Örebro Universitet
Akademin för Humaniora, Utbildning och Samhällsvetenskap
Sociologi och socialpsykologi C
Flyktingungdomars upplevelser
av deras etniska identitet
Sociologi och socialpsykologi C 61-90 hp
Uppsats 15 hp HT 2008
Författare: Athra Chabe
Handledare: Helen Lindberg
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences
Sociology, Continuation Course, 61-90 p.
Essay, 15 p Autumn 2008
Title: Flyktingungdomars upplevelser av deras etniska identitet
Author: Athra Chabe
Abstract
The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences
experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration,
assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences
experienced changes in their ethnic identity.
In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were
conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the
age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the
fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel
forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other
adolescences experienced.
The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their
ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish
society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have
a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study.
However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she
was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite
integrated to the Swedish society.
Keyword: Refugee adolescences, Culture, Ethnic identity
Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur flyktingungdomar upplever deras etniska
identitet avseende etnisk medvetenhet i form av integration, assimilation och segregation.
Vidare har avsikten varit att undersöka om dessa ungdomar upplever förändringar i deras
etniska identitet.
För att kunna undersöka dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ forskning,
bestående av fyra intervjuer. Dessa utfördes på två unga män i åldern 18 och två unga kvinnor
i åldern 17 och 18. Tre av intervjupersonerna kan benämnas för flyktingar, dock kunde detta
inte göras på den fjärde ungdomen. Jag benämner den fjärde ungdomen för invandrare, detta
på grund av att hon inte kände sig tvungen att fly till Sverige till följd av orsaker som
förföljelser, tortyr eller krig, vilket de andra ungdomarna upplevde.
Resultaten visade att tre av ungdomarna var relativt starkt medvetna om deras etniska
identitet. Dock har dessa tre ungdomar ännu inte integrerats i det svenska samhället utan
upplevs mer som segregerade i samhället. Den fjärde ungdomen var inte lika starkt medveten
om hennes etniska identitet, så som de resterande ungdomarna i studien var. Detta eftersom
hon även upplevde en tillhörighet till det västerländska värdesystemet, vilket har sin grund i
att hon föddes och levde i ett västerländskt land. Med hänseende till detta kan framhållas att
denna ungdom är att betrakta som relativt integrerad i det svenska samhället.
Nyckelord: Flyktingungdomar, Kultur, Etnisk identitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT
SAMMANFATTNING
1 INLEDNING....................................................................................................................................................... 1
1.1 PROBLEMFORMULERING ................................................................................................................................ 2
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ........................................................................................................................ 2
1.3 AVGRÄNSNING .............................................................................................................................................. 2
1.4 DISPOSITION .................................................................................................................................................. 3
2. METOD ............................................................................................................................................................. 3
2.1 KVALITATIV INTERVJU .................................................................................................................................. 3
2.2 URVAL ........................................................................................................................................................... 4
2.3 ETIK............................................................................................................................................................... 5
2.4 FORSKARROLL ............................................................................................................................................... 5
2.5 ANALYSMETOD.............................................................................................................................................. 6
2.6 FÖRFÖRSTÅELSE ............................................................................................................................................ 7
3 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................................................ 7
3.1 EN STUDIE AV FLYKTINGSKAPETS ERFARENHETER ........................................................................................ 7
3.2 EN STUDIE OM TURKISK IMMIGRANTA TONÅRINGAR ..................................................................................... 8
4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER .......................................................................................................... 9
4.1 KULTUR ......................................................................................................................................................... 9
4.1.1 Normer ................................................................................................................................................ 10
4.1.2 Kulturmöten ......................................................................................................................................... 10
4.1.3 Ungdomar............................................................................................................................................ 11
4.2 ETNICITET.................................................................................................................................................... 12
4.3 IDENTITET OCH ETNISK IDENTITET ............................................................................................................... 12
4.3.1 Jagets framställning ............................................................................................................................ 13
4.3.2 Objektiv- och subjektiv identitet .......................................................................................................... 13
4.3.3 Gruppidentitet ..................................................................................................................................... 14
4.3.4 Identitetsförvirring .............................................................................................................................. 14
5 RESULTATREDOVISNING .......................................................................................................................... 15
5.1 PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER ....................................................................................................... 15
5.1.1 Gabriel ................................................................................................................................................ 15
5.1.2 Maria ................................................................................................................................................... 16
5.1.3 Josef ..................................................................................................................................................... 16
5.1.4 Sara ..................................................................................................................................................... 16
5.2 ANALYS ....................................................................................................................................................... 17
5.2.1 Uppfattning av svensk och egen kultur ................................................................................................ 17
5.2.1.1 Seder och bruk ............................................................................................................................................... 17
5.2.1.2 Sammanfattning ............................................................................................................................................. 19
5.2.1.3 Levnadsmönster ............................................................................................................................................. 19
5.2.1.4 Sammanfattning ............................................................................................................................................. 21
5.2.2 Upplevelser och förändringar av etnisk identitet ................................................................................ 21
5.2.2.1 Sammanfattning ............................................................................................................................................. 24
6 SLUTSATSER .................................................................................................................................................. 25
6.1 AVSLUTANDE DISKUSSION ........................................................................................................................... 26
LITTERATURLISTA
BILAGA 1
1 Inledning
Enligt migrationsverket som har fått siffrorna ifrån Förenta Nationerna finns det cirka 20
miljoner människor på flykt i världen idag. De flesta söker skydd i eller i närheten av sitt
hemland. En del söker sig längre bort och kommer till Sverige eller andra länder i
västvärlden.1 Sverige är ett av de länder i världen som tar emot flest flyktingar. År 2007 var
den sammanlagda invandringen den största någonsin, ungefär 100 000 människor. Under året
2008 förväntar den statistiska centralbyrån i Sverige en stor invandring, vilken de har
beräknat bli cirka 92 000 människor som invandrar till Sverige.2
Skillnaden mellan invandrare och flyktingar är att invandrare är personer som frivilligt har
valt att lämna sitt hemland. Detta kan ha skett av olika orsaker såsom längtan efter ett bättre
liv eller möjlighet till ett nytt jobb. Flyktingar däremot definieras som personer som känner
sig tvungna att fly från sitt land på grund av rädsla för förföljelser, tortyr, förtryck eller krig
beroende på exempelvis etnisk bakgrund, religion eller politisk uppfattning. Dessa flyktingar
har föreställningen att komma till ett nytt land där de kan leva i frihet utan förtryck och
förföljelser.3
Att invandra till ett främmande land som Sverige medföljer många förändringar för de
nyinflyttade. De ska lära sig ett främmande språk, kultur och traditioner för att integrera sig i
det nya samhället. De möter på ett nytt levnadsmönster i vilket medföljer normer och
värderingar som de tidigare inte stött på. Deras tidigare kunskaper, erfarenheter och normer
minskar i betydelse i det nya samhället.4 Gruppen ungdomar hamnar ofta mellan två olika
kulturer, den svenska och deras ursprungliga. Därmed kan de uppleva en förlust av såväl
självkänsla som identitet. Begreppet identitet är väldigt brett och mångtydligt. Den sortens
identitet som är aktuell för denna studie är etnisk identitet. Etnisk identitet betecknar de sätt
på vilket människor definierar och positionerar sig själva, i relation till föreställningar kring
etnicitet.5
Siv Ehns studie Flyktingars erfarenhet i Sverige har väldigt intressanta slutsatser om
flyktingars identitet. Ehn problematiserar identitet med sammanhang som mötet med
främmande vanor och förhållningssätt. Hon upptäcker att flyktingar upplever en förlust av
vardagstillvaron, och detta innebär en förlust av självkänsla och identitet som tidigare har
tagits för givet.6
Jag anser att samhället borde ägna mer uppmärksamhet åt situationer där individer med en
annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen dras mellan två olika levnadsförhållanden.
Detta på grund av att det är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle, vilket jag
menar kan upplevas som påfrestande och problematiskt för individer. Därför finner jag det
väldigt intressant och viktigt att belysa denna aspekt genom att studera hur flyktingsungdomar
upplever deras etniska identitet och om denna har förändrats.
1
Migrationsverket: Asylsökande och flyktingar (http://www.migrationsverket.se/swedish/asyl/asylflykt.html)
Statistiska centralbyrån: Barnafödandet fortsätter att öka i framtiden
(http://www.scb.se/templates/pressinfo____237831.asp)
3 Kristal- Andersen, Binnie (2000): ”Mot förståelse av flyktingens inre värld” i Att ta emot flyktingar, en antologi om
flyktingar och flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar (red.) Stockholm: Statens invandrarverk s. 108
4 Nyberg, Eva (2003): ”Familjen med flyktingbakgrund” i Nätverksfamiljen. Bäck- Wiklund, Margareta & Johansson,
Thomas (red.) Stockholm: Natur och kultur s. 194 ff
5 Arnstberg, Karl-Olov (2000): ”Kultur och etnicitet” i Att ta emot flyktingar, en antologi om flyktingar och
flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar (red.) Stockholm: Statens invandrarverk s. 45-46
6 Ehn, Siv (2000): Flyktingars möte med flyktingar, en studie av flyktingskapets erfarenheter. Stockholm: Centrum för
invandringforskning (CEIFO) s. 29
2
1
1.1 Problemformulering
Alla människor har någon gång i sitt liv varit lite kluvna inför sin etniska identitet. Vissa
individer upplever det mer påfrestande än andra att reda ut sin identitet. Detta är till stor del
beroende av individens livsmiljö och livserfarenhet. Ungdomar är den grupp som ofta utsätts
för en rad komplexa inflytelser i sitt identitetsarbete. 7
Flyktingar flyr från deras hemländer från bland annat tortyr, förtryck och förföljelser för att
komma till ett land i frihet där de bland annat har rätt till och skyddas av mänskliga
rättigheter. Dock finns det andra motsättningar i det nya landet som flyktingar inte har räknat
med, exempelvis identitetskriser och kulturkrockar. Flyktingars förlust av sin kultur kan leda
till chockartade upplevelser, särskilt med tanke på att det samtidigt ställs krav på anpassning
till nya omgivningar och människor. Flyktingar är den grupp som ofta hamnar i situationer där
deras etniska identitet ifrågasätts. Detta för att flyktingar hamnar och dras mellan två olika
världar med olika kulturer och värdegrunder, det nya landets och deras ursprungliga
hemlands.8
Jag anser att det är oerhört viktigt att belysa hur ungdomars identitet formas och upplevs just
på grund av att identiteten har en stark inverkan i individers livssituation.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att studera hur flyktingsungdomar i åldern 17-18 år, i en mellanstor stad,
upplever deras etniska identitet, avseende deras etniska medvetenhet i form av integration,
assimilation och segregation. Vidare har jag som avsikt att undersöka om dessa ungdomar
upplever förändringar i deras etniska identitet.
Intentionen med denna studie är inte att dra generaliserbara slutsatser om alla
flyktingungdomar i åldern 17-18, i den mellanstora staden. Sådana allmängripande slutsatser
kan inte dras på grund av det snäva urvalet av intervjupersoner i studien. Forskningen är att
betrakta som en prövning på om denna sortens studie kan tillämpas på den utvalda
målgruppen. Dessutom kan resultatet vara intressant och nyttigt för allmänheten.
Uppsatsen mynnar ut i följande frågeställningar:
Hur upplever flyktingsungdomar mellan åldrarna 17-18, boende i en mellanstor stad,
sin etniska identitet avseende etnisk medvetenhet i form av integration, assimilation
och segregation?
Har flyktingsungdomars etniska identitet förändrats, om så är fallet vilka orsaker
föreligger och hur upplever dem detta?
1.3 Avgränsning
Studien som uppsatsen presenterar har genomförts i en mellanstor stad i Sverige.
Respondenterna till studien fick jag kontakt med genom myndigheten Flyktingintroduktion,9
vilken är belägen i den aktuella staden. Det var genom en kontaktperson på
Flyktingintroduktionen som jag fick kontakt och möjlighet att intervjua fyra ungdomar.
7
Kristal- Andersson 2000 s. 108
Eitinger, Leo (2000): ”Flyktingskapets psykiska och psykologiska följder” i Att ta emot flyktingar, en antologi om
flyktingar och flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar (red.) Stockholm: Statens invandrarverk s. 51ff
9 Flyktingintroduktion är en myndighet som erbjuder flyktingar en introduktion till det svenska samhället. Introduktionen ska
underlätta för den enskilde att bli självförsörjande och utnyttja och utöva sina medborgliga skyldigheter, rättigheter och
möjligheter.
8
2
Respondenterna för studien var två tjejer och två killar, varav ena tjejen var 17 år och de
resterande var 18 år. Min ursprungliga tanke var att alla fyra ungdomar skulle tillhöra gruppen
flyktingar, men vid intervjutillfället upptäckte jag att en av de medverkande inte kunde anses
tillhöra den gruppen. Detta med anledning av att hon var född och uppvuxen i Tyskland och
flytten till Sverige varit frivillig, dock har hon ingen tysk etnisk ursprung. Trots att jag inte
hade förväntat mig en respondent som klassas mer som en invandrare än en flykting, är det
väldigt intressant att undersöka om denna intervjuperson skiljer sig mot de resterande
ungdomarna gällande dennes upplevda identitet och livstillvaro i Sverige.
Jag valde att studera gruppen ungdomar på grund av att jag hade en föreställning om att
ungdomar påverkas lättare och snabbare av den nya kulturen de möter i Sverige. Ungdomar
har möjlighet till en snabbare och närmare kontakt med samhället jämfört med den äldre
generationen. Den främsta orsaken till detta är att många barn och ungdomar introduceras till
skolan strax efter att de har kommit till Sverige och får redan där bemöta den svenska
kulturen. Därför tror jag att den etniska identiteten påverkas lättare för ungdomar. Studien i
uppsatsen är fokuserad på flyktingungdomarnas upplevelser, varför deras åsikter, om hur de
upplever deras etniska identitet, ligger till grund för uppsatsen.
