Reviderad 130426
Så behandlas diabetes typ 2
i Jämtlands läns landsting
INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2
www.jll.se
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län
Den här informationen ska ge dig som har diabetes typ 2 kunskap
om din sjukdom. Du får även veta vad hälso- och sjukvården i Jämtlands läns landsting ska erbjuda dig som patient och vad du själv kan
göra för att må bättre. Genom att få information, råd och stöd ska du
kunna medverka i valet av behandling och vara medveten om hur ditt
val påverkar din nuvarande och framtida hälsa och livskvalitet.
Texten beskriver vad diabetes är, hur du tillsammans med hälso- och
sjukvården kan behandla din diabetes, vilka komplikationer som är
förknippade med sjukdomen och information om läkemedel som kan
användas vid behandling.
Upplysningar om din egen sjukdom kan du få av den läkare som ansvarar för din behandling och av din diabetessköterska. Använd gärna
den här informationen som underlag för att ställa frågor till din läkare
eller diabetessköterska. Det kan finnas många förhållanden som är
viktiga i just ditt fall och som inte beskrivs här.
Texten är baserad på det vårdprogram för behandling av diabetes
som tagits fram i Jämtlands läns landsting. Vårdprogrammet berör
Jämtlands läns landsting och anslutna sjukvårdsinrättningar, och har
utformats i samarbete med distriktsläkare, diabetessköterska och Östersund sjukhus diabetesläkare. Upplysningar om din egen sjukdom
kan du få av den läkare som ansvarar för din behandling och av din
diabetessköterska. Använd gärna den här informationen som underlag för att ställa frågor till din läkare eller diabetessköterska. Det kan
finnas många förhållanden som är viktiga i just ditt fall och som inte
beskrivs här.
Texten är baserad på det vårdprogram för behandling av diabetes
som tagits fram i Jämtlands läns landsting. Programmet har utformats
i samarbete med distriktsläkare, diabetessköterska och sjukhusets
diabetesläkare.
VAD ÄR DIABETES?
Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög efter-
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VAD ÄR DIABETES? ........................................................................................ 4
Diabetes typ 2 ................................................................................................ 4
DIAGNOS ........................................................................................................ 5
Så ställs diagnosen ......................................................................................... 5
– Glukosbelastning ................................................................................................ 5
Ökad risk för att drabbas av diabetes ............................................................ 6
När du har fått diagnosen .............................................................................. 6
– Grupputbildning ................................................................................................. 6
BEHANDLING.................................................................................................. 7
Du kan göra mycket själv ............................................................................... 7
– Motion har stor betydelse .................................................................................... 7
– Viktigt att äta rätt ............................................................................................... 8
– Alkohol .............................................................................................................. 8
– Salt ................................................................................................................... 8
– Sluta röka och snusa .......................................................................................... 8
– Att mäta blodsockret .......................................................................................... 8
– Regelbunden fotvård ........................................................................................ 10
Det gör vården.............................................................................................. 11
– Behandling den första tiden .............................................................................. 11
– Minst två besök på hälsocentralen varje år ......................................................... 11
– Fotvård ............................................................................................................ 12
– Grupputbildning ............................................................................................... 12
– Läkemedel och förbrukningsartiklar.................................................................... 12
Behandlingsmål att sträva efter ................................................................... 13
FÖLJDSJUKDOMAR ....................................................................................... 14
Skador på njurar........................................................................................... 14
Fotsår ........................................................................................................... 14
Förändringar i ögon ...................................................................................... 14
Nervsmärta ................................................................................................... 15
Nedsatt sexuell funktion .............................................................................. 15
LÄKEMEDEL .................................................................................................. 16
Insulin .......................................................................................................... 16
– Att ta injektioner med insulin ............................................................................. 16
– Vad är en insulinkänning? ................................................................................. 17
Övriga läkemedel ......................................................................................... 18
– Metformin (till exempel Metformin eller Glucophage) ........................................... 18
– Glibenklamid (till exempel Glibenklamid eller Euglucon) ....................................... 18
– Repaglinid (NovoNorm) ..................................................................................... 18
– Akarbos (Glucobay) .......................................................................................... 18
– Pioglitazon (Actos)............................................................................................ 18
– Sitagliptin (Januvia) – Vildagliptin (Galvus) – Saxagliptin (Onglyza) ...................... 18
– Exenatide (Byetta) ............................................................................................ 18
MER INFORMATION ..................................................................................... 19
3
som kroppens förmåga att ta hand om socker inte fungerar längre.
