Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

Svenska Sällskapet
för Medicinsk Forskning
verksamhetsberättelse 2010
1
FOTO: PAUL HANSEN
Sällskapets beskyddare H.M. Drottning Silvia
Årsberättelse 2010
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har ända sedan 1919
verkat för att ekonomiskt stödja den medicinska forskningen i
landet. Stödet utgår från medel som Sällskapet fått i form av
bidrag, donationer och testamentsgåvor från enskilda personer,
företag och organisationer. Medlen förvaltas som fonder och
stiftelser i SEB Enskilda Banken, i samråd med erfarna ekonomer
i Sällskapets styrelse. Sällskapet är genom sin verksamhet
skattebefriat.
En granskningsnämnd, sammansatt av framstående forskare
från samtliga medicinska fakulteter i landet, garanterar att de
årligen utdelade stipendierna går till de mest lovande yngre
medicinska forskarna i hela vårt land.
2
3
Medicinsk forskning
– För en bättre framtida sjukvård
Mycket har hänt inom det medicinska forskningsfältet
sedan Sällskapet startade sin verksamhet 1919. De
framsteg som har gjorts inom forskningen har varit en
förutsättning för att vi idag ska ha högeffektiva behandlingar för många sjukdomstillstånd. Fortfarande finns dock
mycket kvar att göra. Vägledande för Sällskapets forskningsstöd är vårt fokus på att stödja unga lovande forskare
inom det medicinska ämnesområdets alla fält. Målsättningen för Sällskapets prioriterade satsning är att ge möjligheter till utveckling för de som i framtiden ska leda det
medicinska forsknings- och utvecklingsarbetet i Sverige
– allt i enlighet med Sällskapets motto:
Medicinsk Forskning – Läkekonstens Grundval.
årets ansökningar och utdelade medel
Sällskapet har under året beslutat om utdelning av forskningsanslag och stipendier om sammanlagt 28,9 miljoner
kronor.
postdoktorala stipendier för vinnande av
docentkompetens
Den största delen av Sällskapets forskningsstöd utdelas i
form av postdoktorala stipendier. Åren direkt efter en
doktorsexamen är en kritisk fas för många unga forskare.
Det är här man kan nyttja de kunskaper man inhämtat
under doktorandtiden för att ta de första stegen mot att bli
en självständig och framgångsrik forskare. Den vetenskapliga grunden för många av våra största medicinska forskarkarriärer har ofta lagts i denna fas. I jämförelse med det
antal doktorer som varje år disputerar vid Svenska universitet är dock antalet forskartjänster synnerligen otillräckligt
och offentliga och privata forskningsfinansiärer inriktar ofta
sitt stöd på redan etablerade forskare. Det är mot denna
bakgrund som Sällskapet beslutat att för 2010 utdela 29
stipendier på hel- eller halvtid för postdoktoral utbildning
för vinnande av docentkompetens. Därutöver har Sällskapet i samverkan med Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare
haft möjlighet att bevilja ytterligare nio heltidsstipendier.
Stipendierna är tvååriga och uppgår till 264 000 kronor per
år på heltid och 180 000 kronor på halvtid. Därutöver ges
ett driftbidrag om 100 000 per stipendiat.
Mottagarna av stipendier valdes ut med avseende på
vetenskaplig meritering bland totalt 185 inkomna ansökningar. Urvalet gjordes av Sällskapets granskningsnämnd,
vars ledamöter är utsedda av de medicinska fakulteterna
och Sällskapets styrelse. Stipendierna avser att möjliggöra
postdoktoral utbildning under två år vid Svensk medicinsk
fakultet eller utländsk forskningsinstitution. I det senare fallet
utdelas extra stöd för boende och levnadsomkostnader.
4
ssmf forskare – en ny stödform
Sällskapet har för 2010 för första gången utdelat anslag för
treåriga anställningar som forskare till särskilt meriterade
tidigare mottagare av Sällskapets postdoktorala stipendier.
Vissa återkommer från vistelser vid framstående utländska
forskningsinstitutioner och Sällskapets syfte med denna
anslagsform är att ge stöd till unga forskare som befinner
sig i den fas då man etablerar sin egen forskargrupp.
Totalt utdelades anslag för anställning som forskare vid
Svensk medicinsk fakultet till 4 personer på heltid samt 2
på halvtid till kliniskt verksamma läkare. Stödet uppgår till
totalt 2 382 000 kronor på heltid och 1 266 000 kronor
på halvtid. Urvalet gjordes av Sällskapets granskningsnämnd.
resestipendier för doktorander
En mindre del av Sällskapets forskningsstöd går till doktorander för utbildningsresor under avhandlingsarbetet.
Stödet är avsett för resor till utländska forskningsinstitutioner för att lära sig forskningsmetoder och tekniker som inte
finns etablerade vid det egna universitetet. Målsättningen
är att bidra både till doktorandens vetenskapliga skolning
samt att inhämta viktiga forskningstekniker till Svenska
universitet. Bidrag ges således inte till deltagande i kurser,
konferenser eller kongresser. Under 2010 utdelades totalt
337 600 kronor till 16 mottagare. Urvalet gjordes av
ordföranden i Sällskapets granskningsnämnd tillsammans
med Sällskapets ordförande och vetenskaplige sekreterare.
Medel för utdelning har även ställts till Sällskapets
förfogande från stiftelserna Jacob Wallenbergs testamentsmedel, Landsfiskal Pontus Nohres och hans moder AnnaKarin Johanssons stiftelse, Vera och Jonas Jonssons stiftelse,
Åke Wennborgs stiftelse samt stiftelsen Bengt Dahréns
fond. En förteckning över samtliga stipendiater redovisas i
särskild bilaga, som på begäran tillhandahålles av Sällskapet.
Ordföranden har ordet
Professor Göran Magnusson,
Sällskapets ordförande
När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning grundades
för 92 år sedan var Sverige ett fattigt land. Infektionssjukdomar var en dominerande dödsorsak. Vart åttonde dödsfall
orsakades av tuberkulos och 1918-1919 krävde spanska
sjukan 34 000 offer i Sverige. Barnadödligheten var hög och
medellivslängden var 20 år kortare än nu, men även för
65-åringar var livets förväntade återstod nära 40% kortare.
