SVA
VET
Tema: Sport- och sällskapsdjur
Nummer 2 2014
1
INNEHÅLL
Generaldirektören har ordet
3
Adoption av gatuhund innebär risker
4
Se till att testa din importhäst
mot infektiös anemi
6
Hallå där, har Sverige fått en ny
hästsjukdom?
7
Forskare vill stoppa kvarka
8
Dopningskontroll skyddar djurhälsan 10
Svampar avslöjar dopning och
läkemedelsbiverkningar12
Hur påverkar lindriga luftvägsinfektioner
travhästars prestationer? 14
Svenskt allvarligt fall av fransk hjärtmask 15
Cirkulationsrubbning ofta orsak till
plötslig död hos sällskapsdjur 16
Papegojsjuka orsakas av tålig bakterie 17
Salmonella tycks öka hos katter 18
besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00
fax. +46 18 30 91 62 e-post. [email protected] webb. www.sva.se
Ansvarig utgivare. Jens Mattsson
Redaktör. Mikael Propst
Formgivare. Helena Ohlsson, Karin Nilsson
Omslagsbild. Foto: Bengt Ekberg/SVA
ISSN 0281-7519
Vill du prenumerera på SVAvet?
Skicka ett mejl med dina adressuppgifter till [email protected]
så skickar vi dig tidningen kostnadsfritt
inom Sverige.
Nyheter från SVA
Du vet väl att du kan prenumerera på
nyheter från SVA till din e-post. Gå in
och anmäl dig på www.sva.se under
rubriken OmSVA /pressrum
/prenumerera.
Foto: Magdalena Hellström /SVA
GD har ordet
GD Jens Mattsson, SVA.
Under vintern startade debatten om svensk
grisköttsproduktion och frågan har under våren
blivit allt hetare och hetare. Från Landsbygds­
departementet har man tagit flera initiativ till
privat-offentlig samverkan och SVA ingår i en av de
tre arbetsgrupper som belyser det på många sätt
komplexa området. Nyheten att flera personer i
Danmark avlidit av infektioner orsakade av MRSA
från gris har ytterligare fått fart på diskussionerna.
Det mest uppseendeväckande är att ingen av de
hittills fyra personerna har en direkt koppling till
grisbranschen. För SVA:s del har det inneburit att
flera av våra experter har fått spendera mycket tid i
såväl radio och TV för att förklara många gånger
komplicerade samband.
Strax efter midsommar inviger SVA ett nytt
säkerhetslaboratorium, som ersätter flera äldre
labb, samtliga byggda under mitten av sjuttiotalet.
Många av de farligaste smittämnena kommer att
kunna hanteras där. Det är en efterlängtad
modern­isering som innebär viktiga steg för en god
arbetsmiljö och den senaste säkerhetsteknologin
till skydd för djur, människor och miljö. Byggpro­
cessen har tagit flera år och det blir nu en viktig
resurs inte bara för SVA, utan för svensk krisbered­
skap. Sedan länge arbetar personal från Livsmed­
elsverket och SLU i SVA:s säkerhetslabb, och min
förhoppning är att Uppsala universitet också i
större omfattning ska kunna utnyttja denna resurs.
På så sätt arbetar vi vidare med SVA:s vision friska
djur – trygga människor.
Att plötslig och oväntad död bland djur kan
orsakas på många sätt har besannats under 2014
och genererat mycket rubriker i olika tidningar. Vi
har visat på koffeinförgiftning bland kajor, påtalat
att knottbett på kort tid kan antas ha dödat flera
nötkreatur men också uppmärksammat de första
svenska hästarna som drabbats av en akut och
mycket allvarlig sjukdom som kallas atypisk
myopati. I det senare fallet misstänks bland annat
ett för hästarna giftigt ämne från vissa typer av
lönnar, som sannolikt bidrar till akut muskelsön­
derfall. Sjukdomen har inte tidigare påvisats i
Sverige och samarbete mellan våra hästexperter,
patologer och kemister samt kliniskt verksamma
veterinärer har dragits igång.
Trevlig sommar!
Jens Mattsson, generaldirektör
Statens veterinärmedicinska anstalt
3
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Foto: © Samrat35 Dreamstime.com
Adoption av gatuhund innebär risker
Vid en enkel sökning på internet når vi ett femtontal organisationer med svensk anknytning via vilka
utländska gatuhundar kan adopteras. Hundarna uppges komma från europeiska länder som Rumänien, Polen, Irland, Spanien, Portugal, Grekland och Ryssland. Det här är länder som helt eller delvis
har en annan sjukdomssituation än Sverige. Förhållandena som gatuhundarna lever under ökar deras
utsatthet för olika smittor. Vid adoption riskerar därför köparen att hunden för med sig någon av
dessa sjukdomar till sitt nya hem i Sverige.
Det är okänt hur många gatuhundar som förs in i
vårt land. Jordbruksverket uppskattar antalet till
minst 1 000 stycken per år, utifrån de fåtal ansök­
ningar som ställts till länsstyrelserna enligt § 16
djurskyddslagen. Antalet organisationer som för in
adoptionshundar är dock många fler så mörkertalet
är stort.
