Hells Angels och Fucked for Life

2006:106
D-UPPSATS
Hells Angels och
Fucked for Life
En analys av två gängverksamheters
uppbyggnad, normer och värderingar
LINA ANDERSSON
SOCIOLOGI D
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Arbetsvetenskap
Avdelningen för Industriell produktionsmiljö
2006:106 • ISSN: 1402 - 1552 • ISRN: LTU - DUPP--06/106 - - SE
Hells Angels och Fucked for Life
– en analys av två gängverksamheters uppbyggnad,
normer och värderingar
Luleå Tekniska Universitet
Sociologi D
D-uppsats, HT 2005
Författare: Lina Andersson
Handledare: Elisabeth Berg
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att söka en förståelse om varför vissa människor ansluter sig till
kriminella gängverksamheter och nätverk och hur detta påverkar de enskilda individerna,
grupperingen i sig samt det övriga samhället. I denna studie har jag använt mig utav två
typexempel av aktiva kriminella gängverksamheter, Hells Angels och Fucked for Life. Detta
för att undersöka hur dessa är uppbyggda samt studera dess normer och värderingar. Den
metod jag använt mig utav är kvalitativ metod. De teorier som jag utgått ifrån är teorier som i
större eller mindre utsträckning förklarar vem som blir kriminell och hur man blir det. Dessa
teorier är teorin om den sociala verkligheten, anomiteorin, strain-teorin, kontrollteorier,
teorier om differentiella associationer, subkulturteorier samt gängteorier.
De resultat som framkommit under arbetets gång visar att det finns ett klart uttalat samband
mellan kriminalitet och umgänge med kriminella kamrater. Andra faktorer som har visat sig
påverka sannolikheten för att utveckla en kriminell livsstil och ansluta sig till kriminella
gängverksamheter är bland annat att vara ung, man och dessutom tillhöra en minoritetsgrupp.
Ytterligare riskfaktorer är att som individ känna ett utanförskap, ha ett svårhanterligt
temperament, vara spänningssökande och ha en låg självkänsla. Föräldrarnas förhållningssätt
gentemot sina barn samt brist på social kontroll kan också ha betydelse för kriminella
gängverksamheter. Studiens resultat har dessutom visat att det för tio år sedan fanns sex
kriminella gäng och nätverk. Idag finns det 46 gäng och nätverk, varav två av dessa är Hells
Angels och Fucked for Life. Hells Angels och Fucked for Lifes medlemsantal och brottslighet
har växt mycket snabbt utan att polisen har kunnat stoppa dem.
Abstract
The purpose with this essay was to find an understanding about why people join criminal
gangs and how this affect the individuals, the gang and the whole society. I have adopt two
typical examples of active criminal gangs for this study, Hells Angels and Fucked for Life. I
have chosen these gangs to be able to examine how they are edified and to study their norms
and values. For this essay I have used a qualitative method. I have used theories that in some
way explains who and why a person become criminal. These theories are the theory about the
social reality, the anomy-theory, the strain-theory, theories about control, theories about
differential associations, subculture-theories and theories about gangs.
The results of this essay shows that there is a pronounced connection between criminality and
relations with criminal friends. Other factors that affect the possibility to develop a criminal
life and to join criminal gangs is for example to be young, be a man and belong to a minority
group. Further risk factors for individuals is to have a feeling of being outside the society,
have a temperament that is hard to manage, be a person who seeks for excitement and have a
low self-esteem. Parents manner against their children and a lack of social control is other
factors that can be significant for criminal gangs. The results of this study shows that 10 years
ago there was six criminal gangs in Sweden. Today there are 46 gangs, two of them is Hells
Angels and Fucked for Life. Hells Angels and Fucked for Life’s number of members and
criminality has grown very fast the last years and the police has not been able to stop them.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
Inledning
1
1.1
Syfte och frågeställningar
2
1.2
Metod
2
1.2.1
Materialbeskrivning
3
1.2.2
Validitet och reliabilitet
4
1.2.3
Avgränsning
5
2.
Tidigare forskning
6
2.1
Begreppsredovisning och definitioner
8
2.1.1
Gängbegreppet
9
2.1.2
Nätverksbegreppet
10
3.
Teoretiska utgångspunkter
10
3.1
Den sociala verkligheten och anomiteorin
10
3.2
Strain-teorin
11
3.3
Kontrollteorier
13
3.4
Differentiella associationer
14
3.5
Subkulturteorier
15
3.6
Gängteorier
16
4.
Riskfaktorer för kriminella gängverksamheter
18
4.1
Enkla och komplicerade samspel
19
4.2
Individuella och sociala aspekter med gängverksamhet
20
4.3
Kontrollens betydelse för gängverksamhet
21
4.4
Val av gängmedlemmar, medbrottslingar och offer
22
4.5
Hells Angels
22
4.6
Fucked for Life
25
5.
Diskussion
27
6.
Käll – och litteraturförteckning
31
1.
Inledning
För tio år sedan fanns det sex tungt kriminella gängverksamheter och nätverk1 i Sverige. Då
förknippades fyra mc-klubbar och två andra gäng och nätverk med grov organiserad
brottslighet. Mc-klubbarna var Bandidos i Helsingborg och Hells Angels (HA) i Malmö samt
två blivande Hells Angels-avdelningar i Helsingborg respektive Stockholm. Sammanlagt
bestod dessa av cirka 60 personer. De övriga gängen och nätverken utgjordes av exjugoslaviska kretsar i Malmö och Stockholm som bestod av cirka 50 personer. Sedan dess har
antalet kriminella ligor, gäng och nätverk närmast exploderat. Idag finns det 46 gängverksamheter och nätverk på 23 orter över hela landet, från Luleå i norr till Trelleborg i söder. Till
dessa knyts minst 700 personer. Samtliga gängverksamheter och nätverk anses enligt EU:s
definition syssla med grov organiserad brottslighet. Denna definition innebär att allvarliga
kriminella handlingar utförs av fler än två personer under en lång tid med tydliga vinningseller maktintressen (DN 20050927).
Boendesegregationen i Sveriges storstadsområden har ökat vilket även medfört en ökning av
gängbildningar och nätverk av olika slag. Forskning har visat att invandrare ofta stöter på
många problem i samband med sin integration i det svenska samhället. Sarnecki (1996) har
flera gånger hävdat att de problem som invandrare stöter på kan bidra till att invandrare är
överrepresenterade vad gäller brottslighet och gäng- och nätverksbildning. Media har
dessutom, vid flera tillfällen, förmedlat en bild av att det i Sveriges storstäder, och framförallt
i de mångkulturella förorterna, skulle finnas ett stort inslag av olika etniska grupperingar, som
exempelvis Fucked for Life (FFL). Mot bakgrund av de alarmerande rapporter som
förekommit i media anser jag det angeläget att studera gäng- och nätverksproblematiken, dess
orsaker och konsekvenser (Pettersson 2002:72-73, 76-78).
Mitt val av ämne grundar sig på tidigare utförda studier som alla berört kriminalitet ur något
perspektiv. Därför föll sig denna problematik självklar för mig. Ämnet är väldigt intressant
eftersom kriminella gängverksamheter och nätverk är det mest extrema fallet av detta problem.
Gängbildningar och nätverk av varierande slag är något som människor ofta kan stöta på i det
dagliga livet, vare sig de vill eller inte, och som kan få enorma konsekvenser om det inte
uppmärksammas i tid. Den brottslighet som förknippas med detta problem är ofta grov och
organiserad och kan många gånger vara ett problem för hela Sverige och utgöra ett hot mot
1
Se 2.1.1 om gängbegreppet och 2.1.2 om nätverksbegreppet.
själva rättsystemet i form av hot mot exempelvis domare, åklagare och vittnen i samband med
rättegångar mot gäng- och nätverksmedlemmar. Därför är detta något som bör tas på största
allvar.
1.1
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att genom en kvalitativ studie söka en förståelse om varför
människor ansluter sig till kriminella gängverksamheter och nätverk. Studien ämnar söka svar
på hur gäng och nätverk påverkar de enskilda individerna, grupperingen i sig samt det övriga
samhället, vilket innebär att studien kommer att ske på makro- meta- och mikronivå. Till
denna undersökning används två typexempel av aktiva kriminella grupperingar. Detta för att
undersöka hur dessa är uppbyggda samt studera dess normer och värderingar. De grupperingar som är ämnade att studeras är invandrargänget Fucked for Life och mc-gänget Hells
Angels. Dessa knyts enligt EU:s definition till grov organiserad brottslighet på ett eller annat
sätt. Grupperingarna har även under ett antal år fått en del utrymme i svensk media. Målet
med denna studie är inte att försöka acceptera detta problem utan snarare att försöka förstå
gäng- och nätverksproblematiken och dess konsekvenser.
Följande övergripande frågeställningar kommer att belysas:
•
Varför ansluter sig människor till kriminella gängverksamheter och nätverk?
•
Hur påverkar gänget och nätverket den enskilde individen, grupperingen i sig samt det
övriga samhället?
•
1.2
Hur ser de utvalda grupperingarna ut? Dess uppbyggnad, normer och värderingar?
Metod
Till min undersökning om kriminella gängverksamheter och nätverk använder jag mig utav
kvalitativa studier, det vill säga litteraturstudier. Kvalitativ metod förknippas oftast med
metoder för insamling av data och är vanligt vid sociologiska undersökningar där man
betraktar den omgivande verkligheten som subjektiv. Detta innebär att verkligheten är en
individuell, social och kulturell konstruktion och där intresset är att studera hur människor
uppfattar och tolkar den omgivande verkligheten (Backman 1998:47). Det mest grundläggande draget i kvalitativ forskning är en uttalad vilja att se eller utrycka händelser,
handlingar, normer och värderingar utifrån de studerade individernas eget perspektiv. Kort
uttryckt kan man säga att man anammar de studerande individernas perspektiv och ser saker
och ting genom deras ögon (Bryman 1997:77). Forskningens roll vid kvalitativ metod är att
utforska aktörers tolkningar. Relationen mellan forskaren och det studerande objektet är nära
och kontakten med undersökningsobjektet är oftast relativt långvarig. Den kvalitativa
forskaren har ett behov av att utveckla en relation med undersökningsobjektets värld och
betraktar den undersökta verkligheten inifrån, genom aktörernas ögon. Detta sker i denna
studie genom litteraturgranskning. Utgångspunkten för studier med kvalitativ metod är att ta
avstånd från teorier eftersom dessa inte alltid speglar aktörernas uppfattningar om vad som
sker och vad som är viktigt. Relationen mellan teori och forskning växer istället fram
efterhand och forskningsstrategin är ostrukturerad. Den kvalitativa forskningens resultat är av
ett idiografiskt synsätt. Ett idiografiskt synsätt syftar till att placera in resultat i specifika
miljöer vid speciella tidpunkter. Detta synsätt förknippas ofta med hur historiker arbetar. Den
kvalitativa forskaren genomför ofta sin forskning som en fallstudie där representativiteten är
okänd och också omöjlig att faställa. Den information som framkommer vid kvalitativa
studier beskrivs ofta som rik och djupgående (Bryman 1997:113-124).