De vanligaste formerna av sjukdomen är typ 1-diabetes, graviditetsdiabetes och typ
2-diabetes. Det här materialet handlar om typ 2-diabetes. Du kan läsa om de andra
formerna på www.1177.se.
Diabetes typ 2
Omkring 85-90 procent av alla människor med diabetes har denna form av sjukdomen. Orsaken är både att kroppen har försämrad förmåga att producera hormonet
insulin och att kroppens förmåga att utnyttja insulin har försämrats.
Den vanligaste anledningen till diabetes typ 2 är ett levnadssätt med stort intag av
kalorier och energi med övervikt och för lite fysisk aktivitet. Ärftlighet ökar risken
att få typ 2 diabetes. När diagnosen väl ställs har många redan burit på oupptäckt
diabetes under flera år, så diagnosen kommer ofta sent i förloppet.
Innan du får diabetes går du oftast igenom en period som kallas nedsatt glukostolerans eller prediabetes. Kroppens förmåga att ta hand om socker är då försämrad men
ännu inte utslagen. I det stadiet finns fortfarande väldigt goda chanser att förebygga
utveckling till diabetes genom att du förändrar dina levnadsvanor.
Högt blocksocker går ofta hand i hand med övervikt, bukfetma, höga blodfetter och
högt blodtryck. Om du har detta under en längre tid skadas dina blodkärl, vilket
bland annat kan leda till hjärtinfarkt, stroke, kallbrand, impotens och nervrubbningar eller skador i ögon och njurar.
4
DIAGNOS
Så ställs diagnosen
Diabetes fastställs genom blodprov som visar för högt blodsocker. Beroende på hur
mycket blodsockret är förhöjt, och om provet tagits på fastande mage eller inte, skiljer man på normal sockeromsättning, förhöjt blodsocker (prediabetes) och diabetes.
I Jämtlands läns landsting gäller alla värden fingertoppsmätningar. Prover som är
tagna på andra sätt kan alltså visa andra värden. För att kunna konstatera diabetes
krävs i regel att blodsockret varit för högt vid två eller fler tillfällen. Endast i undantagsfall kan det ske redan efter ett enda tillfälle med förhöjt värde.
Du har diabetes om du, på fastande mage, har ett blodsocker som är lika med eller högre än 7,0 millimol per liter (mmol/l). Hos friska personer ska blodsockret
vara under 5,6 millimol per liter på fastande mage. Värden mellan 5,6 och 6,9 millimol per liter räknas som förhöjt fastesocker. Med sådana värden bör du försöka
förebygga att du får diabetes. Bra råd är att vara fysiskt aktiv och gärna även minska
i vikt.
Blodsockervärden på fastande mage
Mindre än 5,6 mmol/l
Mellan 5,6 och 6,9 mmol/l
Lika med eller högre än 7,0 mmol/l
Normalt
Risk för utveckling av diabetes
Diabetes
GLUKOSBELASTNING
Vid osäkerhet om diagnosen eller förhöjd risk att drabbas av diabetes gör vårdpersonalen ofta en glukosbelastning, som kan ge mer information än ett enstaka
blodsockerprov. Det innebär att du som patient ska vara fastande i tolv timmar
och sedan dricka en viss mängd sockervatten. Din blodsockernivå mäts först innan
belastningen och sedan en gång till två timmar senare.
5
Ökad risk för att drabbas av diabetes
Personer med följande sjukdomar och tillstånd har ökad risk att drabbas av diabetes
och ska därför helst bli undersökta med ett blodsockerprov en gång per år:
•
•
•
•
•
•
•
högt blodtryck
höga blodfetter
kranskärlssjukdom, tidigare hjärtinfarkt
tidigare stroke
övervikt, bukfetma
äldre än 45 år med nära släktingar som har diabetes
tidigare graviditetsdiabetes
För patienter som har en pågående behandling med kortison ska blodsockernivån
kollas upp betydligt oftare än en gång per år.