Vilka riskerna är, och hur stora de är, beror på
förhållandena för hunden före adoptionen. Hunden
kan utgöra en smittorisk för andra hundar och
ibland även för människor. År 2012 gjordes en
undersökning i Norge där man bland annat
analyserade blodprov från 80 adopterade gatu­
hundar från Östeuropa, främst Rumänien. Analy­
serna av de insamlade blodproverna visade att
enbart 35 av hundarna hade godkända nivåer av
antikroppar mot rabies. Fjorton av hundarna hade
så låga nivåer av antikroppar att det är osannolikt
att hundarna faktiskt var vaccinerade. Jordbruks­
verket lät nyligen testa tre illegalt införda − till
synes rabiesvaccinerade hundar − där analysen
visade att de sannolikt inte var vaccinerade.
Beroende på ursprungsland kan sådana hundar
utgöra en smittrisk.
EU-kommissionen ser riskER
Nyligen uppmärksammade EU-kommissionen
risken för rabiessmitta från gatuhundar efter att två
bulgariska adoptionshundar förts till Nederlän­
derna för att där diagnosticeras med rabies. Larmet
var dock falskt för analyserna visade sig vara
negativa, men diskussionen kring riskerna med
gatuhundar inom EU fortsätter. Vid införsel till
Sverige ställs krav på rabiesvaccination och reglerna
är lika inom hela EU.
4
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Svårt upptäcka smittor
Förutom rabies finns det en rad andra smittor som
hundar kan vara infekterade med utan att uppvisa
sjukdomssymtom. I Jordbruksverkets statistik finns
flera rapporter om sjukdomar som förts in till
Sverige med hundar. De senaste två åren har fall av
leishmanios, dirofilarios, babesios, monocytär
ehrlichios, brucellos och smittsam venerisk tumör
(TVT) rapporterats. Samtliga dessa sjukdomar,
förutom brucellos och smittsam venerisk tumör,
kan till största delen förhindras genom att man
skyddar hunden mot fästingar och myggor.
Hundar som lever som gatuhundar får förstås
inte sådana behandlingar vilket innebär att de löper
större risk än välskötta familjehundar att infekteras.
Det dröjer också en tid innan en smittad hund visar
parning. Vid två tillfällen har brucellos påvisats hos
hund i Sverige under de senaste åren, i kennlar med
utländska kontakter. De smittade hundarna
avlivades, eftersom det saknas fungerande behand­
lingsmetoder, och smittutredningar utfördes efter
beslut av Jordbruksverket. Inte i något av fallen
fanns koppling till gatuhundar, men smitta
misstänks förekomma bland gatuhundar i Medel­
havsområdet. Även smittsam venerisk tumör
förekommer bland gatuhundar.
Förutom djurlidandet för hunden och risken för
smittspridning, får en infektion också ekonomiska
konsekvenser för djurägaren. Veterinärundersök­
ningar, laboratorieundersökningar och behand­
lingar kan kosta mycket pengar. Flera av de
aktuella smittämnena kan orsaka allvarlig och
ibland livshotande sjukdom. Kostnaderna ersätts
vanligen inte av försäkringsbolagen eftersom
infektionen funnits redan vid tecknandet av
försäkringen. Etablering av nya sjukdomar i landet
innebär också kostnader för samhället. Ett säkrare
sätt att hjälpa gatuhundarna är att ge dem en bättre
tillvaro i sitt hemland genom att stödja någon av de
organisationer som försöker hjälpa till på plats.
"Förutom rabies finns det en rad
andra smittor som hundar kan vara
infekterade med utan att uppvisa
sjukdomssymptom"
Gunilla Hallgen, veterinär epidemiolog, SVA
Lotta Gunnarsson, tf statsveterinär, SVA
tecken på infektion. Detta i kombination med att
det kan vara svårt att påvisa infektionerna med
hjälp av laboratorieprover innebär att risken för att
en till synes frisk före detta gatuhund, trots allt,
bär på ett eller flera infektionsämnen är påtaglig.
Den norska studien visade att nio av 80 hundar
hade antikroppar mot babesia och sex var infekte­
rade med Dirofilaria immitis. Sexton av hundarna
hade antikroppar mot leptospira, men det är oklart
om de uppkommit efter infektion eller vaccination.
Tidigare krävdes avmaskning mot rävens
dvärgbandmask vid införsel till Sverige. Idag har
sjukdomen etablerats på fyra kända platser och
kraven fallit, men för varje icke avmaskad infek­
terad hund finns det risk för ytterligare spridning.
Även andra ovanliga parasiter kan föras in på
samma sätt. För att minska riskerna i Norge är
kommersiell införsel av hundar från Rumänien
numera förbjuden.
Ytterligare läsning
På www.sva.se under fliken Djurhälsa kan du läsa mer om olika
typer av infektionssjukdomar som kan drabba hundar.
Hamnes I S m.fl., ”Parasittolologisk undersøkelse av prøver fra gatehunder importert til Norge fra land i Øst-Europa”.