Även om våra goda levnadsförhållanden beror på många
faktorer, har medicinsk forskning en avgörande betydelse
för folkhälsan.
Framtidens hälso- och sjukvård är medicinsk forskning i
dag. Förväntningarna på vad medicinen skall åstadkomma är
stora och ger forskarna enorma utmaningar. Jämfört med
förr är sjukvårdens resultat fantastiska, men den har också
blivit mycket dyr. Dessutom saknas effektiv behandling mot
många svåra sjukdomar. I Sverige och många andra länder
ställer den åldrande befolkningen nya krav. För ett sekel
sedan fanns det i Sverige fyra gånger så många barn som
65-åringar. Nu är grupperna lika stora och sjukdomar som
främst drabbar den äldre delen av befolkningen kommer att
få allt större betydelse. Att ge möjlighet för människor att
förbli vid god hälsa under en större del av livet än nu
framstår som ett övergripande mål för medicinsk forskning.
För att nå dit måste forskarna klarlägga orsaken till många
fler sjukdomar, så att nya förebyggande åtgärder eller
botande behandling kan utvecklas. Bara genom ny kunskap
kan sjukvården förbättras utan att kostnaderna ökar.
Svensk medicinsk forskning har de senaste 50 åren varit
enastående framgångsrik, men vi får allt större konkurrens
från andra länder. Man kan tycka att det inte spelar så stor
roll var i världen upptäckter görs, men förutom en utvecklad
nations behov av kunskapsutveckling i allmänhet, finns det
en tydlig koppling mellan framstående medicinsk forskning
och förmåga att erbjuda sjukvård av högsta klass. Utvecklingen av morgondagens sjukvård drivs av de kliniska
forskarna, men det är främst från den grundläggande
forskningen som vi får helt nya och oväntade insikter om
hur levande organismer fungerar. Vi behöver båda sorternas
forskning, men det statliga forskningsstödet räcker inte till
och på sjukhusen minskar möjligheten att kombinera
sjukvård med forskning. I denna situation är det främst de
unga forskarna som behöver särskilt stöd till att få visa vad
de kan åstadkomma.
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning grundades
för att göra det möjligt för yngre läkare att över huvud
taget kunna forska. Sällskapets verksamhetsidé har förblivit
densamma: Att ge stöd till unga medicinska forskare i
Sverige så att de har möjlighet att utveckla egna idéer inom
forskningen. Genom att bekosta unga medicinska forskares
försörjning under en kritisk fas av deras karriär så att de kan
ägna sig helt åt forskning – eller minst på halvtid om de
samtidigt arbetar i sjukvården - ökar deras möjligheter att
fortsätta med medicinsk forskning i Sverige. Vi stimulerar
också de unga forskarna att ta internationella kontakter och
därmed tillföra vårt land kunskaper. Sällskapet har från 2010
infört en ny form av forskningsstöd. Efter stipendieperioden
kan de unga forskarna söka anslag till sin egen lön för
ytterligare tre år för att etablera sig på medicinska fakulteter
i Sverige. Vi hoppas att stödet från Svenska Sällskapet under
sammanlagt fem år skall vara tillräckligt för att de mest
begåvade unga forskarna skall lyckas anträda nya vägar till
framtidens medicin.
För Sällskapets verksamhet har våra bidragsgivare en helt
avgörande betydelse. Tack vare generösa gåvor från
privatpersoner och företag kan Svenska Sällskapet för
Medicinsk Forskning ge ett viktigt bidrag till yngre forskare
för att fortsätta den livsviktiga medicinska forskningen i
Sverige. Den forskning som är till nytta för oss alla och för
framtida generationer. Allt enligt Sällskapets motto:
Medicinsk Forskning – Läkekonstens Grundval.
5
Möt fyra av våra stipendiater
”Syrebrist i cancertumörer
påverkar spridningen”
”Att använda datortomografi
kan ge säkrare diagnoser vid
hjärtsjukdom”
Namn: Helene Rundqvist, stipendiat 2010.
Jobbar: på Institutionen för onkologi och patologi, Karolinska Institutet.
Forskar: om betydelsen av syrebrist för formandet av tumörstödjande fibroblaster.
Namn: Marcus Carlsson, stipendiat 2008
Jobbar: docent och avdelningschef på Klinisk Fysiologi, Skånes Universitetssjukhus, Lund.
Forskar: om hur hjärtat pumpar och hur det påverkas och förändras vid olika sjukdomstillstånd.
De senaste decennierna har molekylärbiologisk forskning bidragit till helt ny kunskap om mekanismerna
bakom cancer. Forskning som har lett fram till ny
diagnostik och effektivare behandling. Helene Rundqvist
forskar på hur samspelet mellan cancerceller och
bindvävsceller påverkar tumörtillväxt och spridning
vid bröstcancer.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i
Sverige. En av tio kvinnor riskerar att få bröstcancer före 75
års ålder. Den relativa överlevnaden, tio år efter diagnosen,
har förbättrats betydligt över de senaste fyrtio åren - idag
överlever 80% av kvinnorna sin sjukdom. En medicinsk
framgång som varit möjlig tack vare forskning inom många
olika discipliner, inte minst inom molekylärbiologin där forskare
studerar vad som sker i cellen och hur våra arvsanlag påverkas
av olika yttre skeenden.
De många framstegen inom cancerforskning har varit
möjliga mycket tack vare den snabba utvecklingen av nya
laborativa metoder. Tekniker som har gjort det möjligt att
förstå samspelet mellan olika typer av celler och deras miljö.
På så sätt skulle man kunna likna en molekylärbiolog vid en
upptäcktsresande som färdas i okända omgivningar och som
kan komma att möta helt nya landskap och befolkningar.
I det avseendet kan man anta att Helene Rundqvist drivs
av samma nyfikenhet som exempelvis Christofer Columbus en
gång gjorde. Nämligen att förstå hur allting hänger samman, i
Columbus fall hur kontinenterna gjorde det, i Rundqvists fall:
hur friska och sjuka celler inne i vår kropp gör det. För att på
så sätt få ytterligare kunskap om cancer.
