Kom igång med verksamhet på asylboenden

Foto: Gustav Gräll
Kom igång med verksamhet
på asylboenden
Delta i en av Röda Korsets viktigaste insatser
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
Innehåll
1
Låt oss erbjuda medmänskligt stöd från
Röda Korset på alla asylboenden......................................................................3
2
Kom igång..................................................................................................................................................4
Vad kan kretsen göra?.................................................................................................4
Sök information........................................................................................................................4
Kontakta boendet.................................................................................................................4
Finns lokaler?...............................................................................................................................4
Finns tillräckligt många frivilliga?.............................................................4
Engagera de boende ...................................................................................................5
Vilka aktiviteter finns redan?..............................................................................6
Skapa nätverk..............................................................................................................................6
Planera långsiktigt...............................................................................................................6
Tips på aktiviteter..................................................................................................................6
Kommunicera vad kretsen gör.......................................................................7
Dokumentera................................................................................................................................7
www.redcross.se
3
Kläder och pengar........................................................................................................................8
4
Språket...............................................................................................................................................................8
5
Psykosocialt stöd...............................................................................................................................9
6
Hantera främlingsfientlighet, rasism och hot............................. 10
7
Svenska Röda Korsets övriga stöd till migranter.................. 11
8
Kort om asylprocessen .................................................................................................... 12
9
Asylsökandes rättigheter................................................................................................ 13
10
Kontakt och länkar.................................................................................................................. 14
•2
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
1
Bara det faktum att
rödakorsare finns
på plats har en
lugnande och positiv
inverkan. En viktig
hälsofrämjande
insats som kretsen
kan göra är att
erbjuda olika sociala
aktiviteter.
www.redcross.se
Låt oss erbjuda
­medmänskligt stöd från
Röda Korset på alla
asylboenden
51 miljoner människor beräknas vara på
flykt just nu runtom i världen. Svenska
Röda Korset arbetar för ett humant och
värdigt asyl- och flyktingmottagande
och för att beredskapen i lokalsamhället
ska vara god.
Det finns ett stort behov av medmänskligt och praktiskt stöd i det
lokala mottagandet och många kretsar
– stora såväl som mindre – gör redan ett
fantastiskt arbete. Handlingskraftiga
rödakorsare finns glädjande nog på plats
på många av landets större anläggningsboenden.
Låt oss med gemensamma krafter
göra allt för att ge medmänskligt stöd
på alla asylboenden. Ett sådant arbete
ger en fantastisk möjlighet att välkomna asylsökande och nyanlända till
Röda Korset och ge nya frivilliga
­chansen att bidra till viktiga lokala
insatser. På så sätt skapar vi också för­
utsättningar för engagemang, förnyelse
och utveckling.
Vad kan frivilliga från
Röda Korset göra?
Boende på en anläggning kan ha
svåra­upplevelser bakom sig. En del
har upplevt krig och död på nära håll
medan andra har separerats från familj och närstående under traumatiska
förhållanden. Även om de nu tillfälligt
befinner sig i trygghet kan vardagen
vara besvärlig. De har alla hamnat på en
för dem okänd plats, ofta tillsammans
med människor från flera andra länder,
i en annorlunda kultur där det talas ett
språk de inte förstår. Framtiden är oviss,
några kommer att få stanna i Sverige,
andra inte.
Många asylboenden ligger otillgängliga och isolerade. Om det är svårt
eller dyrt att ta sig till och från boendet
tvingas de boende gå sysslolösa på anläggningen. Som rödakorsare lyssnar vi
till de asylsökandes behov och skapar de
bästa förutsättningarna för att de själva
ska kunna återta kontrollen över sina liv
och känna hopp och tilltro både till sig
själva och till samhället. Bara det faktum att rödakorsare finns på plats har en
lugnande och positiv inverkan. En viktig
hälsofrämjande insats som kretsen kan
göra är att erbjuda olika sociala aktiviteter.
Fysiska aktiviteter som innebär ökat
välmående är bra mot all form av stress.
Aktiviteterna blir ett sätt att hjälpa de
boende att lära känna varandra. Att
ha roligt tillsammans stärker sammanhållningen och bidrar till att skapa ett
bättre klimat på boendet. Andra aktiviteter kan vara att lära sig svenska och
att guida de nyanlända in i det svenska
samhället.
•3
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
2
Kom igång
Diskutera kretsens resurser inför
ett kommande engagemang på
boendet
Det är viktigt att det finns en förståelse
och ett engagemang i kretsen för det
lokala asylboendet och vad det kan
komma att innebära för kretsen i form
av arbetsinsatser, ekonomi, nya frivilliga
och en ökad lokal synlighet.