1.4 Disposition
Denna uppsats är indelad i sex kapitel. Det första kapitlet introduceras med en inledning,
därefter följer problemformulering, syfte och frågeställningar samt avgränsning. Därpå
kommer kapitel två som består av metoden för studien, vilken mynnar ut i rubrikerna;
Kvalitativ intervju, Urval, Etik, Forskarroll, Analysmetod och Förförståelse. Därefter följer
den tidigare forskningen i kapitel tre, bestående av två tidigare studier inom ämnesområdet.
Teoretiska utgångspunkter följer sedan i kapitel fyra där begrepp och teorier om kultur,
etnicitet, identitet och etnisk identitet förklaras och teoretiseras i egenskap av studiens syfte. I
kapitel fem återfinns resultatredovisningen, där intervjupersonernas bakgrund presenteras,
samt analysen av empirin med anknytning till teoretiska utgångspunkter. Avslutningsvis följer
kapitel sex, vilken är uppdelad i två avsnitt; Slutsatser och Avslutande diskussion, där
studiens resultat och frågeställningar diskuteras och besvaras mer konkret.
2. Metod
2.1 Kvalitativ intervju
Kvalitativa metoder har förutsättningen att skapa helhetsbilder för ett visst fenomen, vilket
möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. Det är en
undersökningsmetod som skapar närkontakt till de undersökta enheterna samt förutsätter en
bättre uppfattning av den enskildes livssituation.10
Denna studie genomförs empiriskt utifrån kvalitativa intervjuer. Intervjuer genomförs på
flyktingungdomar, i åldrarna 17 och 18 år, som har ett annat etniskt ursprung än svensk, vilka
har invandrat till Sverige. Dessa flyktingsungdomar har levt i Sverige i några år och antas ha
fått en inblick i den svenska kulturen. Fokus ligger på de aspekter som lyfts fram i
informanternas berättelser och de svar på frågor som ställs. Detta för att få en insikt i hur de
upplever deras etniska identitet. Det som har framkommit under intervjuerna har styrt
indelningen av kapitel och teman i resultat- och analysavsnitten, vilka tolkas och analyseras
med hjälp av teoretiska resonemang.
10
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (2000): Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur s.79
3
Jag använde mig av en intervjuguide11 som vägledning vid intervjutillfället. Jag hade
förberedda frågor som jag ställde och utgick ifrån vid intervjun. Detta underlättade
intervjutillfället eftersom jag hade tydliga riktlinjer för vilken typ av frågor jag skulle ställa. I
intervjuguiden tillämpade jag tre variabler som intervjun inleddes med. Variablerna jag
använde mig av var kön, ålder och utbildning. Dessa ansåg jag vara bra variabler att inleda
intervjun med för att enkelt få en kort bakgrundsinformation om intervjupersonerna. Jag
utformade frågorna i intervjuguiden med hänsyn till ungdomarnas språkkunskaper i svenska
eftersom de, på grund av sin korta vistelsetid i Sverige, inte kunde tala flytande svenska.
Därför använde jag mig av ett enkelt språk under hela intervjutillfället. Jag var medveten om
att språket kunde orsaka kommunikationsproblem under intervjun, dock förekom detta endast
några enstaka gånger. Under intervjutillfällena använde jag mig av en bandinspelare för
inspelning av intervjuerna, vilka jag därefter transkriberade.
2.2 Urval
Intervjuerna har genomförts på fyra ungdomar med utländskt bakgrund, två killar och två
tjejer. Tre av ungdomarna kan klassificeras som flyktingar medan den fjärde snarare benämns
som invandrare. Med tanke på det smala urvalet av intervjupersoner utgör valet av kön bland
ungdomarna inte någon större skillnad på studien. Mitt val av två av vardera kön grundar sig i
en jämlikhetstanke. De två killarna var båda 18 år medan tjejerna var 17 respektive 18 år
gamla. Ungdomarnas liknande ålder var inget jag hade planerat eller utgått ifrån, utan detta
var ett bekvämlighetsurval av min handledare i Flyktingintroduktion.
Ungdomarna för studien valdes inte utifrån deras etniska bakgrund och ursprungsland. Min
intention var att belysa hur ungdomarna betraktar deras etniska identitet idag, när de lever i
Sverige, oberoende av bakgrund och ursprungsland. Jag är mycket väl medveten om att
ungdomarnas etniska bakgrund och ursprungsland har en stor inverkan på ungdomarnas
livsvärld. Trots att tanken i början inte var att beakta aspekten med ungdomarnas
ursprungsland, visade det sig dock under intervjutillfällena att detta var relevant att göra. Tre
av ungdomarna hade samma etnicitet och ursprungsland, medan den fjärde ungdomen hade
samma etnicitet som de resterande ungdomarna, dock inte samma hemtrakter. Härtill blev
detta en relevant aspekt att belysa, för att vidare kunna få en förståelse för intervjupersonernas
likheter och olikheter i deras livsvärld.
Ytterligare en aspekt som är nödvändig att klargöra gällande dessa ungdomar är att deras
ursprungsland inte är desamma som deras etnicitet. Ungdomarna utgör en minoritet i deras
hemländer. Två av respondenterna har sitt ursprungsland i Irak men deras etnicitet är kaldéer.
Även de två andra ungdomarna härstammar från samma folkslag som de förstnämnda, dock
föredrar dem benämningen assyrier/syrian på folkslaget. En av dessa ungdomars
ursprungsland är Irak medan den andra är född och uppväxt i Tyskland.12
11
Bilaga nr 1
Assyrier/syrianer och kaldéer är olika benämningar på samma folkslag, orsaken till denna uppdelning existerar på grund
av folkets olika uppfattningar av härstamning och trosinriktning. Folkslaget saknar en egen stat och lever idag i diasporan,
bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat.
12
4
2.3 Etik
När det handlar om sociologisk forskning om människor finns det etiska problem som ofta
uppstår och som är nödvändiga att reflektera över. Forskarens roll och uppträdande kan få
konsekvenser för människor man studerar. Det finns etiska principer som råder inom svensk
forskning vilka är HSFR:s forskningsetiska principer, dessa har jag iakttagit och kommer ta
hänsyn till i min egen forskning.
Det finns fyra olika principer inom HSFR:s forskningsetiska principer, vilka är
samtyckeskravet,
nyttjandekravet,
konfendialitetskravet
och
informationskravet.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning själva har rätten att bestämma över
sin medverkan. Intervjupersonerna för min studie blev tillfrågade av min kontaktperson i
Flyktingintroduktion, och jag fick deras samtycke bekräftat av min kontaktperson. Jag
berättade även under intervjutillfället att de hade den valfriheten att stoppa intervjun om de
ville det, och även att de inte behövde svara på frågor som de inte ville besvara.
Nyttjandekravet handlar om att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas
för den aktuella forskningens ändamål. Detta förklarade jag både för min kontaktperson och
för intervjupersonerna. Intervjupersonerna i min studie tillförsäkras anonymitet, detta genom
att namn eller andra avslöjande aspekter inte används i studien, vilket kallas för
konfidentialitetskravet inom de fyra principerna. Tystnadsplikten måste följas strikt och jag
måste säkerställa att andra personer inte kan ta reda på vem de enskilda svarspersonerna är.
Jag kommer att förstöra sådan information som skulle kunna spåras tillbaka till
intervjupersonerna, exempelvis de inspelade kassetterna på intervjun. Den sista principen
utgörs av informationskravet, vilken kännetecknas av att tillräcklig information om studien
ges till intervjupersonerna om. Min kontaktperson gav lite information till intervjupersonerna
innan intervjutillfället, och under intervjutillfället gav även jag information om studien.
Eftersom intervjupersonerna i denna studie är anonyma använder jag mig av fiktiva namn i
resultat och analysavsnittet, för att lättare kunna benämna intervjupersonerna.13
2.4 Forskarroll
En forskare har till uppgift att lyssna på deras intervjupersoner när de berättar om sin livsvärld
där de uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar om fenomenet. Forskare försöker oftast
förstå världen ur de intervjuades perspektiv och därefter utveckla innebörden av människors
erfarenheter. Detta innebär således att individernas livsvärld förtydligas. Kunskapen för
studien grundar sig i samspelet mellan forskaren och respondenten och forskare är att betrakta
som medskapare till den kunskap som skapas under intervjusituationen. Med utgångspunkt i
att forskaren definierar och kontrollerar forskningsintervjun är intervjun inte ett samtal mellan
likställda parter, utan snarare ett samtal med viss struktur.14
Vid genomförandet av intervjuerna var jag opartisk till intervjusvaren. Jag var endast en
lyhörd lyssnare dock vid behov ställde jag följdfrågor när jag sökte något specifikt svar eller
ämne att prata omkring. Ibland var jag tvungen att förklara vissa begrepp som de inte förstod,
begrepp som identitet och kultur. Följaktligen anser jag att det är väldigt svårt eller nästintill
omöjligt att intervjun blir helt opåverkad av mig som forskare. Jag tror att individer alltid har
ett inflytande på varandra, på ett medvetet eller omedvetet plan. Intervjuer blir oftast vinklade
just på grund av att forskaren ställer vissa specifika frågor som han/hon, med utgångspunkt i
sitt syfte, vill ta reda på.
13
14
Vetenskapsrådet: HSFR:s forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab
Bryman, Alan (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB s. 36-38
5
Jag anser att jag hade en viss påverkan på mina respondenter eftersom de uppmärksammade
att jag hade ett annat etniskt ursprung än svensk och vissa av ungdomarna frågade var jag
härstammade ifrån. Just på grund av att ungdomarna var medvetna om min utländska
bakgrund upplevde dem en trygghet och vågade därför tala om mer personliga och känsliga
ämnen. Intervjupersonernas flesta uttalanden var oftast fördomsfulla vilket jag inte tror de
skulle våga framföra om jag hade varit etniskt svensk. Jag fann en aspekt av ett ”vi” och
”dem” mentalitet hos ungdomarna. Dessa ungdomar betraktade mig som inkluderad i deras
”vi” tänkande och svenskarna upplevdes som ”dem”. Detta innebar följaktligen att de kände
en tillit att anförtro sig till mig. Fördelen med detta var att ungdomarna vågade öppna sig för
mig på ett djupare plan, där de berättade om deras tankar och känslor kring samt åsikter om
deras tillvaro i Sverige.
2.5 Analysmetod
Jag vill med denna studie få en djupare förståelse för hur flyktingsungdomar upplever deras
etniska identitet. Därför utgår studien ifrån aktörens subjektiva upplevelser och mening. Detta
kan förstås genom att jag tar hänsyn till hur aktörerna uppfattar och beskriver sig själva, sitt
handlande och sin etniska identitet. Jag måste tolka det som redan är tolkat, det går inte att
förstå etnisk identitet om jag inte tar hänsyn till aktörens tolkning av den. Detta skulle
Giddens kalla för dubbelhermeneutik. Det innebär att forskaren redan har en egen bild eller
förförståelse för ett visst fenomen och intervjupersonen i fråga har sedan en egen tolkning av
det fenomenet, som forskaren därefter genom intervjun tolkar och förstår. Detta resulterar i
skapandet av en ny bild av fenomenet. Det finns tre varianter av hermeneutik, det så kallade
systematiska metodhermeneutiken, livsvärldshermeneutik som härstammar från Gadamer och
till sist existentiell filosofi.15
Jag kommer att använda mig av Gadamers livsvärldshermeneutik, där man lyssnar på hur
människor beskriver sig själva, sin livsvärld och det samhälle de lever i. Inom hermeneutiken
spelar förförståelsen eller fördomar en stor roll. Alla människor har en förförståelse kring det
mesta i vårt samhälle som vi tar med oss dagligen i våra liv. Våra förförståelser kan ha
kommit ifrån våra trosuppfattningar så som normer och värderingar, eller personliga
erfarenheter så som människans socialisation. För att använda sig av hermeneutikens ansats,
att tolka och förstå, måste man som forskare ha en medvetenhet där man reflekterar kring den
egna förförståelsen. Man ska även vara medveten om att hermeneutikens ansats utgår ifrån ett
holistiskt angreppssätt, där alla delar ska hänga ihop logiskt och bilda en helhet. För att kunna
få förståelse för helheten krävs att delarna är logiskt sammanslutna till helheten. Min egna
förförståelse för studien kan vara reviderbar vilket innebär att den kan ändras eller bekräftas.16
För att jag ska kunna närma mig aktörernas subjektiva upplevelser och mening använder jag
mig av fenomenet tolkande förståelse med en hermeneutisk ansats. Utifrån detta perspektiv
använder jag mig även av det så kallade, Verstehen eller inifrånperspektivet, där individens
innersta upplevelser tolkas. Men med enbart en förklaringsmetod som Verstehen får jag en
kunskap där jag reproducerar och sammanfattar vad aktörerna vet och där allt utgår ifrån
deras subjektiva erfarenheter. Det finns många processer som har en stor inverkan på den
etniska identiteten för aktörerna som de nödvändigtvis inte är medvetna om.17 Just på grund
av detta kommer jag även att titta på de fenomen och strukturer som har en inverkan i den
etniska identiteten och som jag nödvändigtvis inte finner enbart utifrån aktörens egna
upplevelser. Dessa processer finner jag delvis genom att titta på den tidigare forskning och på
15
Kvale 1997 s. 49-51
Ibid. s.194
17 Deniz, Fuat (1999): En minoritets odyssé. Det assyriska exemplet. Sollentuna: Parajett s. 16
16
6
teorier inom ämnet. I denna studie har jag valt att använda mig av och utgå från redan
existerande teorier och begrepp, det vill säga tillämpa en deduktiv metodansats.