– Tumörceller är beroende av bindvävsceller, immunceller
och andra friska celler. Utan samarbete dem emellan blir det
inga metastaser. I min forskning försöker jag förstå hur cellerna kommunicerar och hur den omgivande miljön kan bidra
till spridning av sjukdom.
SSMF-stipendiaten Helene Rundqvist är molekylärbiolog inom området tumörbiologi med fokus på bröstcancer. Från
början arbetade hon inom ett ”friskt” område: muskelfysiologi.
6
Hon disputerade på hur syrebrist i celler kan vara en drivkraft
vid musklernas anpassning vid fysisk träning, och hur träning
kan påverka genuttrycket i muskelceller.
– Efter min avhandling åkte jag till University of California
i USA för att forska. Där blev jag tillfrågad om jag kunde tänka
mig att vara med i ett projekt som handlade om bröstcancer
just med tanke på min kunskap om syrebristens effekter på
friska celler.
Med sitt nuvarande forskarteam på Institutionen för
onkologi och patologi på Karolinska Institutet försöker Helene
identifiera om syrebristen är en bidragande orsak till att
tidigare friska bindvävsceller tar tjänst hos tumörcellerna i en
bröstcancertumör .
– När en tumör växer snabbt, vilket många tumörer gör,
hinner inte blodförsörjningen med. Vi har sett att för lite syre i
området där tumören finns bidrar till att den blir mer aggressiv. Jag tror att syrebristen kan vara en viktig del i det som gör
fibroblaster till så kallade tumörfibroblaster.
Det finns två spår att undersöka, enligt Helene. Den ena är
att hitta de faktorer som sätter igång fibroblasterna. För hittar
man ”på-knappen” kan man sannolikt hitta även ”av-knappen”.
– Den andra vägen är att samarbetet mellan tumörfibroblaster och cancerceller kan exponera svagheter i tumörens
system. Förstår vi den svagheten kan vi förhoppningsvis
utarbeta sätt att angripa tumören.
Även om Helenes vardag tillbringas på ett laboratorium är
avståndet till patienterna på cancerkliniken aldrig långt. Varje
vecka tar hon emot vävnadsprover från patienter.
– Cancer är en svår sjukdom och det är enormt viktigt att
behandlingarna verkligen är till fördel för patienten. För mig är
det meningsfullt att forska inom ett område där liv och hälsa
står på spel. Varje litet steg framåt är betydelsefullt.
Hjärtinfarkt, arytmi, medfödda hjärtfel, kärlkramp eller
hjärtsvikt. Oavsett tillstånd är en korrekt diagnos och
behandling avgörande för utgången. Marcus Carlsson
studerar hjärtat med hjälp av magnetisk resonanstomografi och datortomografi och arbetar för att ta fram
säkrare diagnostik av sjuka hjärtan.
Hjärtsjukdom är den ledande dödsorsaken i världen, där
hjärtinfarkt är en av de mest akuta diagnoserna. Diagnostik
av hjärtinfarkt och är därför en viktig del av den moderna
akutsjukvården.
Marcus Carlsson är docent och avdelningschef vid Klinisk
Fysiologi på Skånes universitetssjukhus i Lund. Ända sedan han
en gång utbildade sig till läkare har han drivits av nyfikenheten
att få svar på grundläggande frågor om hjärtat – kroppens
motor. Ett organ som vid en skada eller sjukdom påverkar
precis allt i våra kroppsliga system. Hans doktorsavhandling
handlade om hjärtats pumpfysiologi.
När Marcus studerar hjärtat gör han det med hjälp av MR
- magnetisk resonanstomografi och en vidareutvecklad variant
av den tekniska utrustningen CT-datortomografi. Resultatet
blir bilder som sedan omvandlas med hjälp av avancerade
datorprogram till filmer som visar hur ­hjärtat pumpar, om
hjärtmuskeln är skadad och till och med ­blodflödet inne i det
pumpande hjärtat.
– Efter min disputation åkte jag till USA, till University of
California i San Fransisco för att lära mig mer om MR men
också MDCT, en datortomograf som har flera detektorer och
kan ge tredimensionella bilder av det pumpande hjärtat.
Vi gjorde studier i experimentella modeller där vi kunde följa
hjärtinfarkter under akut skede och effekten av behandling
med genterapi. Vi kunde också studera effekterna av mikroembolisering, alltså små proppar i de finaste kärlen.
Hjärtinfarkt kan bero på flera saker, men vanligast är att en
blodpropp har täppt till något av hjärtats kranskärl, som
försörjer hjärtat med blod. Genom att avbilda pågående
hjärtinfarkter har Marcus och hans kollegor fått fram viktig
information om vad som egentligen sker vid en infarkt, och
hur tidsförloppet ser ut. Information som kan innebära
skillnaden mellan liv och död när vårdpersonal ska sätta in
behandling.
Marcus arbete i San Fransisco, tillsammans med framstående forskare inom samma fält, fick stort internationellt
genomslag. Hemkommen till Sverige fick Magnus ett halvtidsstipendium från SSMF för att, vid sidan av sin tjänst som
läkare, kunna fortsätta sitt arbete i hjärt-MR-gruppen i Lund
på avdelningen för Klinisk Fysiologi och handleda doktorander i
hur man använder tekniken för att effektivisera diagnostisering vid hjärtsjukdom.
– Både MR och CT-utrustning finns på de flesta stora
sjukhus. Men tekniken används inte på det sätt den skulle
kunna användas när det gäller just hjärtan. Det gäller att sprida
kunskapen till fler.
Fördelarna med att undersöka hjärtan med dessa tekniker
är många, enligt Marcus. Man behöver inte använda sig av
invasiv undersökning, där man måste gå in i kärlen med en
kateter för att ta reda på vilken sjukdom en patient lider av,
eller vilken grad av sjukdom det handlar om. Om man använder MR-teknik så behöver patienten heller inte utsättas för
joniserande strålning. Dessutom får läkaren information om
både infarktens omfattning och hjärtats genomblödning med
hjälp av bilderna. Marcus forskning är ett tydligt exempel på
att forskning ibland snabbt kan implementeras i vården och
komma patienter till gagn.