Sök information
På Röda Korsets
föreningsnät Rednet
finns samlad kunskap
om verksamheter för
och tillsammans med
­migranter. Skaffa in­
loggningsuppgifter via
www.redcross.se
Nätverka med andra kretsar som har
erfarenhet av att bedriva verksamhet
på ett asylboende för att ta del av deras
kunskaper. Ta hjälp av regionrådet för
att få kontakt med andra kretsar eller
en överblick hur det ser ut med asyl­
boenden i regionen. Troligen finns loka­la
lösningar eller initiativ på nära håll som
kretsen kan inspireras av eller gemensamma resurser att använda sig av.
På Röda Korsets föreningsnät Rednet
finns samlad kunskap om verksamheter
för och tillsammans med migranter.
Skaffa inloggningsuppgifter via
www.redcross.se (klicka på Rednet överst
på sidan). På Rednet finns information
under fliken Verksamheter och sedan
Migration och Integration/Verksamheter
inom mottagande och etablering.
Kontakta boendet
Så gott som alla asylboenden i landet drivs av privata entreprenörer.
­Migrationsverket följer lagen om offent­
lig upphandling och anlitar den leverantör som erbjuder bäst villkor. Om
det är oklart vem som är driftsansvarig,
kontakta Migrationsverket. Kommunen
involveras ofta i ett sent skede och har
inget ansvar för boendet.
www.redcross.se
Några saker som är bra att ta reda
på inför den fortsatta planeringen är
­följande:
• Vilka bor på asylboendet?
Var kommer de boende ifrån? Vad
har de för nationaliteter? Hur ser
köns- och åldersfördelningen ut?
Finns barnfamiljer eller ensamkommande unga? Finns det boende med
funktionsnedsättningar eller andra
­särskilda behov?
• Var är boendet lokaliserat?
Vilka möjligheter har de boende­
att ta sig till och från affär,
idrottsanläggningar, vårdcentraler,
­Migrations­verket eller annat?
• Vilka aktiviteter finns redan för de
boende och vilka planeras?
Har någon annan aktör redan varit i
kontakt med boendet? I sådana fall vilken/vilka och på vilket sätt?
Finns lokaler?
Om kretsen inte har en egen lokal,
undersök möjligheten att få tillgång till
lokal/lokaler på eller i anslutning till
­boendet, genom Migrationsverket eller
det upphandlade boendet, kommunen
eller någon annan förening på orten.
Finns tillräckligt många f­rivilliga?
Frivilligledare
Det behövs flera frivilligledare för att
både ansvara för att det finns frivilliga
på plats och för att utgöra kontaktpersoner gentemot andra aktörer med
verksamhet på boendet. Frivilligledaren
håller ihop gruppen och samordnar
aktiviteterna.
•4
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
Frivilliga
Ny verksamhet innebär ofta att nya
frivilliga väljer att engagera sig i
Röda Korset. Se detta som ett tillfälle
att engagera nya frivilliga både till asylboendet och till andra aktiviteter lokalt.
Ett av de vanligaste
skälen till varför
människor inte
engagerar sig frivilligt
är för att ingen har
frågat dem.
Rekrytering
En viktig frivilligkraft är såklart de boende själva. Vid sidan av möjligheten att
få nya engagerade rödakorsare till kretsen får nyanlända bli en del av en social
gemenskap. Det är hälsofrämjande i sig.
På de flesta orter finns människor som
vill göra en insats. Ett av de vanligaste
skälen till varför människor inte engagerar sig frivilligt är för att ingen har
frågat dem.
En tydlig annons, insändare eller artikel i lokalpressen, anslag på föreningstavlor eller andra anslagstavlor, en lapp
i mataffären eller på biblioteket följt av
ett snabbt välkomnande av dem som hör
av sig är ofta det enda som behövs.
Möjligheten finns även att annonsera efter frivilliga på www.redcross.se
eller på kretsens kommunhemsida.
För att frivilliguppdraget ska synas på
Röda Korsets hemsida fyller kretsen i
uppgifter i den rekryteringsdatabas som
nås via Rednet och fliken Verktyg och
stöd /Ledarhandboken och rekrytering.
En uppdragsbeskrivning för frivilliga
som vill engagera sig för asylsökande
på boenden finns på Rednet under fliken
Verksamheter och sedan Migration och
integration/Verksamheter inom mottagande och etablering/Verksamheter på
asylboenden.
Kretsar kan även annonsera via
www.volontarbyran.org ­(Volon­tärbyråns
hemsida), på www.globalportalen.org
eller via Facebook.
Utbildning
Alla frivilliga ska gå utbildning i
­Rödakorskunskap. Utbildningen finns
som e-kurs som enkelt genomförs
via dator. Den kan antingen göras
­individuellt eller som en studiecirkel
tillsammans med andra.
www.redcross.se
Den som engagerar sig i aktiviteter
vid asylboenden kan också ha nytta av
utbildningen Människor på flykt. Även
den finns som e-kurs.