2.6 Förförståelse
Min personliga förförståelse för uppsatsämnet är relativt stort. Detta beror delvis på att jag
sommaren 2008 arbetade som vikarie i Flyktingintroduktion i den mellanstora staden. Genom
detta fick jag stor insyn och kunskap om flyktingars situation i det svenska samhället. Vidare
har det faktum att jag personligen har en annan etniskt bakgrund än svensk medfört att jag har
personliga erfarenheter av flyktingar och invandrare. Själv är jag född och uppvuxen i Sverige
men har en assyrisk etnisk bakgrund.
Flyktingar som invandrar till Sverige som troligen haft det tufft i sina hemländer med krig och
förtryck, slängs in i ett helt nytt system där de möter på en främmande kultur med nya normer
och värderingar som de ska anpassas till. Människor som kommer från andra länder har en
helt annan livsvärld än vad människorna i Sverige har, därför är det betydligt mycket svårare
för dem att anpassa sig till det svenska samhället. Dock tror jag att det är mycket lättare för
ungdomar än för äldre människor som invandrar till Sverige att anpassa sig och integreras i
det svenska samhället. Detta på grund av att ungdomar är delaktiga i samhället på ett helt
annat sätt än de äldre. Ungdomar går i skolan, träffar svenska kompisar och har ännu inte
utvecklat en fullkomlig identitet. Äldre flyktingar däremot har oftast en begränsad kontakt
med samhället, förutom kontakten med myndigheter. De får lära sig det svenska språket men
får, bara om de har tur, ett arbete som överstämmer med deras kompetens. Detta trots att de
flesta har en hög akademisk utbildning och stor arbetslivserfarenhet. De äldre flyktingarna har
oftast redan utvecklat en fullständig identitet, de har sina grundvärderingar och vet vilka de är
som individer. De har även en tendens att endast umgås i kretsar som de känner igen och
uppfattar som trygga, det vill säga med deras egna folkgrupper. De umgås sällan med
svenskar, vilket resulterar i segregation i samhälle. Jag väljer att studera flyktingsungdomars
identitet och finner detta intressant just på grund av att jag har en uppfattning av att de lättare
kan påverkas av det nya samhället. Identitet är svårdefinierat och har olika tolkningar
beroende på vem som tolkar. Jag upplever identitet som något som förklarar vem en människa
är, vad människan har för grundvärderingar och vad människan känner sig som.
3 Tidigare forskning
I det följande presenteras två studier inom den tidiga forskningen kring det berörda
ämnesområdet. Den första studien belyser flyktingars identitet med koppling till deras
förändrade livssituationer. Medan den andra studien analyserar relationen mellan immigranta
tonåringars etniska identitet, deras språkliga skicklighet och psykologiska och sociokulturella
anpassning.
3.1 En studie av flyktingskapets erfarenheter
Siv Ehn som är samhällsforskare genomförde en studie om Flyktingars erfarenhet i Sverige
där 40 vuxna flyktingar medverkade från fyra etniska grupper; bosnier, iranier, kurder och
somalier. Undersökningens syfte var att erhålla djupare kunskaper om flyktingarnas
upplevelser och erfarenheter under den första tiden i Sverige.
Ehn menar att mötet med främmande vanor och förhållningssätt ofta är problematiska. Dessa
kan vara gestaltade i enskilda människors direkta agerande och även konstituerade i de villkor
som olika organiserade verksamheter i ett visst samhälle utgår ifrån. Ehn upptäcker genom sin
studie att flyktingar upplever en förlust av vardagstillvaron, vilket även innebär förlust av den
grundval för självkänsla och identitet som de tidigare tagit för givet. De gensvar flyktingar
7
fick från deras sätt att handla och förhålla sig i de vardagliga sammanhang från andra
människor var sällan de resultat och gensvar som de var vana vid.
Vardagslivet bejakar en människas identitet, känslan av vem hon är som person. När en
person förlorar sitt vardagsliv förlorar hon en del av sin identitet. För att återerövra sin
identitet tvingas personen underordna sig betingelser som ytterligare undergräver personen.
Hon måste alltså ge upp sitt jag för att så småningom kunna vinna tillbaka det.
När det gamla vardagslivet för flyktingar inte längre finns kvar försätts människor i
situationer och tillstånd som inte bekräftar deras föreställningar om vilka de är, de får inte
längre de gensvar som styrker deras känsla av identitet, som de tidigare fick i sina hemländer
av deras landsmän. Ehns kommer i sin studie fram till att umgänget mellan landsmän och
bevarandet av det egna språket har en stor roll för bibehållandet av deras etniska identitet.18
Känslan av identitet grundar sig inte enbart på nationstillhörighet, den är även rotad i de
vardagens sammanhang som skapar medvetande om till exempel socialt betingad egenart.19
Det Ehn kommer fram till genom sin studie om vardagslivets förlust och dess påverkan av
identiteten är en väldigt intressant aspekt att tillämpa på mina egna intervjupersoner. Detta
eftersom jag utifrån denna kan skapa mig en uppfattning om de upplever en liknande förlust
av vardagslivet som Ehns personer i studien gör.
3.2 En studie om turkisk immigranta tonåringar
Artikeln Language, ethnic identity, and the adaptation of Turkish immigrant youth in the
Netherlands and Sweden, är en studie som analyserar relationen mellan immigranta
tonåringars etniska identitet, deras språkliga skicklighet och psykologiska och sociokulturella
anpassning. Denna genomfördes med användning av tre modeller, den etniska identitet
modellen, den språkliga assimilation modellen och den språkliga integrerings modellen.
Studien utforskar vilken modell som bäst förklarar anpassningsprocessen och vilken modell
som är effektivast på den andra generationens immigranta unga i Nederländerna och i
Sverige. Från Nederländerna deltog 158 turkiska tonåringar och från Sverige tillkom 237
turkiska tonåringar mellan åldrarna 13-18. Till min egen studie är begreppet etnisk identitet
väldigt centralt och i denna studie analyseras den etniska identiteten i relation med andra
faktorer. Denna studies resultat upplever jag som väldigt relevant och nyttigt för att få en
vidare inblick i den etniska identitetens inverkan på ungdomars liv och anpassning till det nya
samhället.
Som tidigare nämnts använde forskarna i denna artikel tre modeller, den etniska
identitetsmodellen, den språkliga assimilation modellen och den språkliga integrerings
modellen. Den etniska modellen menar att unga immigranter växer upp mellan flera kulturer
vilket ofta leder till identitetsförvirring och anpassningsproblem. Detta uppstår särskilt om de
unga immigranterna upplever brist av uppskattning för de färdigheter, kunskaper och känslor
som är typiska för deras kulturella bakgrund. Modellen framhåller att en stark etnisk identitet
är väldigt betydelsefull för immigranters möjlighet till en hälsosam integrering och plats i det
nya samhället.
Undervisning av studenters modersmål och undervisning av studenternas kulturella ursprung
framhålls som väldigt viktigt för att kunna förebygga eller överkomma framtida problem för
individen. En sådan undervisning antyds av studien ge möjlighet för unga immigranter att
uppleva uppskattning för deras föräldrars språk och kultur. Föreställningen är att
18
19
Ehn 2000 s. 29 ff
Ibid. s. 40
8
bibehållandet av sitt modersmål och en god kunskap av sin egen kultur ska bidra till
ungdomarnas etniska identitet. En stark etnisk identitet ska därefter bidra till att stödja en
hälsosam psykologisk anpassning. Studien menar att det finns flera studier som stödjer den
aspekten att elever som har lyckats i skolan och som har en bra sociokulturell anpassning har
även en stark etnisk identitet. Dock finns det även studier som visar på att det inte finns någon
koppling mellan detta. Den tredje modellen vilket är den språkliga integreringsmodellen
menar att unga immigranter som är kunniga i deras etniska - och majoritetsspråk har det
lättare för en psykologisk och sociokulturell anpassning i jämförelse med unga immigranter
som har en mindre balans i deras tvåspråkighet eller som brister i ett av språken.
Utifrån studiens forskning på de 158 turkiska tonåringarna i Nederländerna och de 237
turkiska tonåringarna i Sverige kom forskarna fram till flera slutsatser genom modellerna de
använde sig av. Studien kom fram till att ungdomarna i Nederländerna är mer assimilerade i
samhället medan ungdomarna i Sverige är mer integrerade i samhället. Ungdomarna i
Nederländerna behåller inte eller utvecklar deras egna etniska språk lika starkt, utan använder
majoritetsspråket som det dominerande språket. De turkiska ungdomarna i Sverige däremot
behåller deras modermål och tar användning av deras etniska identitet, vilket studien menar är
den starkaste anpassningsstrategin. Forskarna i denna artikel menar att den bästa
anpassningsmetoden för immigranter är integration.20
4. Teoretiska utgångspunkter
Nedan följer en redogörelse för de teoretiska utgångspunkter som tillämpas i denna studie.
Eftersom studien behandlar flyktingar är det väsentligt att beröra och belysa den etniska
identiteten. För att specifikt få uttryck för detta kommer en redogörelse för begreppen kultur,
etnicitet, identitet och etnisk identitet att redovisas. Under avsnittet Kultur framförs teorier om
normer, kulturmöte och ungdomar. Definitionen av begreppet etnicitet förklaras kort därefter.
Vidare kommer avsnittet Identitet och etnisk identitet där begreppsförklaringar och teorier
framställs inom teman; Jagets framställning, Objektiv- och subjektiv identitet, Gruppidentitet
och Identitetsförvirring.
4.1 Kultur
Begreppet kultur har många olika tolkningar. I denna kontext utgör begreppet de värderingar,
ritualer och traditioner som skapas av människor för att förstå, tolka samt att ge mening åt
tillvaron.21 Själva ordet kultur kommer ifrån latinets ”cultura”, som härstammar från verbet
”colere” och som betyder odla, bruka. Ordet har sedan kommit att användas som ”odla
själen”.22
Karl-Olov Arnstberg gör anspråk på fyra olika användningsområden av kulturbegreppet. Den
första aspekten är finkultur, vilket är konstnärliga, litterära och estetiska prestationer som
individer eller grupper urskiljer hos sig själva eller andra. Den andra är representativ kultur,
vilket Arnstberg menar är en specialisering av finkulturen. Den är riktad mot grupper och
gruppers självrepresentation av sig själva. Den har ett intresse för kontakten mellan
minoriteter och majoriteter och deras representationer och förväntningar av varandra. Den
tredje aspekten är folkkultur, vilken kännetecknas av de föreställningar, kunskaper och
20
Vedder, Paul & Virta, Erkki (2005): Language, ethnic identity, and the adaptation of Turkish immigrant youth in the
Netherlands and Sweden
21
Ahrne m.fl. (2003): Det sociala landskapet, en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet.
Göteborg: Korpen s. 32
22
Hermansson, Hans Erik (1988): Fristadens barn. Om ungdomars livsstilar, kulturer och framtidsperspektiv 80-talets
Sverige. Göteborg: Daidalos s. 57
9
föremål som en folkgrupp historiskt sett identifierar sig med. Det sistnämnda Arnstberg
räknar upp är det vetenskapliga kulturbegreppet som innefattar en grupps gemensamma
regler, värden och symboler.23 Det är just detta kulturbegrepp som är relevant för denna
studie.
4.1.1 Normer
Sverige är uppdelad i olika geografiska regioner och sociala grupper. I dessa regioner och
grupper finner man olika kulturer med olika värderingar och ideologier samt vardagsvanor
och traditioner. Men trots dess skillnader finns det ett gemensamt kulturellt kapital som binder
samman människorna i deras egenskap av svenskar. Exempel på detta är språk, historia,
flaggsymbolik, naturens karaktär och städernas arkitektur. Det finns även vissa normer och
koder vilka inte är utskrivna, som exempelvis skämthistorier och hälsningsritualer. Sverige
lever under en individualistisk ideologi, vars innebörd inte är en självklarhet för människor
från andra världsdelar.24
Kulturer tillhandahåller människor redan klara lösningar vad gäller olika situationer, vilka
kallas för normer. Dessa normer leder till att individer slipper anstränga sig i att ta ställning i
olika vardagssituationer. Den inlärda kulturen har redan färdiga lösningar på hur dessa ska
handla. När en individ som invandrar från ett annat land till Sverige, med annorlunda normer
och värderingar, uppstår oftast en kulturkrock och kulturproblem. Individer har redan ett
förråd av inlärda lösningar på olika vardagssituationer från deras hemland, vilket oftast skiljer
sig med det nya landets kultur.25
Riyadh Al-Baldawi hävdar att traditioner, normer och seder som ingår i en kultur har inmatats
i människan från födseln som ett arv från omgivningen. Dessa traditioner och normer inrotas i
individen i en inlärningsprocess. Att definiera kulturen som en inlärningsprocess visar att det
inte finns några kulturer som är rätt eller fel. Al-Baldawi visar även på att kulturer är
föränderliga. Detta genom att kultur, traditioner och normer påverkas av en dynamisk
historisk utveckling där vissa traditioner tas bort och andra stärks. Nya traditioner skapas ju
mer människor öppnar sig mot andras kulturer. Denna utveckling sker oftare när människor
med olika kulturer möter och lever med andra människor i ett öppet samhälle. Detta leder
vidare till att olika kulturer smälter in i olika normer, vilka utgår ifrån de kulturer individen
kommit i kontakt med.26
4.1.2 Kulturmöten
Ahmadi menar att kulturskillnader inte främst handlar om olikheter i livsstil utan snarare om
olikheter i sättet att uppfatta verkligheten. Det är människors olikheter i att förstå sitt jag och
dess förhållande till andra som ger upphov till olika sätt att uppfatta exempelvis olika
livsfaser, maktförhållanden och lagars legitimitet. En individ som har lärt sig att uppfatta sig
själv som en fast del av en större enhet har svårt att definiera sig själv utan att hänvisa till
denna enhet. Genom detta är det den större enheten, exempelvis gruppen, som utformar
individens identitet snarare än individen själv. Den ständiga närvaron av ett större jag som
definierar och kontrollerar individen gör det omöjligt för individen att bekräfta sitt jag utanför
gruppen. Ahmadi menar således att det är tillhörigheten till gruppen t.ex. familjen, som ger en
person en social ställning och därmed en identitet. I moderna individualistiska samhällen så