Kvalitativ metod passar särskilt bra vid studier av komplexa sociala relationer eller vid
invecklade samspelsmönster. Metoden passar dessutom utmärkt vid undersökningar av
undanskymda, dolda och illegala verksamheter samt vid kriminalitet och avvikelse, dess orsak
och verkan (Bryman 1997:130-133). Det negativa med kvalitativ metod är att denna metod
tyvärr har en tendens att förlita sig på människors attityder och beskrivningar av sitt beteende,
något som inte alltid behöver uppvisa någon större likhet med det aktuella beteendet (Bryman
1997:134-138). Kort uttryckt kan man säga att den kvalitativa metoden ger en omfattande
kunskap men kan också vara en orsak till kontroverser och alternativa tolkningar (Svenning
2000:67). Den kvalitativa metoden utmärkt i detta sammanhang och blev därför ett naturligt
val för mig.
1.2.1
Materialbeskrivning
Den litteratur och de källor som detta arbete kommer att bestå utav är av olika dimensioner,
bland annat olika metod- och teoriböcker, redan utförda studier av Sarnecki (1982, 1983 &
2003), Pettersson (2002), B och K. E. Johansson (1998 & 2001), Bergström (1997),
Söderholm-Carpelan & Runquist (2002) samt studier utförda av Brottsförebyggande rådet
(1999 & 2005). Arbetet består även av ett antal artiklar rörande Hells Angels och Fucked for
Life från både Dagens Nyheter (2005) och Aftonbladet (2005) samt ett arbete om Hells
Angels utfört av Carlsson (2002). Sarneckis bok ”Introduktion till kriminologi” och
Bergströms bok ”Kriminalitet som livsstil” är huvudkällorna i denna uppsats. De teorier som
jag kommer att använda mig utav är teorin om den sociala verkligheten, anomiteorin, strain-
teorin, kontrollteorier, teorier om differentiella associationer, subkulturteorier, samt
gängteorier.
Det som varit problematiskt i mitt sökande av information till denna uppsats var att hitta
relevant information om de utvalda grupperingarna. Eftersom den mesta informationen som
rör gäng och nätverk, dess uppbyggnad, normer och värderingar är generell och sällan går in
på enskilda grupperingar har det varit mycket svårt att hitta information. Ett annat problem
som uppstått under arbetets gång har varit att positionera mig vad gäller nätverks- och
gängbegreppet.
1.2.2
Validitet och reliabilitet
Kopplingen mellan teori och empiri kallas för validitet, det vill säga, att man verkligen mäter
det man avser att mäta. Förutom att uppnå en hög validitet strävar dessutom forskare efter att
uppnå en så hög reliabilitet som möjligt. En studie med hög reliabilitet har en hög
tillförlitlighet. Kvantitativa undersökningar har högre krav på reliabilitet än kvalitativa
undersökningar. Detta eftersom studier av kvantitativt slag skall vara generaliserande
(Svenning 2000:59-64).
Det direkta forskningsobjektet i denna studie är människor och det är dessa som jag, och all
annan forskning, skall ta hänsyn till eftersom man annars lätt kan skada de studerande
individerna, deras anhöriga och efterlevande samt deras sammanfattande omdöme (Forsman
2002:143). Jag kommer, i denna studie, att ta fram relevant information och försöka att inte
utelämna vissa saker, vilket i sin tur kommer att resultera i att alla forskningsresultat kommer
att presenteras. Detta anser jag gör studien mer intressant samt ökar dess trovärdighet och
reliabilitet. Jag kommer att sträva efter att få så hög status som möjligt på min vetenskapliga
litteratur men även ta med litteratur med lägre status. Allt detta för att uppnå en så bred och
komplett bild av undersökningsområdet som möjligt.
Eftersom denna studies avsikt är att studera kriminella nätverk och gängverksamheter så har
jag redan innan arbetet påbörjats stött på åsikter om detta problem. Människor som tillhör
kriminella grupperingar är redan på förhand stämplade som avvikare och bemöts därför på ett
speciellt sätt av övriga samhället, bland annat i och med fängelsedomar. Detta kan medföra att
den information som finns tillgänglig om detta ämne kan vara vinklad mot en mera negativ
synvinkel. Det gäller därför att vara mycket källkritisk och reflektera noga över det data som
man som forskare tar information från. Dessutom är det av största vikt att poängtera och visa
sitt eget ställningstagande inom denna problematik samt ha tydliga begreppsdefinitioner vad
gäller detta problem. En till svårighet jag som forskare kan ställas inför är av mera
analystekniska skäl vilket kan innebära att materialet till undersökningen misstolkas eller
feltolkas eller att väsentliga delar i materialet missas. Ett annat dilemma som kan påverka en
studie negativt är att forskaren drar för stora slutsatser av ett för tunt material. Ytterligare ett
problem vid forskning är att återkopplingen till den aktuella teorin blir bristfällig eller till och
med helt felaktig (Svenning 2000:203-204). Ett annat ganska omfattande problem med min
studie är att många av de individer jag studerar är nu levande och kriminellt verksamma. Det
kan därför finnas en risk för att stöta sig med dessa personer vilket kan resultera i att man som
forskare väjer att utelämna viktiga detaljer och förhållanden för att skydda sina källor och sin
egen identitet (Forsman 2002:144). Att forska om både etnicitet och brott är inte helt
oproblematiskt ur en etisk synvinkel. För det första finns det en risk för att fokus på
minoriteter kan leda till ökad stigmatisering av gruppen i sig. För det andra kan fokuseringen
på minoriteter leda till att svenskars uteslutningsmekanismer försvinner (Pettersson 2002:73).
Vad man ska ha i åtanke när man läser denna studie är att merparten av de källor som används
är skrivna av Jerzy Sarnecki. Jerzy Sarnecki är professor i kriminologi på Stockholms
universitet och har bland annat forskat kring kriminella nätverk i Sverige. Detta medför att
studien vid flera tillfällen begränsas till endast en persons forskning och åsikter. Man skall
även ha i minnet att merparten av informationen om Hells Angels och Fucked for Life är
hämtade från kvällstidningen Aftonbladet och dagstidningen Dagens Nyheter. Eftersom
kvällstidningar ofta vill sälja lösnummer och många gånger skapa rubriker kan därför dess
information vara vinklad mot ett mer dramatisk sätt än annan information vilket i sin tur kan
påverka studiens reliabilitet.
1.2.3
Avgränsning
Den avgränsning som är gjord i denna studie är från min sida ett medvetet val. Jag har valt att
endast undersöka Fucked for Life och Hells Angels och dess uppbyggnad normer och
värderingar. Mitt val av just Hells Angels och Fucked for Life grundar sig på att Hells Angels
är det gäng som varit aktivt längst i Sverige och Fucked for Life är det gäng som enligt min
mening använder sig utav innovation för att uppnå samma ekonomiska status som svenskar.
En annan avgränsning jag har gjort är att utifrån det material som jag kommit över positionera
mig vad gäller nätverks- och gängbegreppet. Jag har valt att använda mig utav gängbegreppet
och dess problematik.
Flertalet forskare inom gängproblematiken har hävdat att den ungdomsbrottslighet som råder i
Sverige inte kan förklaras utifrån gängbegreppet utan istället med termen ”brottsliga nätverk”.
Rapporter har visat att det under årens lopp i Sverige har förekommit brottsliga nätverk men
dessa kan inte på långa vägar jämföras med de grupperingar som förekommer i USA.
Visserligen förekommer det många inslag av till exempel bråk med territoriella motiv i
svenska grupperingar men konflikterna är betydligt mindre här än i USA. Det verkar heller
inte finnas några starka hierarkier, som i många av de amerikanska gängen (Pettersson
2002:84). Denna bild av ungdomsbrottsligheten stämmer dock dåligt överens med den bild
som förmedlas av svensk massmedia. Vid flera tillfällen har massmedia rapporterat om
ungdomsgäng som drabbat samman och det har varnats för att Sverige är på väg att utvecklas
i samma riktning som USA vad gäller gängproblematiken (Pettersson 2002:84-85).
Utifrån de teorier och begrepp som redan finns inom området anser jag att både Fucked for
Life och Hells Angels överensstämmer med gängbegreppet och med gängteorierna och inte
med nätverksbegreppet. FFL och HA är grupperingar som bestått under en längre tid och
sysslar med organiserad brottslighet. Båda grupperingarna består av män med god
sammanhållning och med en tydlig hierarki där varje medlem har detaljerade roller och är
överens om gängets gemensamma regler. De har även inlett sin brottsliga karriär redan vid
unga år och allteftersom åldern stiger ökar också brottsligheten. Gängmedlemmarna har
någon form av symboler. I Fucked for Lifes fall handlar det om tatueringar på överarmen eller
i nacken, fysisk styrka samt statusprylar. Hells Angels medlemmar har ett intresse för
motorcyklar och en alternativ livsstil och för att uttrycka detta bär de alla skinnvästar med
gängets klubbmärke.
2.
Tidigare forskning
Det har länge tvistats om vad som kommer först, brottslighet eller brottsliga kamrater? Söker
brottsbenägna personer sig till varandra eller är det på grund utav brottsliga kamrater som den
enskilde individen börjar begå brott? Studier utförda av Olofsson (1971, 1973) har visat att
det huvudsakligen handlar om att likasinnade individer söker sig till varandra. Ungdomar med
problem söker sig till andra ungdomar med problem men påverkas dock inte av varandra
(Pettersson 2002:22-23). Vid årsskiftet 1999-2000 utförde Ring studier som undersökte om
social kontroll och brottsliga kamrater har betydelse för en persons brottsliga beteende. Detta
visade sig ha ett samband. Dock visade det sig att kamraters betydelse var viktigare än den
sociala kontrollen vid utvecklande av ett brottsligt beteende. Dessa studiers resultat visade att
de ungdomar som begår många brott ofta har brottsliga kamrater samt att ungdomar som
umgås med flera kamrater samtidigt tenderar att vara mer brottsbelastade (Pettersson 2002:24,
72).
År 1973 utfördes en rad studier där man undersökte föräldrarnas uppfostringssätt gentemot
sina barn. Dessa studier avfärdar helt tankar på att brottsligt belastade kamrater och
utpräglade gruppfenomen skulle ha någon större betydelse för ungdomars brottslighet.
Forskare hävdade här att pojkar som uppfostrats labilt eller slappt löper en större risk för
kriminalitet än pojkar som uppfostrats milt eller strängt. Dessa studier har även kommit fram
till att brottslig benägenhet grundläggs tidigt i barndomen under en period då jämnåriga
kamrater i stort sett helt saknar betydelse (Sarnecki 1983:2 s. 16-19). Studierna har visat att
exempelvis barn till föräldrar med sociala problem löper en större risk att själva få problem
senare i livet. Även barn med dålig relation till sina föräldrar löper en ökad risk att begå brott
än de som har goda relationer till sina föräldrar (Sarnecki 1983:5 s. 26-28). 1998 utförde
Brendgren och Vitaro undersökningar som behandlade kamraters och föräldrars betydelse för
utveckling av ett brottsligt beteende. Dessa utgår ifrån att brist på nära relationer till
föräldrarna ger upphov till dåligt självförtroende hos barnen, vilket i sin tur kan påverka att
ungdomar söker sig till brottsliga kamrater som en kompensation för bristen i stöd från
familjen (Pettersson 2 002:23-24). En annan faktor av betydelse för utveckling av ett brottsligt
beteende har visat sig vara familjens sociala och ekonomiska status samt i vissa fall även
etnicitet (Sarnecki 1982:5 s. 26-29). 1974 utgavs boken ”Uppväxtvillkor” skriven av
Liljeström som hävdade att gäng eller jämnåriga kamrater för många ungdomar är enda
tillfället att träna sig i jämnåriga relationer. Liljeström ansåg att de flesta relationer som
ungdomar har utmärks av att vuxna har ett klart övertag i relationen i form av erfarenhet och
makt. Författaren menar därför att medlemskap i gäng ger ungdomar träning i jämlika
relationer som i sin tur påverkar framtiden och det vuxna livet (Sarnecki 1982:5 s. 14).