En annan kurs som rekommenderas
för alla aktiva rödakorsare är Att mötas
i vardag och kris. Det är en heldagsutbildning som kan bokas för en grupp
(minst 9 deltagare) via enheten för Idé
och lärande, [email protected].
Frivilligledarna bör erbjudas möjlighet att genomgå tvådagarsutbildningen
Ideellt ledarskap.
Läs mer om utbildningar på Rednet
under fliken Verktyg & stöd och sedan
Kurser och lärandeaktiviteter.
Försäkring
Alla Svenska Röda Korsets frivilliga är
försäkrade. Läs mer på Rednet under
Vår förening/Kretsen – en ideell förening
om den försäkring som gäller.
Engagera de boende
Berätta för de asylsökande att Svenska
Röda Korset finns på plats och varför
kretsen är där. Försök så tidigt som
möjligt etablera kontakt med de boende
och involvera dem i planeringen. Hör
vad de boende själva önskar och om
deras behov. Ta reda på vad de vill och
kan, vad de saknar och önskar. Vid ett
större asylboende kan det vara svårt
att diskutera med samtliga boende. Ett
sätt att underlätta dialogen är att be de
boende utse en mindre grupp som kan
representera övriga. Gruppen och de
frivilligledare som vill engagera sig vid
boendet träffas sedan för att diskutera de önskemål som framkommit och
skapa tydlighet kring vad som är möjligt
och vad som inte går att genomföra med
tillgängliga resurser.
Bilda gärna en samverkansgrupp där
både boende och andra aktörer som
vill engagera sig ingår. Att tala engelska
brukar fungera bra.
•5
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
Vilka aktiviteter finns redan?
Ta reda på om det redan finns aktiviteter
vid boendet och kontakta den/dem som
ansvarar för denna/dessa.
Skapa nätverk
På många håll i Sverige har kretsen
redan ett bra samarbete med föreningslivet.
Om Migrationsverket eller kommunen
bjuder in allmänheten till informationsmöte kan det vara ett bra tillfälle för
kretsen att delta och skapa nya kontakter. Kretsen kan även själv ta initiativ till
ett möte på orten.
En bred samverkan som involverar
många i lokalsamhället skapar större
intresse för delaktighet och engagemang
både på boendet och på orten. Det ökar
också möjligheten att få fler frivilliga,
medlemmar och gåvor. Migrationsverket
ser positivt på att Röda Korset bedriver
verksamhet vid asylboenden, men det
är inget avtalsbaserat samarbete. Inget skriftligt avtal behövs heller lokalt.
Asylboendet drivs oftast av en privat
entreprenör. Kretsen gör därför upp om
aktiviteterna direkt med entreprenören.
Vilka kan vara bra att samverka med?
• För att få en lokal att bedriva
­verksamhet i
Ansvarig för boendet, Migrations­
verket, kommunen, studieförbund
eller någon lokal förening
Starta mjukt och i
liten skala och ­utöka
sedan verksamheten i
realistisk takt.
• För att få tips och stöd i träna
­svenska-verksamhet
Rednet, bibliotek, studieförbund,
­modersmålslärare i skolan eller
­pensionerade lärare
• För att få sponsring till olika
­verksamheter
Lokala näringslivet, exempelvis
ICA-handlare, studieförbund m.fl.
• För att planera aktiviteter och
­fördela dem mellan olika aktörer Röda Korsets Ungdomsförbund,
Rädda Barnen, Svenska kyrkan och
www.redcross.se
andra trossamfund, Rotary, Lions,
Scouterna, Friluftsfrämjandet,
­Svenska Livräddningssällskapet,
­byalag, idrottsföreningar m.fl.
Planera långsiktigt
Tänk långsiktigt redan från början för
att kretsens närvaro på asylboendet ska
fungera på sikt. Långsiktigheten gäller
såväl antalet frivilliga som ekonomin
och regelbundna uppföljningsmöten.
Starta mjukt och i liten skala och
­utöka sedan verksamheten i realistisk
takt.
Plan
Börja med att se över vad kretsen kan
göra. En enkel aktivitet en bestämd tid
varje vecka är en bra början. Ha som
plan att aktiviteterna ska pågå under en
längre tid. Väntan på boendet kan bli
lång och regelbundenheten är en viktig
faktor för de boende.
Gör upp med de andra aktörerna om
vem som gör vad. Dela upp arbetet eller
ordna exempelvis språkkafé eller annan
återkommande aktivitet tillsammans
med en eller flera andra föreningar.
Planera redan från start in uppföljningsmöten med alla involverade organisationer, deltagare och frivilliga. Ett
förslag är att träffas oftare i början och
sedan efter behov.
