Utförandestandarden EN
13670 –Vad
Vad innebär den?
Elisabeth Helsing, TRV
SBF Seminarium 26 jan 2012
1
2012-01-27
•
•
•
•
•
2
SS-EN 13670
– Publicering, innehåll, nyheter
SS 13 70 06 -Tillämpningsstandarden
Hur gäller de?
AMA-koppling
Trafikverkets synpunkter på
standarder
t d d
2012-01-27
1
SS-EN 13670
• Infördes som svensk standard redan 2009 i
engelsk version
• Ersätter SS-ENV 13670-1 – men har bredare
tillämpning - även broar
• Nyligen utgiven i svensk översättning
3
2012-01-27
För vilka arbeten gäller den?
• För utförande av platsbyggda betongkonstruktioner
• För
Fö användning
ä d i av förtillverkade
fö till k d element
l
t
• För ordinär betong
– Tilläggsregler kan behövas för annorlunda delmaterial, speciella
tillverkningsmetoder, innovativa konstruktionslösningar
• Behandlar inte
– Tillverkning av förtillverkade element enligt harmoniserade standarer
– Tillverkning av färsk betong - SS-EN 206
4
2012-01-27
2
Vad innehåller den?
•
•
•
•
•
•
•
Kap 4: Ledning av utförandet
K 5:
Kap
5 F
Formar och
h ställningar
täll i
Kap 6: Armeringsarbete
Kap 7: Förspänning
Kap 8: Betongarbeten
Kap 9: Utförande med betongelement
Kap 10: Toleranser
Ett antal informativa bilagor kopplade till huvudkapitlen
5
2012-01-27
Nyheter
6
2012-01-27
3
Utförandespecifikation
• Alla ritningar, tekniska data och krav som krävs för utförandet
av ett specifikt projekt
• Kan vara flera dokument
• Handlingar som framtagits för att komplettera och specificera
kraven i EN 13670
• På många ställen i EN 13670 sägs att något ska anges i
utförandespecifikationen
• Ska hänvisa till de standarder och nationella regler som gäller
• Den informativa bilagan A innehåller en checklista för
utförandespecifikationen
7
2012-01-27
Utförandeklasser – ny betydelse!
• BBKs utförandeklasser styrde vilken kompetens den som
leder betongarbeten ska ha
• SS-EN 13670s utförandeklasser styr nivån på kontrollen
• Tre utförandeklasser anges, 1 är lägst och 3 är högst
• I Sverige gäller lägst klass 2
(kallades i SS-ENV 13670 kontrollklasser; inspection classes)
8
2012-01-27
4
Härdningsklasser
• Ett sätt att ange kraven på härdning
• 4 kl
klasser
– I den lägsta anges bara en härdningstid ; 12 timmar
– I klasserna 2, 3 och 4 anges att härdning ska utföras tills 35, 50
respektive 70 % av 28-dygnshållfastheten uppnåtts.
• I Bilaga F har hållfathetskraven omvandlats till härdningstider
som gäller
äll under
d vissa
i
givna
i
förutsättningar
fö t ätt i
– Informativt – upp till användaren att acceptera dessa
9
2012-01-27
Härdningsmetoder
a)
b)
c)
d)
e)
Att låta formen sitta kvar
Att täcka betongytan med ångtäta skikt
Lägga fuktigt material på ytan och skydda den mot uttorkning
Hålla ytan våt med bevattning
Membranhärdare
Om avdunstningen från ytan ändå är låg behöver inga speciella
åtgärder vidtas
Standarden behandlar inte värmebehandling, och har mycket
lite om temperaturskydd.
10
2012-01-27
5
Toleransklasser
• Klass 1- den normala för byggnader
– Kraven kan modifieras för andra typer av byggnadsverk
– Förutsättning för partialkoefficienterna i eurokoderna
• Klass 2 är strängare –
– ingår bl.a. som krav om man vill använda reducerade
partialkoefficienter enligt SS-EN 1992-1-1,bilaga A.
• I standardens huvudtext ges toleranser för sådant som
påverkar bärförmågan, stadga och beständighet
– Tvärsnittsmått, excentriciteter, täckskikt, läge på armering etc.
• I bilagan G ges (frivilliga) toleranser som bara har betydelse
för brukbarheten och byggandet
11
2012-01-27
Tillämpningsstandarden SS 13 70 06
• Ännu inte utgiven
• Istället
I täll t för
fö en nationell
ti
ll bil
bilaga till SS
SS-EN
EN 13670
(som standarden pratar om)
• Till största delen informativ – dvs den talar om vad dom gäller
enligt andra regelverk och ger vägledning där information
saknas eller inte ansetts vara tillräcklig i SS-EN 13670.
– Ofta i form av hänvisningar till Betonghandboken Utförande
– Det gäller bl.a. vintergjutning, värmhärdning, åtgärder för att motverka
temperatursprickor, självkompakterande betong, undervattensgjutning
och ytfinish
12
2012-01-27
6
Två arv från BBK!
• Kompetensklasser införs
– K
Kompetens
t
regleras
l
inte
i t alls
ll i SS
SS-EN
EN 13670
– Ersätter BBKs utförandeklasser
– Kraven på kompetens och för vilka betongarbeten de olika klasserna
ska användas är i princip desamma som i BBK
– Ett undantag dock – möjlighet att använda självkompakternade betong
i klass-II under vissa förutsättningar (säkerhetsklass 1 eller 2 och
reducerad utnyttjad hållfasthet)
• Krav på spännarmering
– Eftersom EN-standarden ännu inte är klar
– Inga förändringar från BBK
13
2012-01-27
Införande i regler – SS-EN13670
• SS-EN 13670 är införd i Boverkets nya ”konstruktionsregler”
BFS 2011:10-EKS
2011:10 EKS
• Trafikverket har ännu inte omarbetat sina myndighetsregler
• Trafikverket har dock omarbetat sina tekniska kravdokument
på sina egna broar (TRVK Bro) – där hänvisas till AMA
Anläggning 10
• AMA Anläggning 10 har anpassats till och åberopar SSEN13670.
14
2012-01-27
7
Införande i regler - SS 13 70 06
• Det finns inga hänvisningar till denna – då den ännu inte är
utgiven
• Den är dock inte absolut nödvändig för att använda SSEN13670.
15
2012-01-27
Trafikverkets syn på och standarder i
allmänhet
•
•
•
•
16
Trafikverket ser gärna att standarder används
Det underlättar vårt kravställande
Det underlättar upphandling
Användning av EN-standarder gör att vi kan få fler
leverantörer av varor och tjänster
2012-01-27
8
Vad gör Trafikverket?
• Deltar aktivt i många standardiseringsprojekt
• Har
H fi
finansierat
i tö
översättningar
ätt i
av många
å
EN
EN-standarder
t d d till
svenska (främst Eurokoder och annat)
• Har aktivt arbetat för att ta fram tillämpningsstandarder till ENstandarder
– ur upphandlingssynpunkt fungerar det bättre än informativa nationella
bilagor.
• Har
H många
å
egna iinterna
t
standarder
t d d
– dem försöker vi där det är möjligt göra om till tillämpningsstandarder till
EN-standarder
17
2012-01-27
18
2012-01-27
9