Några år senare publicerade Brottsförebyggande rådet en rapport, ”Brottsliga ungdomsgäng”,
inom samma ämne som mera precist behandlade ungdomsbrottslighet i en utvald svensk
kommun. Rapporten utfördes på ett antal personer alla födda mellan åren 1957-1968 och som
alla hade gemensamt att de under en viss period hade misstänkts för brott av polisen.
Resultaten som framkom i denna studie kan inte generaliseras över hela den svenska
ungdomsbrottsligheten utan försöker istället formulera ett antal antaganden om fenomenet
som helhet (Sarnecki 1983:2 s.22). Enligt studien så har det visat sig att orsaker till
brottslighet kan sökas hos enskilda individers egenskaper, påverkan av grupper,
socialgruppstillhörighet, individens uppfostringstyp, störningar i personlighetsutvecklingen,
dåliga familjerelationer samt individens bostadssituation (Sarnecki 1983:2 s. 16-20). Studien
visade även att ungdomsbrottslighet oftast inte begås av enskilda individer utan av grupper
som många gånger benämns som gäng. Ungdomar begår vanligtvis flera brott under en
mycket kort tid. På en kväll kan en grupp individer begå exempelvis en hel serie med inbrott
(Sarnecki 1983:2 s. 16, 27). Den brottsliga aktiviteten varierar starkt med ålder och är som
störst i mitten av tonåren. Det allmänna intrycket av den utförda studien visar att de
undersökta ungdomarna begick lagbrott för spänningens och äventyrets skull snarare än för
ekonomisk vinning. En stor del av ungdomsbrottsligheten kan även ses som ett sätt att umgås
med jämnåriga kamrater (Sarnecki 1983:2 s. 38-41). Risken för allvarligt asocialt beteende
och grov brottslighet ökade ju längre individerna stannade i det brottsaktiva gänget. Flertalet
individer lämnar dock gänget tidigt och återgår därefter till ett normalt vuxenliv medan andra
fortsätter och övergår till grov brottslighet och så småningom fängelse (Sarnecki 1982:5 s.
231). Denna forskning har även kommit fram till att det inom de olika gängen finns vissa
personer eller grupper som sysslar med mer brott än andra, de så kallade knutarna. Detta
medför att ju mer brottsaktiv en person är desto fler länkar till andra individer med samma
brottsliga status hade personen. Det har även framkommit att de mest brottsaktiva individerna
var mest kända av de andra individerna inom gänget och till synes även de mest populära
personerna (Sarnecki 1982:5 s. 233).
Tremblay genomförde 1993 studier som påvisade att sannolikheten för att en brottslig
handling skall inträffa är beroende av motiverade gärningsmäns möjligheter att hitta lämpliga
medbrottslingar. I sökandet efter medbrottslingar är det viktigt att hitta nära medbrottslingar
som det går att lita på men även kunna skapa lösa nätverk med många medbrottslingar
omkring sig. Detta medför tillslut att gruppen blir specialiserad (Pettersson 2002:25-26).
2.1
Begreppsredovisning och definitioner
När man ska undersöka gäng- och nätverksbrottslighet, dess orsak och konsekvenser är det
viktigt att definiera vad man anser som gäng respektive nätverk. Svensk forskning kring detta
problem anser att Sveriges kriminella grupperingar beskrivs utifrån nätverksbegreppet.
Amerikansk forskning å sin sida utgår från gängbegreppet. Därför har jag valt att definiera
båda dessa begrepp.
2.1.1
Gängbegreppet
Inom amerikansk forskning har uttrycket ”gangs” använts för att förklara både löst
sammansatta och starkt sammansatta grupper som har en tydlig hierarki och där dess
verksamhet är av brottslig karaktär. Ibland benämns dessa grupper även som ”streetgangs”.
Utmärkande för gäng av detta slag är att de främst består av unga män, de har en god
sammanhållning och en klar hierarki. Gänget är ofta etniskt enhetliga och de ägnar sig ofta åt
tung brottslighet. De har även ett territorium vilket de uppfattar som sitt och gänget hamnar
ideligen i konflikter med andra likasinnade grupper. Generellt sett avser man dock att gäng
består av relativt sammanhållna grupper som är mer eller mindre brottsliga (Pettersson
2002:81). Boendesegregation gynnar dessutom uppkomsten av gäng (Pettersson 2002:21). De
krav som ställs för att man skall kunna titulera en grupp människor som ett gäng är att de är
en tämligen bestämd och spontant bildad primärgrupp samt att de har någon form av
gemensamt mål (Sarnecki 1982:5 s. 13-14). Primärgrupp innebär att det är en relativt liten
grupp individer som består av nära och beständiga relationer (Sarnecki 1983:2 s. 17). All
gängverksamhet sysslar med aktiviteter av varierande slag där många kan liknas vid spontana
pojkstreck medan andra gäng sysslar med mycket grov och organiserad brottslighet (Sarnecki
1983:2 s. 39-41). Detta medför att gäng ur vissas synvinkel kan anses vara betydelsefullt för
många individers övergång från barndom till vuxen ålder på grund utav att ungdomarna
snabbare kan frigöra sig från sina föräldrar och så småningom lära sig att stå på egna ben. Det
finns även människor som pekar på negativa effekter av gängtillhörighet eftersom det aktuella
gänget kan ha en betydande roll för inlärning av brottsligt beteende (Sarnecki 1982:5 s.14-17).
I USA har det sedan 1800-talet funnits mer eller mindre brottsaktiva ungdomsgäng. Dessa
ansågs då som nu till stor del bestå av unga män som tillhörde etniska minoriteter eller
grupper som flyttat inom landet. Det var främst kring städernas fattigare områden dessa gäng
var verksamma. Idag bildas och utvecklas de flesta gängstrukturer i städernas fattigare
stadsdelar och det våld som utövas håller sig oftast inom gruppen. Ett utmärkande drag i USA
är att gängmedlemmarna sällan rör sig över etniska gränser utan de flesta medlemmar har
samma etniska bakgrund (Pettersson 2002:82-84).
2.1.2
Nätverksbegreppet
Det finns tre faktorer som sammanbinder ett nätverk. Dessa är geografi, ålder och kön. Det är
med andra ord vanligast att ungdomar som begår brott gör det tillsammans med kompisar från
samma förort, gamla skolkamrater eller andra bekanta från samma bostadsområde (Johansson
1998:18). Det krävs ingen tydlig ledarstruktur i nätverk utan ledarskapet varierar vid olika
brott beroende på hur gruppen ser ut vid det aktuella brottstillfället. Nätverk är etniskt
heterogena med representanter från såväl invandrargrupper som svenskar. En stor del av
brotten begås på den egna orten eller i närliggande områden. Avståndet ökar dock i takt med
åldern. Flertalet av individerna i nätverk är i samma ålder men för att nätverken skall kunna
leva vidare begås även brott med äldre kamrater. Vanligaste åldern i nätverk är 15-17 år och
de som fortfarande är brottsaktiva i 19-20 årsåldern har fått en stor förankring i den brottsliga
världen. De flesta individer i nätverk är pojkar och unga män. Nätverkens brottslighet är inte
specialiserad och knappast ens planerad utan det är istället tillfället som skapar brottet. Våld
är inte ett dominerande inslag i verksamheten och skjutvapen är mycket ovanliga (Pettersson
2002:18-20).
3.
Teoretiska utgångspunkter
De teorier som kommer att användas i denna studie är teorier som i större eller mindre
utsträckning förklarar vem som blir kriminell och hur man blir det. En del teoretiker anser att
kriminalitet är ett inlärt beteende som utvecklats vid nära relationer med kamrater och
familjen. Andra anser att när individer bryter mot de regler och normer som råder i ett visst
samhälle kan förklaringar sökas hos samhället i sig eller hos individernas samspel med
samhället. De teorier som ämnas användas i denna studie är teorin om den sociala
verkligheten, anomiteorin, strain-teorin, kontrollteorier, teorier om differentiella associationer,
subkulturteorier samt gängteorier. Teorin om den sociala verkligheten samt anomiteorin är
baserade på det franska samhället under sent 1800-tal men används än idag för att förklara
merparten av socialt beteende och samhällsstrukturer. Övriga teorier är baserade på USAforskning om sociala orsaker till brottslighet men kan även tillämpas på nutidens svenska
förhållanden. Huvudboken till denna problematik är ”Introduktion till kriminologi” skriven av
Jerzy Sarnecki.
3.1
Den sociala verkligheten och anomiteorin
En av sociologins stora klassiker, Émile Durkheim, utvecklade redan under slutet av 1800talet teorier som påvisade att sociala strukturer inte kan förklaras utifrån enskilda individers
egenskaper och psykiska tillstånd. Durkheim utgick istället från att förändringar i samhället
beror på en upplösning av samhällets normer och regler. Detta resonemang har han valt att
kalla för anomi. Anomi kan i sin tur leda till en ökning av exempelvis självmord och
kriminalitet. Durkheim ansåg exempelvis att antalet självmord i ett specifikt samhälle inte ska
ses som ett resultat av enskilda individers känslor, motiv eller beslut utan att det istället är
överindividuella orsaker som påverkar självmordsbenägenheten (Andersen & Kaspersen
1999:74-77). Durkheim menade även att samhällen skall studeras som ett objekt och att
sociala fakta skall betraktas ”som ting, som existerar utanför eller oberoende av individerna
och som utövar ett tvång mot dem” (Andersen & Kaspersen 1999:77). Sociala fakta utgör en
stabil ordning och existerar utanför och oberoende av individer samt utövar ett tvång
gentemot individer. Det sociala tvånget är en förutsättning för ett ordnat socialt liv men kan
även vid vissa omständigheter tvinga individer att uppföra sig på ett oförutsett sätt (Andersen
& Kaspersen 1999:78-79). Durkheim skiljer på två typer av socialt tvång, materiellt och
strukturellt tvång. Det materiella tvånget ger konsekvenser för handlingar i form av
exempelvis förändrade kommunikationsmedel, urbanisering och tekniska förändringar. Det
strukturella tvånget utgör sociala ramar som påverkar allt socialt beteende. Exempel på detta
är organisering av samhällen, skilda grupper, familjerelationer och olika verksamheter. Det är
genom en kombination mellan det materiella och det strukturella sociala tvånget som
samhället samordnas till en stabil och social ordning. Individer i ett samhälle tvingas
omedvetet att handla efter denna sociala ordning. Den sociala ordningen utgör dock ett hot för
avvikande individer eftersom dessa vill leva efter andra normer än de som finns nedärvda i
samhällsstrukturen (Andersen & Kaspersen 1999:79-81).