– Här på Klinisk Fysioloigi är forskningen intimt kopplad
till vår kliniska verksamhet. Det är en modell som alla har att
vinna på. Samtidigt ska man veta att kostnaden för forskningen
inte går på klinikbudgeten utan det är tack vare externa
bidragsgivare som bland annat SSMF som denna satsning är
möjlig.
7
”Alla cancersjuka barn och
ungdomar ska ha möjligheten
att bli föräldrar som vuxna”
”Vi odlar immunceller som kan
förhindra svåra virusinfektioner”
Namn: Kenny Rodriguez-Wallberg, stipendiat 2007.
Jobbar: som gynekolog och specialist inom reproduktionsmedicin och fertilitetsbehandlingar
inklusive IVF på Fertilitetskliniken på Kvinnosjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Forskar: på fertilitetsbevarande behandling för barn och unga som genomgått cancersjukdom.
Namn: Michael Uhlin, stipendiat 2007, SSMF-forskare 2010.
Jobbar: på Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet i Huddinge och Centrum för
Allogen Stamcellstransplantation (CAST), Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskar: T-cellsterapi mot CMV-infektioner och återfall i cancer.
Många barn och ungdomar som har överlevt cancer
riskerar att bli barnlösa som vuxna. Kenny RodriguezWallberg utarbetar metoder för att kunna rädda cancersjuka barns fertilitet genom att spara könsceller och
vävnad från äggstockar och testiklar. Nästa steg är att
på konstgjord väg kunna få könsceller att mogna.
Nästan varje dag får en familj i Sverige beskedet att deras barn
har cancer. Ett budskap som från en sekund till en annan
förändrar livet för alla i familjen: barnet självt, föräldrar, syskon
och släktingar. Samtidigt är cancerprognosen för barncancer
bättre än för många cancerformer hos vuxna. Tre av fyra barn
överlever sin sjukdom tack vare modern medicinsk behandling.
För många barn och ungdomar som överlever sjukdomen
kommer effekten av att ha genomgått cancerbehandling dröja
sig kvar under resten av livet. Även om cancerbehandlingar för
barn de senast tio åren blivit allt mer effektiva och allt mindre
”skadande”, är barnlöshet fortfarande vanligt. Strålning och
kemoterapi, det vill säga cellgifter, skadar äggstockar, testiklar
och produktionen av könsceller.
Det är de här unga patienterna Kenny Rodriguez-Wallberg
möter i sin vardag som gynekolog, specialist i reproduktionsmedicin och fertilitetsbehandlingar och forskare vid Fertilitetskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
– Varje gång jag träffar barn eller unga som kämpar för
att bli friska från cancer måste jag ha det där samtalet där
jag beskriver vad behandlingen kan ha för konsekvenser.
Men jag förklarar också att forskning och medicinteknik går
fort framåt. Att se hur de här patienterna reagerar på det jag
säger… Låt mig säga så här, de här samtalen driver mig vidare
i forskningen. Jag vill att alla barn och unga ska ha möjligheten
att bli föräldrar när de blir vuxna.
Kenny har precis avslutat ett tvåårigt halvtidsstipendium
från SSMF. Ett anslag som har lett till att hon nu kan lägga till
”docent” i sin titel och även resulterat i en imponerande rad
vetenskapliga artiklar, varav en har kartlagt utvecklingen inom
fertilitetsbevarande behandling i Sverige under de senaste tio
åren. Stipendiet gav henne också möjligheten att under en
period arbeta med en av världens främsta inom fertilitetsbevarande forskning: professor Kutluk Oktay. Den förste i världen
att transplantera äggstockar och även ansvarig för en stor
fertilitetsklinik i New York.
8
– Så många patienter som jag träffade under ett halvår i USA
skulle jag inte se på min mottagning i Huddinge under fem år.
Tiden där var värdefull för mig som forskare men i hög grad
även som kliniker. Jag har fått erfarenheter som har gjort mig
till en bättre läkare.
På Huddinge sjukhus arbetar Kenny även med fertilitetsutredning och -behandling av vuxna som av olika skäl har
svårt att få barn. Ett arbete som har fått ovanligt mycket
uppmärksamhet just i år till följd av Nobelpriset i medicin
som har tilldelats provrörsbefruktningens ”pappa”. Provrörsbefruktning som till en början betraktades som onödig av
många eftersom man ansåg att den adresserade ett ”lyxproblem”. Men med åren har synen på fertilitetsbehandling
förändrats. Inte minst efter att man har fått mer kunskap om
hur barnlöshet påverkar människor.
– Vi vet att cancer i barndomen innebär ett trauma. Men
det tar inte slut i och med att patienterna överlever. När man
har intervjuat före detta cancerpatienter i vuxen ålder vittnar
många om att barnlösheten är ett lidande som är ännu större
än sjukdomen, berättar Kenny. I dagsläget kan man inom fertilitetsbevarande behandling plocka ut ägg från flickor oavsett
ålder, eftersom de finns där redan från födseln. När det gäller
pojkar däremot måste de ha nått puberteten för att det ska
finnas spermier att ta ut och frysa för framtida bruk. Det senaste inom forskningsfältet är att ta ut äggstocksvävnad och
testikelvävnad från barnen och frysa ner.
– Redan idag kan man transplantera ”tillbaka” äggstocksvävnad hos vuxna kvinnor. Nästa steg är att kunna göra det
även hos flickor och pojkar. En annan utmaning är att utveckla
metoder att få könsceller att mogna på konstgjord väg. Men
med tanke på allt som sker inom forskningen och den snabba
utvecklingen inom teknikområdet har jag gott hopp inför
framtiden.
Stamcellstransplantation är en behandling vid olika
typer av cancer och andra allvarliga sjukdomar i
blodet. Behandlingen är effektiv men kan ibland leda
till svåra virusinfektioner. SSMF-forskaren Michael Uhlin
vidareutvecklar tekniker att odla fram särskilda ”virusmördar-celler”.