Brucellos sprids vid parning
Sjukdomen brucellos skiljer sig, precis som
smittsam venerisk tumör, från de andra bland
annat genom att spridning sker framförallt vid
Fr v: Lotta Gunnarsson, tf statsveterinär och Gunilla Hallgren,
veterinär epidemiolog, båda SVA. Foto: Mikael Propst/SVA
5
Rubrik 2 Åsidosätt ctrl+shift +klicka på rutan
Feber och avmagring är klassiska
symptom på infektiös anemi i kronisk fas.
Illustration: Helena Johansson/SVA.
Se till att testa din importhäst
mot infektiös anemi
Infektiös anemi, eller smittsam blodbrist, är en virussjukdom hos hästar, mulor och åsnor. Sjukdomen
var vanlig i Sverige förr, men inga fall har påvisats här sedan 1960-talet. Ett stort problem med
infektiös anemi är att djuren blir livslånga smittbärare. Sjukdomen ger allvarliga konsekvenser för all
sorts hästverksamhet. Över hela världen försöker man därför att bli av med smittan.
Inom Europa ses infektiös anemi främst hos hästar
i Rumänien och Italien. Under senare år har
utbrott även förekommit i andra europeiska länder.
Det är en varningssignal för Sverige. SVA anord­
nade därför ett expertseminarium om sjukdomen i
september 2013. I april 2014 presenterade vi en
riskprofil för sjukdomen och en riskbaserad
provtagningsstudie planeras under året.
land krävs negativt Coggins test. Inom USA krävs
tester för att resa mellan delstater eller tävla. Men
hästar som reser mellan länder inom EU har oftast
inte testats. I hästpasset kan du se om din häst är
testad. Du har annars möjlighet att få den testad
gratis i SVA:s projekt, om det är en importhäst.
Har du en ridskola kan alla importer utan känd
status testas.
Inte alltid tydliga symptom
Smittade hästar kan dö akut. Alla hästar utvecklar
dock inte tydliga symptom, och åsnor visar inga
symptom. Hästens kondition och prestation
försämras. Blodkropparna angrips av viruset, vilket
ger blodbrist och blödningar. Hästen kan visa
återkommande feber, viktnedgång, utmärgling,
svullnader och svaghet.
Infektiös anemi påvisas med Coggins test av
blodprov. Vid import av hästar till EU från tredje
Insekter sprider smittan
Smittan kan spridas med bitande insekter, som
bromsar, till hästar i närheten. Infektiös anemi
sprids dock inte över långa avstånd med insekter.
Blodprodukter och kontaminerade kanyler,
tandraspar med mera kan också sprida virus. I
Tyskland 2012 och på Irland 2006 blev hästar och
föl smittade från blodgivarhästar.
I England, Belgien och Frankrike har flera
utbrott sedan 2007 härletts till rumänska hästar
6
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Hallå där...
Hjälp oss bygga kunskap!
Har du en häst som är importerad från
ett EU-land? SVA erbjuder just nu
gratis provtagning med Coggins test.
Syftet är att öka kunskapen om
infektiös anemi och minska risken för
att sjukdomen sprids i Sverige. Läs mer
på www.sva.se/coggins2014
− Ja, det ser så ut, men det
kan ha funnits fall som
varit olösta tidigare.
Sjukdomen kallas atypisk
myopati och upptäcktes i
maj på två olika beten i
Skåne. Fyra hästar
drabbades, varav tre dog.
Hästarna får en mycket
akut och allvarlig typ av
Gittan Gröndahl, tf statskorsförlamning, med
veterinär med labbprover från
muskelsvaghet, stelhet,
de sjuka hästarna i Skåne.
skakningar och mörk,
kaffefärgad urin. Hästarna kan bli liggande på
sidan och få svårt att andas. Dödligheten är mycket
hög. Sjukdomen drabbar betesgående hästar, oftast
på hösten, men fall på våren förekommer också.
Vad beror sjukdomen på och
varför drabbas hästarna just nu?
− De senaste vetenskapliga rönen pekar på att
toxinet hypoglycin A som finns i tysklönn (Acer
pseudoplatanus) i Europa och asklönn (Acer negundo)
i Nordamerika ligger bakom sjukdomen. Muskel­
cellernas energiförsörjning blockeras och ett
kraftigt muskelsönderfall sker. Att hästarna
plötsligt drabbas , trots att träden stått vid hagen
under många år, är beskrivet också i andra länder.
Spridningen av lönnskott kanske var ovanligt stor i
år så att hästarna ätit en större mängd under
kortare tid än förut, eller toxinkoncentrationen
kanske varierar mellan åren. Hästarnas kondition
kan också spela in.
Coggins test för infektiös anemi
ska skrivas in i hästpasset
Foto: Carin Wrange
som sålts vidare. Ibland hade hästarna bytt identitet
på vägen. De saknade alltså pass som angav det
riktiga ursprunget. I Italien såg man att åsnor ofta
bar smittan utan symptom, och på sätt kunde
smitta hästar.
Infektiös anemi är anmälningspliktig
Det är en mycket låg risk för de flesta hästar som
rest inom EU att bli smittade med infektiös anemi.