Durkheim ansåg även att det i varje samhälle fanns avgränsade grupper eller klaner som
präglades av homogenitet och likhet individerna emellan. I dessa grupper var individualiteten
svag och det fanns inget tydligt behov av frihet och självständighet. Det som håller dessa
grupper samman är likheten och närheten mellan individerna. Individerna dras endast till
varandra för att de liknar varandra. Den sammanhållning som uppstår vid dessa gemenskaper
har Durkheim valt att kalla för mekanisk solidaritet. Ju mer primitivt ett samhälle är desto
större är den mekaniska solidariteten (Andersen & Kaspersen 1999:84-85).
3.2
Strain-teorin
Sociologen Robert Merton utvecklade under början av 1900-talet strain-teorin. Strain-teorin
benämns även ibland som stämplingsteorin. Merton ansåg att samhällsstrukturen i sig var
orsaken till uppkomsten av avvikande beteende i samhället. På grund utav detta benämner
man strain-teorin som en strukturell teori. Mertons tänkande påminner mycket om Émile
Durkheims anomiteori. Merton utvecklade dock anomiteorin till att omfatta även individers
fokusering på etablerade livsmål. Detta ansåg Merton vara en av orsakerna till uppkomsten av
kriminalitet och andra sociala problem i samhället. Merton menar att de etablerade livsmålen
är baserade på medelklassens värderingar och dessa är relativt likartade för människor som
lever i samma samhällen men möjligheterna till att uppnå dessa mål kan vara olika fördelade i
samhället. Det är därför som motsättningen mellan mål och medel till att uppnå dessa kan leda
till strain (anomi) som i sin tur ökar risken för ett avvikande beteende hos den
underprivilegierade (Sarnecki 2003:159-160). Merton menar att det finns fem alternativ när
det gäller individens anpassning till ett samhälle eller en grupp individer. Dessa
anpassningsstrategier är följande; konformitet, innovation, ritualism, tillbakadragande och
uppror. Om en individ använder sig utav konformitet innebär detta att individens mål för ”ett
bra liv” överensstämmer med de medel som denne råder över. De etablerade målen kan
exempelvis vara en god ekonomi eller ett bra jobb. Enligt Merton utsätts inte dessa individer
för strain och utvecklar heller inte någon av de övriga fyra anpassningsstrategierna för att
hantera det. Risken för brottslighet är för dessa individer mycket liten. Denna typ av
anpassning är den mest vanliga i normala samhällen. Innovation innebär att en individ
omfattas av de etablerade livsmålen men saknar medel till att uppnå dem. Den här sortens
strain drabbar exempelvis invandrare som kommer till Sverige och som konfronteras med
befolkningens höga levnadsstandard men har inte själva möjligheterna att leva under samma
förhållanden. Detta kan bero på att de inte förfogar över samma kultur- och språkkompetens
som övriga Sverige. Individen uppfinner därför alternativa medel för att uppnå de etablerade
målen. Detta kan innebära att man till exempel begår stölder eller andra brott för att uppnå
liknande ekonomisk status som det omringande samhället. Den tredje anpassningsstrategin,
ritualism, använder sig utav de etablerade medlen men förlorar tyvärr målen ur sikte. Denna
grupp av individer utvecklar i vanliga fall ingen kriminalitet men kan däremot irritera andra
människor genom att osjälvständigt följa alla regler utan att egentligen bry sig om vad det
leder till. Ett exempel på en ritualist är byråkrater. Den fjärde anpassningsstrategin,
tillbakadragande, är enligt Merton den minst vanliga. De människor som anammar denna
strategi är de individer som står utanför samhället. Dessa omfattas ej av de av samhället
etablerade målen eller de medel som behövs för att uppnå dessa. Individerna i denna grupp
har funnit andra mål i livet än de av samhället accepterade. Exempel på personer tillhörande
denna grupp är socialt utslagna individer. Den femte och sista anpassningsstrategin är uppror.
Denna anpassning avser individer som gör revolt mot det aktuella normsystemet. De gör med
andra ord uppror mot både de etablerade medlen och målen. Dessa individer accepterar inte
ett vanligt ”Svenssonliv” eller det etablerade samhället utan vill ha en ny social ordning. För
att uppnå detta kan de många gånger innebära lagöverträdelser. I extrema fall kan det till och
med innebära terrorism eller annan extrem våldsutövning. De grupper som i dagens Sverige
kan räknas hit är militanta veganer eller extrema vänster- och/eller högerextremister (Sarnecki
2003:160-162). Merton anser att strain-teorin utgår från individen själv och att benämningar
som exempelvis ”kriminell” endast är en beteckning som individen ger sig själv. Så fort en
individ betraktar sig själv som kriminell så blir denne det i och med att individens självbild
förändras och individens sociala möjligheter krymper (Bergström 1997:64-65).
3.3
Kontrollteorier
Grunduppfattningen i de flesta av kontrollteorierna är att det är den så kallade sociala
kontrollen som det omgivande samhället och individerna själva utövar på vårt beteende som
avhåller oss från att begå brottsliga handlingar och ser till att människor håller sig till rådande
normer (Sarnecki 1982:5 s. 38-39). Kontrollteoretikerna anser att samhällets individer ”är
födda fria och kan fatta egna beslut samt att beslut om brott mot lagen fattas av individen på
logiska grunder” (Sarnecki 2003:217). Teoretikern Travis Hirschi är förgrundsgestalten för
denna typ av kontrollteorier och under 1960-talet utvecklade han teorin om sociala band. De
relationer inom grupper som individer tillhör kallas enligt Hirschi för sociala band.
Självständighet från dessa band ger individen möjlighet att begå handlingar som främjar
dennes intresse men som strider mot samhällets regler och normer (Sarnecki 2003:218).
Hirschi ser kriminalitet som ett misslyckande. Detta misslyckande beror på familjen, skolan
och/eller kamrater som inte har lyckats skapa de förutsättningar som behövs för att leva ett
hederligt liv (Bergström 1997:63). Hirschi anser att det finns fyra faktorer som avhåller
enskilda individer från att begå brott. Dessa faktorer är anknytning, åtaganden, delaktighet
samt övertygelse. Hirschi menar att personer med anknytning till föräldrar eller lärare,
personer som är aktiva inom olika fritidsaktiviteter, personer med sunda framtidsmål samt
personer som omfattas av samhällets moraliska värderingar lättare kan leva ett liv utan
brottsliga gärningar (Sarnecki 2003:218-219). Hirschi vidareutvecklade under 1990-talet
denna teori tillsammans med Michael Gottfredson. Dessa menade då att skillnader i
människors självkontroll beror på skillnader i deras benägenhet att begå brott. Detta innebär
att orsaken till brottslighet beror på individens oförmåga att kontrollera sina egna impulser.
Anledningarna till en låg självkontroll är av varierande slag, men ett exempel anses vara
brister i individers uppfostran och tidiga störningar i uppväxten (Sarnecki 2003:220).
3.4
Differentiella associationer
Edwin Sutherland är inlärningsteoretikernas fader och han utvecklade under 1940-talet teorin
om differentiella associationer. Sutherland delade in människor i kategorierna brottsliga och
icke brottsliga (Sarnecki 1982:5 s. 17-18). Han ansåg att brottsliga individer har lärt in sitt
beteende på samma sätt som alla andra beteenden lärs in (Bergström 1997:61-62).
Differentiella associationer innebär att en människa lär sig beteenden genom associationer
med andra människor. Med association menas direkta kontakter eller relationer och dessa är
olika i förhållande till olika människor (Sarnecki 1982:5 s. 18). Enligt denna förklaring anses
brottsligt beteende inte bero på biologiska eller psykologiska faktorer utan anses vara inlärt
genom interaktioner med andra, och många gånger, närstående personer. Inlärning av
brottsligt beteende inkluderar tekniker att begå brott samt specifika motiv, drivkrafter och
attityder till den aktuella brottsligheten. Dessa specifika motiv och drivkrafter lärs in utifrån
syften som är fördelaktiga eller ofördelaktiga för individen i fråga. Individer begår brott om
fördelarna för den brottsliga gärningen är större än fördelarna som följer individer som lever
ett hederligt liv. Sutherland anser även att den process som leder till inlärning av ett kriminellt
beteende innefattar samma mekanismer som är involverade i andra typer av inlärning.
Sutherland menar att brottsligt beteende är kulturellt överförbart och ett uttryck för en individs
generella behov och värderingar. Det är den enskilde individen som ansvarar för sitt agerande
(Sarnecki 2003:154-156).
Ron Akers vidareutvecklade under 1980-talet Sutherlands teori om differentiella
associationer. Akers ansåg att all inlärning äger rum i olika typer av sociala situationer och att
omgivningens reaktioner på ett visst beteende påverkar sannolikheten för att vissa beteenden
skall upprepas. Enligt denna teori minskar negativ respons sannolikheten för upprepning av
vissa beteenden medan positiv respons ökar sannolikheten. De beteenden som får stöd av
omgivningen har störst sannolikhet att upprepas. Akers hävdar att det är på grund utav detta
som subkulturer av varierande slag existerar. I dessa subkulturer uppmuntras vissa beteenden
medan andra ratas och detta kan i sin tur leda till konflikter med det etablerade samhällets
lagar och regler (Sarnecki 2003:156-157).
3.5
Subkulturteorier
Albert K. Cohen var under mitten av 1900-talet student hos både Merton och Sutherland och
gjorde därför ett försök att samordna bådas teorier. Cohen ansåg att det är medelklassen och
deras normer och värderingar som dominerar i ett etablerat samhälle och därigenom får
exempelvis arbetarklassens barn problem med att kunna uppfylla medelklassens mål om
status i samhället. Cohen anser att dessa problem börjar redan vid skolålder när
arbetarklassens barn möter skolans krav och upptäcker att de inte kan uppfylla dessa krav.
Cohen ser därför ungdomsbrottslighet som ett arbetarklassproblem. Dessutom anser han att
ungdomsbrottslighet är ett gruppfenomen där brottsliga värderingar överförs mellan individer
i brottsliga subkulturer. Pojkarna ansluter sig till gäng där brottsliga normer och värderingar
råder och överförs mellan individerna i den brottsliga subkulturen. Enligt Cohen ansluter sig
pojkarna till dessa gäng i sökande efter skydd och en identitet (Sarnecki 2003:164).
Richard Cloward och Lloyd Ohlin är andra sociologer som anammat Mertons strain-teori.
Dessa ser liksom Merton att det är brister på lagliga möjligheter att uppnå de i samhället
etablerade målen som orsakar brottslighet. Cloward och Ohlin kritiserar Mertons teori
eftersom de anser att den inte förklarar vilken typ av avvikande beteende som en individ
under strain kommer att välja. Därför har Cloward och Ohlin själva uppkommit med några
förslag när det gäller valet av karriär. De menar att tillgången på olagliga möjligheter i
individens omgivning uppkommer när de lagliga möjligheterna inte finns samt att ungdomar
använder vuxna kriminella som modeller och lärare. Detta medför att det, enligt Cloward och
Ohlin, finns det tre typer av gängsubkulturer. Dessa är yrkesförbrytare, våldsmän och
pundare. För att en person skall kunna utveckla en yrkesförbrytarkarriär måste denne ha
möjligheter att etablera olika relationer med äldre och mer erfarna förbrytare men också med
olika typer av myndighetspersoner, advokater med flera. I de flesta brottsliga subkulturerna
finns det inte tillgång till den typen av kontakter och därför utvecklar många ungdomar istället
pundar- och/eller knarkarkarriärer (Sarnecki 2003:164-165).