23
Arnstberg 2000 s. 34
Ahrne m.fl. 2003 s. 29-30
25 Hermansson 1988 s. 66 ff
26 Al- Baldawi, Riyadh (2003): ”Migration och familjestruktur” i Ungdom, kulturmöten, identitet. Ahmadi, Nader (red.)
Trelleborg: Liber AB s. 108
24
10
som Sverige, har individer fått en självständighet både i förhållande till gruppen och till andra
individer, det vill säga individen är inte i ett existentiellt behov av förhållandet till gruppen
längre. Med tanke på att Sverige är ett väldigt individualistiskt samhälle har individer som
invandrar från kollektiva samhällen med gruppcentrerade förhållanden svårt att passa in i det
nya samhällssystemet.27
Vuxna blir sällan assimilerade i den nya kulturen de möter. Detta beror delvis på att de vuxna
människorna redan har lärt in en kompetens och tillhörighet vilken inte är enkel att ändra och
ta bort vid möten med olika händelser i den nya kulturen. Detta har barn inte hunnit göra på
samma sätt som de vuxna och därför har barn lättare att assimileras in i den nya kulturen och
byta etnisk identitet. Att vara integrerad i det nya samhället innebär att man har accepterat den
tillvaro man lever i. Det innefattar även att individen befinner sig och lever mellan två
kulturer. Assimilation innebär att man ger upp sina gamla tillhörigheter och förnekar att dessa
tillhör ens ursprungliga etniska bakgrund. Det finns två faser av assimilering, det första är att
individerna själv ska erkänna att de är assimilerade, och det andra är att bli erkänd och
assimilerad i den nya kulturen.28 Segregation är ett vanligt uppkommande fenomen i ett
samhälle och kort kan beskrivas som en allmän åtskillnad mellan grupper. När det talas om
boendesegregation åsyftas människor som ingår i samma kategori, där de har en indelning och
en åtskillnad som bygger bland annat på ekonomiska resurser, etnicitet eller ålder. 29 Nader
Ahmadi och Kerstin Söderholm Carpelan menar att en ständig uppdelning av människor i
olika kategorier av kulturella och etniska grupper hämmar integrationen. Interaktionen mellan
individer och samhället ska ta sin utgångspunkt i individens subjektiva självidentifikation
istället för i föreställningen om den kulturella identitetens oändlighet.30
4.1.3 Ungdomar
Eftersom studien behandlar gruppen ungdomar är det relevant att fånga en vidare definition
och förståelse för de olika kännetecknen över åldersintervallerna för ungdomar. Samhällets
definitioner av synen på olika åldersgrupper förklaras genom Philip Lalander och Thomas
Johansson utifrån den psykoanalytiska traditionen. Denna utgörs av fem faser som
kännetecknar ungdomstiden. Den första är preadolescens vilken innefattar åldrarna 10-12 och
kännetecknas av pubertetens början. Denna period utmärks av en inre och yttre frigörelse från
föräldrarna. Den andra fasen, 12-14 år, är den tidiga adolescensen där individen börjar vända
sig från sin familj och söker kärlek från andra. Frigörelsen från föräldrarna väcker känslor av
övergivenhet och ensamhet. Den tredje fasen utgörs av högadolescensen, där ungdomarna är i
åldrarna 14-16 år och där jaget laddas väldigt narcissistisk. Individen blir självcentrerad och
individualistisk. Fjärde stadiet kallas för senadolescensen. Ungdomen är här 16-20 år gammal
och detta stadium präglas av en psykologisk integration. Här har individen mindre
känslomässiga svängningar och är inte beroende av sina föräldrar och vuxna. Beroendet av
gruppen, gänget och vänner minskar.31 Det stadiet ungdomarna för denna studie befinner sig i
är senadolescensen. Ur ett sociologiskt perspektiv definieras ungdomsperioden utifrån
samhälleliga mönster. Fokus ligger på mönster som exempelvis konsumtion, syn på arbete,
familj, sexualitet och andra sociala mönster.32
Ahmadi, Nader (2003): ”Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala normer” i Ungdom, kulturmöten,
identitet. Ahmadi, Nader (red.) Trelleborg: Liber AB s. 71-72
28 Arnstberg 2000 s. 45 ff
29 Kölegård, Fritzell, Brännström, Estrada & Nilsson (2007): Boendesegregationens utveckling och konsekvenser.
Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 s. 155
30 Ahmadi, Nader & Söderholm Carpelan, Kerstin (2003): ”Inledning” i Ungdom, kulturmöten, identitet. Ahmadi, Nader
(red.) Trelleborg: Liber AB s. 13
31 Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007): Ungdomsgrupper i teori och praktik. Danmark: Studentlitteratur s. 16-17
32 Ibid. s.18
27
11
4.2 Etnicitet
Etnicitet är ett övergripande begrepp i min studie varför en kort redogörelse för dess innebörd
redovisas i det följande. Härtill ska nämnas att den följande definitionen är den som tillämpas
i studien.
Eftersom det finns många olika definitioner av begreppet etnicitet blir det sålunda
svårdefinierat. Fuat Deniz och Antonios Perdikaris definierar etnicitet genom att förklara att
begreppet handlar om tillhörigheter genom attribut så som till exempel språk, kultur, och
ursprung, vilka är tilldelade och inte förvärvade. Att vara etnisk har skilda innebörder för
olika grupper.33
Aspekten om etnicitet brukar vanligtvist uppstå när olika etniska grupper möts. Det är först i
mötet med den andra som behovet av att markera en gräns blir nödvändigt och frågor om
tillhörighet och identitet blir aktuella. En följd av denna gränsdragning av en etnisk grupp
konstruerar en etnisk identitet som uppfattar andra etniska grupper som annorlunda, det vill
säga främlingar med egenskaper som inte bara är olika utan även har motsatta gemensamma
värderingar än den egna gruppen.34
4.3 Identitet och etnisk identitet
Även begreppet identitet är ett svårdefinierat och mångtydligt begrepp med många olika
innebörder och skilda aspekter. De olika vetenskapliga disciplinerna har alla olika definitioner
och aspekter på begreppet.35 Ordet identitet kommer från latinets ”idem”, vilket betyder
detsamma. Identitet och identisk betyder likhet eller överenskommelse. Identifiera kommer av
”idem” och facere vilket innebär att känna igen, bestämma, påvisa överenskommelse mellan
och likställa. Identitet har att göra med att vara en och samma, men även att vara en och
samma på ett visst sätt som skiljer sig från andra människor.36
Etnisk identitet är den första identiteten som lärs in av barnet och har sin prägel i familjen.
Arnstberg skulle kalla detta för den grundläggande identiteten, som förutsätter och påverkar
alla de identifikationer som en individ anskaffar i sitt liv.37 Enligt Anders Lange och Charles
Westin finns det tre aspekter av etnisk identitet. Den första aspekten är etnisk personlig
identitet, i vilken familjen betraktas som den som upprätthåller och förmedlar den egna
etniska kulturens bas. Genom socialisationen växer barnet in i den etniska kulturen och
internaliserar ett utpräglat etniskt värde - och normsystem. De centrala värdena och normerna
införlivas i den ”omedvetna egoidentiteten” och påverkar individens jagbild och bilden av
andra vid social interaktion. Den andra aspekten av etnisk identitet är etnisk social identitet.
Denna hänger samman med sociala kategorier, vilka individen tillämpar i sin identifikation
gentemot andra. Den tredje aspekten är etnisk kollektiv identitet och bestäms av gruppens
kärna samt dess gränser.38 För upprätthållande av etnisk identitet under perioder av
förändringar behövs en etnisk symbolik som har en anknytning till ett gammalt språk,
släktskapssystem, gammal religion eller livsstil. Den sociala identiteten blir mest betydelsefull
när den uppfattas som hotad.39
33
Deniz, Fuat och Perdikaris, Antonios (2000): Ett liv mellan två världar... Örebro: Parajett s.40
Peterson Abby, Hjerm Mikael (2007): Etnicitet, perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups utbildning s. 47
35 Ibid. s. 41
36 Lange Anders, Westin Charles (1981): Etnisk diskriminering och social identitet, en rapport från
diskrimineringsutredningen. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB s. 183
37 Arnstberg 2000 s. 42
38 Lange, Westin 1981 s. 259-260
39 Hylland Eriksen, Thomas (1993): Etnicitet och nationalism. Falun: Nya Doxa s.89
34
12
4.3.1 Jagets framställning
George H. Mead talar om Jaget och dess framställning. Jaget är organiserat runt ett
självmedvetande, vilket utgörs av idéer och känslor som vi har om oss själva.
Självvärderingen är ett viktigt inslag i den identitetsskapande processen. Det är inte andras
värderingar i sig som påverkar vår egen självvärdering, utan det är vår uppfattning och
tolkning av andras värderingar som är viktig. Jagets utveckling uppstår i den sociala
erfarenhets- och aktivitetsprocessen samt utvecklas i individen som ett resultat av hans
relationer och individer inom denna process. Jaget kan ses som en social konstruktion där den
skapas genom interaktion med andra människor. På vilket sätt individen ser på sig själv, hur
den definierar sig själv samt vilka värderingar den har av sig själv, beror till stor del på de
sociala definitioner individen möter under livsprocessen.40
4.3.2 Objektiv- och subjektiv identitet
Lange och Westin menar att individers identitet kan benämnas för objektiv- och subjektiv
identitet. Objektiv identitet bygger på kännetecken, vilka är fastställda av andra, som tillskrivs
en individ, grupp eller kategori. Den objektiva identiteten kan uppdelas upp i två aspekter,
social identitet och personlig identitet. Social identitet syftar på breda sociala kategorier som
exempelvis kön, ålder, yrke, etnisk ursprung och nationalitet. Personlig identitet däremot är en
kombination av drag och attribut som andra tilldelar en individ och kan även skiljer en viss
individ från andra med samma sociala attribut. Det finns även en subjektiv identitet där en
person som subjekt har en identitet inför sig själv och minst en identitet som den väljer att
presentera inför andra individer.41
Lange och Westin talar mycket om social identitet där de menar att varje individ föds in i en
social struktur. Den sociala strukturen består bland annat av ett komplext mönster av sociala
kategorier och hierarkiska och horisontella relationer mellan grupper som individen måste
anpassa sig till. De anspelar på att genom dessa intergruppsammanhang utvecklas individens
egen sociala identitet och genom socialisationen skapas den subjektiva representationen i
individens föreställningssystem.42
Ytterligare en förklaring till begreppet identitet görs av Deniz och Perdikaris där de menar att
den enklaste benämningen av begreppet är att den utgör svar på frågor som Vem är jag? och
Vem tror jag mig vara? De antyder på att dessa frågor är väldigt aktuella och relevanta när
individer som flyktingar lever mellan två kulturella världar med olika värde - och normsystem
och tolkningar av verkligheten. Vidare hävdar Deniz och Perdikaris att människor som
invandrar till ett nytt land redan har en egen identitet som är formad av hemlandets kultur,
utifrån dess moral, levnadssätt, beteenderegler och sociala relationer. När dessa människor
möter den nya kulturen som skiljer sig avsevärt med deras egna, tvingas individerna att
ifrågasätta sin gamla identitet. Ifrågasättandet av identiteten leder till frågan Vem är jag?
Detta ”jag” kommer att formas i en konflikt mellan individens identitet i hemlandet och den i
det nya landet.43
40
George H. Mead (1995): Medvetandet, jaget och samhället. Lund: Grahns Boktryckeri AB s. 112 ff
Lange, Westin 1981 s. 352 ff
42 Ibid. s. 362
43 Deniz, Perdikaris 2000 s. 41-42
41
13
4.3.3 Gruppidentitet
Den etniska identiteten ger människor en självkänsla och ömsesidigt erkännande inom varje
grupp. En grupp som har samma etniska identitet delar på gemensamma värderingar, mål och
intressen. Inom gruppen kan de förutsäga varandras handlingar och gruppen binds samman
genom starka lojalitetsband.44 Deniz talar om etnisk kollektiv identitet, där han menar att
etnisk identitet är en form av kollektiv identitet i vilken individen definierar sig själv genom
ett kollektivt medlemskap. Detta får sin grund ifrån medvetandet om individens tillhörighet,
vilket oftast skiljer sig från andra motsvarande kollektiv. Detta genom uppfattandet av etniska
och sociala karakteristiska egenskaper som exempelvis språk, seder, vanor, territorium,
religion och gemensamma förfäder. Individer föds in i ett etniskt medlemskap och utvecklar
utifrån denna en egen identitet. Den etniska identiteten får en individ att forma och uttrycka
föreställningar om tillhörighet och samhörighet vad gäller dess ursprung.45
En grupps etniska medvetenhet och dess subjektiva uppfattning bildas inte enbart av gruppens
språk, religion och territorium utan skapas även utifrån gruppens uppfattning om sitt
ursprung, sitt öde och sin framtid och även upplevelser av hot från omvärlden. När en grupp
upplever hot från omvärlden förstärks den etniska medvetenheten i gruppen. Etniska grupper
har oftast en uppfattning om sin egen identitet men vid mötet med nya sociala och kulturella
förhållanden är det vanligt att de nytolkar och omdefinierar sin identitet. De förstår sig själva
på nya sätt i de nya sociala och kulturella miljöer de befinner sig i. Utvecklingen av etniska
identiteter ser olika ut under olika generationer, den kan överges, modifieras och
transformeras. Den etniska identiteten måste upprätthållas av gruppen om den ska överleva.