I vissa fall kan din läkare besluta att provtagningen behöver kompletteras med
specialprover för att säkert kunna skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2.
När du har fått diagnosen
Inom en månad efter att du fått diagnosen diabetes typ 2 ska din hälso-central erbjuda dig:
•
•
•
•
•
•
besök hos ordinarie läkare
besök hos diabetessköterskan
rådgivning om livsstil (kost och motion)
information om sjukdom och behandling
eventuellt remiss till fotvård
provtagning, bland annat långtidsblodsocker, blodfetter,
urinprov och ämnesomsättning
• EKG och blodtryckskontroll
• Medicinering i de flesta fall
• Hjälp att sluta röka om du röker.
GRUPPUTBILDNING
Inom sex till arton månader efter diagnosen ska hälsocentralen erbjuda dig att delta
i en diabetesskola eller grupputbildning om diabetes.
6
BEHANDLING
Både du och hälso- och sjukvården har centrala roller i din behandling. Det är
viktigt att du är medveten om vad vården kan stå till tjänst med för att hjälpa dig att
få en god behandling av din diabetes. Det är också viktigt att du är medveten om
vad du själv bör göra. Rökning är extra skadligt om du har diabetes, därför bör du
sluta röka och helst även sluta snusa. Förutom medicinering är fysisk aktivitet en effektiv del av behandlingen. Om man är överviktig är viktminskning värdefull. Även
en blygsam viktnedgång på några få kilo har effekt på blodfetter, blodsockervärde
och blodtryck. Att förändra olämpliga kostvanor är också betydelsefullt.
Det är du själv som har huvudansvaret för din
nuvarande och framtida hälsa och livskvalitet.
Du kan göra mycket själv
Sjukvården ger dig stöd och skriver bland annat ut mediciner som behövs, men
det är din livsstil som är avgörande för behandlingens framgång. Bra mat, fysisk
aktivitet och att inte använda tobak är viktiga grundpelare. Det också viktigt att du
fortlöpande får information, råd och stöd hur du ska hantera din diabetes.
MOTION HAR STOR BETYDELSE
Fysisk aktivitet har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla diabetes
typ 2. Det är särskilt viktigt att börja röra på sig om man tidigare inte alls har ägnat
sig åt någon fysisk aktivitet. Du bör röra på
dig minst 30 minuter varje dag, i en takt som
gör att du blir andfådd.
Att röra på sig är det mest effektiva sättet att öka
känsligheten för insulin. Motion gör att sockret
tas upp snabbare i kroppen när du ätit och skadliga mängder socker i blodet kan därför undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland
annat blodtrycket, blodfetterna och skelettets kalkhalt. Regelbunden motion minskar
dessutom risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Efter ett motionspass, till exempel om du har
gått en rask promenad eller cyklat i 30 minuter, finns effekten på din insulinkänslighet
kvar i upp till två dygn. Om du tränar lite
hårdare och längre gör träningen ännu mer
nytta. Om fler muskelgrupper används orkar du träna lite mer. Stavgång ger till
exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Välj den motionsform som passar bäst
för dig.
7
VIKTIGT ATT ÄTA RÄTT
Den mat du äter har stor betydelse både för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Det enklaste rådet är ofta helt enkelt att äta mindre. Det kan vara bra att prata
med en diabetessjuksköterska för att få personliga råd om din kost.
Att tänka på:
• ät mycket frukt, sallad och grönsaker, minst fem portioner om dagen
• välj omättade fetter som finns i vegetabiliska oljor som oliv-, solrosoch rapsolja. Liknande fetter finns också i fet fisk, som sill och lax
• ät gärna nötter och frön
• undvik vitt socker och snabba kolhydrater
• ät grovt osötat bröd och använd fullkornsprodukter
• undvik färdiglagad mat, färdiga såser samt sockrade
och smaksatta mjölkprodukter
• undvik snabbmat och godis
• undvik läsk och sockrade juicer
• njut av kakor, tårta, glass och sötsaker - men med måtta.
8
ALKOHOL
Alkohol innehåller mycket kalorier och kan bidra till att du går upp i vikt. Om du
behandlas med insulin kan mer än ett eller två glas alkohol vara riskabelt eftersom
det kan göra att blodsockret blir för lågt.