Antropologen Walter B. Miller motsätter sig de teorier jag ovan nämnt. Han anser att
brottslighet inte är ett resultat av strain eller en reaktion på medelklassens värderingar. Han
menar istället att underklassen har en egen kultur som inte begränsas till ungdomar utan
omfattar alla åldrar. Denna teori kallar han den separata underklasskulturen. Miller kom fram
till att ungdomar som anslöt sig till gäng saknade en fadersgestalt. Miller utgick då från att
dessa pojkar anslöt sig till gäng för att fly från hem som präglades av kvinnliga värderingar.
Gänget och dess aktiviteter kunde erbjuda manliga förebilder. Miller anser vidare att de
värderingar som främjar brottsligt beteende är typiskt för den manliga underklasskulturen.
Dessa värderingar uppmuntrar bråk, tuffhet, klipskhet, spänning, tro på ödet och oberoende
(Sarnecki 2003:166).
3.6
Gängteorier
Thrasher skrev 1927 den uppmärksammade boken, ”The Gang” där han anser att gäng uppstår
ur spontana ungdomsgrupper när banden mellan gruppens medlemmar stärks till följd av en
konflikt. Denna process består av tre steg. I det första steget är gruppens konturer diffusa och
ledarskapet är oklart. Gäng av detta slag består oftast under en kort tid. I det andra steget i
processen blir gränserna för medlemskap och ledarstruktur klarare. Även detta sker till följd
av att gruppen utsätts för ett gemensamt hot av något slag. Många gruppmedlemmar klarar
efter detta steg av en övergång till ett normalt liv men de som inte klarar av detta går vidare
till steg tre i processen. Här stärks gruppbanden ytterligare och gruppens aktivitet och existens
fokuseras hädanefter på kriminalitet. Thrasher menar att medlemmar i ett gäng kan ägna sig åt
många olika typer av brott men det centrala för de flesta gäng är våldsbrott. Våldet fungerar
som en förenande faktor för gängen och ökar solidariteten inom gruppen. Gängmedlemmars
brottslighet sker många gånger med anledning av gängtillhörigheten där den aktuella
brottsligheten är accepterad och stödd av gänget och dess medlemmar. Enligt Thrasher finns
det ingen enhetlig struktur inom gäng utan där finns istället flera olika undergrupper av
individer (Sarnecki 2003:167-169).
Under 1960-talet genomförde Short och Strodtbeck studier riktade mot gängungdomar. Enligt
dessa författare är brottsliga gängmedlemmars beteende ett resultat av deras anpassning till de
aktuella omständigheter som de lever under. De menar också att de individer som deltar i
brottsaktiva grupper med jämnåriga får en slags ”vi-känsla” som kan fungera som
kompensation för misslyckanden som dessa individer tidigare upplevt. Misslyckandena har i
sin tur att göra med att individernas föräldrar eller övriga gruppmedlemmar inte har kunnat
utrusta dem med den sociala kompetens som är nödvändig för det etablerade samhället.
Tillhörighet till en grupp som utmärks av underklasskultur eller etnisk minoritetskultur leder
dessutom till ytterligare nedgång av den sociala kompetensen. Short och Strodtbeck har i sina
studier funnit att relationer inom gäng ofta är kortvariga och instabila. Detta beror enligt dem
på instabila omständigheter som gängmedlemmar lever under. Exempel på detta kan vara
arbetslöshet eller ett instabilt familjeliv. Redan utsatta individer söker sig därför till gäng för
att tillfredsställa ett antal olika behov som exempelvis skydd, identitet, spänning, känsla av
tillhörighet, status med mera. Det stora problemet vad gäller detta är att gängen sällan
tillgodoser dessa behov. Istället tenderar behoven att slå åt andra hållet. De som vill ha skydd
blir oftast mera utsatta, istället för spänning upplever de rädsla. Tillhörigheten tillfredsställs
heller inte eftersom gängen är löst sammansatta och individernas status ofta hotas i gruppen.
För att rå bot på dessa problem uppmuntras konflikter och våld används för att öka
gemenskapen (Sarnecki 2003:169-170).
Under början av 1960-talet gjorde sociologen Yablonsky ett försök att definiera vilka
egenskaper som ansågs tillskrivas ett gäng. Dessa egenskaper var följande;
•
Ett bestämt antal medlemmar.
•
Medlemmarna går att definiera och har detaljerade roller.
•
Medlemmarna är överens om reglerna i gänget.
•
Det finns ett klart och tydligt ledarskap.
Att dessutom uppfattas som en sammanhållen grupp har stor betydelse för den egna
sammanhållningen (Sarnecki 2003:171).
Nyare försök att definiera vilka egenskaper som ansågs tillskrivas gäng gjordes under sent
1990-tal av Curry och Decker. Dessa ansåg att följande egenskaper kunde hitta i
gängverksamheter;
•
Gäng består av en grupp individer.
•
Gäng har någon form av symboler för att uttrycka sitt medlemskap. Exempel på detta
kan vara speciella tatueringar, kläder eller graffiti.
•
Gänget har någon form av kommunikation, antingen verbal eller icke verbal.
•
Gänget har en beständighet på ett år eller längre.
•
Gänget förfogar över ett territorium som de försvarar. Exempel på detta kan vara det
område de växt upp i, det område där man bor eller har sin verksamhet.
•
Gänget är mycket engagerade i brottslig aktivitet och ser detta som målet eller syftet
med medlemskapet och verksamheten.
Curry och Decker anser att det ibland kan vara lättare att definiera vem som är med i ett gäng
än vad som är ett gäng. De skillnader som finns i beskrivningen ovan av gängens liv beror på
graden av gängets organisering och betydelsen av droger (Sarnecki 2003:171-172).
4.
Riskfaktorer för kriminella gängverksamheter
Som jag tidigare nämnt har det visat sig att det finns ett klart uttalat samband mellan
kriminalitet och umgänge med kriminella kamrater. Flertalet engelska studier har pekat ut
familjen som det mest väsentliga för utvecklande av ett kriminellt beteende medan
amerikanska studier har visat att grupptillhörigheten är den starkaste och mest betydelsefulla
faktorn. Narkotikabrott är ett exempel på brott som är särskilt beroende av gemenskap med
kamrater. En annan typ av verksamhet som är beroende av detta är uniformerade och
organiserade kriminella gängverksamheter som i Sverige finns i typ av mc-gäng. Den faktor
som har visat sig ha störst samband med återfall i kriminalitet är fortsatt umgänge med
kriminella kamrater, vilket medför att för att en brottsling skall kunna återgå till ett hederligt
liv krävs det att denne bryter med sina kamrater (Bergström 1997:32). Det finns även andra
riskfaktorer som påverkar sannolikheten för att utveckla en kriminell livsstil samt
sannolikheten att ansluta sig till kriminella gängverksamheter av varierande slag. Dessa
riskfaktorer är att vara ung, man och att tillhöra en minoritetsgrupp. Det är redan ett känt
faktum att nio av tio brott begås av män. Orsakerna till detta anses vara de könsrollsmönster
som råder i dagens samhälle, hormoner eller andra faktorer. Ytterligare ett känt faktum är att
ungdomar i alla västerländska samhällen begår fler brott jämfört med den vuxna
befolkningen. Det finns även ett samband mellan kriminalitet och tillhörighet till en
minoritetsgrupp (Bergström 1997:35-36). Utförda studier visar att invandrare i Sverige
upplever i stor utsträckning att de utsätts för diskriminering och upplever även att de blir illa
behandlade av den omgivande miljön samt av myndigheter på grund utav sitt etniska ursprung
Vissa kriminologer anser att det är just denna diskriminering och det utanförskap som
invandrare utsätts för och upplever i det svenska samhället som kan vara en av orsakerna till
att invandrare ofta är överrepresenterade vad gäller brottslighet och gängbildning (Pettersson
2002:78). I Sverige är andelen invandrare inom den kriminella gruppen högre än motsvarande
andel bland svenskar. (Bergström 1997:35-43). Invandrare sluter sig till gäng som
kompensation för detta och där innebär deras liv en ständig kamp mellan oss och dem, där
dem motsvaras av svenskar (Pettersson 2002:78). Invandrarungdomar är en grupp som har
hamnat mellan två världar; familjen och samhället. Hemmet upplevs som konfliktfyllt på
grund av hemlandets övertygelser och värderingar, samtidigt som de konfronteras med det
främmande samhällets struktur. Många av dessa ungdomar hamnar i ett slags tomrum där det
för dem saknas en accepterad värdegemenskap. Familjens värderingar visar sig vara mer och
mer dysfunktionella i det svenska samhället och det svenska samhället å sin sida verkar
fientligt och uteslutande mot dem. Detta stöter ut invandrarungdomarna ur två kontrollsystem,
nämligen familjens och samhällets (Johansson 2001:150).
Kärnan i många gängverksamheter är respekt, vilket innebär att enskilda individer ska bli
behandlade på rätt sätt eller att få den hänsyn som de anser att de förtjänar. När individer
känner ett utanförskap och saknar en stabil förankring i tillvaron är det svårt och ibland
problematiskt att anse sig bli behandlad som man förtjänar. Detta beror på att utanförskap
skapar känslor av värdelöshet och hjälplöshet samt en känsla att man många gånger är
omgiven av faror som kan drabba en när som helst. Det faktum att många ungdomar, och
främst invandrarungdomar, känner sig utanför medför att respekt för varandra är mycket
betydelsefullt. Detta medför att många ungdomar ansluter sig till gängverksamheter där de
kan söka sin egen och många gånger kriminella väg. Denna väg delas med andra ungdomar
som har erfarenheter av detta. I dessa kretsar finns även en stark strävan ”att bli någon”.
Individer som framträder på rätt sätt tenderar därför att känna sig respekterade av sig själv och
av andra. Denna strävan kan leda till att individen söker fler och större utmaningar som ibland
kan få förödande konsekvenser. Individer vars livssituationer präglas av utanförskap utvecklar
även skamkänslor. Skammen utgör i sin tur en grogrund för ilska och vrede och i
förlängningen också våld och brottslighet (Johansson 2001:150-156).
4.1
Enkla och komplicerade samspel
För att beskriva samspel mellan individer och situationer används två termer, enkla och
komplicerade samspel. Enkla samspel är ett samspel mellan två faktorer, exempelvis mellan
ett barn i sina första levnadsår och dess föräldrar. Komplicerat samspel inträder när fler än två
faktorer blir inblandade, exempelvis när barnet börjar i förskolan eller kommer ut på
lekplatsen. Det finns tre olika områden där samspel råder. Dessa är det fysiska, det sociala och
det psykologiska området (Bergström 1997:45). Enkla samspel inom det fysiska området rör
samspel mellan barn och dess omgivning. Här finns faktorer som rör barnets ärftlighetsnivå,
dess temperament och hormonnivåer samt vilket bemötande barnet får av sina föräldrar.