Om någon häst eller åsna trots allt skulle bli
infekterad ska fallet anmälas, eftersom sjukdomen
är anmälningspliktig (SJVFS 2002:16). Fall ska
också anmälas till EU (82/894/EEG) och måste
åtgärdas (90/426/EEG artikel 4.5). Smittade djur
måste isoleras tills de avlivats. Kontaktdjur till
dessa ska isoleras tills de har uppvisat två negativa
tester med tre månaders mellanrum.
Vad tänker SVA göra åt det här problemet?
− Vi vill veta mer. Vi kommer att analysera prover
från de drabbade hästarna i Skåne och växtmaterial
i hagen. Vi vill också gärna få in tips om liknande
fall så att vi kan överblicka situationen. Det
förekommer en hel del olika troliga växtförgift­
ningar av hästar på bete, även med andra symptom.
Mikael Propst, pressekreterare, SVA
Gittan Gröndahl, tf statsveterinär, SVA
7
Foto: Mikael Propst/SVA
Gittan Gröndahl,
har Sverige fått en ny
hästsjukdom?
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Forskare vill stoppa kvarka
Kvarka är en allvarlig och smittsam luftvägssjukdom hos hästar över hela världen. Statsveterinär Gittan Gröndahl delar här med sig av
de senaste rönen från SVA:s olika forskningsprojekt om kvarka.
träff­säkerheten när diagnosen kvarka ska ställas
med hjälp av prover. Men med modern PCRteknik, som tagits fram vid SVA och bättre sätt att
ta prover, kan vi idag hitta många fler infekterade
hästar och det går mycket snabbare. Äntligen finns
det bra diagnosverktyg för att kunna finna smittbä­
rare snabbt och isolera dem så att fortsatt spridning
kan förhindras.
En häst med klassisk, akut kvarka är sjuk i upp till
tre veckor. Den kan ha feber, svullna lymfknutor
på huvudet och halsen, näsflöde och hosta. Ofta
spricker bölderna i lymfknutorna och tjockt gult
var rinner ut. En del hästar får bara ett eller ett par
av dessa symptom och det går över snabbt. Sådana
fall kan lätt misstas för någon annan luftvägsinfek­
tion utan rätt diagnostik.
I en del fall kvarstår bakterien i veckor, månader
eller år i en kronisk infektion efter det akuta skedet.
Då blir hästen en ”tyst” smittbärare. Idag är
forskarna eniga om att dessa hästar är en viktig
reservoar för sjukdomen. Forskning om kvarka vid
SVA, som finansierats av Stiftelsen Hästforskning
och Formas, har lett till viktiga nya kunskaper.
"Äntligen finns det bra
diagnosverktyg för att
kunna hitta smittbärare
snabbt och isolera dem så
att fortsatt spridning kan
förhindras."
PCR är en känslig metod som påvisar DNA från
bakterien, och metoden kan inte skilja mellan
levande och döda bakterier. Odling, däremot, visar
att det finns levande bakterier i provet. Om
kvarkabakterierna i provet är fåtaliga eller inte så
"pigga", så finns risk att man inte får med dem, inte
får dem att växa eller att andra bakterier som
normalt finns i de övre luftvägarna ”växer över” i
en odling. När det händer, kan kvarkan missas med
enbart odling.
Gömmer sig i luftsäckarna
Det vanligaste ställe där kvarkabakterien påvisas i
kroniskt skede är luftsäckarna. De ligger på bägge
sidorna av svalget hos hästar, med varsin slits­
formad öppning. Slitsarna ses enkelt med en
endoskopikamera. Sekret i luftsäckarna töms
normalt till svalget när hästen håller sitt huvud
lågt, och kan sväljas eller rinna ut genom näsan.
När ett sköljprov ska tas från luftsäcken förs
endoskopet in i slitsen med hjälp av en ledare. En
kateter förs in genom endoskopet för att skölja
luftsäcken med koksaltlösning, som sedan sugs
tillbaka för analys. Samtidigt inspekteras luft­
säcken. Slemklumpar och kratrar (fistelgångar) är
tecken på infektion. En fistelgång visar att en böld i
en retrofaryngeal lymfknuta har spruckit till
luftsäcken, vilket är vanligt vid kvarka.
Många studier visar att det varit svårt med
PCR-positiva hästar kan smitta andra
Att en häst är PCR-positiv för kvarka vid uppre­
pade tillfällen fast den inte har symptom tyder på
en kronisk infektion i grunden. Ofta kan bakterien,
förr eller senare, isoleras från odling från hästen.
När vi har följt sådana symptomlösa hästar i
pågående projekt ser vi att nytillkomna hästar kan
smittas med klinisk kvarka med bölder och allt,
eller få en tystare variant av kvarkainfektion.
För att stoppa spridning av kvarka är det viktigt
8
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Många tysta smittbärare
Tusentals nu levande svenska hästar har haft kvarka.
Många av dem är idag tysta smittbärare av kvarkabakterien,
Streptococcus equi subspecies equi. Problemet är att vi inte
vet vilka de är utan provtagning.
Häst sjuk i kvarka med
en pöl av var under sig.
Foto: Privat
1
att känna till denna spridningsväg, och att
identifiera och isolera smittspridarna. I stall
med omsättning på hästarna kan kvarka
annars etablera sig och blossa upp igen och
igen genom åren, på nya hästar som inte är
immuna.