SALT
Du bör använda salt i måttlig mängd eftersom för mycket salt kan höja blodtrycket.
Ett enkelt sätt att minska saltintaget är att undvika färdiglagad mat. Använd även
mindre salt vid matlagningen hemma. Med tiden vänjer man sig vid mindre salt
mat.
SLUTA RÖKA OCH SNUSA
Att sluta röka är det i särklass effektivaste sättet att minska risken för framtida sjukdom, bestående men och för tidig död. Kom ihåg att även snus innehåller nikotin
som är skadligt för din hälsa.
ATT MÄTA BLODSOCKRET
Många diabetespatienter som inte injicerar insulin behöver inte alls mäta sitt blodsocker själva. Och de flesta som mäter blodsockret behöver bara göra det vid enstaka
tillfällen. Om du injicerar insulin varje dag med samma dos och ditt blodsocker
bedöms vara stabilt behöver du inte heller kontrollera ditt blodsocker varje dag,
om inte din läkare eller diabetessköterska rekommenderar det. Om du har flerdosinsulinbehandling, om ditt blodsocker inte är stabilt, eller om du har känningar av
lågt blodsocker bör du dock mäta ditt blodsocker själv i samråd med din läkare eller
diabetessköterska.
Det kan vara bra att mäta blodsockret vid flera tillfällen samma dag före besök
hos läkaren eller diabetessköterskan. Då mäter du blodsockret fastande och därefter före och cirka en och en halv timme efter alla måltider och till natten. Då får
du fram en så kallad sju-punkts-kurva.
9
REGELBUNDEN FOTVÅRD
En vanlig följd av diabetes är att känseln och cirkulationen i fötterna blir sämre.
Då ökar risken för felbelastningar och små sprickor i huden som kan leda till sår
som är svåra att läka. Det kan ta upp till 16 gånger så lång tid för ett sår att läkas hos en diabetiker som hos en frisk person. Ett litet sår som vanligtvist läker
på en vecka kan alltså behöva upp till fyra månader för att läka. Risken finns
även att såret inte alls läker utan istället sprider ut sig. Det kan i värsta fall leda
till amputation av en tå, fot eller ett ben. Det finns även risk för kallbrand.
Det är därför viktigt att du själv, någon anhörig eller vårdpersonal varje dag undersöker dina fötter. Lika viktigt är tillräckligt rymliga skor. Vid nedsatt känsel eller
cirkulation har du rätt till besök hos fotterapeut.
Egenvårdsråd för dina fötter
• Titta efter rodnad, svullnad och hud
som är varmare än vanligt.
Var även uppmärksam på sprickor,
förhårdnader eller andra förändringar
på dina fötter. Upptäcker du något
du inte har sett förut bör du
kontakta din diabetessjuksköterska,
läkare eller fotterapeut.
• Tvätta fötterna varje dag.
Fotbad kan du ta ungefär
en gång i veckan.
Vattnet ska inte vara för varmt,
37 grader räcker bra.
• Klipp naglarna vid behov, men inte
för kort. Fila vassa kanter med
sandpappersfil. Om du har förhårdnader på fötterna ska du fila
dem mycket lätt och försiktigt.
• Smörj in fötterna med mjukgörande kräm varje dag. Välj mjuka strumpor,
gärna utan hårda och klumpiga sömmar och hårda resårer som kan ge
stasning.
• Tänk på att ha skor efter fötternas behov och inte tvärt om. En bred fot
ska helt enkelt ha en bred sko. Byt skor efter väder och vad du ska göra.
Ta till vana att tömma ur skorna innan du sätter på dig dem. Använd alltid
skor. Gå aldrig barfota eller ens med bara strumpor på fötterna.
10
Det gör vården
Din läkare ska se till att ni gemensamt kommer fram till en individuell överenskommelse om behandlingen av just din diabetes. Behandlingen ska alltid anpassas till
dig som enskild patient, dina övriga sjukdomar, ålder, övriga läkemedel och individuella behov.
Det du läser i den här informationen är främst generella rekommendationer och
behöver inte gälla varje enskild patient och i alla avseenden.