Detta för att den uppstår och utgår ifrån individerna i gruppen och den etniska identiteten kan
således inte existera utan dem.46
4.3.4 Identitetsförvirring
Ahmadi menar att en identitet är viktig för en person på grund av att den ger en person en fast
punkt i hennes omgivning och en grund att stå på. Det möjliggör för personen att känna
tillhörighet och att förstå sin plats i omgivningen. Ahmadi menar även att
invandrarungdomarnas jaguppfattning avviker från den dominerande uppfattningen i det
svenska samhället, där de kan uppleva uteslutning och diskriminering. Just på grund av detta
riskerar invandrarungdomar att inte lyckas bygga upp en personlig identitet. Avsaknaden av
en identitet i det svenska samhället kan göra att invandrarungdomar upplever främlingskap
gentemot samhället de lever i, vilket även kan vara den enda som de tillhör.47
Flyktingar har tidigare inte behövt ifrågasätta sin identitet som är baserad på deras hemlands
kultur, attityder, moralkod och levnadssätt, förrän de har invandrat till ett nytt land där de
möter en annan kultur med attityder, moralkoder och levnadssätt som skiljer sig från
hemlandets. Binnie Kristal-Andersson menar att detta leder till en inre och yttre konflikt, en
paradox mellan individens identitet i hemlandet och i det nya landet. Detta kan skapa ångest
och förvirring för individen. Det blir en konflikt mellan två världar, den gamla som flyktingen
inte längre tillhör och den nya som den ännu inte är del av. Varje gång individen hamnar i en
situation där en jämförelse eller skillnad i fråga om kultur, attityder, moralkod eller
levnadssätt återfinns och upplevs som förvirrande, står individen i konflikt med sin
ursprungliga kulturella identitet. I bästa fall sker en integrering av de två kulturella
44
Lange, Westin 1981 s. 256
Deniz 1999 s. 69-70
46 Ibid. s. 71-72
47 Ahmadi 2003 s. 72
45
14
identiteterna, det vill säga båda levnadssätten. Vanligare är dock att det uppstår konflikter när
hemlandets kulturella identiteter och levnadssätt möter det nya landets.48
Flyktingsfamiljer integreras olika beroende på medlemmarnas ålder vid ankomsten till
Sverige. Yngre barn har lättare att identifiera sig med den nya kulturen, där de lär sig det nya
språket, levnadsvanorna och integrerar attityderna i det nya landet snabbare. Detta förutsatt att
barnen går på daghem, fritidshem och skolan där de möter den nya kulturen. Om yngre
människor däremot lever i en omgivning där hemlandets värderingar, kulturella attityder,
språk och levnadssätt dominerar kan de ha svårt att integrera sig och identitetskonflikter blir
ett faktum. Kristal- Andersson menar att yngre människor måste avgöra vilka delar av den
gamla respektive den nya kulturen som ska integreras in i deras livsvärld, och vilka av
respektive part de måste göra sig fri ifrån. Detta sker både medvetet och omedvetet, vilket kan
vara påfrestande att hantera och leder oftast till förvirring, skuldkänslor och
lojalitetskonflikter.49
5 Resultatredovisning
5.1 Presentation av intervjupersoner
Nedan följer en kort presentation av varje intervjuperson, detta för att få en överblick över
ungdomarnas bakgrund och livsvärld. Eftersom intervjupersonerna är anonyma i denna studie
använder jag mig av fiktiva namn för att lättare kunna benämna intervjupersonerna. De fyra
ungdomarna har liknande etnisk bakgrund och ursprungsland. Detta var jag inte medveten av
förrän vid själva intervjutillfället. Min handledare ifrån myndigheten Flyktingintroduktion
valde de ungdomar som var intresserade av att ställa upp i en intervju. Ungdomarna uppgav
liknande svar vid intervjuerna, vilka kan ha samband med deras likartade livsbakgrund.
Ytterligare en förklaring kan finnas i ungdomarnas likheter och olikheter gällande uppväxt
och levnadsförhållanden.
5.1.1 Gabriel
Gabriel är 18 år fyllda och är född och uppvuxen i Irak. Han tillhör den kaldeiska folkgruppen
som är en kristen och etnisk minoritet i Irak. Han flydde från kriget i Irak år 2005 och har levt
i Sverige i tre år. Gabriel och hans familj blev hotade till döds i Irak, där han blev kidnappad
av en okänd gerillagrupp. På grund av detta flydde Gabriel ensam till Sverige medan hans
familj var kvar i Irak. Han valde att fly till just Sverige där han hade släkt och bodde hos sin
morbror under hans första tid. Hans föräldrar kom till Sverige ett halvår efter. Gabriel berättar
att han inte kunde leva i Irak på grund av krig och förföljelser. Han ville komma bort från allt
elände och komma till ett land med frihet, som exempelvis Sverige. Gabriel berättar att han,
innan kriget i Irak utbröt, trivdes väldigt bra i hemlandet, han mådde bra och kände en
trygghet i sin tillvaro. Trots att han bodde hos sina släktingar vid ankomsten till Sverige kände
han ensamhet och oro för sin familj som var kvar i Irak. När Gabriels familj flyttade till
Sverige blev hans tillvaro mycket bättre, han kände sig trygg och säker med sin familj i sin
närvaro.
Under intervjutillfället var mitt första intryck av Gabriel att han var en lugn och blyg kille. Jag
uppfattade honom som en kille som har genomgått många traumatiska händelser i sitt liv.
Trots detta upplevdes han som väldigt självsäker när han talade.
48
49
Kristal- Andersson 2000 s. 106-107
Ibid. s. 108
15
5.1.2 Maria
Maria är 18 år gammal och är även hon född och uppvuxen i Irak. Hon är också kaldé som
den tidigare intervjupersonen Gabriel. Maria kan betraktas som en nyanländ flykting till
Sverige eftersom hon endast bott i landet ett år. Trots detta talar hon relativt bra svenska.
Maria och hennes familj flydde ifrån kriget i Irak till Syrien. Sedan flyttade familjen till
Sverige och efter något år flyttade även Maria från Syrien till Sverige. På grund av kriget i
Irak kunde de inte leva kvar där och hon berättar att hennes familj kände en stor rädsla för
deras tillvaro och att levnadsförhållandena var svåra. Familjen valde att fly till just Sverige på
grund av att de hade många anhöriga boende i landet. Hon berättar även att hon trivdes väldigt
bra i Irak innan kriget, där hon hade många vänner. Men under kriget ville hon inte vara kvar i
Irak på grund av allt elände. Maria kände en lättnad av att flytta ifrån Irak och komma till ett
land i frihet.
Jag upplevde Maria som en väldigt blyg och tyst tjej som själv inte tog initiativ till att tala om
hon inte blev tillfrågad. Hon hade oftast blicken riktad mot golvet när jag talade till henne,
vilket kan bero på hennes blyghet och även osäkerhet gentemot frågorna. Med tanke på att
hon endast har bott i Sverige ett år, är det troligt att hon inte vet hur hon ska förhålla sig till
frågorna, vilka jag kan tänka mig att hon upplevde som svåra.
5.1.3 Josef
Josef är 18 år gammal och är född i Irak. Hans etniska bakgrund är assyrier/syrian, som likt
kaldéerna är en etnisk minoritet i Irak. Vid 9 års ålder flyttade han och hans familj till
Jordanien på grund av krig i Irak. De bodde i Jordanien i fyra år och sedan flyttade de vidare
till Sverige år 2003. Han har alltså bott i Sverige i fem år. Han och hans familj flyttade till
Sverige på grund av krig och anknytningsskäl, de hade inga släktingar kvar i Irak eller i
Jordanien. På grund av att han flyttade från Irak som nioåring kommer han inte ihåg mycket
av sitt liv i hemlandet. Josef berättar att han tyckte att det var roligt att flytta till Sverige
eftersom de flesta av hans kusiner bodde i landet. Han trivs väldigt bra i Sverige för att han
har mycket släkt och vänner.
Josef verkar vara en tuff och självsäker kille med starka åsikter som han inte är rädd att
framföra. Vissa av hans åsikter kan uppfattas som ganska fördomsfulla och generaliserande.
5.1.4 Sara
Sara är 17 år gammal. Hon har en annorlunda livsbakgrund än de resterande ungdomarna.
Sara är född och uppvuxen i ett västerländskt land, Tyskland. Hon är assyrier/syrian till
etnicitet och hennes föräldrar kommer från länderna Turkiet och Syrien. Hennes föräldrar
skilde sig när hon var väldigt ung och hon växte upp i Tyskland med sin mamma och hennes
tyske pojkvän. Efter separationen mellan mamman och den tyska pojkvännen flyttade hon och
hennes mamma till Sverige eftersom Saras morföräldrar bodde här. Hon har bott i Sverige i
två år. Sara berättar att hon hade det jobbigt vid flytten till Sverige. Hon kände en stor
hemlängtan till hennes vänner och till skolan i Tyskland. Sara kände stor ensamhet på grund
av att hon inte hade några vänner och för att hon inte kunde tala det svenska språket. Hon
kunde heller inte tala det arabiska språket vilket är hennes hemspråk. Detta fick hon med
tiden, i Sverige, lära sig av sin morfar. När Sara lärde sig både det arabiska och svenska
språket blev hennes tillvaro i Sverige mycket bättre. Detta för att hon nu kunde kommunicera
med både svenskar och hennes landsmän.
16
Jag uppfattade Sara som en väldigt positiv och pratglad tjej. Hon framförde öppet många
starka åsikter och berättelser om hennes tillvaro. Jag upplevde att Sara hade ett mer
västerländskt tankesätt än de resterande ungdomarna.
5.2 Analys
Eftersom jag använder mig av en hermeneutisk metodansats ska jag nedan tolka och förstå
mina fyra intervjupersoner utifrån det empiriska materialet, med koppling till de teoretiska
utgångspunkterna. Detta kommer att genomföras utifrån olika teman i detta kapitel som utgår
från att besvara studiens frågeställningar och syfte. Förståelsen för helheten för studiens
resultat och analys kommer finnas i de korta sammanfattningarna efter varje tema och även i
slutsatsen och i den avslutande diskussionen som kommer i slutet.
Det första temat i analysen är; Uppfattning av svensk och egen kultur, där underteman Seder
och bruk och Levnadsmönster inkluderas. Genom att analysera dessa teman kan en inblick
och uppfattning om hur dessa ungdomar upplever deras etniska identitet fås, och vidare även
om den har förändrats. Detta presenteras slutligen enskilt i temat Upplevelser och
förändringar av etnisk identitet.
5.2.1 Uppfattning av svensk och egen kultur
Karl- Olov Arnstberg talar om olika kulturbegrepp, ett av dem är det vetenskapliga
kulturbegreppet som innefattar en grupps gemensamma regler, värden och symboler.50 Det är
just denna kultur som analysen kommer röra sig kring. Gemensamt för intervjupersonerna är
att de alla belyser respektive grupps gemensamma regler, värden och symboler. De talar även
om skillnader mellan normer och levnadsförhållanden vad gäller deras uppfattningar om vad
som är typiskt svenskt och typiskt deras egen kultur.
5.2.1.1 Seder och bruk
Intervjupersonernas traditioner och kultur är ett uttryck för den inmatning som har följt dem
från födseln. De har lärt sig dessa traditioner och normer som en inlärningsprocess av deras
familj och omgivning.51 Intervjupersonerna talar lite olika om deras traditioner och kultur,
dock får jag uppfattningen av att de är enade om att det är viktigt att bevara dessa. De är även
enhetliga i att kyrkan och tron är en viktig del av deras liv. Ehns tidigare studie om
Flyktingskapets erfarenheter, visar att umgänget mellan landsmän och bevarandet av det egna
språket har en stor roll för bibehållandet av individers etniska identitet. Med tanke på att
intervjupersonernas största umgängeskrets består av deras landsmän och utifrån ungdomarnas
upplevelser av betydelsefullheten av bevarandet av seder och bruk, kan slutledningen dras att
möjligheten för ungdomarnas etniska medvetande och bevarandet av deras etniska identitet är
stor.
Vi firar jul och påsk och går till kyrkan. Det gör vi också i Sverige, det
är viktigt att ha kvar det. Det är viktigt att ha kvar mina traditioner. Jag
kan inte glömma dem, jag vill inte glömma dem. /Gabriel
Jag brukar gå till kyrkan med min familj och det är roligt att träffa
människor där från mitt folk. /Maria
50
51
Arnstberg 2000 s. 34
Al- Baldawi 2003 s. 108
17
Både Gabriel och Maria talar om kyrkan som en väldigt stor och viktig del i deras liv, och
enligt Ahmadi har ungdomar lärt sig att införliva detta genom deras socialisation av familj
och omgivning.
Jag tycker om att dansa ”dabke”, det är det bästa med oss. Jag går till
kyrkan, jag har en sådan vit klänning där inne, där jag står uppe vid
prästen. Det är kul. Jag spelar fotboll, i syrianska laget här i X-stad. Vi
har egen kulturförening där, jag brukar vara där, det är kul efter
träningen att vara där. /Josef
Jag har förståelse för vad Josef menar med ”dabke” och ”vit klänning”, vilket han är
medveten om, eftersom han vet att vi har samma etniska härkomst. Josef känner en trygghet
att tala om dessa traditioner framför mig, för att han vet att jag har förståelse för dess
betydelser. ”Dabke” är en assyrisk/syriansk kulturell folkdans som brukar dansas i kulturella
sammanhang och den ”vita klänningen” han syftar på är en symbol för änglar som pojkar i
kyrkan uppe vid altaret representerar i den syrisk ortodoxa kyrkan. Josef uttrycker
entusiastiskt ett stort engagemang och medvetenhet både för hans religiösa tro och för hans
kultur.
Svenskar dem har inget att göra med religion, dem tror inte ens på Gud.
Inte alla, men det finns några som inte tror på Jesus, kristna i Sverige.