Ska kvarka behandlas med penicillin?
Även om kvarkabakterien är penicillinkänslig
blir det ofta nedslående resultat av att
behandla. Många har fått känslan av att hela
utbrottet bara förlängs. Det har flera orsaker,
men en av de viktigaste kan vara att en
behandlad häst inte utvecklar immunitet mot
kvarka. Om hästen då går tillbaka till en
miljö där det finns en eller flera smittbärare
kan den bli infekterad igen så fort man
avbryter behandlingen. Penicillin behövs i
regel för att bukt med en långvarig kronisk
infektion, men även dessa kan vara
svårbehandlade.
1
Vid misstanke
om akut kvarka
Gör ett nässköljprov eller använd
E-swab-pinne.
Använd inte
traditionella
provtagningspinnar.
Feber, snuva, hosta,
förstorade lymfknutor
kan vara symptom på
akut kvarka
2
Välj alltid
direkt-PCR
vid misstänkt
akut kvarka
Gittan Gröndahl,
tf statsveterinär,
SVA
Gör inte enbart
odling. Odling kan
missa över hälften
av kvarkafallen i det
akuta skedet. Odling
kan dock ge svar för
andra bakterier.
Gittan Gröndahl är
hästexpert vid SVA.
Foto: Mikael Propst/SVA
9
Vid misstanke
om kronisk
kvarka
Gör sköljprov
av luftsäckarna
samt nässköljprov
Infektionen är oftast
i ena eller båda luftsäckarna, och ibland i
bihålorna.
2
Välj alltid
direkt-PCR
vid misstänkt
kronisk kvarka
Direkt-PCR är överlägset känsligare än
odling för kvarkabakterien också i
kroniska fall. De tysta
smittbärarna, som vi
tänker oss utgör grunden för smittspridning av sjukdomen
i landet, är oftast
odlingsnegativa men
PCR-positiva.
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Dopningskontroll skyddar djurhälsan
”Travsporten skakas av en jätteskandal”, skrev Expressen den 22 juni 2006. Både vinnaren och tvåan
i det årets Elitlopp hade lämnat positiva dopningsprov. När sedan SVA fann diklofenak i urinprovet
från den franska stjärnhästen, Jag de Bellouet, förlorade den sin sexsiffriga prissumma. Detta trots
att ämnet ingår i flera receptfria produkter i Sverige och inte är dopningsklassat för människor.
Regelverket för hästsporten vad gäller otillåtna
substanser ser helt annorlunda ut jämfört med det
som finns för människor inom idrotten. I princip
alla ämnen som kan ha en positiv eller negativ
påverkan på prestationen, eller temperamentet, är
förbjudna att ge en häst i samband med tävling.
SVA:s dopningskontroll omfattar därför inte bara
klassiska dopningssubstanser, som anabola
steroider och centralstimulantia, utan även ämnen
som endast kan normalisera prestationsförmågan
vid skada. Det kan handla om smärtstillande och
antiinflammatoriska preparat, vilka i vissa fall är
tillåtna inom idrotten. Rent prestationssänkande
ämnen, som lugnande medel och sömnmedel, ingår
också i kontrollen för att undanröja varje misstanke
om sabotage.
KONTROLLEN HAR TRE SYFTEN
Det finns tre huvudsyften med dopningskontroll
inom hästsporten: rättvist tävlingsutövande,
spelsäkerhet och djurskydd. De två sistnämnda
faktorerna utgör en viktig skillnad mot human­
idrotten i och med att spelet om pengar har en mer
framträdande roll inom hästsporten, och att man
använder djur som inte själva kan bestämma över
sitt tävlande. Man får bara tävla med friska hästar
och man får inte överutnyttja dem. Sjukdomar och
skador får därför inte maskeras med läkemedel eller
Travhästar bestämmer inte själva över sitt tävlande. Dopningskontroller är därför viktiga som djurskydd. Foto: Bengt Ekberg/SVA
10
Laborator Mikael Hedeland visar en vätskekromatograf kopplad till en tandemmasspektrometer (LC-MS/MS). Med vätskekromatografi
separeras olika ämnen och med tandemmasspektrometri vägs molekylerna och fragment av molekylerna. Foto: Mikael Propst/SVA
andra preparat i samband med tävling. Dopnings­
kontrollen har därmed en mycket väsentlig
djurskyddsaspekt.
DE FLESTA SUBSTANSER SYNS I URIN
Provtagningen på tävlingsplatserna arrangeras av
sportorganisationerna, medan SVA endast ansvarar
för proverna när de kommit till laboratoriet. Det
vanligaste provmaterialet utgörs av urin eftersom
de flesta läkemedel och deras omvandlingspro­
dukter, metaboliterna, återfinns i hög koncentra­
tion i denna kroppsvätska. Fynd av otillåtna
substanser kan därmed göras under en längre tid
efter avslutad behandling jämfört med vad som är
fallet med blodprover. Om hästen inte lämnar urin
inom en viss tid måste dock blodprov tas.