Budget
Vid sidan av eventuella utbildningskostnader för frivilliga måste kretsen räkna
med kostnader för att genomföra aktiviteter och exempelvis milersättning till
frivilliga. Avsätt även budget för träffar
med erfarenhetsutbyte. Det finns medel
att söka för verksamhetsutveckling.
Information om detta finns på Rednet
under fliken Verksamheter och sedan
Att starta, följa upp och samverka.
Tips på aktiviteter
Variationer på aktiviteter finns i det
oändliga: Att promenera, åka på ­utflykt,
•6
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
Den kunskap vi
får in används i
Röda Korsets arbete
med samhälls­
påverkan och
opinionsbildning.
laga mat, sy, starta en verkstad, starta
en cykelskola, gå på bio, lära sig simma, leka och spela spel för barn och
vuxna, åka skidor, gå på gym, jogga,
väva eller pyssla. Eller att träna svenska
i form av språkkafé och att få kunskap
om det svenska samhället. Om kretsen
kan ordna så att boendet får tillgång
till datorer ger det sysselsättning dygnet
runt och skapar möjligheter för de boende att söka samhällsinformation, jobb
och bostad. Att lära känna den svenska
naturen kan vara både givande och en
livsviktig kunskap, exempelvis att lära
sig skilja ätliga svampar från giftiga.
Under den mörka årstiden kan reflexer vara något att tänka på och dela ut
bland de boende.
Kretsen kan också anordna studie­
besök och skapa kontakter mellan de
asylboende och invånarna i lokalsamhället. Försök få sponsring till aktiviteter som kostar. Det är bara den egna
kreativiteten som sätter gränserna. Det
behöver inte vara så avancerat.
Första tillfället
Använd namnskyltar eller annan tydlig
rödakorsmärkning. Bryt isen med att
bjuda på fika och frukt. Ta reda på vad
de boende kan och vill. Det kan vara så
att det kretsen tänkt erbjuda inte är det
som för stunden efterfrågas. Lägg tid
på att lära känna varandra. Var lyhörda
och flexibla så skapas en bra grund för
ett gott samarbete.
Kom ihåg att sätta upp tydlig information på boendet om de aktiviteter
som erbjuds liksom information om vart
man kan vända sig i specifika frågor
(se punkt 7 Röda Korsets övriga stöd till
migranter).
Om missnöje råder
Ibland finns missnöje med anläggningsboendet. Här kan kretsen fungera som
ett stöd och länk till ägaren av boendet
eller Migrationsverket och hjälpa de boende att själva ta de rätta kontakterna.
Om kretsen upplever att det finns
brister som till exempel äventyrar
www.redcross.se
de ­boendes hälsa eller kränker deras
­rättigheter, kontakta Infoservice på
tel. 0771-19 95 00 eller e-posta till
[email protected] så lotsar de ärendet
vidare.
Den kunskap vi får in används i
Röda Korsets arbete med samhälls­
påverkan och opinionsbildning och ger
oss möjlighet att påtala brister och föreslå förändringar när vi möter politiker
och myndigheter.
Kommunicera vad kretsen gör
Tipsa lokal media om kretsens
­aktiviteter eller om det är något särskilt
kretsen behöver hjälp med. Lokalpressen berättar gärna om behov och aktiviteter. Uppmärksamhet i media skapar
ett intresse och leder ofta till att fler
anmäler sig som frivilliga, att synen
på boendet uppfattas mer positivt och
att Röda Korset blir mer synligt. Det
är dessutom en möjlighet att lyfta
Röda Korsets humanitära värderingar
och vikten av medmänsklighet vilket i
sin tur motverkar rädsla, intolerans och
främlingsfientlighet.
Dokumentera
Det finns en Rednetblogg med tema
­Rödakorsare på asylboenden där alla
kretsar är välkomna att skriva och berätta om sina erfarenheter. Dokumentera gärna vad som görs, hur det går, hur
aktiviteterna utvecklas och hur många
kretsen når ut till. Detta är viktig information för ­kretsen i framtiden och för
Svenska Röda Korset i stort. Tänk på
att vara varsam med att publicera namn
och ­foton på asylsökande på ­internet.
Ha som regel att alltid först få de medverkandes godkännande.
•7
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
3
Kläder och pengar
Kläder
Det är Migrationsverkets ansvar att se
till att asylsökande får kläder som är anpassade till rådande klimat, men ibland
är handläggningstiden lång och de pengar de boende får i klädbidrag räcker inte
alltid. Kretsen kan då sälja kläder till de
boende för en symbolisk summa.
Om det är en nödsituation, exempelvis när det är minusgrader och de
nyanlända inte har några vinterkläder
kan kretsen anordna en akutinsamling
och dela ut kläder gratis.