Det snackas mycket om svenska kyrkan, men tjej och tjej dem gifter sig,
vad är det här? Det är synd också, Gud sa inte så, han skapa Adam och
Eva. /Josef
Josef verkar vara väldigt religöst troende, vilket han visar genom sina åsikter om svenskar i
förhållande till kristendomen. Josef kan uppfattas som väldigt fördomsfull och trångsynt.
Dock ska man förhålla sig objektiv och försöka förstå vad Josef utgår ifrån, hans egen
livsvärld och levnadssätt vilket inte är desamma som det öppna, liberala svenska
förhållningssättet.
Även intervjupersonen Sara visar att kyrkan och tron är viktig för henne, men hon har en mer
öppen och liberal syn på detta.
Jag är kristen, vi är väldigt öppna och de är öppna till andra kulturer. Jag är en
öppen människa till allt. Men ändå är det så att jag håller mig till Gud och jag
går till kyrkan, jag känner mig bra och lugn. Och det lär man sig i kyrkan. De
lär oss hur vi ska vara mot varandra. Jag går till kyrkan varje fredag och
söndag. Fredag har vi bibelstund, och det är jättebra i den kyrkan jag är. /Sara
Kulturer är föränderliga. Kulturer, traditioner och normer påverkas av en dynamisk historisk
förändring där vissa traditioner tas bort och andra stärks. Nya traditioner skapas ju mer
människor öppnar sig mot andra kulturer.52 Den enda intervjupersonen som visar en tydlig
öppenhet mot andra kulturer och människor är Sara, vilket delvis beror på att hon är född och
uppvuxen i ett västerländskt land. Medan de andra intervjupersonerna som har levt i sina
hemländer är lite mer slutna inom sin grupp, vilket även är det enda de känner till.
52Al-
Baldawi 2003 s. 108
18
5.2.1.2 Sammanfattning
När intervjupersonerna talar om seder och bruk associerar de detta till kyrkans betydelse.
Intervjupersonerna upplever kyrkan som en viktig och stor del i deras liv och menar att
bevarandet av traditioner är viktigt att behålla även i Sverige. Intervjupersonen Josef är den
ungdomen som framför sin kristna tro starkast, bland annat genom hans starka uttalanden och
synpunkter om svenskars religiositet. Intervjupersonen som är mest öppen och liberal i sitt
tänkande är Sara som även hon känner starkt inför sin kristna tro, dock är hon inte lika sluten i
sitt tänkande som Josef.
Eftersom intervjupersonernas största umgängeskrets består av deras landsmän, där bevarandet
av deras seder och bruk är viktigt för dem, går det utifrån detta att relatera till Ehns tidigare
studie om Flyktingskapets erfarenheter. Studien menar att umgänget mellan landsmän och
bevarandet av det egna språket har en stor roll för bibehållandet av deras etniska identitet.
Med bakgrund i detta kan slutledningen dras att ungdomarnas starka känsla för kyrkan hjälper
dem att behålla deras etniska identitet.
5.2.1.3 Levnadsmönster
När en individ som invandrar från ett annat land till Sverige, med annorlunda normer och
värderingar, uppstår oftast en kulturkrock och kulturproblem. Individer har redan ett förråd av
inlärda lösningar på olika vardagssituationer från deras hemland, vilket oftast skiljer sig med
det nya landets kultur.53
Ett tydligt levnadsförhållande som alla fyra intervjupersoner uppmärksammade är det
individualistiska- och det kollektivistiska förhållandet. Det individualistiska förhållningssättet
är ett förhållande som dessa personer inte relaterar till deras kollektivistiska tillvaro som är
normerande i deras livsvärld. Med tanke på att Sverige är ett individualistiskt samhälle, har
individer som invandrar från kollektiva samhällen med gruppcentrerade förhållanden det svårt
att passa in i det nya samhällssystemet. En individ som har lärt sig att uppfatta sig själv som
en fast del av en större enhet, har svårt att definiera sig själv utan att hänvisa till denna enhet.
Genom detta är det den större enheten, exempelvis gruppen, som utformar individens identitet
snarare än individen själv. Ahmadi menar att det är tillhörigheten till gruppen t.ex. familjen,
som ger en person en social ställning och därmed en identitet.54 Detta kan delvis stämma
överens med de flesta av intervjupersonerna i denna studie, vilket uttrycks av deras berättelser
om deras kollektiva levnadsförhållanden.
Vi levde i ett litet område i Irak, jag och alla mina kusiner. Vi träffade varandra
varje dag och vi lekte med varandra, för att det var litet område alla bodde
tillsammans. Men nu vi träffar inte varandra mycket jag och mina kusiner. Vi är
spridda nu, min morbror bor i X-stad, andra bor i X-stad, och de andra bor i
annat land i X-land och sådär. Vi är inte tillsammans nu. I Irak jag var aldrig
ensam, jag var alltid i en grupp, inte som nu. /Gabriel
När vi bodde i Irak innan krig, vi bodde så bra med grannar och människorna
var snäll mot varandra, men när kriget kom alla människor flytta till andra
ställen. Och man var i olika ställen i Sverige. /Maria
53
54
Hermansson 1988 s. 66 ff
Al- Baldawi 2003 s.108
19
Med utgångspunkt till Gabriel och Marias påståenden kan man finna en parallell till den
tidigare forskningen av Siv Ehn. Ehn menar att vardagslivet bejakar en människas identitet.
När en person förlorar sitt vardagsliv förlorar hon en del av sin identitet. För att återerövra sin
identitet tvingas personen underordna sig betingelser som ytterligare undergräver personen.55
Både Gabriel och Maria levde i ett litet kollektivt samhälle med en stor gemenskap och
samhörighet i deras hemländer. I Sverige upplever dem dock en förlust av den kollektiva
samhörigheten i deras vardagsliv. Detta på grund av att deras familj och släkt lever långt ifrån
varandra geografiskt. En anledning till detta är att Sverige råder under ett individualistiskt
förhållande. Trots att de två ungdomarna visar ett missnöje på den nya livsformen i Sverige
och önskar att det vore som förr, kan jag inte dra samma slutsats om mina intervjupersoner
som Ehn gör i sin studie. Jag kan inte helt och hållet påstå att förlusten av en del av
ungdomarnas vardagsliv leder till en förlust av deras identitet. Detta på grund av att jag fick
intryck av att ungdomarna behållit en del av deras tidigare vardagsliv genom deras umgänge
med deras landsmän och bevarandet av deras värde- och kultursystem i Sverige.
Förut hade jag många svenska kompisar, men sen jag tyckte jag inte om det. De är
lite kalla så, de är mer tysta och lugna. När vi är med varandra de snackar inte så
mycket, vi går inte någonstans och har roligt. Men med syrianska kompisar, vi
hittar på mycket själva, vi är mer så där skojar mycket. Svenskar gillar inte att
skoja så mycket, därför jag kan inte skoja så mycket med dem. /Josef
Till exempel nu i en vanlig kyrka, i Tyskland, efter kyrkan de går inte och sätter
sig ihop, äter tillsammans och pratar, de är ju nästan som svenskar. Men det gör
vi i min kyrka jag går i nu i Sverige. Syrianer när dem blir äldre och gamla, så är
dem ihop, men svenskar är inte sådär, det tycker inte jag. Svenskar hänger inte
ihop, men syrianer hänger ihop, de tycker om att vara tillsammans i en grupp.
/Sara
Medan Gabriel och Maria påvisade hur boendet i det svenska individualistiska samhället
inverkat på dem, belyser Josef och Sara för det kollektiva livet de föredrar att leva. Josef
framställer detta genom att berätta hur han upplever umgänget med svenska kompisar. Han
skiljer mellan svenska och syrianska kompisar, där han menar att svenskar är kalla, tysta och
lugna medan syrianer är mer avslappnade, sociala och skämtsamma. Josef föredrar att umgås
med de syrianska kompisarna. Detta kan troligtvis bero på att Josef lättare kan identifierar sig
med de syrianska kompisarna, på grund av deras gemensamma tillhörighet och levnadsätt.
Sara upplyser det kollektivistiska förhållandet, vilket hon föredrar, genom att berätta om hur
det förhöll sig i Tyskland. Sara menar att på gudstjänster i Tyskland fanns det inte samma
sammanhållning som den syrianska kyrkan i Sverige. Människor samlades inte och satt
tillsammans efter gudstjänster. Sara påpekar även att svenskar är på samma sätt som tyskar,
individuella medan syrianer har en gemenskap inom sina grupper.
Tyskar är väldigt lugna och det är jag också. Jag tycker om lite mer så där
lugnt och tyskt. Men irakierna när dem är på gatan skriker dem, och i
matsalen är det katastrof hur dem är, så det tyckte jag inte om, det var nått
annat för mig. /Sara
Sara föredrar att vara lugn och tyst som hon anser tyskar vara. Hon framför även att hon
ogillar beteendet av irakiska ungdomar som hon upplever väldigt skrikiga och vilda. Som
tidigare nämnt skiljer sig Saras åsikter och upplevelser till de andra ungdomarna och
anledningen till detta är att hon har levt i ett västerländskt land.
55
Ehn 2000 s. 29 ff
20
5.2.1.4 Sammanfattning
Alla ungdomarna uppmärksammade det kollektiva och individualistiska levnadssättet. De
framförde att de föredrog det kollektiva levnadsförhållandet vilket de är vana och bekanta vid
i deras egna livsförhållanden. Intervjupersonerna Gabriel och Maria belyser hur boendet i det
svenska individualistiska samhället har fått för inverkan på dem medan Josef och Sara
upplyser om det kollektiva livet de föredrar att leva. Gabriel och Maria levde i ett litet
kollektivt samhälle med stor gemenskap och samhörighet i deras hemland. De upplever att de
har förlorat detta levnadssätt i Sverige på grund av att deras familj och släkt lever långt ifrån
varandra geografiskt, vilket har varit konsekvensen av att leva i det individualistiska Sverige.
Josef och Sara föredrar även dem det kollektivistiska levnadssättet. Josef påvisar detta genom
att berätta hur han upplever umgänget med svenska kompisar. Han upplever svenska
kompisar som kalla, tysta och lugna medan syrianska kompisar är mer avslappnade, sociala
och skämtsamma. Josef föredrar de syrianska kompisarna. Sara påvisar det genom att berätta
hur det förhöll sig i Tyskland. Människor satt aldrig tillsammans efter gudstjänster och de
hade ingen gemenskap som hon menar syrianer har. Sara menar även att svenskarna är på
samma sätt som tyskar, individuella medan syrianer är tillsammans i grupper.
5.2.2 Upplevelser och förändringar av etnisk identitet
Hittills har vi fått en kort överblick över ungdomarnas upplevelser och uppfattningar av den
svenska kulturen och ungdomarnas egen kultur. Med utgångspunkt i utsagorna från de
föregående analyserna ska frågeställningarna om hur ungdomarna upplever deras etniska
identitet och dess möjliga förändringar analyseras och tydas i detta tema.
Intervjupersonen som framställer den upplevda etniska identitet mest konkret och tydlig är
Sara. Medan Josef, Maria och Gabriel pratar mer kring begreppet identitet och berör inte
aspekten konkret.
Identitet är som att jag är tysk, hur jag är som människa. Identitet är vad som
visas till andra. Jag hade problem med det först, vad jag känner mig som. För
att jag är född i Tyskland, bor nu i Sverige och är syrian. Många av eleverna
som är av min syrianska folkgrupp acceptera inte mig i skolan som tysk, men jag
pratade inte arabiska och jag tänkte annorlunda än dem barnen. Jag tänkte inte
så som dem, jag tänkte lite mer som tyskar. Jag pratar inte arabiska i skolan,
bara svenska. Men det finns många som är konstiga, de pratar mycket arabiska i
skolan. De kunde prata arabiska i lektionerna med varandra också. /Sara
Eftersom Sara levt och vuxit upp i Tyskland innan hon flyttade till Sverige har hon ett mer
västerländskt tankesätt än de andra ungdomarna som föddes och växte upp i deras hemländer.
Sara ger en bra definition av begreppet identitet. Hon menar att identitet är att vara tysk för
henne, hur man är som människa och vad man visar för andra människor. Sara berättar att hon
hade identitetsproblem i början av flytten till Sverige. Detta delvis på grund av att hon inte
accepterades som tysk av hennes skolkompisar vilka hade samma etniska ursprung som
henne. Saras avvikelse från skolkompisarna berodde på att hon hade ett annorlunda tankesätt
och beteende än hennes skolkompisar och för att hon inte kunde tala hemspråket arabiska.
Detta tror jag kan bero på att dessa skolkompisar hade vetskapen av att hon inte var etniskt
tysk men att hon trots det hade ett beteende och tankesätt som tyskar. Detta besvärade
skolkompisarna och därför accepterade dem inte henne. Påföljden av detta ledde till Saras
osäkerhet om sig själv och hennes identitet. Sara upplevde ingen tillhörighet till sin etniska
21
grupp. Efter en tid i Sverige lärde sig Sara det arabiska språket vilket underlättade för henne
att känna en tillhörighet till hennes etniska folkgrupp i Sverige.
Ahmadi menar att identitet är viktigt för ungdomar på grund av att det möjliggör för individen
att känna tillhörighet och att förstå sin plats i omgivningen. Han menar också att
invandrarungdomarnas jaguppfattning avviker från den dominerande uppfattningen i det
svenska samhället, där de även upplever uteslutning och diskriminering. Just på grund av
detta menar Ahmadi att invandrarungdomar inte lyckas bygga upp en personlig identitet.56
I Saras situation var inte problemet avsaknaden av att känna tillhörighet och gemenskap för
majoritetsbefolkningen i Sverige utan snarare avsaknaden av gemenskap och tillhörighet till
hennes etniska folkgrupp.