Vid SVA:s dopningskontroll används moderna,
analytiska metoder baserade på så kallad gas- och
vätskekromatografi, kopplade till masspektrometri.
Dessa tekniker krävs för att uppnå tillräcklig
känslighet i analyserna och för att kunna leverera
data som är så säkra att de är hållbara vid en
juridisk prövning. Den instrumenttunga verksam­
heten är beroende av regelbundna, långsiktiga
investeringar.
Ett kontinuerligt forsknings- och utvecklings­
arbete bedrivs inom verksamheten. Nya och
förfinade metoder behöver hela tiden utvecklas för
nya substanstyper för att SVA ska kunna hålla sig i
frontlinjen. Vi deltar i olika internationella
samarbeten för att snabbt kunna få reda på vilka
nya preparat som har hittats, och vilka analys­
tekniker som används i andra länder.
ling av nya analysmetoder för dopningssubstanser
av peptid- och proteintyp var välkommet. De här
substanserna har väldigt annorlunda kemiska
egenskaper jämfört med klassiska läkemedel och
missbrukspreparat, så det krävs oftast speciella
metoder för att analysera dem. En del av forsk­
ningsarbetet bedrivs i samarbete med Uppsala
universitet. Nyligen disputerade Axel Rydevik som
handletts av artikelförfattarna inom ett projekt
med nära anknytning till SVA:s dopningskontroll
(se artikel på nästa uppslag).
Mikael Hedeland, laborator, SVA
Ulf Bondesson, professor, SVA
SVA enda aktören i Skandinavien
SVA är den enda aktören inom dopningskontroll
av djur i Skandinavien. Kontrollverksamheten
har funnits vid SVA sedan 1993 då den flyttades
från Uppsala universitet. Varje år analyseras omkring 6 000 prover, från främst trav-,
galopp- och ridsporttävlingar i Sverige, Norge
och Danmark. Ett fåtal prover från drag- och
kapplöpningshundar inkommer också. Ett mer
exotiskt inslag var leveransen av prover från
kapplöpningskameler förra året, vilket visar att
ryktet om SVA:s kompetens har spritt sig ända
till Mellanöstern.
Dopningskontrollarbetet bedrivs på uppdrag
och avtal finns med de största sportförbunden.
Nyligen tecknades ett femårsavtal för åren
2015-2019 med den största uppdragsgivaren
Svensk Travsport.
SPECIELLA METODER KRÄVS
Stiftelsen Hästforsknings anslag nyligen på 1,7
miljoner kronor för ett tvåårigt projekt för utveck­
11
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Svampar avslöjar dopning
och läkemedelsbiverkningar
År 2012, åtta år efter att de hade dopat sig inför
OS i Athen, fråntogs två OS-medaljörer sin
guld- respektive bronsmedalj. Studier vid SVA
visar att en trådsvamp av släktet Cunninghamella kan bidra både till dopningskontroll och
läkemedelsutveckling.
djur så finns inga etiska problem.
Svamparna odlas först på agarplattor i ett
värmeskåp. De förs över till plastburkar med
saltlösning. När det är dags för ett experiment
blandas lite av svampen med en näringslösning i en
e-kolv. Efter tre eller fyra dagars tillväxt i ett
värmeskåp tillsätts läkemedlet till näringslösningen
och svampen får sedan stå i värmeskåpet i ytterli­
gare sex eller sju dagar för att bryta ner det tillsatta
läkemedlet. Efter att reaktionen stoppats så
analyseras näringslösningen i syfte att se vilka
metaboliter som bildats.
Ett viktigt resultat från projektet är att dessa
svampar verkligen kan bilda samma nedbrytnings­
produkter som hästar och människor gör, vilket
har visats för bland annat den lokalbedövande
substansen bupivakain. Detta visar att de kan
användas för att förutse vilka metaboliter som kan
vara av intresse att identifiera inom
dopningskontrollen.
De båda guldmedaljörerna hade använt sig av den
anabola steroiden oxandrolon. De kunde fällas
genom att två tidigare okända nedbrytningspro­
dukter av steroiden, så kallade metaboliter, hade
framställts och identifierats i ett samarbete mellan
SVA, Uppsala universitet och Sportuniversitetet i
Köln. Bakom framgången låg studier av tråd­
svampen Cunninghamella, som möjliggjorde att
oxandrolon kunde påvisas mycket längre tid efter
avslutad behandling, jämfört med vad som varit
möjligt OS-året 2004.
Det finns ett stort behov av att identifiera och
framställa nedbrytningsprodukter från läkemedel
och andra missbrukssubstanser av intresse inom
dopningskontrollen. Orsaken är att många ämnen
omvandlas i så hög grad i kroppen att man istället
måste leta efter omvandlingsprodukterna i
dopningsproverna eftersom dessa går att hitta
mycket längre tid än den substans som intagits.
Tillgången på sådana så kallade metaboliter att
använda som jämförelsematerial vid analysen är
dock begränsad, vilket gör att nya metoder för att
framställa dem behövs.
Svampen förenklar framställning
En annan viktig upptäckt är det nya koncept som
tagits fram för att framställa en typ av metaboliter
som kallas glukuronider. Dessa är viktiga både för
dopningskontrollen och vid andra typer av rättske­
miska analyser men de är mycket svåra att köpa.