Tänk på att ospecificerade insamlingar kan resultera i stora kvantiteter
och mycket sorteringsarbete. Det bästa
är att ta reda på vad som verkligen är
efter­frågat och efterlysa det – exempelvis
herrkläder, vinterjackor, skor, barn­
kläder och barnvagnar. Allt ska självklart vara helt och rent.
4
Pengar
Röda Korset delar inte ut pengar till
­enskilda individer. Det kretsen kan bidra­med är att exempelvis bjuda på fika,
sälja kläder för en symbolisk summa
och bjuda på de aktiviteter som anordnas. Kretsen fattar själv beslut om den
har möjlighet att tillhandahålla transporter. Kom ihåg att insatsen kan bli
långvarig så påbörja inte aktiviteter som
inte kan genomföras under en längre tid.
Språket
Hur ska vi kunna prata med varandra
om ingen kan engelska? Kommer tolk
behövas?
Den samlade erfarenheten säger att
det oftast går på något sätt. Det brukar
också finnas någon på boendet eller nya
frivilliga med språkkunskaper. Om inte,
kan det vara idé att rekrytera en frivillig
med specifika språkkunskaper.
www.redcross.se
För att undvika kaos och osämja har en
del kretsar anordnat och strukturerat sin
klädhantering genom att individuellt ge
asylsökande ett slags rekvisition (mall
finns på Rednet) att ta med till Kupan
eller insamlingslokalen. Andra har
organiserat ett kösystem så att alla från
boendet inte kommer på samma gång.
På Rednet under fliken Verksamheter
och sedan Migration och integration/
Verksamheter inom mottagande och
etablering/Träna svenska finns samlade
tips på samtalsämnen och pedagogiska
länkar vid språkverksamhet. Använd
också nätets översättningsfunktioner,
exempelvis Google Translate.
•8
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
5
Röda Korset
använder numera
fem väg­ledande
principer för
psykosocialt stöd.
Psykosocialt stöd
Psykosocialt stöd kan på många sätt
underlätta vardagen för dem som bor
på tillfälliga boenden. Svenska Röda
Korsets sociala och medmänskliga insatser är i sig ett psykosocialt stöd. Det
kan handla om enkla saker som att fylla
tiden med något meningsfullt, att prata
med någon om sin situation och framtid
eller att få hjälp och stöd att hantera
stress.
Svenska Röda Korset använder numera fem vägledande principer för psykosocialt stöd. Principerna används i all
verksamhet, oavsett målgrupp. Samma
principer som används för stöd till asylsökande kan alltså tillämpas i stöd till
stressade eller oroliga kollegor.
1. Lugn
Stresspåslag i kroppen kan på sikt vara
skadligt. Även om det är individuellt
vad som får olika människor att känna
lugn så är det för de flesta viktigt att
ha kontakt med sina närstående och få
vara tillsammans med människor man
känner sig trygg med. Lättare fysiska aktiviteter brukar vara bra för att
­dämpa stress.
3. Tillit
I svåra situationer finns en risk att man
tappar tron på sin egen förmåga och
handlingskraft. Därför är det exempelvis viktigt att främja aktivitet framför
passivitet. Andra åtgärder kan vara att
arbeta med tilliten mellan olika grupper
på boendet och tilliten till det svenska
samhället.
4. Samhörighet
Att vara tillsammans med andra och
känna gemenskap är hälsosamt. Att ha
roligt tillsammans och att arbeta med
olika former av lära känna-övningar
inom boendet och med ortsbefolkningen
främjar samhörigheten.
5. Hopp
Det går inte att enbart arbeta för att
främja hopp, men det kan bli ett resultat
när vi arbetar för att främja de andra
principerna.
Använd fantasin i planeringen av
aktiviteter och tänk in det psykosociala
stödet. Fundera också på hur de fem
principerna främjas genom det som
kretsen redan gör.
2. Trygghet
Ytterst handlar det om att få sina
grundläggande behov tillfredsställda
och att få sina rättigheter tillgodosedda.
Trygghet kan också vara något man
känner igen sig i, till exempel att få äta
den mat man är van vid.
www.redcross.se
•9
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
6
Obehagliga kommen­
tarer eller påhopp,
anmäl händelsen till
[email protected]
Hantera främlings­
fientlighet, rasism och hot
Svenska Röda Korset är en av de mest
synliga samhällsaktörerna som driver
frågan om ett humant och värdigt asylmottagande. Eftersom inte alla delar vår
uppfattning kan företrädare för Röda
Korset ibland bli föremål för kritik och
hot. Det kan ske i kommentarsfält på
nätet eller i form av obehagliga mejl,
sms, brev eller telefonsamtal.