Jag känner starkast för det syrianska och sen det tyska, det känner jag mest att
den tillhör till min identitet. Så till exempel när jag ibland är som en tysk, så
börjat folk prata om mig, men jag bryr mig inte, för det är min identitet jag är
som tysk. Jag är själv tysk kan man säga, därför jag bryr mig inte. /Sara
Jag vet inte längre vad som är starkast, det syrianska eller tyska. Nu lever jag
som syrian, jag lever med min morfar och mormor. Och så känner jag också.
Men jag känner mig mest tysk, sen kommer det syriansk sen den svensk. För nu
är det en tid där jag växer upp som syrian, men innan när jag föddes levde jag
som syrian men sen började det tyska när mina föräldrar skilde sig. Sen var jag
bara med tyska kompisar. /Sara
Kristal- Andersson talar om individer som invandrar till ett nytt land där de möter på en annan
kultur med andra attityder, andra moralkoder och levnadssätt som skiljer sig ifrån sitt
hemland. Detta kan leda till en inre och yttre konflikt mellan individens identitet i hemlandet
och i det nya landet vilket kan skapa ångest och förvirring för individen. Det skapar en
konflikt mellan två världar, den gamla som den inte längre tillhör och den nya som de ännu
inte är del av.57 En liknande inre och yttre konflikt kan man relatera till Sara. Samtidigt som
Sara uppfattas vara en självsäker person med starka åsikter verkar hon ha en osäkerhet
gentemot vilken identitet hon känner starkast för. I början av intervjun fick jag uppfattningen
av att Sara upplevde den syrianska identiteten starkast dock ändrades denna bild när hon
talade om den tyska identiteten. Jag drar slutledningen, utifrån Saras uttalanden, att hon
känner starkast tillhörighet till den tyska identiteten. Därefter är den syrianska identiteten
närmast henne och slutligen den svenska identiteten. Orsaken till detta beror delvis på grund
av att Sara har levt i Tyskland i femton år, det vill säga största delen av hennes liv. Till följd
av att Sara har tre olika levnadssätt att förhålla sig till kan det föreställas vara svårare och mer
påfrestande för henne att reda ut sin identitet än de resterande ungdomarna. Ännu ett skäl till
Saras påfrestande identitetssökning är på grund av att hon inte levt med sin etniska folkgrupp i
Tyskland, utan hon levde utefter det tyska samhället. Sara upplevde ingen stark etnisk
medvetenhet i Tyskland. Däremot i Sverige började hon umgås med sin egna etniska
folkgrupp vilket förstärkte hennes etniska medvetenhet.
Med tanke på Saras korta vistelse i Sverige, vilket är två år, uppfattar jag henne integrerad i
det svenska samhället. Den stora orsaken till detta är att hon redan har ett västerländskt
tankesätt vilket gör det enklare att integreras i det svenska samhället, som utgår ifrån ett
västerländskt tänkande. Saras etniska identitet har förändrats i Sverige i det anseendet att hon
har fått en starkare koppling till hennes folkgrupp och etniska bakgrund, vilket hon inte hade i
56
57
Ahmadi 2003 s. 72
Kristal- Andersson 2000 s. 106-107
22
Tyskland. I vanliga fall har man den föreställningen att förändringen av Saras etniska identitet
beror på det svenska samhällets influenser. På grund av hennes nära kontakt med hennes
etniska folkgrupp i Sverige har den svenska kulturen inte påverkat Sara i första hand.
Alla intervjupersoner uttrycker föreställningar om tillhörighet och samhörighet vad gäller
deras ursprung. Deniz menar att detta beror på den etniska identitet som är den som ger
uttryck till och formar.58
Ja jag känner mig nog som kaldéer, det tycker jag. Jag ska inte vara helt som
svenskarna. Därför jag vet inte, vill inte vara som dem helt. /Maria
Maria påvisar att hon känner sig säker på att hon är kaldé och indikerar på ett ”vi” och ”dem”
tänkande, där svenskarna är ”dem”, vilka hon inte vill identifiera sig med fullständigt.
I Sverige jag har inte så mycket svenska kompisar, jag har två eller tre svensk
kompisar. Men de är annorlunda än irakiska kompisar. Jag har många irakiska
kompisar i skolan dem är som mig. Men de svenskarna nej, de träffar jag inte
ofta. /Gabriel
Även Gabriel uttrycker sin tillhörighet till sitt ursprung genom ett ”vi” och ”dem”
tänkande. Han menar att han trivs bäst med hans irakiska kompisar som är mest lik han
själv.
Det som är dåligt med mig nu, jag kan inte säga att jag är helt bra. Jag kanske
inte gillar muslimerna så mycket, dem har dödat en av min kusin i Irak i Mosul.
Dem har också dödat vår präst i Irak med tre andra syrianer. Bara för att vi är
kristna. Det är deras religion som säger så, dem säger att det också står i
koranen, om ni dödar kristna då ni går upp till himlen. Men alla är säkert inte
så. /Josef
Till skillnad från de andra ungdomarna upplevs Josef mest medveten om sitt ursprung och sin
folkgrupps situation. En grupps etniska medvetenhet och dess subjektiva uppfattning bildas
delvis utifrån gruppens uppfattning om sitt ursprung, sitt öde och sin framtid och även
upplevelser av hot från omvärlden. När en grupp upplever hot från omvärlden förstärks den
etniska medvetenheten i gruppen.59 Med hänsyn till detta kan man förklara Josefs starka
etniska medvetenhet. Josef upplever att hans släkt och folkgrupp hotas och förtrycks av
utomstående grupper. Detta leder vidare till att Josef blir väldigt medveten om hans
folkgrupps situation. Vidare medför detta att han känner en gemenskap och solidaritet till
hans grupp, detta just på grund av de yttre hoten. Josefs synpunkter om den yttre gruppen som
han uppfattar hotande mot hans grupp kan tolkas som fördomsfulla och generaliserande.
Dessa synpunkter utgår troligtvis ifrån hans negativa upplevelser och erfarenheter av den
gruppen. Däremot verkar Josef medveten om hans generalisering för den yttre gruppen genom
att uttrycka att det han påvisar inte behöver vara allmängiltigt.
Ahmadi och Söderholm Carpelan menar att en ständig uppdelning av människor i olika
kategorier av kulturella och etniska grupper hämmar integrationen. Interaktionen mellan
individer och samhället ska även ta sin utgångspunkt i individens subjektiva
självidentifikation istället för i föreställningen om den kulturella identitetens oändlighet.60 Det
Ahmadi och Söderholm Carpelan talar om kan relateras till mina intervjupersoner som
58
Deniz 1999 s. 69-70
Ibid.
60 Ahmadi, Söderholm Carpelan 2003 s.13
59
23
urskiljer sig själva från majoritetsbefolkningen i Sverige, där de har ett tänkande som utgår
ifrån ”vi” invandrare och ”dem” svenskar. Detta tankesätt hämmar integrationen för
ungdomarna eftersom de endast relaterar sig själva innanför deras kulturella och etniska grupp
och inte inkluderar sig med majoritetsbefolkningen.
Dessa ungdomar i studien har en etnisk identitet som är en form av kollektiv identitet. De har
fått sin identitet genom ett kollektivt medlemskap i sin egen grupp, vilket får sin grund ifrån
medvetandet om deras tillhörighet. Denna tillhörighet syftar Deniz till att individer oftast
skiljer sig ifrån andra motsvarande kollektiv. Detta genom uppfattade etniska och sociala
karakteristiska egenskaper som exempelvis språk, seder, vanor, territorium, religion,
gemensamma förfäder.61 På grund av att ungdomarnas personliga identitet kommer ifrån
deras kollektiva identitet, vilket är deras etniska identitet, uppfattar jag deras etniska identitet
osäker i det svenska samhället. Detta för att ungdomarna avviker i tankesätt och
levnadsförhållanden från svenskar. Orsaken till detta påvisar Kristal- Andersson och menar att
yngre människor lever i en omgivning där hemlandets värderingar, kulturella attityder, språk
och levnadssätt dominerar. Detta medföljer svårigheter för integration och identitetskonflikter
blir ett faktum. Kristal- Andersson syftar på att yngre människor måste avgöra vilka delar av
den gamla respektive den nya kulturen de ska integrera i sin livsvärld och vilka av varje part
de måste göra sig fri från.62
5.2.2.1 Sammanfattning
Ungdomarna för studien upplever deras etniska identitet ganska olika. Dessa ungdomar har en
etnisk identitet som är en form av kollektiv identitet. De har fått sin identitet genom ett
kollektivt medlemskap i sin egen grupp, vilket får sin grund från medvetandet om deras
tillhörighet. Ungdomarnas etniska identitet förhåller sig bland dem flesta ungdomarna ganska
lika. Josef framför sin medvetenhet om sitt ursprung och sin tillhörighet starkast av
ungdomarna. Han är aktiv i både kyrkliga aktiviteter och kulturella föreningar och han
föredrar och trivs bäst att umgås med hans landsmän. Utifrån detta kan man tolka att Josef
upplever en stark etnisk identitet. Josef lever i kretsar med sina landsmän och där han behåller
sin kultur och tradition väldigt starkt. Jag tolkar att Josefs etniska identitet ännu inte har
förändrats i Sverige. Gabriel och Marias upplevda etniska identitet är likartat Josefs dock
framställer dem inte den lika starkt som Josef. Även de menar att kultur och traditioner är
viktiga att behålla och de har en ganska stark medvetenhet till deras ursprung. Gabriel och
Maria har heller inget stort kontaktnät med svenskar, detta på grund av att deras största
umgängeskrets består av egna landsmän. Gabriel och Marias etniska identitet har inte heller
ännu förändrats.
Sara är den enda intervjupersonen som tydligt har ifrågasatt sin etniska identitet. Det finns
flera anledningar till detta. En av orsakerna är att hon redan hade införlivat ett västerländskt
tänkande innan hon flyttade till Sverige. Under Saras första tid i Sverige upplevde hon en
avsaknad av tillhörighet och gemenskap till hennes etniska folkgrupp, just på grund av att hon
hade ett västerländskt tänkande. Efter en tid i Sverige fick hon en närmare kontakt med sin
etnicitet och landsmän. Hon dras mellan det västerländska tänkande och hennes etniska
värdesystem, till följd av detta upplever hon en osäkerhet. Jag drar den slutledningen utifrån
Saras utsagor att hon känner starkast tillhörighet till den tyska identiteten och sedan kommer
den syrianska identitet och slutligen den svenska. Saras upplevda etniska identitet var svag
när hon bodde i Tyskland dock förändrades den i Sverige i det anseende att den förstärktes.
61
62
Deniz 1999 s. 69-70
Kristal-Andersson 2000 s.108
24
6 Slutsatser
Ungdomarna Josef, Maria och Gabriel har ännu inte riktigt börjat ifrågasätta sin etniska
identitet på samma sätt som intervjupersonen Sara uttrycker. Den största orsaken till detta är
som tidigare nämnt att Sara är mer influerad av ett västerländskt tänkande medan de
resterande ungdomarna har en mer orientalisk tankevärld. Den tänkbara orsaken till att Josef,
Maria och Gabriel inte riktigt har ifrågasatt sin etniska identitet kan bero på deras korta
vistelse i Sverige. Det kan även bero på att den största delen av ungdomarnas umgängeskrets
är deras egna landsmän. Ungdomarna är även aktiva i kulturella föreningar och kyrkor vilket
kan ge inverkan till en stark medvetenhet till deras ursprung. Dessa ungdomar har ännu inte
stött på många situationer i Sverige som leder till ifrågasättande av deras etniska identitet, där
de tvingas välja mellan deras egen kultur och den svenska kulturen. Dock kommer sådana
situationer uppstå allt oftare när dem har levt i Sverige en längre tid. Utifrån detta drar jag
slutledningen att Josef, Maria och Gabriels etniska identitet ännu inte har förändrats i Sverige.
Med utgångspunkt till det empiriska materialet i studien uppfattar jag att de flesta
ungdomarna i studien inte har integrerats i det svenska samhället. Orsaken till detta kan vara
flera. En av orsaken till detta kan vara att dessa ungdomar uppfattar deras etniska identitet
väldigt starkt vilket även innebär att de flesta av ungdomarna har en stark etnisk medvetenhet.
Det går att syfta på att ungdomarna Josef, Maria och Gabriel upplevs någorlunda segregerade
i det svenska samhället. Detta på grund av att de upplever en stor gemenskap och tillhörighet
till sin etniska grupp och där de betraktar svenskar som en grupp utanför dem själv, vilket de
inte identifierar sig med. Intervjupersonen Sara upplever jag på ett annat sätt. Sara upplevs
mer integrerad i det svenska samhället i jämförelse med de resterande ungdomarna vilket
delvis beror på att hon är väldigt integrerad i det tyska samhället. Detta i avseende till att de
tyska – och svenska samhällen inte skiljer sig från varandra avsevärt, detta på grund av att de
båda är västerländska länder. En aspekt som berör min frågeställning för studien var om
ungdomarna för denna studie visade en tendens till assimilation. Denna aspekt utesluter jag
helt på grund av att jag inte finner någon tendens till det bland ungdomarna.
Den tolkningen jag gör av att Josef, Maria och Gabriel inte riktigt har integrerats i det svenska
samhället på grund av deras starka medvetenhet över deras etniska identitet och tillhörighet,
kan jag finna stöd hos Ahmadi och Söderholm Carpelan. De menar att en ständig uppdelning
av människor i olika kategorier av kulturella och etniska grupper hämmar integrationen.63
Denna uppdelning skapar intervjupersonerna själva eftersom de ser dig själva som en egen
kategori inom deras kulturella och etniska grupp och där de uppfattar sig själva utanför
majoritetsbefolkningen i Sverige. Vidare leder detta till en svåråtkommen integration för
ungdomarna. Även samhällets uppdelning av människor i olika kategorier av kulturella och
etniska grupper leder till att individen själv identifierar sig med den kategorin som de har
blivit tilldelade. Även teorin Kristal – Andersson talar om kan relateras till
intervjupersonerna. Han antyder på att om yngre människor lever i en omgivning där
hemlandets värderingar, kulturella attityder, språk och levnadssätt dominerar kan de ha svårt
att integrera sig och identitetskonflikter blir ett faktum.64 Mina intervjupersoner lever i sådana
förhållanden vilket även kan ge en förklaring till deras bristande integration i det svenska
samhället.