Eftersom många redan har haft diabetes under flera år när diagnosen ställs och ofta
har kärlförändringar, rekommenderar Jämtlands läns landsting, i enlighet med de
gällande vetenskapliga rekommendationer, att behandling med läkemedel sätts in
redan från början för att sänka blodsockernivå. Kom ihåg att grunden för all behandling är en bra livsstil. Läkemedel kan aldrig ersätta bra mat och fysisk aktivitet.
Eftersom sjukdomen ofta är förknippad med höga blodfetter och högt blodtryck är
det viktigt att läkemedelsbehandling också gäller blodfetterna och blodtrycket. Hos
patienter med diabetes är det extra viktigt att blodfetter och blodtryck är välbehandlade. För god behandling av ett förhöjt blodtryck används låga doser av flera läkemedel. På det sättet får man dessutom mindre problem med eventuella biverkningar.
De flesta patiener behöver minst två olika läkemedel för att nå ett bra blodtryck.
BEHANDLING DEN FÖRSTA TIDEN
För många patienter kan behandlingen under de första månaderna se ut så här:
•
•
•
•
•
•
fysisk aktivitet under minst 30 minuter varje dag
bra mat i form av fisk, fibrer, frukt, grönsaker och nötter
tabletter eller injektioner med insulin för att sänka blodsockernivån
läkemedelsbehandling för att sänka blodtrycket
läkemedelsbehandling för att sänka blodfetterna
medicinering med Trombyl till de som tidigare har haft stroke, hjärtinfarkt,
kranskärlsjukdom eller cirkulationsrubbningar i ben och fötter. Även för att
förebygga blodpropp hos patienter med hög risk för stroke eller hjärtinfarkt.
MINST TVÅ BESÖK PÅ HÄLSOCENTRALEN VARJE ÅR
I hälsocentralernas uppdrag ingår att erbjuda alla diabetespatienter ett läkarbesök
per år, en så kallad årskontroll. Du bör gärna dessutom få minst ett besök hos diabetessköterskan per år, en så kallad halvårskontroll. Om möjligt ska hälsocentralen
kalla dig till dessa besök. På varje hälsocentral ska det finnas en särskild diabetessköterska.
Diabeteskontrollerna bör innehålla:
•
•
•
•
•
•
kontroll av långtidsblodsocker (HbA1c), njurfunktion och blodfetter
mätning av blodtrycket
undersökning av fötterna
kontroll av vikt och midjemått
kontroll av EKG vartannat år
urinprov, för att se om det finns äggvita i urinen.
11
FOTVÅRD
Både läkaren och diabetessköterskan ska regelbundet undersöka dina fötter. Många
diabetespatienter har rätt till regelbunden fotvård, antingen hos en privat fotvårdare
som har avtal med landstinget eller på medicinklinikens fotmottagning för diabetiker.
Om dina fötters nervfunktion eller cirkulation är påverkad eller om fötterna visar
tecken på felbelastning bör läkaren överväga ordination av ortopedteknisk tillverkade skor. Vid nedsatt cirkulation, om läkaren eller sköterskan har svårt att känna
alla pulser på foten, eller om det bildas sår bör man göra en kärlutredning.
GRUPPUTBILDNING
Inom sex till arton månader efter diagnosen ska hälsocentralen erbjuda dig att delta
i en diabetesskola eller grupputbildning om diabetes.
LÄKEMEDEL OCH FÖRBRUKNINGSARTIKLAR
Du som har diabetes har rätt att få den mängd förbrukningsartiklar som din läkare
ordinerar dig kostnadsfritt. Detta gäller det material du behöver för att injicera
insulin och kontrollera ditt blodsocker och din urin, till exempel blodsockerstickor,
urinstickor, sprutor och kanyler. Insulin är kostnadsfritt för patienten i hela landet.
Tabletter betalas som andra läkemedel och ingår i högkostnadsskyddet.
12
Behandlingsmål att sträva efter
Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. När du får behandling för typ 2-diabetes är målet att du ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska
minska. Det kan du uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt och
sam-tidigt vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går långsammare, till
exempel hålla blodtrycket och kolesterolet lågt. Ofta når du inte målen för behandlingen med ett enda läkemedel, utan behöver en kombination av flera olika preparat
och andra åtgärder.