Alla som engagerar sig i aktiviteter
för asylsökanden bör ha beredskap för
att hantera den här typen av påhopp.
Ytterst handlar det om att vara väl förankrad i, och alltid agera i enlighet med,
Röda Korsets grundprinciper.
Kränkande behandling på
­boendet
Om en rödakorsare eller krets upplever
att någon på ett boende utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling ska händelsen rapporteras till
verksamhetsansvariga för boendet och
dokumenteras. Om boendet inte lyckas
hantera problemet bör Migrationsverket
informeras.
Alla hot och alla
­händelser som
innefattar våld ska
polisanmälas.
www.redcross.se
Rödakorsmedarbetare som inte
agerar i enlighet med
Röda Korsets värderingar
Om en rödakorsmedarbetare visar prov
på dåligt omdöme ska händelsen genast utredas och dokumenteras. Krets­
styrelsen ansvarar för att en frivillig som
utsätter andra för diskriminering och
kränkande behandling eller på annat
sätt agerar mot Röda Korsets grundprinciper skiljs från sitt uppdrag. Om
det är fråga om en tjänsteman hänvisas till Rednet och GS:s riktlinjer för
­kränkande särbehandling inom SRK.
Obehagliga kommentarer eller
påhopp
Först och främst: ta hjälp av och stötta
varandra inom kretsen. Sök stöd hos
­familj och vänner. Det kommer man
långt med. Se till att den i kretsen som
fått ett otrevligt mail, telefonsamtal etc
inte känner sig ensam. Anmäl händelsen
till [email protected], en epostbrev­
låda där vi samlar information om tillbud, tillmälen och påhopp som rödakorsare i olika verksamheter råkar ut för.
Ange om och hur kretsen vill bli kontaktad av en tjänsteman med anledning av
det inträffade. De ärenden som anmäls
hjälper också Röda Korset att anpassa
och uppdatera rutiner och stöd.
Hot eller våld
Alla hot och alla händelser som innefattar våld ska polisanmälas. Kretsstyrelsen ansvarar för att polisanmälan blir
gjord. Försök att spara bevis på hotet.
Den frivilliga rödakorsaren ska informera sin frivilligledare eller kretsstyrelsen
om det inträffade. Anmäl sedan händelsen till [email protected]. Både
den som personligen har drabbats av
hot eller våld och de som varit med vid
händelsen kan ha behov av psykosocialt stöd. Kretsstyrelsen ansvarar för
att stöd, på kort och på lång sikt och
vid behov också professionellt, finns att
tillgå för den som behöver.
Tjänsteman i beredskap, TiB
Om något extraordinärt och akut
­inträffar, och kretsen är osäker på hur
man ska agera – sök stöd hos Svenska
Röda Korsets tjänsteman i beredskap
(TiB) på telefonnummer 08-452 46 50.
TiB är i tjänst dygnet runt.
• 10
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
7
Svenska Röda Korsets
övriga stöd till migranter
Många migranter vill ha råd och stöd i
komplicerade frågor som kräver specialkompetens.
Det är därför bra att känna till hur
och vart man bör hänvisa vidare. Att
väcka förhoppningar som inte kan
­infrias eller gå in i frågor som Röda
Korset inte arbetar med kan skapa
frustration eller till och med skada ett
ärende för den asylsökande.
Asylrådgivning, efterforskning,
familjeåterförening och åter­
vändande
Rådgivningstelefonen
tel. 020-415 000,
tisdag – torsdag
kl. 09.30 – 12.00
Handläggning av enskilda ärenden görs
av tjänstemän på Röda Korsets kontor
och av specialutbildade frivilliga i
Röda Korsets ärendegrupper. Arbetet
består av att
• efterforska anhöriga som saknas efter
konflikt eller katastrof
• underlätta familjeåterförening
• förmedla rödakorsmeddelanden
­mellan anhöriga då inga andra
­möjligheter till kontakt finns
• stödja dem som vill eller måste
­återvända till hemlandet
• ge råd och stöd till asylsökande
Förvarstagna
En av Röda Korsets besöksverksam­heter
riktar sig till migranter som befinner
sig på Migrationsverkets förvar i väntan på ut- eller avvisning. För att bryta
isoleringen erbjuder frivilliga besökare
medmänskligt stöd, samtal och aktiviteter tillsammans med dem som frihetsberövats. Röda Korsets frivilliga fyller
även en viktig funktion i att bevaka att
de förvarstagnas mänskliga rättigheter
uppfylls.
Papperslösa och EU-migranter
Svenska Röda Korset bedriver verk­
samheter som riktar sig specifikt till
papperslösa, EU-migranter och tredjelandsmedborgare från EU-länder.