Transplantation av organ, celler och vävnad är idag en viktig
och vanlig behandling för personer med allvarlig sjukdom. När
det gäller personer som drabbats av leukemi, lymfkörtelcancer
eller andra tumör- och blodsjukdomar behöver ofta patienterna ny benmärg för att överleva. Benmärg som innehåller
blodstamceller, vilket förklarar varför man idag oftast säger
stamcellstransplantation istället för benmärgstransplantation.
Varje år genomförs ungefär 200 så kallade allogena
stamcellstransplantationer i Sverige, där ungefär hälften av
patienterna är barn. Metoden går ut på att man tar blodbildande stamceller från benmärgen eller blodet från en givare
som matchar patienten. Stamcellerna ges till patienten och
stamcellerna kan leta sig fram till benmärgen där de börjar
bilda nya blodceller. På så sätt skapas ett nytt fungerande
immunsystem hos patienten.
Stamcellstransplantation ger goda möjligheter att bota sjukdom som annars är dödlig, men det finns också komplikationer
och risker. En av dem är allvarliga virusinfektioner.
– CMV, så kallade cytomegalovirus, är en vanligt förekommande typ av herpesvirus som många människor bär
på. De allra flesta utan att bli sjuka. Men hos personer som
genomgått transplantationer kan viruset leda till livshotande
infektioner, berättar Michael Uhlin biomedicinsk forskare vid
Institutionen för laboratoriemedicin – på Karolinska Institutet
(KI) i Huddinge.
Michael är en av de första att få en SSMF-forskartjänst, en
nyinrättad treårig anställning som ger honom möjligheten
att fortsätta sitt arbete med den lovande metoden att odla
fram immunceller, T-celler, med särskilda förmågor. En slags
”elitsoldat-celler” som stärker transplanterade patienters
immunförsvar mot invaderande CMV-virus, men också mot
återfall i cancer i fall där patienten trots ett nytt immunförsvar
inte kan hantera kvarvarande tumörceller. Redan för tre år
sedan fick han sitt första stipendium från SSMF, vilket bland
annat gav honom möjligheten att forska på ansedda John
Hopkins universitetet i Baltimore, USA. Men nu är han tillbaka
på KI igen.
Michael veckopendlar till Stockholm och när vi når honom
på telefon är det fredag eftermiddag och han har just haft
kramkalas med barnen hemma i Falun. Han förklarar vad
SSMF-tjänsten kommer att innebära för hans forskning på
de så kallade T-cellerna.
– Tjänsten innebär att jag nu har börjat bygga upp en
större arbetsgrupp och en klinisk verksamhet kring vår metod
att odla T-celler. Tanken är att vi på tre år ska ha en fungerade enhet i nära anslutning till CAST- Centrum för Allogen
Stamcellstransplantation så att fler patienter kan få tillgång till
behandlingsmetoden.
”Riktad T-cellsbehandling” innebär att man plockar ut
T-celler från patientens eget blod eller från en nära anhöriga
eller donator, om det är möjligt. Med en särskild utrustning
identifieras sedan just de T-celler som är experter på att döda
CMV-virus och vissa tumörceller. ”Mördar-T-cellerna” odlas
sedan fram i större mängd i laboratoriet och ”lärs upp” för att
bli extra starka. Sedan återförs de i stor dos till patienten. De
många och starka T-cellerna kan sedan söka upp virus och
resterande tumörceller och tillintetgöra dem. I de fall som
Michael hittills har sett har behandlingen haft dramatiska
effekter.
– Jag minns särskilt en cancersjuk 18-årig flicka som
genomgått transplantation och som efter en allvarlig virusinfektion låg för döden. Vi gav henne behandling med riktade
T-celler och efter bara några dagar hade hon återhämtat sig.
För att vara ”bara” forskare och inte läkare kan jag inte komma
närmare kliniken än så här. Vår forskning har på kort tid kommit till användning hos svårt sjuka patienter. Det är förstås
väldigt tillfredsställande.
9
Sällskapets fonder 2010
De bidrag som skänks utan givarens speciella önskemål om förvaltning i särskilda fonder förvaltas i Sällskapets grundfond.
Många givare vill emellertid att deras gåvor skall förvaltas i särskilda fonder med givarens namn samt att medlen skall användas
för speciellt angivna ändamål. Dessa önskemål tillmötesgår vi i största möjliga mån. Sådana medel förvaltar Sällskapet i särskilda
donations- och minnesfonder.
sällskapets grundfond
1952 års donationsfond
harry, helga och rolf adlerwalts
minnesfond
Hjärnforskning (restless legs)
ingrid och tore agrells fond
Cancer, hjärt- och kärlsjukdomar
astrid och stig almers minnesfond
britta och anders amnéus fond
Hjärnforskning
stiftelsen anders erling anderssons
minnesfond
Cancer, hjärt-, kärl- och andra svåra sjukdomar
gudrun och ingvar anderssons fond
Psykiatrisk forskning
lisa och evert anderssons fond
Främst hjärtsjukdomar och cancer
verner anderssons fond
Cancerforskning
stiftelsen astras forskningsfond
Medicinsk forskning inom läkemedelsområdet
med särskild tonvikt på främjande av
samarbetet mellan universitet och industri
stiftelsen elias bengtssons fond
Vetenskaplig forskning rörande tropikmedicinska sjukdomar
gunvor och olle bergs minnesfond
Främst lungcancer
erik bergenskogs fond