Alla nedanstående mål måste alltid granskas utifrån den enskilda patientens situation och är inte alltid realistiska. Hos äldre patienter finns oftast andra mål att ta
hänsyn till. Inte sällan kan även eventuella läkemedelsbiverkningar sätta en gräns för
hur långt man kan behandla.
Blodsocker (glukos)
Fastande
Icke-fastande
helst 6,0 millimol per liter (mmol/l) eller lägre
8,0 mmol/l eller lägre
Långtidsblodsocker (HbA1c)
Långtidsblodsockret ska vara mindre än 52 mmol/mol. Hos äldre och svårt sjuka patienter bör även högre Hba1c-värden accepteras. Yngre patienter och patienter som nyligen fått diagnosen diabetes ska helst ha ett lägre HbA1c-värde.
Blodtryck
Ska alltid, om möjligt, vara lägre än 140/90 mmHg. Gärna under 130/80
mmHg. Vid påverkan på njurar och äggvita i urinen bör blodtrycket ligga lägre
än 125/75 mmHg.
Blodfetter
Kolesterolvärdet ska helst vara lägre än 4,5 mmol/l
LDL (det onda kolesterolet) ska helst vara lägre än 2,5 mmol/l
HDL (det goda kolesterolet)ska vara högre än 1,0 mmol/l hos
män och 1,3 mmol/l hos kvinnor. Vid tidigare hjärtinfarkt, stroke eller om kärlkramp förekommer bör ofta lägre nivåer på LDL eftersträvas.
Vikt och midjemått
Body mass index (BMI) baserar sig på förhållandet mellan vikt och längd
(din vikt i kilo delat med kroppslängden två gånger). Resultatet ska helst vara
mindre än 25, men i alla fall lägre än 30. Midjemåttet ska helst vara mindre än
80 cm för kvinnor och mindre än 94 cm för män, men bör definitivt vara mindre
än 88 cm för kvinnor och mindre än 102 cm för män.
13
FÖLJDSJUKDOMAR
Skador på njurar
Vid diabetes typ 2 kan det uppstå skador på njurarna. Det märks både genom nedsatt njurfunktion och som utsöndring av äggviteämnen i urinen. Äggvita i urinen
är ett allvarligt varningstecken, eftersom det visar på en flerfaldigt ökad risk för
andra vanliga komplikationer vid diabetes, som hjärtinfarkt, stroke eller blindhet.
Förutom att skärpa den övriga behandlingen krävs då ytterligare ansträngningar för
att sänka blodtrycket eftersom det kan förhindra fortsatt försämring av njurarnas
funktion, behovet av dialys och risken för stroke och hjärtinfarkt.
Fotsår
Eftersom diabetes påverkar både nervfunktionen och cirkulationen i ben och fötter,
finns det alltid en risk att drabbas av fotsår. Kroppens egen förmåga till läkning är
störd, så även ett litet skrapsår eller en liten hudspricka kan snabbt bli till ett större
sår som tar långt tid att läka och medför en allvarlig risk för amputation. Både läkaren och diabetessköterskan ska regelbundet undersöka dina fötter. Många diabetespatienter har rätt till regelbunden fotvård, antingen på medicinklinikens fotmottagning för diabetiker eller hos en privat fotvårdare som har avtal med landstinget.
Minst lika viktigt är det att du själv har bra koll på dina fötter. Gör det till en vana
att undersöka dem varje dag. Att använda bra och rymliga skor är en självklarhet.
Även felställningar och felbelastning, som kan uppstå till följd av nedsatt nervfunktion, innebär en risk för fotsår. Det leder också ofta till förhårdnader, som fotvårdare
kan fila bort.
Förändringar i ögon
Diabetes kan leda till förändringar i blodkärlen som försörjer ögats näthinna. Det
ger så kallade ögonbottenförändringar, som med tiden kan leda till skador på näthinnan och mer och mer försämrad synförmåga. I sämsta fall blir patienten blind.
Om förändringarna upptäcks i god tid kan laserbehandling bromsa utvecklingen
eller till och med förhindra synförlusten. Därför är det viktigt att regelbundet få
ögonbottnarna kontrollerade på ögonmottagningen på Östersunds sjukhus. Hur
täta kontrollerna bör vara skiljer sig beroende på hur länge man haft sjukdomen,
form av behandling och hur ögonbottnarna ser ut. Ögonmottagningen ansvarar för
att skicka kallelser till kontrollerna.