Konceptet går ut på att kombinera kemisk syntes
med läkemedelsnedbrytning av Cunninghamella.
Glukuronider kan ofta vara svåra att framställa
genom kemisk syntes, men genom att ta hjälp av
svampen så är det möjligt att på ett enklare sätt
tillverka dem. Detta kan hjälpa laboratorierna att få
tillgång till dessa metaboliter, vilket underlättar
deras möjlighet att bekräfta att någon otillåten
substans har använts. Detta skulle vara till hjälp för
dopningskontrollen men också för flera andra typer
av analyser.
Projektet har också lyckats visa att det skulle gå
att använda svamparna för att undersöka vissa
biverkningar under utvecklingen av nya läkemedel.
IMITERAR NEDBRYTNING
Ett forskningsprojekt vid SVA har syftat till att
framställa olika metaboliter genom att undersöka
om svampar från släktet Cunninghamella kan
användas för att imitera nedbrytningen av läke­
medel hos hästar och människor. Denna modell har
använts då den har ekonomiska fördelar samt,
viktigast av allt, till skillnad från vid användning av
12
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
"Ett viktigt resultat är att dessa svampar
verkligen kan bilda samma nedbrytningsprodukter som hästar och människor"
Foto: Johanna Wedin
Genom att svampen matades med bland annat
paracetamol visades att svampen kan ge indika­
tioner på att skadliga metaboliter riskerar att bildas
i kroppen, något som är viktigt att studera innan
nya ämnen testas på människor eller djur. Svampen
skulle sedan kunna användas för att tillverka de
metaboliter som ger indikationer på att skador kan
uppstå i till exempel levern. De tillverkade metabo­
literna skulle därefter kunna användas för att
vidare utreda eventuellt oönskade biverkningar.
Sammanfattningsvis kan man säga att svamparna
kan bidra med viktiga kunskaper för både
dopningskontrollen och läkemedelsutvecklingen.
De har redan bidragit till kampen mot dopning.
Axel Rydevik, farmacie doktor,
Uppsala universitet
Mikael Hedeland, laborator, SVA
Ulf Bondesson, professor, SVA
13
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Forskning:
Hur påverkar lindriga luftvägs­
infektioner travhästars prestationer?
Infektioner i luftvägarna anses vara den främsta orsaken till prestationsnedsättning hos sporthästar.
Vissa virusinfektioner är mycket lindriga och kan vara svåra att påvisa.
Inom travsporten anser man allmänt att mindre
aggressiva virus och förkylningar med lindriga
symtom är ett gissel, som ger upphov till nedsatt
prestationsförmåga. Typfallet beskrivs som en
högpresterande häst som plötsligt tappar formen
och inte orkar in i mål. Hästen kan träna bra
hemma, men fungerar ändå inte på tävlingsbanan.
som markör för att avgöra om hästen är tillräckligt
frisk för träning och tävling. Akutfasprotein
analyseras med ett enkelt blodprov.
Stor och unik studie
Projektet finansieras av Stiftelsen Hästforskning
och är en stor och unik studie i sitt slag. Vi har följt
hästar i full tränings- och tävlingskondition från
flera olika träningsstallar och provtagit dem minst
en gång var fjärde vecka under 13 månader för att
ta reda på om förkylningar med lindriga symtom
och mindre aggressiva virus kan kopplas till
prestationsnedsättning hos travhästar. Vi studerar
också om det finns virus som vi inte känner till i
luftvägarna på travhästar och som kan knytas till
plötslig prestationsnedsättning. Ytterligare en
frågeställning är om vi kan få en bättre bild av
hästens hälsoläge om vi samtidigt tar både blodprov
och svabbprov från näshålan på hästen.
HUR SKA PROVSVAR TOLKAS?
För att hitta en förklaring till hästens prestations­
nedsättning tas ofta blodprov för att hitta anti­
kroppar mot olika möjliga virus. Exempelvis
brukar man provta för Rhinitvirus (tidigare
benämnd rhinovirus) typ A och B samt Herpes­
virus 1 och 4. Tolkningen av provsvar är ganska
oklar, och betydelsen i förhållande till prestation är
inte vetenskapligt helt utredd. Vi vet inte bety­
delsen av ett högt antikroppssvar mot en specifik
virusinfektion hos en tävlingshäst, och vi vet inte
heller hur länge antikroppssvaret kvarstår efter
genomgången infektion.
Nämnda frågor studeras i ett aktuellt projekt. Vi
undersöker även om akutfasprotein kan användas
Helena Back, veterinär, SVA,
och forskarstuderande, SLU
Foto: Helena Back/SVA
Travtränare vet att man inte ska träna eller starta en häst som har feber eller hostar. Men hur vet man
om den har ett virus som bara ger milda symptom men som kan ge nedsatt prestation?
14
Svenskt allvarligt fall
av fransk hjärtmask
Förekomst hos räv visar att parasiten är etablerad i
Sverige. Hos hund är det ibland osäkrare om det är
en lokalt förekommande smitta, eller importerad.