Forskning inom psykiatrin
stiftelsen kerstin och
göran bergenstråhles fond
Främst cancersjukdomar
stiftelsen sigvard bergholtz
minnesfond
För forskning om hjärt- och kärlsjukdomar,
lungsjukdomar, allergi, diabetes, psykiskt
nervösa sjukdomar samt cancer
karin och alfond berglunds
minnesfond
Hjärt- och kärlsjukdomar
inga och william bergmans fond
Ögonsjukdomar, främst gula fläcken
ruth och mauritz bergströms
minnesfond
orian bernikers & anita mellström
bernikers gåvofond
Cancer och arthrossjukdomar
arne berntssons minnesfond
gunnar bodins minnesfond
AL- Amyloidos
gösta bystedts fond
För forskning rörande hjärt- och kärlsjukdomar
stiftelsen erik callergrens
minnesfond
Hjärt- och lungsjukdomar
carola carlanders fond
Hjärt- och kärlsjukdomar
florence och gunnar carlesons
minnesfond
Cancer
10
vera degerstedts fond
Bältros och relaterade sjukdomar
stiftelsen leila och
bertil ehrengrens minnesfond
Epilepsi
stiftelsen frithiof och inga-lisa
ekstedts donationsfond
Astma- och allergisjukdomar
ove ekströms fond
Matsmältningsorganens sjukdomar samt
hjärt- och blodtryckssjukdomar
fonden för endometriosforskning
ester och einar erikssons
minnesfond
maciej erikssons minnesfond
Hodgkin’s sjukdom
esebo gåvofond
Barnsjukdomar
stig forsbergs minnesfond
Psykiatrisk forskning
stiftelsen elsa franzéns fond
Smärtforskning
fyra syskons fond
För forskning rörande främst
ögonsjukdomar, i första hand grön starr
förbandsmaterial ab
Astma och allergi
ingalisa och lars gyllenstens fond
Neurologisk forskning
syskonen jan och elisabeth
gyllenstiernas fond
Neurokirurgisk forskning
arvid göranssons stiftelse
Hjärt- och kärlsjukdomar och Alzheimers
sjukdom, Linköpings universitet prioriteras
stiftelsen tandläkare anna-lisa
hallqvist-holsts minnesfond
Reumatism speciellt reumatoid artrit hos
kvinnor
sven hammargrens fond
För forskning rörande Parkinsons sjukdom,
hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer
birgit hansson palmgrens fond
Ögonsjukdomar
victoria och eric harbergs fond
Främst rörande ledgångsreumatism och
närbesläktade sjukdomar
august och thérèse hazelius fond
stiftelsen margit hederbergs
minnesfond
Hjärt- och kärlsjukdomar
eva heinricis minnesfond
Barnsjukdomar
birger och ulla hellgårds
donationsfond
Hjärnans sjukdomar, i första hand stroke, men
även forskning kring ögonsjukdomen glaukom
stiftelsen albert hellströms fond
Forskning till fromma för handikappade
stiftelsen tvillingarna hans och krister
lagergrens minnesfond
Blodets hemostas, hjärtkärlkirurgi och klinisk
neurovetenskap. Patientnära forskning
prioriteras.
stiftelsen signe och
linnéa larssons minnesfond
Cancersjukdomar
stiftelsen gösta och birgit lieberts fond
Huvudsakligen hjärt- och kärlsjukdomar
hemtorpsfonden
Diabetes hos barn
stiftelsen roland hollstens
donationsfond
Luftvägs- och lungsjukdomar
stiftelsen björn och
barbro lignells donationsfond
stiftelsen tandläkare filip holsts och
gunilla holsts minnesfond
Hjärt- och kärlsjukdomar hos män samt högt
blodtryck hos yngre kvinnor
marianne och olle lindströms
minnesfond
Främst geriatrisk forskning
richard heinz hungers fond
Reumatiska sjukdomar
stiftelsen christina och
stig hördins minnesfond
Ögats sjukdomar
stig och karin irvalls donationsfond
Allergiska åkommor och ögonsjukdomar
stiftelsen göte och karin iverstams
minnesfond
Hjärt- och kärlsjukdomar samt en mindre del
till barncancer
anna-lisa och herbert janssons
minnesfond
Hjärt- och lungsjukdomar
stiftelsen ernst och martha jansons
fond
stiftelsen karin och gullan janssons
fond
Hjärt- och kärlsjukdom
elsa och arne jarlefors fond
I första hand tuberkulos och reumatism
margot och åke jeppssons minnesfond
Åldrandets sjukdomar
gösta waldermar jilkéns forskningsfond
Främst hjärt- och kärlsjukdom samt utveckling av tekniska läkemedel vid densamma
ragnhild och stig jonsons fond
Hjärt-, lung-, cancer- och njursjukdomar
anders och lydia jonssons samt lilly och
tore lindgrens donationsfond
tord jönssons fond
Åldersrelaterade hjärn- och ögonsjukdomar
samt migrän
stiftelsen tatjana och jacob kamras
forskningsfond
Folksjukdomarna, företrädesvis cancer
sif och patric kallings fond
Hjärnforskning
hjalmar karlsons fond
Hjärt- och kärlsjukdomar och cancer
syskonen karin karlssons och erik
eliassons minnesfond, långasjö
Främst läkemedelsutveckling och biverkningar
britta och gunnar lindhs
donations- och minnesfond
Till fromma för handikappade
byggmästaren c.o. lundbergs
minnesfond
Tuberkulossjukdomar
stiftelsen lars christian lundbergs fond
Neurologisk forskning
mats lundbergs minnesfond
I första hand vaskulär EDS, i andra hand
besläktade vaskulära bindvävssjukdomar
åke och annie-marie lundbergs fond
ruth lundells fond för medicinsk
forskning
hulda och erik lundins fond
Cancer, åderförkalkning och åldrandets
sjukdomar
valter lybergs minnesfond
margit löffs och anders hallins
minnesfond
Progressiv muskeldystrofi, hjärt-, kärl- och
cancersjukdomar samt diabetes
elisabeth magnells stiftelse
Hjärt- och kärlsjukdomar
ingegerd och ebbe ragnarsson marks
fond