14
Nervsmärta
Ibland kan nervförändringar vid diabetes leda till nervsmärtor, oftast i benen.
Förutom samma utredning som görs vid andra tillstånd av nervsmärta kan du få
läkemedel för att lindra symtomen. Nervsmärtor är även tecken på ökad risk för
fotsår. I många fall är smärtorna tillfälliga och försvinner med tiden, det kan handla
om allt från månader till år. Läkemedlen mot nervsmärtor kan även användas vid
epilepsi eller depression. Att få recept på ett sådant preparat betyder alltså inte att
läkaren tror att du lider av epilepsi eller depression, utan du får det enbart för behandling av dina nervsmärtor.
Nedsatt sexuell funktion
Diabetes kan leda till försämrad sexuell funktion, både genom att lusten minskar och
genom att könsorganens nerver fungerar sämre på grund av dålig blodcirkulation.
För män kan läkemedel mot problem med erektion, till exempel Viagra, Levitra
eller Cialis, vara en bra hjälp. Även här är bra levnadsvanor också betydelsefulla; rök
inte, var måttlig med alkohol och rör på dig. För kvinnor är behandlingen ofta inte
lika enkel. Ta upp frågan med din läkare, barnmorska eller diabetessköterska.
15
LÄKEMEDEL
Metformin, Glibenklamid (och besläktade preparat) och insulin utgör oftast standardbehandlingen. Ofta påbörjas behandlingen med Metformin och Glibenklamid.
Insulin eller ibland andra mediciner läggs till i ett senare skede.
Insulin
Man skiljer på kortverkande/snabbverkande (även kallat måltidsinsulin) och långverkande insulin. Kortverkande/snabbverkande insulin ger effekt ganska snabbt,
men effekten försvinner efter 1-3 timmar. De ges i samband med måltid.
Långverkande insuliner kan delas upp i ”ultra-långverkande” och medellångverkande insuliner. Effekten kommer långsamt, men sitter sedan i under flera timmar upp
till ett helt dygn. De ges ofta till natten, men ibland även på morgon. ”Ultra-långverkande” insuliner är dyrare och ger i de flesta fall inte några fördelar jämfört med
medellångverkande insuliner. Ultralångverkande insuliner (Levemir och Lantus) är
bara i undantagsfall rabattberättigade vid typ 2 diabetes.
Insuliner som rekommenderas av Jämtlands läns landsting:
Exempel på medellångverkande insuliner: Insulatard och Humulin NPH.
Exempel på kortverkande/snabbverkande insuliner: Novorapid och Humalog.
ATT TA INJEKTIONER MED INSULIN
Målet är att insulinet ska hamna i underhudsfettet för att sedan tas upp i blodet.
Snabbast tas insulinet upp i buken. Därför ges snabb-/måltidsinsulin där, eftersom
man önskar snabb effekt. Mer långverkande insulin ges oftast i låret (eller eventuellt
i skinkan), då man önskar ett långsammare upptag och längre effekt.
Lyft ett hudveck med två eller tre fingrar. Stick in kanylen helt, i 45 till 90 graders
vinkel. Injicera insulinet och vänta i tio sekunder. Dra ut kanylen till hälften och
vänta i tio sekunder. Dra sedan ut resten av kanylen (för att undvika läckage). Tvättning eller plåster på injektionsstället behövs i regel inte.
Med tanke på både kostnader och miljön bör om möjligt flergångs-insulinpennor
som Penfill eller cylinderampuller användas.
16
VAD ÄR EN INSULINKÄNNING?
Om blodsockret blir lägre än mellan 3,5 och 4 millimol per liter kan du få en så
kallad insulinkänning. Om blodsockret sjunker snabbt så kan en känning även upplevas vid högre blodsocker. Symtomen kan vara darrighet, svettning, yrsel, matthet,
koncentrationssvårigheter, huvudvärk, hungerkänsla, oro, irritation, dåsighet med
mera.
För att åtgärda insulinkänningen bör du:
• mäta blodsockret och skriva upp värdet
• äta två till fyra sockerbitar, druvsocker eller dricka ett glas juice.