63
64
Ahmadi, Söderholm Carpelan 2003 s.13
Kristal- Andersson 2000 s.108
25
Den tidigare studien Turkisk immigranta tonåringar, skiljer sig från de föregående
resonemangen om orsaker till bristande integration. Den tidigare forskningen menar att den
starka medvetenheten och behållandet av den egna etniska identiteten kan vara en
underlättande faktor och förutsättning för en bra integrering i det nya samhället. Behållandet
av immigranternas modersmål och användningen av den etniska identiteten är den starkaste
anpassningsstrategin enligt den tidigare forskningen.65 Aspekten att ungdomar kan dra fördel
med deras starka etniska identitet till att integreras i det svenska samhället, som den tidigare
forskningen påstår, har ännu inte skett för mina intervjupersoner. Dock kan detta bero på att
dessa ungdomar ännu inte hunnit med det på grund av deras korta vistelse i Sverige. Med
tanke på det som har sagts är det väldigt intressant att i en vidare forskning undersöka om
dessa intervjupersoner vilka upplever en stark etnisk identitet, längre fram tidsmässigt i deras
liv, upplever att deras starka etniska identitet har varit till någon nytta i deras
anpassningsprocess i det svenska samhället.
Med tanke på att orsakerna till ungdomarnas bristande integrering i det svenska samhället är
flera skulle det vara väldigt intressant i en vidare forskning studera djupare om vilken eller
vilka orsaker som spelar störst roll, och även vilka orsaker som är avgörande för ungdomarnas
bristande integration. Det är även intressant att studera hur orsakerna förhåller sig till
varandra. Som tidigare nämnt är orsakerna flera, bland annat om det beror på ungdomarnas
korta vistele i Sverige och/eller beroende av det Ahmadi och Söderholm Carpelan talar om,
just den ständiga uppdelningen av människor i kategorier av kulturella och etniska grupper.
Eller om den bristande integrationen beror på det Kristal- Andersson talar om, att deras
omgivning dominerar av hemlandets värderingar, kulturella attityder, språk mm.
6.1 Avslutande diskussion
I detta avsnitt kommer jag att resonera övergripande kring analysen och resultatet för studien.
För att angripa ungdomarnas upplevelser av deras etniska identitet analyserade jag
ungdomarnas uppfattning av svensk och deras egen kultur. Detta presenteras i första temat
Uppfattning av svensk och egen kultur med underteman Seder och bruk och Levnadsmönster.
I undertemat Seder och bruk talar ungdomarna ganska lika om deras tradition och kultur,
ungdomarna är enade i att de värdesätter bevarandet av deras seder och bruk väldigt högt. De
är även enhetliga i att kyrkan och tron är en viktig del i deras liv. Ungdomarna visar en stark
medvetenhet för deras etniska folkgrupp och deras kultur och traditioner. Genom detta drar
jag den slutsatsen att de flesta ungdomarna har en ganska stark etnisk identitet dock upplever
vissa av ungdomarna en starkare tillhörighet till deras ursprung och etniska identitet mer än
andra.
I undertemat Levnadsmönster drar ungdomarna i studien upp aspekten om hur de upplever att
Sverige lever under ett individualistiskt samhälle jämfört med de kollektiva samhällen de är
vana vid. Intervjupersonen som avviker från de resterande ungdomarna är Sara som föredrar
det västerländska levnadssättet där hon menar att vara tyst och lugn är något hon helst
föredrar. Dock föredrar hon även den kollektiva samhörigheten med grupper mer än det
individualistiska levnadsförhållandet. De resterande ungdomarna visar starkt att de föredrar
det kollektiva levnadssättet än det splittrade geografiska grupperingarna som de upplever
Sverige råder inom. De flesta av intervjupersonerna hade åsikten att invandrare och även
deras folkgrupp var väldigt högljudda medan svenskar var mer lugna och tysta. Aspekten med
att invandrare från mellanöstern är mer högröstade än svenskar tror jag är vanligt
65
Veder, Virta 2005
26
förekommande åsikter bland människor. Orsaken till detta kan vara flera och jag har ett
antagande över detta utifrån min egen livserfarenhet. Invandrare från mellanöstern lever i
kollektiva gemenskaper inom stora grupper där gruppen är det centrala för dem och vilket de
identifierar sig i denna grupp. Utifrån detta faller det naturligt att människor i sådana grupper
är vana vid att vara högröstade, detta för att få sin röst hörd bland många andra röster i
gruppen. Detta beteende följer med dem när de flyttar till andra länder och områden som har
mer individualistiska samhällen. Svenskars lugna och försiktiga beteende som ungdomarna
syftar på kan ha något med att Sverige är ett individualistiskt samhälle där individen står i
centrum. Svenskar är inte lika vana vid stora kollektiva gemenskaper utan lever ofta
individualistiskt.
Genom temat Upplevelser och förändringar av etnisk identitet, analyserade jag mer konkret
ungdomarnas upplevda etniska identitet avseende aspekterna integration, segregation och
assimilation. Vidare försökte jag tolka om ungdomarna upplevde förändringar i deras etniska
identitet. Jag hade den föreställning innan jag genomförde intervjuerna, att ungdomarna skulle
vara mer förvirrade över deras etniska identitet och att det svenska samhällets influenser hade
påverkat dem starkare, vilket ungdomarna inte bekräftade i studien. Dock upplevde
intervjupersonen Sara mest förvirring över hennes etniska identitet delvis på grund av att hon
föddes och levde i ett västerländskt land innan hon flyttade till Sverige. De resterande
ungdomarna upplevdes mer säkra i sin etniska identitet där de uppfattade sin egen grupp
starkt, vilket ett ”vi” tänkande förekom, där de urskiljde sig själva ifrån ”dem” vilka syftas på
svenskar.
De tre ungdomarna som var födda och uppvuxna i deras ursprungsland visade på en stark
etnisk medvetenhet avseendet deras ursprung, kultur och traditioner. Utifrån detta upplever
ungdomarna en stark etnisk identitet vilket de ännu inte har börjat ifrågasätta i den
utsträckningen att den haft möjlighet att förändrats. Dessa tre ungdomar uppfattar jag mer
segregerade i det svenska samhället, detta delvis på grund av att deras umgängeskrets består
av deras landsmän och för att de har ett tänkande som uppfattar svenskar som en egen grupp
utanför deras egna. Medan Sara som avviker från de resterande ungdomarna och är född och
uppvuxen i ett västerländskt land, är mer integrerad i det tyska tänkandet vilket har en liknelse
med det svenska. Utifrån detta förfaller det att Sara är mer integrerad i det svenska samhället
jämfört med de andra ungdomarna. Sammantaget kommer jag fram till att ingen av
ungdomarna i studien är helt integrerade i det svenska samhället. Dock finner jag detta
förståeligt på grund av flera faktorer, delvis på grund av deras korta vistelse i Sverige och
även på grund av deras starka samhörighet till deras ursprung och etnicitet.
Intervjupersonernas åsikter och upplevelser som de framställde om svenskar tror jag inte de
hade vågat tala om lika öppet som de gjorde om jag hade varit etnisk svensk. Ungdomarna
kände en trygghet av att jag hade en annan etnisk bakgrund än svensk, vilket fick dem att tala
öppet om deras åsikter om svenskar. Jag tror att ungdomarna hade den föreställningen av att
jag förstod det dem talade om, detta för att de uppfattade mig som en av dem som var inom
deras grupp medan svenskar uppfattades utanför deras grupp. Detta visar på att forskare har
en stor inverkan på intervjupersoner. Intervjupersoner kan svara olika och framföra sig själv
olika beroende på vem det är som ställer frågorna. Intervjupersoners upplevda tillit till
forskaren har en stor betydelse till om de vågar vara öppna och uppriktiga om deras åsikter.
27
Litteraturlista
Ahmadi, Nader (2003): ”Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala normer” i
”Ungdom, kulturmöten, identitet. Ahmadi, Nader (red.) Trelleborg: Liber AB
Ahmadi, Nader & Söderholm Carpelan, Kerstin (2003): ”Inledning” i Ungdom, kulturmöten,
identitet. Ahmadi, Nader (red.) Trelleborg: Liber AB
Ahrne, Göran, Roman, Christin & Franzén, Mats (2003): Det sociala landskapet, en
sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg: Korpen
Al- Baldawi, Riyadh (2003): ”Migration och familjestruktur” i Ungdom, kulturmöten,
identitet. Ahmadi, Nader (red.) Trelleborg: Liber AB
Arnstberg, Karl-Olov (2000): ”Kultur och etnicitet” i Att ta emot flyktingar, en antologi om
flyktingar och flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar (red). Stockholm: Statens
invandrarverk
Bryman, Alan (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Deniz, Fuat (1999): En minoritets odyssé. Det assyriska exemplet. Sollentuna: Parajett
Deniz, Fuat & Perdikaris, Antonios (2000): Ett liv mellan två världar, en studie om hur
assyriska ungdomar som andra generationens invandrare i Sverige upplever och hanterar sin
livssituation. Örebro: Parajett
Ehn, Siv (2000): Flyktingars möte med flyktingar, en studie av flyktingskapets erfarenheter.
Stockholm: Centrum för invandringsforskning (CEIFO)
Eitinger, Leo (2000): ”Flyktingskapets psykiska och psykologiska följder” i Att ta emot
flyktingar, en antologi om flyktingar och flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar
(red.) Stockholm: Statens invandrarverk
George, H. Mead (1995): Medvetandet, jaget och samhället. Lund: Grahns Boktryckeri AB
Hermansson, Hans Erik (1988): Fristadens barn. Om ungdomars livsstilar, kulturer och
framtidsperspektiv 80-talets Sverige. Göteborg: Daidalos
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (2000): Forskningsmetodik Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hylland Eriksen, Thomas (1993): Etnicitet och nationalism. Falun: Nya Doxa
Kristal-Andersson, Binnie (2000): ”Mot förståelse av flyktingens inre värld” i Att ta emot
flyktingar, en antologi om flyktingar och flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar
(red.) Stockholm: Statens invandrarverk
Kvale, Steiner (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kölegård, Fritzell, Brännström, Estrada & Nilsson (2007): Boendesegregationens utveckling
och konsekvenser. Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007): Ungdomsgrupper i teori och praktik.
Danmark: Studentlitteratur
Lange, Anders & Westin, Charles (1981): Etnisk diskriminering och social identitet, en
rapport från diskrimineringsutredningen. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB
Nyberg, Eva (2003): ”Familjen med flyktingbakgrund” i Nätverksfamiljen. Bäck- Wiklund,
Margareta & Johansson, Thomas (red.) Stockholm: Natur och kultur
Peterson, Abby & Hjerm, Mikael (2007): Etnicitet, perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups
utbildning
Internetmaterial
Migrationsverket: Asylsökande och flyktingar hämtat från
http://www.migrationsverket.se/swedish/asyl/asylflykt.html den 14 november 2008
Statistiska centralbyrån: Barnafödandet fortsätter att öka i framtiden hämtat från
http://www.scb.se/templates/pressinfo____237831.asp den 25 december 2008
Vedder, Paul & Virta, Erkki: Language, ethnic identity, and the adaptation of Turkish
immigrant youth in the Netherlands and Sweden. Center for the study of Education and
Instruction, Leiden University. The Netherlands, Stockholm University and University of
Helsinki, Finland, (2005) hämtat från
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V7R-4GJVB6T1&_user=650390&_coverDate=05%2F31%2F2005&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=
d&view=c&_acct=C000034978&_version=1&_urlVersion=0&_userid=650390&md5=a8e3c
06a09838aac654275294ec584dd den 4 november 2008
Vetenskapsrådet: HSFR:s forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning Elanders Gotab hämtat ifrån
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf den 4
december 2008
Otryckta källor
Intervjuer med flyktingsungdomar:
”Sara”
2008-12-09
”Maria”
2008- 12-10
”Gabriel”
2008-12-09
”Josef ”
2008-12-10
INTERVJUGUIEDE
BILAGA 1
Bakgrundsvariabler – Kön – Ålder – Utbildning
Flytten
Var kommer du ursprungligen ifrån?
Trivdes du bra i ditt hemland?
Varför kom du till Sverige?
Kom du till Sverige med hela din familj?
Hur upplevde du det att behöva flytta till ett nytt land?
Fanns det några speciella händelser/situationer som var speciellt svåra i början?
Hur upplevde du att du blev bemött vid de svåra händelserna, av människor
runtomkring dig?
Anpassning till ny kultur
Hur upplever du att du blir bemött nu, av omgivningen och samhället?
Upplever du att detta har påverkat dig på något sätt?
Känner du någon längtan efter att återvända till ditt hemland?
Känner du att du hör hemma i Sverige?
Vad är identitet för dig? Är det viktigt för dig att ha en identitet?
Tycker du det är viktigt att man anpassar sig och tar till sig av det nya landets
traditioner och kultur (levnadssätt)?
Försök beskriv ditt hemlands kultur med cirka tio ord.
Vad är det bästa och det sämsta med ditt hemlands kultur tycker du?
Försök beskriv den svenska kulturen med cirka tio ord.
Vad är det bästa och det sämsta med den svenska kulturen tycker du?
Försök beskriv dig själv med tio ord såsom du var förut innan du kom till Sverige?
-
Vad är det bästa och det sämsta med med dig då tycker du?
Försök beskriv dig själv såsom du är nu med cirka tio ord.
-
Vad är det bästa och det sämsta med dig nu tycker du?