Ungdomsdiabetes eller den s k svältsjukdomen
anorexia nervosa, men om så befinnes lämpligt
även inom andra medicinska
forskningsområden
arne och barbro martins fond
Hjärtat och dess sjukdomar
beda och gottlieb mittags
donationsfond
Hjärt- och lungsjukdomar
ellen och evald mohlins, falun,
minnesfond
Myelofibros, bukspottkörtelcancer och
hjärntumörer
sven och ruth nydahls minnesfond
stiftelsen kerstin och manfred
näslunds fond
gertrud olivecronas minnesfond
elzbieta malec olovsons och
tore olovsons minnesfond
Plastik och allmän kirurgi
stiftelsen tora och henrik petersons
fond
Nya läkemedel och behandlingsmetoder mot
infektionssjukdomar
blenda och hilding peterssons
minnesfond
Främst cancersjukdomar
stigo petterssons fond
Främst hjärt- och kärlsjukdomar, men även
Addisons sjukdom
selma och fritz ringströms fond
britta och tom robinsons fond
Företrädesvis neurologiska sjukdomar, i första
hand Parkinsons sjukdom
stiftelsen gunborg och
sten rosenströms minnesfond
Företrädesvis rörande det mänskliga
åldrandet, ålderdomens sjukdomar och vård
under ålderdomen
märta och helge sahléns minnesfond
Reumatiska sjukdomar
vera och harald sallbergs fond
syskonen marianne, carl-gustaf och
birgit sandwalls minnesfond
sten schéles minnesfond
Urologi
margareta schultz minnesfond
Främst rörande pulsåderbråck i hjärnan
(aneurysm)
ebba och gunnar sevegrans fond
sjätte december stiftelsen
Glaukomforskning
britta och hans sjögrens minnesfond
Första hand cancer
familjen skoglunds fond
gustav skölds minnesfond
Cancersjukdomar
sten smeds fond
Ögonforskning
thyr och thure stenemarks och
ruth trossbecks minnesfond
carl-olof stenerups fond
Hjärnans sjukdomar
sara-marie stenerups minnesfond
Bröstcancer
stiftelsen mia och erik myrins
donationsfond
Blodtrycks-, hjärt- och lungsjukdomar
gudrun stålhanes fond
medicine doktor herbert och anna
müssbichlers fond för medicinsk
forskning
Främst immunologi samt infektionssjukdomar
stiftelsen berndt och
kristina söderbergs fond
Allergi och astma
äkta makarna ernst och
magda nachmansons fond
anne och sten kistners forskningsfond
Cancer i munhåla och svalg
nils-erik nilssons minnesfond
Första hand demens och cancer
klasons forskningsfond
ingvar och valdemar kristoffersson
Hjärt och kärlsjukdomar
folke nords minnesfond
Hjärtsjukdomar
ingrid och frank nordströms fond
Hjärt- och kärlsjukdomar, främst vid åldrandet
sigrid ”siggan” sundbergs minnesfond
Demenssjukdomar
ted söderlunds minnesfond
Forskning som kan leda till förbättrat sexualliv
samt förbättrad fruktsamhet för ryggmärgsskadade
charlotte och erik théel-andersons
minne
Hjärt- och kärlsjukdomar och cancer
stiftelsen signe och reinhold
thelanders minnesfond
För främjande av medicinsk vetenskaplig
forskning
sixten och eivor thingwalls minnesfond
Ögonsjukdomar, främst grå starr
inga thomssens fond
Blodsjukdomar, främst myelofibros
svea och olof tinnerstedts fond
professor börje uvnäs fond
ingrid och tore wallstens fond
Cancer, hjärt- och kärlsjukdomar
tage westerlunds fond
Innerörats sjukdomar, högt blodtryck och
åldersdiabetes
björn och brita westins fond
Perinatala sjukdomar
dagny och edvard wicksells fond
Åldrandets sjukdomar
stiftelsen rosa lybeck winberg och bo
winbergs donationsfond
Hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar,
allergi, diabetes, psykiskt nervösa sjuk-domar
samt cancer
stiftelsen nils och signe wirgins
gåvofond
Magsäckens sjukdomar
stiftelsen nils och signe wirgins
minnesfond
Kirurgisk forskning
sven och märtha örtlunds minnesfond
Hjärnans sjukdomar, främst Parkinson och
Alzheimer
stiftelsen karl och gerda östmans
minnesfond
Hjärt- och kärlsjukdomar
gåvor till följande områden
förvaltas i särskilda fonder:
Andningsorganens sjukdomar
Barnsjukdomar
Blodsjukdomar
Diabetes
Hjärt- och kärlsjukdomar
Mag-tarmkanalens sjukdomar
Nervsystemets sjukdomar
Reumatiska sjukdomar
Sinnesorganen – främst tinnitus/yrsel
Smärtforskning
Tumörsjukdomar
Åldersrelaterade sjukdomar
Ögonsjukdomar
utöver ovanstående fonder, som
förvaltas av sällskapet, har följande
stiftelser ställt medel till sällskapets
förfogande för utdelning:
stiftelsen bengt dahréns fond
stiftelsen olle engkvist byggmästare
vera och jonas jonssons stiftelse
landsfiskal pontus nohres och hans
moder anna-karin johanssons stiftelse
stiftelsen jacob wallenbergs
testamentsmedel
bertil wennborgs stiftelse
11
Gåvor, kapital och
utdelade medel
Sällskapets ekonomiska
ställning 2010
Sällskapets resultat- och balansräkning återfinns på nästa uppslag. Nedan redovisas Sällskapets
(inklusive samförvaltade stiftelser) tillgångar värderade till marknadsvärdet.
gåvor till sällskapet 1990–2010 mkr
2010-12-31
2009-12-31
250
200
MKR %
MKR
%
Aktier och andelar i aktiefonder, svenska och utländska
894,5
67,9
719,3 61,7
150
Nominellt i SEK
368,5 28,0 415,8
35,7
100
55,3 4,1 30,3
2,6
1318,3 100,0 1165,4 Likvida medel och upplupna räntor
Totalt
100,0
50
0
Sällskapet har under året mottagit gåvor om 57,6 Mkr (62,4).
Bidragen till Sällskapet under de senaste 20 åren framgår av vidstående figur.