Studier inom detta har visat att barn som haft ett svårhanterligt temperament och som kommer
från familjer som har svårt att hantera exempelvis disciplinfrågor löper en större risk för
antisocialt beteende. Även spänningssökande barn har visat sig få problem senare i livet. När
det gäller komplicerade samspel inom det fysiska området så har det visat sig att de barn som
tidigt i livet hade ett behov av spänning i tillvaron också i vuxen ålder kommer att sträva efter
det och söker sig därför många gånger till likasinnade kamrater för att få detta behov
tillfredsställt. Det är här som grogrunden för en kriminell livsstil läggs. Det har även påpekats
att faktorer i den omgivande miljön kan påverka barns beteende negativt. Dessa faktorer är
barnets skolsituation, påverkan av TV/videovåld, grupptryck och missbruk (Bergström
1997:46-48). Inom det sociala området handlar enkla samspel om hur barnet lär sig att lita på
utomstående och få tillit till människor i sin omgivning. Det finns dock faktorer som stör
denna process. De faktorer som anses ha negativ inverkan för att tilliten hos barn skall växa
fram är moderns intag av alkohol under graviditeten, låg födelsevikt, ihärdigt gråtande och
rädsla. Moderns förhållningssätt till sitt barn påverkar också denna process. Mödrar som är
kärleksfulla, accepterande, uppmärksamma och positiva har större chans att hjälpa sina barn
till ett tryggt och stabilt liv medan föräldrar som utsätter sina barn för fysisk misshandel och
misskötsel har mindre chans. Individer kan även känna tillit för det omgivande samhället.
Detta är det komplicerade samspelet inom det sociala området. Här har det konstaterats att om
individers band till samhället blir svaga eller i värsta fall obefintliga kan ett avvikande
beteende uppstå. Risken för ett avvikande beteende och eventuellt kriminellt liv ökar om man
dessutom utvecklar ett självupptaget och självcentrerat beteende. Det har även här kunnat
konstateras att ungdomar som har dåliga relationer till sina föräldrar ersätter detta med
kamratrelationer (Bergström 1997:48-51). Det är även viktigt att man som barn får en positiv
självbild och en god självkänsla. Detta får man genom enkla samspel på det psykologiska
området. Flertalet studier har visat att det finns ett samband mellan låg självkänsla hos barn
och framtida kriminalitet. När individen blir äldre träder det komplicerade samspelet inom det
psykologiska området in. Här skapar individen sig en egen identitet och experimenterar med
olika roller. Det som vid denna process kommer fram är individens tankemönster, förmåga att
uttrycka sig samt individens grupptillhörighet. Individer med dålig verbal förmåga har en
större risk att utveckla en kriminell livsstil. Detsamma kan man säga om föräldrars brist på
engagemang och kamraters inflytande (Bergström 1997:51-53).
4.2
Individuella och sociala aspekter med gängverksamhet
Trots att barn är starkt präglade av sina första levnadsår fortsätter dock barnet att samspela
med omgivning under hela sin uppväxttid. Särskilt tonåren är en tid som präglar individer och
kan till och med få människor att helt byta livsbanor. Ett barns tidiga självbild formas i
samspel med den familj barnet växer upp i medan en tonårings eller en vuxens identitet
påverkas av andra faktorer. Exempel på dessa faktorer är ungdomskulturer, gängbildningar
arbetslöshet med mera. Egenskaper som kännetecknar individer inom kriminella
gängverksamheter och även kriminella i övrigt är att dessa individer har en asocial och
isolerad livsstil, har problem med nära och intima relationer samt problem med vänner. Dessa
individer har svårt för att samarbeta och umgås med andra även om samarbete inom gäng
fungerar relativt bra. Många kriminella är dock individualister och har svårt att i längden
fungera i normala sammanhang. Detta är en av förklaringarna till varför många gäng endast
existerar under en kortare period. Dessa individer har ofta inte förmågan att kommunicera
med andra och lösa problem vilket resulterar i osämja och byte av umgängeskretsar. Många
kriminella har dessutom en dåligt utvecklad förmåga för intimitet och närhet. Dessa problem
drabbar oftast kriminella män som har en tendens att förväxla intimitet med intensitet.
Eftersom de flesta kriminella är beroendepersonligheter har de en dåligt utvecklad förmåga
till närhet och intimitet. Närheten och intimiteten upplevs endast i koppling med sitt
eventuella beroende till droger, mat, spel, spänning eller vad det nu kan handla om.
Kriminella personer har även en benägenhet att behandla sina partners som objekt och som
medel för att uppnå en viss status. I relationer behandlar de många gånger sina partners som
objekt för sin egen tillfredsställelse. Eftersom detta medför att människor används och
manipuleras blir det svårt att bevara långvariga vänskapsrelationer och att lita på någon. De
relationer som vanligtvis kvarstår efter en tid är relationer med andra kriminella där
relationerna kretsar kring exempelvis droger eller brott. Dessa relationer är väldigt sällan
bestående om någon hoppar av den kriminella banan (Bergström 1997:88-89).
4.3
Kontrollens betydelse för gängverksamhet
Den faktor som gör att ungdomar påverkas i en eller annan riktning är olika former av
kontroll som ständigt utövas mot individer. Brist på kontroll kan exempelvis medföra att
individer utvecklar ett antisocialt eller kriminellt beteende. Kontrollen av mänskligt beteende
kan indelas i extern eller intern kontroll, formell eller informell kontroll sam vertikal eller
horisontell kontroll (Söderholm Carpelan & Runquist 2002:250). Den interna kontrollen
medför att individer är djupt involverade i vissa aktiviteter eller gemenskaper och är därför
lojal mot de normer och värderingar som råder där. Den interna kontrollen är ofta mer effektiv
än den externa (Sarnecki 2003:302). Den externa kontrollen är den kontroll som finns först.
Exempel på denna kontroll är när ett litet barn får sina första tillsägelser och förmaningar och
lär sig vad som är rätt och fel, vad man gör och inte gör. Den externa kontrollen brukar delas
in i formell och informell kontroll. Informell kontroll utövas av familjekretsen, grannar,
kamrater och så vidare medan den formella kontrollen utförs av till exempel polisen och andra
myndigheter. Kontrollen blir mer formell i ju högre grad den regleras i lagstiftning och
genomförs i form av myndighetsutövning (Söderholm Carpelan & Runquist 2002:250-251).
Den vertikala kontrollen är den kontroll som går från de vuxna till de unga. Denna form av
kontroll har dock försvagats i och med den historiska utvecklingen i vårt samhälle. Samtidigt
har den horisontella kontrollen, som sker mellan unga människor som tillhör samma
generation, ökat (Sarnecki 2003:308). Kontrollen i dagens samhälle anses ha blivit mindre
effektiv under det senaste seklet och det speciellt bland yngre. Denna minskning av kontroll
bland yngre beror på samhällets strukturomvandling och främst på arbetsmarknaden. Graden
av kontroll är dessutom relaterad till i vilken mån individer påverkar sin sociala omgivning.
De mest kontrollerade individerna är de som anses vara mest nyttiga och de som anses orsaka
störst skada (Söderholm Carpelan & Runquist 2002:251-252). Det är främst de unga männens
beteende som är en konsekvens av den minskade kontrollen (Sarnecki 2003:307).
4.4
Val av gängmedlemmar, medbrottslingar och offer
Det finns inte särskilt mycket kunskap om hur och varför gängmedlemmar eller
medbrottslingar väljs, men utifrån de undersökningar som utförts görs tolkningar att valen av
detta inte är helt slumpmässiga. Ofta väljs personer som bor i samma område, har samma kön
och samma etniska ursprung. De flesta brottsliga grupper är instabila till sin karaktär och de
flesta brotten begås inte av välorganiserade grupper. När det gäller relationen mellan offer och
gärningsman finns det tre huvuddrag. Det första huvuddraget är att det finns en stark relation
mellan förövarens och offrets beteende. Det andra huvuddraget innebär att offer och
brottslingar inte är två skilda grupper utan många gånger mycket lika varandra. Slutligen det
tredje och sista huvuddraget som innebär att offer- och gärningsmannarollen inte är statiska
utan växlar, där samma person kan röra sig mellan de olika rollerna. Många gånger är det
tillfälligheter som styr vem som blir offer eller gärningsman. Inom kriminologisk forskning
finns det resultat som pekar på att var en person bor kan ha stor betydelse för vem denne
begår brott tillsammans med samt vem som blir utsatt för brott. Dessa resultat är dock styrda
av strukturella processer vilket innebär att aktörens val av medbrottsling och offer påverkas
till viss del av processer som aktören själv inte kan bestämma över (Pettersson 2002:85-86).
4.5
Hells Angels
Hells Angels eller The Hells Angels Motorcycle Club är en mc-klubb som startades i USA
efter andra världskriget men som idag finns spridd över hela världen. Gemensamt för
medlemmarna är intresset för motorcyklar, närmare bestämt av märket Harley-Davidson, och
en alternativ livsstil. Dessutom är det vanligt att medlemmarna är kriminellt belastade.
Medlemmarna bär ofta västar med klubbens logotyp samt sin hemklubbs röda och vita färger
(Wikipedia 2005). Hells Angels (HA) etablerades i Sverige 1993 genom mc-gänget Dirty
Dräggels i Malmö och finns idag i ett 20-tal länder. Hells Angels står enligt egen beskrivning
vid sidan av lagen och har fem fullvärdiga avdelningar. Dessa är stationerade i Malmö,
Helsingborg, Stockholm Eastside och Göteborg samt en blivande avdelning i Karlstad. Totala
antalet medlemmar i Hells Angels inklusive provmedlemmar och så kallade hang-arounds är
81 personer. En majoritet av dessa är straffade främst för misshandel, vapenbrott, försök till
utpressning, olaga hot och ekonomiska brott. En medlem avtjänar dessutom fängelse för
mord. Hells Angels har även byggt upp supporterorganisationer av lydiga medhjälpare. Dessa
går under namnen Red Devils och Red & White Crew och uppgår till totalt tio stödgrupper.
Red & White Crew är ett danskt/svenskt fenomen som dök upp i slutet av 1990-talet som en
stödgrupp till Hells Angels. Stödgruppen finns i Helsingborg, Göteborg, Malmö, Stockholm
och Stockholm Eastside och består av 57 personer där majoriteten är dömda för våldsbrott.
Red Devils MC finns i tre länder och uppstod i Sverige år 2001. Red Devils MC finns på fyra
ställen i Sverige. Dessa är Luleå, Göteborg, Svenljunga och Trelleborg samt en
provmedlemsklubb i Torsby. Totala antalet medlemmar, provmedlemmar och hang-arounds
är 53 personer. Många av dessa är dömda för bland annat vapenbrott, våldsamt motstånd och
misshandel/hot. Totalt består Hells Angels av cirka 190 personer men antalet medlemmar
växer ständigt (DN 20050927).
På 1990-talet krigade olika mc-gäng mot varandra medan de numera tävlar om vem som ska
lägga nya orter och områden under sig. Bland annat så slöt Bandidos och Hells Angels fred
med varandra 1997 efter att öppet krigat mot varandra i tre år. Samarbete mellan gängen är
idag vanligt och nästan alla gängmedlemmar känner varandra (DN 20050927). I slutet av
1990-talet fanns det cirka 100 medlemmar i de två största mc-klubbarna, Hells Angels och
Bandidos. Medlemmarna hade då sammanlagt lagförts för brott 756 gånger sedan de var i 15
års ålder. 20 personer ansvarade då för majoriteten, närmare 70 procent, av lagföringarna.