Krigsskadade och torterade
Svenska Röda Korset har fem
behandlingscenter – i Malmö, Skövde,
­Stockholm, Uppsala och Skellefteå
– för professionellt psykologiskt och
medicinskt omhändertagande av
krigsskadade och torterade migranter.
Under 2015 öppnas ett sjätte
behandlingscenter i Göteborg.
Ensamkommande barn och
­ungdomar
Röda Korsets Ungdomsförbund har
olika sociala aktiviteter vid boenden för
ensamkommande unga på 25 platser i
landet. En del kretsar har också verksamhet för målgruppen.
www.redcross.se
• 11
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
8
Kort om asylprocessen
Vad innebär det att söka asyl?
Mer och detaljerad
information finns på
Migrationsverkets
hemsida,
migrationsverket.se
www.redcross.se
Att söka asyl och få sina asylskäl
­prövade är en mänsklig rättighet. Den
som har välgrundad fruktan för för­
följelse i sitt hemland har rätt att få
skydd. Människor kan också få stanna
av andra skäl, exempelvis om det är
krig i hemlandet.
Hur går det till att söka asyl i
­Sverige?
Den som vill söka asyl i Sverige måste
bege sig till någon av Migrations­verkets
sex ansökningsenheter.
De finns i Gävle, Göteborg, Malmö,
Märsta, Norrköping och Stockholm.
Efter att ansökan lämnats in kallas
den asylsökande oftast till flera möten
på Migrationsverket för att handläggaren ska kunna klarlägga sökandens
identitet och avgöra om asylskälen
är tillräckliga för att personen ska få
stanna i Sverige. De flesta asylsökande
får ett juridiskt ombud, som bekostas
av Migrationsverket. När många asylsökande kommer till Sverige blir väntetiden längre för att få ett första samtal
med en handläggare.
Om den asylsökande får
­uppehållstillstånd
Migrationsverket informerar om
­personen beviljats uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlingen har ansvar för att
underlätta etableringen i samhället för
den som fått uppehållstillstånd.
Om den asylsökande får avslag
på sin ansökan om uppehålls­
tillstånd
Om den asylsökande får avslag på sin
ansökan om uppehållstillstånd går det
att överklaga. Detta ska ske inom tre
veckor och det juridiska ombudet ska
vara behjälplig i detta förfarande. Det
är migrationsdomstolen som prövar
överklagan.
Migrationsöverdomstolen
Om migrationsdomstolen avslår över­
klagan kan man ansöka om prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen.
Om prövningstillstånd inte beviljas är
det Migrationsverket som har i uppdrag
att verkställa beslutet, det vill säga se
till att personen lämnar Sverige. Om den
sökande inte samarbetar kring avresan
överlämnas ärendet till polisen.
Om migrationsdomstolen eller
­Migrationsöverdomstolen beslutar
att bevilja uppehållstillstånd är det
­Migrationsverket som informerar den
asylsökande om detta.
• 12
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
9
Asylsökandes rättigheter
Vilka rättigheter har den ­as­yl­­sökande i Sverige? (jan. 2015)
Hjälp med bostad
Den asylsökande kan välja att ordna boendet själv, i så kallat eget boende (ebo).
Om den asylsökande inte kan ordna
eget boende svarar Migrationsverket
för att tillhandahålla bostad så länge
asylprocessen pågår. Migrationsverket
upphandlar och hyr lägenheter eller
större anläggningar för asylsökande.
Detta kallas anläggningsboende (abo).
Rätt till sjukvård
Alla asylsökande ska erbjudas en
hälsoundersökning av landstinget.
Hälsoundersökningen erbjuds för att
uppmärksamma eventuell ohälsa och
behov av smittskyddsåtgärder, samt för
att informera om möjligheten för den
asylsökande att få del av svensk hälsooch sjukvård samt tandvård.
Hälsoundersökningen är frivillig och
tolk ska anlitas vid behov.
Vuxna asylsökande har rätt till vad
som kallas akut vård och vård som inte
kan anstå.
Asylsökande betalar en reducerad
avgift för vård och läkemedel om
50 kronor.
Den som har fått uppehållstillstånd
har samma rätt till vård som övriga
­folkbokförda i landet.
Asylsökande barn har samma rätt
till vård som andra barn i Sverige.
www.redcross.se
Rätt till ekonomiskt stöd
Personer som söker asyl i Sverige och
inte själva kan försörja sig har rätt till
dagersättning från Migrationsverket
medan de väntar på beslut. Om den
sökande bor på en av Migrationsverkets
anläggningar där fri mat ingår är dag­
ersättningen:
• 24 kr/dag för vuxen ensamstående
• 19 kr/dag per person för vuxna som
delar hushåll
• 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år
(fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)
Om den sökande har eget hushåll och
sköter matinköpen själv är dagersättningen:
• 71 kr/dag för vuxen ensamstående
• 61 kr/dag och person för vuxna som
delar hushåll
• 37 kr/dag för barn upp till 3 år
• 43 kr/dag för barn 4 –10 år
• 50 kr/dag för barn 11–17 år
(fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget)
Förutom mat ska dagersättningen också
räcka till kläder och skor, sjukvård och
medicin, tandvård, hygienartiklar, andra
förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Asylsökande kan söka om extra bidrag
hos Migrationsverket, för exempelvis
vinterkläder, glasögon eller barnvagn,
men handläggningstiden kan vara lång.