1990- 1993- 1996-
1992 1995 1998
1999- 2002-
2001 2004
2005- 20082007 2010
medelvärdet av kapitalutvecklingen 1990-2010 mkr
1200
1000
800
600
400
200
0
1990- 1993- 1996-
1992 1995 1998
1999- 2002-
2001 2004
2005- 20082007 2010
utdelade medel 1990-2010 mkr
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
12
1990- 1993- 1996-
1992 1995 1998
1999- 2002-
2001 2004
2005- 20082007 2010
13
Resultaträkning
Balansräkning
2010 Verksamhetsintäkter
Insamlade medel Övriga intäkter 2009
47 053 631 1 155 235 61 201 112
2 495 214
48 208 866 63 696 326
Verksamhetskostnader
Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader -
-
-
27 968 004 4 186 071
1 068 888 -
-
-
14 430 472
4 478 765
1 133 297
-
33 222 963
-
20 042 534
14 985 903 43 653 792
Verksamhetsresultat Resultat från finansiella poster
Resultat från värdepapper som är
anläggningstillgångar 108 303 487 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 612 866 Förvaltningskostnader -
628 008 -
2010 2009
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark Inventarier 209 000 9 220 209 000
13 830
218 220 222 830
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav 792 918 447 694 307 294
792 918 447 6 94 307 294
Summa anläggningstillgångar 793 136 667 6 94 530 124
11 276 26 313 940 3 437 777 14 301
1 425 645
4 317 430
29 762 993 5 757 376
101 609 462 84 871 749
13 443 595 19 063 738
Summa omsättningstillgångar 144 816 050 1 09 692 863
summa tillgångar 937 952 717 804 222 987
895 592 768 772 318 521
Summa eget kapital 895 592 768 7 72 318 521
Kortfristiga skulder
Beviljade, ej utbetalda anslag Övriga skulder Upplupna kostnader 41 669 369 307 825 382 755 31 137 482
393 227
373 757
Summa kortfristiga skulder 42 359 949 31 904 466
937 952 717 804 222 987
Inga Inga
tillgångar
anläggningstillgångar
omsättningstillgångar
113 981 109
333 049
550 704
Summa resultat från finansiella poster 108 288 345 1 13 763 454
Kortfristiga fordringar
Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Resultat efter finansiella poster 123 274 248 1 57 417 246
Årets resultat 123 274 248 1 57 417 246
Kortfristiga placeringar Kassa och bank eget kapital och skulder
Eget kapital
Kapital summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Stockholm i maj 2011
14
Göran Magnusson Ordförande Fredrik Piehl Vetenskaplig sekreterare Lars Bertmar
Skattmästare
Ernst Brodin Björn Garenberg Mari Norgren Annica Dahlström Rolf Kiessling Inger Rosdahl Björn Edgren
Olle Lindvall
Kerstin Wigzell
15
Revisionsberättelse
till årsmötet i svenska sällskapet för medicinsk forskning org.nr 815200-8317
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt
styrelsens förvaltning i Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning för år 2010. Det är styrelsen som har ansvaret
för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att
årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen
och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i
Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om
att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för
belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en
revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och
styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat
årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i Sällskapet för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för
våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av Sällskapets
resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i
Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte
handlat i strid med föreningens stadgar.
Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 4 maj 2011
Thomas Lönnström
Auktoriserad revisor
Arne Holmgren
Verksamhetsrevisor
Bakre raden från vänster: Peter Friberg, Håkan Ahlman, Fredrik Piehl, Mef Nilbert, Christian Berne.
Främre raden från vänster: Göran Magnusson, Karin Forsberg Nilsson, Rolf Kiessling, Ernest Arenas.
På bilden saknas: Per Aspenberg, Ingrid Strömberg, Bo Söderpalm
Sällskapets granskningsnämnd
Sällskapets Granskningsnämnd sammanträdde i Sällskapets lokaler, Karolinska Institutet, Stockholm, den 20 april 2010
för uppgörande av förslag till utdelning ur Sällskapets fonder. En komplett förteckning över samtliga under 2010 utdelade
anslag och stipendier kan rekvireras från Sällskapet.
ledamöter i sällskapets granskningsnämnd
svenska sällskapet för medicinsk forskning
ordförande: Professor Rolf Kiessling
vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl
Professor Håkan Ahlman
Professor Christian Berne
Professor Göran Magnusson
ordinarie
suppleanter
Göteborgs universitet, universitetslektor Bo Söderpalm
Karolinska Institutet, professor Ernest Arenas
Linköpings universitet, professor Per Aspenberg
Lunds universitet, professor Mef Nilbert
Umeå universitet, professor Ingrid Strömberg
Uppsala universitet, professor Karin Forsberg Nilsson
Svenska Läkaresällskapet, professor Peter Friberg
Göteborgs universitet, professor Eva Haglind
Karolinska Institutet, professor Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin
Linköpings universitet, ass professor Marie Larsson
Lunds universitet, universitetslektor Cecilia Lundberg
Svenska Läkaresällskapet, professor Katarina LeBlanc
Umeå universitet, professor Peter Naredi
Uppsala universitet, professor Bo Nilsson
16
17
Stående från vänster: Fredrik Piehl, Björn Garenberg, Lars Bertmar, Olle Lindvall, Ernst Brodin, Björn Edgren
Sittande från vänster: Mari Norgren, Rolf Kiessling, Annica Dahlström, Göran Magnusson
På bilden saknas: Inger Rosdahl, Kerstin Wigzell
Sällskapets styrelse
Styrelsen sammanträdde till sedvanligt årligt möte onsdagen den 28 april i Nobel Forum i Solna. Sedan års- och revisionsberättelser över Sällskapets verksamhet under föregående år föredragits, beslutades om utdelning av forskningsunderstöd och
stipendier i enlighet med Granskningsnämndens förslag. Ordinarie årsmöte ägde rum onsdagen den 28 april i samma lokal.
Av styrelsen vidtagna dispositioner godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Årsmötet avslutades med föredrag
av en av Sällskapets tidigare stipendiater, med dr Christian Rück ”Varför hjälper behandlingen? Kliniska prövningar av
internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) och hur gener spelar in i utfallet av behandlingen.”
ledamöter i sällskapets styrelse 2010
ordförande: professor Göran Magnusson, Uppsala
vetenskaplig sekreterare: professor Fredrik Piehl
Kapitalförvaltare Lars Bertmar, skattmästare
Professor Ernst Brodin, Stockholm
Professor Annica Dahlström, Göteborg
Advokat Björn Edgren, Stockholm
18
Konsult Björn Garenberg, Stockholm
Professor Rolf Kiessling, Stockholm
Professor Olle Lindvall, Lund
Professor Mari Norgren, Umeå
Professor Inger Rosdahl, Linköping
Generaldirektör Kerstin Wigzell, Stockholm
kansli
Gudrun Hållars, kanslichef
19
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm.
Tel 08-33 50 61, Pg 90 11 09-9, Bg 901-1099. www.ssmf.se