Sammanlagt hade det vid denna tidpunkt utdömts fängelsestraff på totalt 151 år, fem månader
och tio dagar. Den vanligaste formen av brott var då olika trafikbrott samt lagföringar
gällande våld och hot. Dessa brott ansågs främst bero på mc-gängens utsvävande livsstil där
man ger fritt utlopp för vissa behov och för en önskan att stå utanför samhället och dess
regelverk samt en önskan att som individ öka den personliga statusen i gänget. Andra brott
som mc-gäng i större utsträckning lagförts för är stöld, rån, häleri, vapenbrott, bedrägerier och
utpressning samt narkotikabrott (BRÅ 1999).
Det finns inga centralt fastställda regler för inträde i Hells Angels eftersom detta inte anses
behövas. Om någon vill veta vilka regler som finns för inträde, har denna person inte rätt
inställning för att vara med i klubben. På samma sätt finns inga regler för hur man startar en
hemklubb. Den som önskar vara med i klubben ansöker om att få bli hang-around vilket är det
första steget mot ett fullvärdigt medlemskap. Nästa steg är att bli en prospect member. Till
sist, om han anses lämplig, röstas han in som en fullvärdig medlem (Wikipedia 2005). För att
klassificeras som en fullvärdig medlem krävs det att man har fyllt 21 år, är en man, har en
motorcykel av typen Harley Davidsson och att man är en "biker" med ett godkänt
motorcykelkörkort. När man har blivit medlem innebär det att man träder in i en mansvärld
som präglas av egna speciella kodex. Dessa kodexar innebär bland annat att man behandlar
varandra med respekt och som jämlikar och man ställer alltid upp för varandra. Det finns
också vissa företeelser som inte accepteras inom klubben. Exempel på detta är umgänge med
en annan medlems flickvän/fru, eller användandet av tyngre narkotika. Medlemskapet
betraktas som ett åtagande som varar livet ut, och genomsyrar medlemmens hela liv.
Medlemmarnas utseende och attribut, som västar och motorcyklar, samt användandet av
smeknamn stärker den kollektiva identiteten och gruppgemenskapen. Förhållandet till kvinnor
är helt acceptabelt inom klubben men som medlem måste man helt avstå från alla egenskaper
som anses kvinnliga (Carlsson 2002). Klubben har ett starkt brödraskap och är demokratiskt
uppbyggt där varje fullvärdig medlem har en röst oavsett arbetsuppgifter och position inom
klubben. Varje Hells Angels klubb har en komplett organisatorisk uppbyggnad, bestående av
en President, vice president, sekreterare, kassör, en "Road Captain" och en "Sergeant of
arms". Presidenten är klubbens högsta ledare och är den som sköter kontakterna inom sin
egen klubb och andra Hells Angels klubbar. Vice presidentens uppgift är att ta över
presidentens uppgifter ifall han på något vis inte kan närvara. Kassören är den som har
ansvaret över de ekonomiska frågorna. En "Road Captain" är den som ansvarar för allt
praktiskt när klubben ska ut och åka med sina motorcyklar. "Sergeant of arms" är den tyngsta
posten inom klubben och han har ansvaret att se till att klubbens medlemmar följer Hells
Angels alla regler och förordningar samt ta hand om klubbens ceremonier och utmärkelser.
Alla Hells Angels klubbar i hela världen har någon form av kontakt med varandra och ibland
träffas presidenter från olika klubbar för att diskutera frågor och fatta beslut om framtida
planer. Det sker även interna möten inom klubben där alla medlemmar ska deltaga. Det finns
tre olika sätt att handla för att som medlem kunna lämna klubben. Dessa tillvägagångssätt är
att ansöka om att lämna klubben, personligen bli tillsagd av klubben att bryta medlemskapet
eller bli utsparkad ur klubben (Carlsson 2002).
Hells Angels driver dessutom ett antal affärskedjor i Sverige och övriga världen, däribland
tatueringskedjan House of Pain Tattoo och piercingkedjan Feelgood Piercing. Affärskedjan
Route 81 säljer kläder med Hells Angels-tryck där förtjänsterna går till klubbmedlemmar som
sitter i fängelse (Wikipedia 2005).
4.6
Fucked for Life
Stockholms kriminella gäng och nätverk är främst koncentrerade till de södra och de västra
förorterna. De flesta saknar namn och är löst sammansatta. Ett undantag är dock Fucked for
Life (FFL) i Salem och Tumba söder om Stockholm (DN 20050927). Första gången
allmänheten hörde talas om FFL var i samband med ett värdetransportrån mot rikskuponger
1999, ett av de största rånen i Sveriges historia. Sedan dess har den grova brottsligheten
fortsatt runt gänget och deras ledare (Efterlyst 2003). Fucked for Lifes hårda kärna består av
cirka 40 kriminella invandrarkillar i åldern 16- 30 år samt en svans på ytterligare 30-40 unga
män. Flera av de sistnämnda misstänks nu för bland annat sprängningen av en värdetransport i
Hallunda i slutet av augusti i år (DN 20050927).
Fucked for Life startade sin brottsliga karriär för ungefär tio år sedan och stal då mopeder i
områden kring Botkyrka och Tumba. Då kallade gänget sig för Tumba Lords. Senare övergick
stölderna till att även omfatta motorcrosscyklar. I slutet av 1990-talet bytte gänget namn till
Fucked for Life, på svenska ”körda för livet” och utan framtid (Aftonbladet 20050830). De
män som ingår i Fucked for Life är nästan alltid tungt kriminellt belastade och ofta har de
dessutom gjort kriminell debut redan vid 11-12 års ålder (Aftonbladet 20050925). Fucked for
Life bedömer att samhället har stött ut dem och anser därför att samhället får skörda de
konsekvenser som uppstår på grund utav detta utanförskap (Efterlyst 2003). Namnet visar
även att gängmedlemskapet är en förpliktelse till lojalitet in i döden (Winberg 2005). I slutet
av 1990-talet var gruppen löst sammansatt och hade med undantag för fem medlemmar från
ursprungsgruppen Tumba Lords mest en nätverksliknande struktur. Deras kriminella
erfarenhet växte dock efterhand liksom antalet personer runt dem (Aftonbladet 20050830).
Några i FFL, däribland ledaren och grundaren Daniel Maiorana, var i början på 2000-talet
experter på att spränga uttagsautomater. Medan delar av den inre kretsen sprängde automater
höll mer oväsentliga gängmedlemmar vakt beväpnade med automatvapen. Fucked for Life
utvecklade dessutom ett fungerande system för att tvätta de färgade sedlar som de kom över
vid automatsprängningar. Under början av 2000-talet genomförde Fucked for Lifemedlemmar flera grova rån mot värdetransporter runt om i landet (Aftonbladet 20050830).
Maiorana blev uppmärksammad i samband med rymningen från Hallanstalten förra året där
han avtjänar ett mångårigt fängelsestraff för rån, ett straff som dessutom förlängdes i och med
rymningen. Under Daniel Maioranas fängelsevistelse har andra personer trätt fram i hans
ställe som ledarfigurer i Fucked for Life. Enligt polisen har Maiorana dock inte slutat att
organisera och genomföra brott. Ett exempel på detta anses vara fritagningen från
Hallanstalten (Aftonbladet 20050830, Aftonbladet 20050925).
För ett år sedan uppskattade polisen att ett 40-tal personer kunde knytas till Fucked for Life
och de viktigaste personer i gänget består av en tolv man stark kärna som alla har gemensamt
att de tatuerat in FFL eller i vissa fall Fuck the law på överarmen eller i nacken när de begått
brott (Aftonbladet 20050830). Den innersta kretsen i FFL kallar varandra för bröder och det
viktigaste är att man kan lita på varandra. För att bli en godkänd medlem krävs det att man
suttit inne. En stor del av rekryteringen till gänget sker därför direkt från fängelserna. FFL har
åstadkommit en mängd olika grova brott och medlemmar från gänget sitter bland annat på
Hall-, Kumla-, Norrtälje- och Norrköpinganstalterna (Efterlyst 2003). Medlemmarna i Fucked
for Life premierar vissa egenskaper och mansideal. Som att man skall man vara fysiskt stark
och inte visa andra känslor än aggressivitet. Männen är dessutom ofta intresserade av snabba
bilar, statusprylar och det senaste inom teknik vilket i sin tur resulterar i en dyr livsstil
(Winberg 2005). Gänget har även utvecklat sina egna regler som bland annat utgår från att
män inte slår tjejer och äldre och man våldtar inte kvinnor. Lyckade bank- och
värdetransportrån ger högst status i deras kretsar. Längst ned på listan hamnar sexbrott (DN
20040326).
5.
Diskussion
Syftet med denna uppsats var att söka en förståelse om varför människor ansluter sig till
kriminella gängverksamheter och nätverk och hur detta i sin tur påverkar individerna i sig,
grupperingen samt samhället i övrigt. För att undersöka hur gäng och nätverk är uppbyggda
samt vilka normer och värderingar som råder inom dessa har jag använt mig utav två
typexempel av kriminella grupperingar, Hells Angels och Fucked for Life. Anledningen till
fokuseringen på kriminella gängverksamheter och nätverk beror på att denna problematik är
ett stort problem för både enskilda individer samt för hela samhället. Jag anser att mitt
huvudsyfte och mina frågeställningar har blivit besvarade.
För att ta reda på varför vissa människor ansluter sig till kriminella gängverksamheter och
nätverk har studier utförts i Sverige under ett flertal tillfällen. Under 1970-talet kom dessa
studier fram till att gängverksamheter och nätverk uppstod på grund utav att likasinnade
kamrater söker sig till varandra och bildar gäng. Här framkom även att föräldrarnas
uppfostringssätt gentemot barnen påverkade ungdomars benägenhet att ansluta sig till gäng
och nätverk samt att brottslig benägenhet grundläggs under tidiga år där kamrater helt saknar
betydelse. Andra studier under denna tidsperiod visade att orsaker till brottslighet hos
ungdomar kan sökas hos enskilda individers egenskaper, påverkan av grupper,
socialgruppstillhörighet, störningar i personlighetsutvecklingen samt individens
bostadssituation. Under årsskiftet 1999-2000 utfördes ytterligare studier inom samma
problemområde som pekade på att social kontroll och brottsliga kamrater har betydelse för
utveckling av ett kriminellt beteende.
Resultaten av detta arbete visar bland annat att det finns ett klart uttalat samband mellan
kriminalitet och umgänge med kriminella kamrater. Den faktor som har visat sig ha störst
samband med att utveckla en kriminell livsstil är umgänge med kriminella kamrater, att vara
ung, man och dessutom tillhöra en minoritetsgrupp. Ytterligare riskfaktorer är bland annat att
som individ känna ett utanförskap, ha ett svårhanterligt temperament, vara spänningssökande
och ha en låg självkänsla. Föräldrarnas förhållningssätt gentemot sina barn samt brist på
social kontroll kan också ha betydelse för kriminella gängverksamheter.
