hörby
vårdcentral, Höörs vårdcentral, Tåbelunds vårdcentral i Eslöv, Socialförvaltningen i Hörby
kommun, Socialtjänsten i Höörs kommun, Arbete och försörjning i Eslövs kommun,
socialpsykiatrin i Eslövs kommun, Försäkringskassan
Samverkanspartners
De tre kommunerna, AF, FK, VC, Psykiatrin, Brukarorganisationer, Anhörigföreningar,
föreningslivet, näringslivet, mfl
9
Budget
Insats Samverkan för bättre hälsa.
2015
Personalkostnad
Samordnare 100 %
Tjänst Soc 15 % x 3
Tjänst FK 20 %
Tjänst 15 %
Resor/konferenser
500 000
225 000
100 000
75 000
20 000
920 000
56 500
56 500
10 000
20 000
10 000
30 000
70 000
Utbildning
Föreläsningar/seminarier
Aktiviteter
Inventering
O placerade
Teamsamverkan Eslöv
Logistik och samverkan
Verksamhetskostnad
1 046 500
Forskning
Malmö högskola
Total kostnad
100 000
100 000
1 146 500
Arbetsgrupp för ansökan; Janet Winslott - Finsam, Marie-Louise Lindblad - AF Lund, Ann Dahlin -AF
Eslöv, Yvonne Oredsson - Psykiatrin Eslöv, Kristina Svensson - FK Lund, Peter Hansson - Hörby
kommun, Lena Bäckström - Vårdcentralen Tåbelund i Eslöv.
Godkänd ansökan av förbundsstyrelsen 2014-12-18.