Symtomen ska försvinna inom tio minuter
• mäta blodsockret igen
• ta en smörgås och ett glas mjölk eller riktig mat
• kontakta ansvarig läkare eller sköterska och berätta om känningen
och det uppmätta blodsockervärdet.
17
Övriga läkemedel
METFORMIN (TILL EXEMPEL METFORMIN ELLER GLUCOPHAGE)
Ett väl etablerat, beprövat, läkemedel, som tillhör standardbehandlingen. Ger ingen
viktuppgång och medför ingen risk för hypoglykemi (för lågt blodsocker). Försiktighet krävs vid njur-, lung- eller hjärtsvikt. Rekommenderas av läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting.
GLIBENKLAMID (TILL EXEMPEL GLIBENKLAMID ELLER EUGLUCON)
Väl etablerat, beprövat, läkemedel, som kan ges som en dos dagligen. Ger få biverkningar. Försiktighet krävs vid njursvikt och ibland vid kombination med insulin
där risk för hypoglykemi (för låg blodsocker) finns. Rekommenderas av läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting.
REPAGLINID (NOVONORM)
Liknar Glibenklamid, men har endast kortvarig effekt. Ger få biverkningar. Bör tas
i samband med måltider. Läkemedlet kan användas om blodsockret stiger kraftigt
efter måltiden.
AKARBOS (GLUCOBAY)
Gör att tarmens förmåga att ta upp socker minskar. Ger inga allvarliga biverkningar,
men kan ofta ge upphov till mag-tarm-biverkningar som diarréer eller uppblåsthet.
Dosen/mängden bör långsamt trappas upp under flera månader efter insättningen,
för att vänja tarmarna vid medicinen. Relativt dyr medicin vilket ger en ganska liten
sänkning av HbA1c
PIOGLITAZON (ACTOS)
Förbättrar bukspottkörtelns funktion och ökar kroppens känslighet för insulin. Ger
ökad risk för frakturer (benbrott) hos kvinnor. Kvinnor efter menopausen bör helst
inte använda detta läkemedel.
SITAGLIPTIN (JANUVIA) – VILDAGLIPTIN (GALVUS) – SAXAGLIPTIN
(ONGLYZA)
Ökar indirekt utsöndringen av insulin. Läkemedlet kan användas om blodsockret
stiger kraftigt efter måltiden. Ger få allvarliga biverkningar, men illamående är inte
ovanligt. Bör tas i samband med måltider. Läkemedlet är ganska dyrt.
EXENATIDE (BYETTA, BYDUREON) – LIRAGLUTID (VICTOZA)
Liknande verkan som Sitagliptin, Vildagliptin och Saxagliptin (Januvia), men
har kraftigare blodsockersänkande effekt. Ger viss viktsänkning. Illamående är en
mycket vanlig biverkan. Ges som injektion mellan en gång i veckan och två gånger
dagligen beroende på preparat. Läkemedlet dyrt.
18
MER INFORMATION
Svenska Diabetesförbundet
Svenska Diabetesförbundet är en ideell och partipolitiskt obunden organisation.
Förbundets uppgift är att samla och organisera många människor i syfte att minimera
konsekvenserna av diabetes. Basen för verksamheten är förbundets drygt 100
lokalföreningar, där den enskilde är medlem. I Jämtlands län finns lokala föreningar
både på läns- och kommunnivå. På webbplatsen finns kontaktinformation till din
lokala förening.
Svenska Diabetesförbundet
Box 1107
172 22 Sundbyberg
Tfn: 08-564 821 00
Fax: 08-564 821 39
www.diabetes.se
Sjukvårdsrådgivningen
www.1177.se
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens diabetesriktlinjer, patientversion, finns att läsa på:
www.socialstyrelsen.se
BILDERNA I DENNA BROSCHYR ÄR TAGNA AV ARASH ATRI PÅ SID 1, T.ANDERSSON PÅ SID 7, JOHAN NILSSON PÅ
SID 8, BJÖRN SVENSSON PÅ SID 10, LEIF JOHANSSON PÅ SID 17, SAMTLIGA FRÅN BILDAKRIVET.SE
19