Denna studie har visat att det för tio år sedan fanns sex tungt kriminella gängverksamheter
och nätverk och till dessa knöts cirka 60 personer. Idag finns det 46 gäng och nätverk, varav
två av dessa är Hells Angels och Fucked for Life. Till dessa 46 grupperingar knyts minst 700
personer. Hells Angels etablerades i Sverige 1993 och har idag med sina supporterklubbar,
provmedlemmar och hang-arounds cirka 200 medlemmar. Majoriteten av dessa är straffade
för olika våldsbrott. Varje Hells Angels klubb har en komplett organisatorisk uppbyggnad och
medlemskapet betraktas som ett åtagande som varar livet ut. Klubben har ett starkt brödraskap
och är demokratiskt uppbyggt där varje medlem har olika positioner och arbetsuppgifter inom
klubben. För att bli medlem krävs det att man fyllt 21 år, är man och har en motorcykel samt
innehar ett godkänt motorcykelkörkort. Medlemmarna behandlar varandra med respekt och
ställer alltid upp för varandra. De bär ofta skinnvästar med klubbens logotyp samt sin
hemklubbs röda och vita förger. Hells Angels bedriver även affärsverksamheter i Sverige och
övriga världen där mycket av förtjänsterna går till klubbmedlemmar som sitter inne. Fucked
for Life startade sin brottsliga karriär för ungefär tio år sedan och stal då mopeder och
motorcrosscyklar. Sedan dess har brottsligheten fortsatt och blivit grövre och grövre. Fucked
for Life består av cirka 40 invandrarkillar i åldern 16- 30 år samt en svans på ytterligare 30-40
unga män. Medlemmarna är nästan alltid tungt kriminellt belastade. Medlemmarna anser sig
utstötta ur samhället och utan framtid och dess medlemskap ses som en förpliktelse in i döden
där dessutom egna regler råder. Den innersta kretsen i Fucked for Life har alla gemensamt att
de har tatueringar i nacken eller på överarmen. De kallar varandra för bröder och det
viktigaste är att man kan lita på varandra. Man får inte visa känslor och man måste vara
fysiskt stark. För att bli en godkänd medlem krävs det att man suttit inne.
Resultat från denna studie har pekat på att invandrare i Sverige ofta upplever att de utsätts för
diskriminering och upplever sig illa behandlade av den omgivande miljön på grund utav sitt
etniska ursprung. Denna diskriminering och det utanförskap som invandrare upplever anses
vara en av orsakerna till att invandrare är överrepresenterade vad gäller gängbildning. Under
arbetet med denna uppsats har dessutom media vid flertalet tillfällen belyst kriminella
gängverksamheter och pekar på att det är ett invandrarfenomen som är alltmer växande i
Sverige. Jag anser att det är fel att utpeka invandrare som roten till kriminella gängverksamheter och jag tror inte att man kan skylla grupperingar som består av invandrare, som
exempelvis Fucked for Life, på faktumet att de är invandrare. Jag tror snarare att unga män
lockas in i en kriminell livsstil på grund utav den segregerade miljön som råder inom flera
storstadsområden i Sverige. Låt oss istället ta fasta på fenomenet gängverksamheter och
försöka hitta ett sätt att få bukt på detta istället för att peka ut någon som skyldig till denna
problematik.
Enligt denna studie har kontrollen i vårt samhälle blivit mindre effektiv under det senaste
seklet och det i synnerhet bland unga människor. Jag tror de problem som Sverige har med
gängverksamheter och avvikande beteende är möjliga att lösa om man försöker att hitta en
rimlig balans mellan kontroll och frihet. Jag anser att den viktigaste kontrollen är den externa
kontrollen, och då främst den informella kontrollen. Ungdomar behöver regler att följa men
det får inte bli till överdrift. De behöver även känna att de har ansvar och en skyldighet att stå
för sina egna handlingar. Här anser jag att det gamla och beprövad ordspråket ”frihet under
ansvar” passar bra in. Jag tror dock att den formella kontrollen i Sverige är för hög och för
byråkratisk och kan istället för att kontrollera människor få motsatt effekt. Jag tror även att det
är av största vikt att öka ungdomars självkänsla så att de kan stå emot exempelvis gäng och de
konsekvenser som ett gängmedlemskap kan få.
Studien visar att enkla likväl som komplicerade samspel har betydelse för en individs val av
livsstil. Jag tycker att mycket av det resultat som här framkommit och som påverkar ett barn i
negativ riktning är alarmerande. Sverige är ett land med enorma resurser för landets alla
invånare, inte främst för barn och ungdomar. Jag anser dock att Sverige många gånger brister
på detta plan och låter många barn och ungdomar i riskgrupper att falla i glömska. Flertalet
individer med problem som exempelvis kriminalitet skulle med små resurser kunna fångas
upp och hjälpas till rätta innan det gått för långt.
Fucked for Life är som tidigare nämnts ett invandrargäng som består av unga, tuffa,
vältränade killar med status och som ständigt ökar i medlemsantal. Medlemmarna i detta gäng
använder sig utav vad strain-teorin kallar för innovation. Killarna i FFL har konfronterats med
Sveriges befolknings höga levnadsstandard men har själva inte möjligheten att leva under
samma förhållanden och uppfinner därför alternativ medel för att uppnå detta. Dessa
alternativa medel kan medföra att individerna begår brott och mycket grova stölder. Många
redan utsatta ungdomar ser tyvärr upp till dessa killar som lyckats uppnå allt det som de flesta
bara drömmer om, fast detta yttre välstånd sker med olagliga medel. Jag tror att denna typ av
gängverksamheter är betydligt farligare för Sverige än exempelvis Hells Angels och kommer
dessutom att öka allt eftersom klyftorna i samhället ökar. Eftersom merparten av
nyrekryteringen till FFL sker via fängelser så tror jag att det är av största vikt att kontrollera
vilka interner som grupperar sig inne på anstalterna. Dessa grupperingar måste störas och om
möjligt brytas upp så att nyrekrytering försvåras. Hells Angels å andra sidan har en mera
avskräckande attityd än Fucked for Life och uppfattas till sitt yttre av merparten av Sveriges
befolkning som kriminella och osunda. Hells Angels anser jag idag är ett gäng med mera
mättad medlemsrekrytering så därför blir deras uppgift att hålla kvar sina medlemmar och
istället utöka sina hang-arounds och supporterklubbar världen över. En fråga man kan ställa
sig är om klubben får fäste i hela Sverige, skulle dom då ta över all brottslighet och fungera
som en maffialiknande organisation?
Jag har i denna studie valt att använda mig utav gängbegreppet och inte utav nätverksbegreppet. Detta val grundar sig på att de typexempel av grupperingar som jag valt att titta
närmare på är, enligt min mening, gängverksamheter. Eftersom nätverk endast består under
kortare perioder och individerna inom dessa ofta varierar samt deras verksamhet inte planerad
så anser jag att gängverksamheter är ett större problem. Dessa består under längre tid, är
organiserade och sysslar ofta med mycket grov brottslighet. Min avsikt med att använda
gängbegreppet är av samma orsak som många tidningar. Jag anser, liksom merparten av
massmedia, att gäng är mera avskräckande och skapar mer uppmärksamhet än nätverk.
Genom att använda definitionen gäng hoppas jag att det medför att denna problematik
uppmärksammas i tid innan Sverige uppnår samma problem som USA har med
gängverksamheter.
Efter arbetet med denna uppsats så vet jag att det är många andra frågor rörande kriminalitet
och gängproblematik som jag är intresserad av och skulle vilja fördjupa mig inom. Eftersom
detta är ett väldigt komplext och problematiskt ämne så krävs det mycket tid till att sätta sig in
i ämnet. Dessa problem rör hela samhället, både på mikro- och makronivå, och kräver enorma
resurser. Gängverksamheter och dess problematik och konsekvenser kommer alltid att finnas i
samhället på ett eller annat sätt. Det är orealistiskt att tro att dessa problem skall försvinna helt
från samhället. Vad som däremot är realistiskt att tänka är att försöka minska nyrekryteringen
till gäng och strypa de kontakter som redan finns inom gängen. Jag anser att om inte Sverige
tar ett aktivt tag i denna problematik och verkligen uppmärksammar detta så kan det få
förödande konsekvenser.
6.
Käll- och litteraturförteckning
Andersen, H, & Kaspersen, L. B: (1999), Klassisk och moderna samhällsteori,
Studentlitteratur, Lund.
Backman, J: (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund.
Bergström, G: (1997), Kriminalitet som livsstil, Johansson & Skyttmo Förlag AB, Stockholm.
Bryman, A: (1997), Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur,
Lund.
Forsman, B: (2002), Vetenskap och moral, Bokförlaget Nya Doxa, Nora.
Johansson, B: (2001), Att slåss för erkännande – En studie i gatuvåldets dynamik, Trio Tryck
AB Örebro, Örebro.
Johansson, K. E, (red): (1998), Brottsliga nätverk – Orsaker, konsekvenser och motkrafter,
Carlssons Bokförlag, Stockholm.
Pettersson, T: (2002), Tre perspektiv på brottsliga nätverk: Supporterbråk, etnicitet och
genus, Kriminologiska institutionen Stockholms universitet, Akademitryck, Edsbruk.
Sarnecki, J: (1982), Brottslighet och kamratrelationer – Studie av ungdomsbrottsligheten i en
svensk kommun, Brottsförebyggande rådet, BRÅ, Rapport 1982:5, Liber Allmänna Förlaget,
Stockholm.
Sarnecki, J: (1983), Brottsliga ungdomsgäng, Brottsförebyggande rådet, BRÅ, Rapport
1983:2, Liber Allmänna Förlaget, Stockholm.
Sarnecki, J: (2003), Introduktion till kriminologi, Studentlitteratur, Lund.
Svenning, C: (2000), Metodboken – Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.
Klassiska och nya metoder i IT-samhället, Lorentz Förlag, Eslöv.
Söderholm Carpelan, K & Runquist, W (red): (2002), Ung med tung social problematik – hur
kan vi förstå, förutsäga och planera för framtida behandling?, AB C O Ekblad & Co,
Västervik.
DN 20040326, Dagens Nyheter, Letmark, P. HD prövar omstritt våldtäktsfall.
DN 20050927, Dagens Nyheter, Wierup, L. DN granskar de kriminella nätverken.
Aftonbladet 20050830, Ovander, P. Moppestöld första brottet – Ökända Fucked for Life polisens heta spår på miljonrånarna.
Aftonbladet 20050925, Utterström, A. Dokument – Så festar rånarna upp miljoner.
Övrigt
BRÅ 1999: (1999, juni, 23). Mc-brottslighet: Medlemmar i Hells Angels och Bandidos tungt
brottsbelastade, BRÅ, Brottsförebyggande rådet:
http://www.bra.se/extra/news/?module_instance=3&id=142
Carlsson 2002: Carlsson, J. (2002, november, 15). Hells Angels:
http://www.mimersbrunn.se/arbeten/1523.asp
Efterlyst 2003: (2003, april, 30). FFL - Fucked For Life - vill stå utanför samhället, Efterlyst
TV 3:
http://www.efterlyst.tv3.se/index.phtml?search_string=fucked%20for%20life&action=search
&category_id=25&content_id=6412
Wikipedia 2005: (2005, oktober, 24), Wikipedia – den fria encyklopedin:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hells_Angels
Winberg 2005: Winberg, B. (2005, mars, 22). Krönika: ”Fucked for life”, BRÅ,
Brottsförebyggande rådet:
http://www.bra.se/extra/pod/?module_instance=12&action=pod_show&id=631