• 13
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
10 Kontakt och länkar
Kretsen är alltid välkommen att höra
av sig till Infoservice. Medarbetarna på
Infoservice kan svara på de flesta frågor
och lotsa vidare till rätt person/instans i
organisationen.
printa ut. Se vidare under rubrikerna:
Verksamheter inom mottagande och
­etablering/Verksamheter på asylboenden
Efterforskning och familjeåterförening
Under asylprocessen
Infoservice
Rekrytera, starta, följa upp och
­samverka
Ring tel. 0771-19 95 00 eller e-posta till
[email protected]
Öppettider:
Måndag–fredag kl 10.00 –16.00
Lunchstängt 12.00 –13.00
Tisdag: extraöppet 16.00 –19.00
Röda Korsets rådgivningstelefon
Svenska Röda Korsets migrations­råd­
givare ger stöd i frågor som rör enskilda
ärenden. Här ges råd direkt per telefon
när det är möjligt och vid behov bokas
besök in hos närmaste frivilliggrupp.
Tel. 020-415 000
tisdag–torsdag kl. 09.30 –12.00
Svenska Röda Korsets hemsida
www.redcross.se
Se fliken Verktyg och stöd och sedan
rubrikerna
Ledarhandboken och rekrytering
Kretshandboken
Utbildningar för frivilliga
Se fliken Verktyg och stöd och sedan
Kurser och lärandeaktiviteter
Under rubrik E-kurser finns exempelvis
Rödakorskunskap och Människor på
flykt
Klädpolicyn
Se fliken Vår förening och sedan
­Styrdokument/Policy
www.redcross.se
Här skaffar man lösenord till Rednet.
Bra information på flera språk
Rednet
www.migrationsverket.se
Information om allt som rör skydd och
asyl i Sverige
Rednet är Svenska Röda Korsets före­
ningsnät som innehåller verktyg, viktiga
nyheter och aktuell information inom
alla verksamhetsområden.
www.informationsverige.se
Officiell information om det svenska
samhället på 10 språk
Frågor om Migranter
www.1177.se
Hälsorådgivning på 30 språk
Se fliken Verksamheter och sedan
­Migration och integration
Där finns många användbara länkar,
kontaktuppgifter, mall för klädrekvisition samt affischer och annat material att
Lexikon
http://sv.bab.la/
• 14
KOM IGÅNG MED VERKSAMHET PÅ ASYLBOENDEN
Röda Korsets grundprinciper
Humanitet
Röda Korset skapades ur viljan att utan åtskillnad bistå dem som sårats på
slagfältet. Vi arbetar internationellt och nationellt för att förhindra och lindra
mänskligt lidande. Målet är att skydda liv och hälsa och att värna respekten
för människovärdet. Vi främjar ömsesidig förståelse och vänskap, samarbete
och varaktig fred mellan alla folk.
Opartiskhet
Röda Korset gör ingen åtskillnad mellan nationalitet, etnisk tillhörighet,
religion, samhällsställning eller politisk åsikt. Vi arbetar uteslutande för att
lindra människors lidande och att i första hand hjälpa de mest nödställda.
Neutralitet
Röda Korset tar inte ställning i fråga om politik, etnisk tillhörighet, religion
eller ideologi. Vi är neutrala för att bevara människors förtroende.
Självständighet
Röda Korset är en självständig förening. Som nationell rödakorsförening
hjälper vi staten på det humanitära området. Men vi ska behålla ett
oberoende som gör att vi alltid kan handla i enlighet med Röda Korsets
principer.
Frivillighet
Röda Korset ger hjälp frivilligt och osjälviskt. Frivillighet gäller både givare
och mottagare. Den frivilliga hjälpen får inte innebära att man ger avkall på
kvaliteten. Med osjälvisk hjälp menas att vi inte har några egna intressen att
tillgodose.
Enhet
I varje land får endast finnas en rödakors- eller rödahalvmåneförening.
Den ska vara öppen för alla och den humanitära verksamheten ska omfatta
hela landet.
Universalitet
Röda Korset är en världsomfattande organisation inom vilken alla nationella
rödakors- och rödahalvmåneföreningar har samma skyldigheter och
rättigheter att bistå varandra.
www.redcross.se
• 15