Dålig koagulationsförmåga
Nyligen remitterades en tvåårig, kastrerad hund,
shih-tzu, till smådjurskliniken vid Universitets­
djursjukhuset, SLU. Den remitterades för utred­
ning av synbart dålig koagulationsförmåga.
Hunden hade förts in från England drygt ett halvår
tidigare. Den hade varit dålig sedan två veckor med
synliga blödningar till ögonvitorna och nedsatt
aptit och symtom på smärta. Efter inskrivning blev
den akut sämre under två dagar och utvecklade
neurologiska symtom. Blod fanns i urinen. Hunden
hade låga blodvärden och verkade ha ont.
Vid undersökning påvisades en förlängd koagu­
lationstid, på 4,8 minuter, samt dålig koagulations­
förmåga. Bröströntgen visade utbredda förtät­
ningar i lungvävnaden och runt bronkerna,
möjligen orsakade av infektion, samt bristande
förmåga för blodet att koagulera. Datortomografi
visade 3x1,8x1,3 cm storleks förändring som brett
ut sig i hjärnans vänstra framlob och tryckte ihop
vänster hjärnventrikel.
Blödningarna bedömdes vara färska och ha
uppstått de senaste två till tre dagarna och gav
bakgrunden till de observerade kliniska symtomen.
Angiostrongylus bedömdes vara trolig orsak.
påvisades med Baermann-teknik. Behandling gavs i
form av smärtstillande, blodtryckssänkare, plasma
och maskmedel (fenbendazol). Hunden tillfrisk­
nade och sändes hem efter en veckas stationärvård.
Den fick fortsättningsvis fenbendazol dagligen i 14
dagar.
En uppföljning gjordes efter två veckor. Ägaren
tyckte att hunden såg lite dåligt ibland, men annars
fanns inga anmärkningar! Inga larver av fransk
hjärtmask kunde påvisas i träcken.
Ökänt ospecifika symptom
Symtomen vid insjuknande av fransk hjärtmask är
ökänt ospecifika. Det kan vara hosta, andnöd,
koagulationsrubbning med ökad blödningstendens,
viktminskning, kräkningar, smärta över buk eller
över korsrygg, andra neurologiska eller bortfalls­
symtom av okänd orsak. Av de symtom som man
sett i samband med angiostrongylosis är nedsatt
koagulationsförmåga samt förtätningar i lungväv­
naderna de som visat högst samband. De behöver
dock inte alls förekomma i alla fall.
Masklarver kan finnas i träck upp till tre veckor
efter en lyckad behandling. Oavsett val av mask­
medel tycks behandling inte alltid lyckas och
masklarver kan påträffas igen två månader efter
den första behandlingen. En smittad hund bör
därför följas upp upprepade gånger med träckprov,
eller blodprov.
Dan Christensson,
laborator, SVA
Kristoffer Dreimanis,
veterinär, SLU
Träckprov veriferar diagnosen
Denna diagnos verifierades med träckprovsun­
derökning vid SVA. Träckprov togs efter inledd
avmaskning. Levande masklarver fanns kvar, vilka
Dan Christensson,
laborator vid SVA.
15
Foto: Marianne Wallin Olsson/SVA
Angiostrongylus vasorum, fransk hjärtmask, har
påvisats upprepade gånger i Sverige hos såväl
hund som rödräv. Under de senaste sex månaderna har fem fall hos hund diagnosticerats vid
SVA.
Larv av fransk hjärtmask. Foto: Bodil Christensson/SVA
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Sjukliga förändringar av hjärtat kan göra att till synes helt friska djur plötsligt dör. Foto: SVA
Cirkulationsrubbning ofta orsak
till plötslig död hos sällskapsdjur
Plötsliga dödsfall inträffar inte enbart hos människor, utan förekommer tyvärr också hos våra vanliga
sällskapsdjur, som hund, katt och häst. Då ett till synes helt friskt djur plötsligt dör finns ofta ett starkt
behov, mitt i sorgen, av att få veta vad som egentligen hänt. En obduktion kan då vara till stor nytta.
Hos såväl människor som sällskapsdjur orsakas
plötslig död ofta av sjukdomar i cirkulations­
organen, det vill säga i hjärta och kärl. Det finns
dock en markant skillnad. Akut hjärtinfarkt, som
komplikation till åderförkalkning, och stroke, är
vanligt hos människa. Sällskapsdjur drabbas sällan,
eller aldrig, av åderförkalkning. Detta innebär i
praktiken att akut hjärtinfarkt är en ovanlig
dödsorsak hos djur. Stroke är dessutom närmast en
raritet. Vad ligger då bakom plötslig död hos
sällskapsdjur?
flimmer, i det sjukligt förändrade hjärtat. I en del
fall hinner akuta hjärtsviktssymtom med bland
annat kraftigt lungödem utvecklas, varvid
patienten dör i ”inre drunkning”.
Medfödda hjärtfel, såsom förträngningar eller
missbildningar av hjärtats klaffar, och defekter i
hjärtkammarväggarna, kan också leda till plötslig
död.
Tumörer som orsak till plötslig död är generellt
sett ovanligt. Hos hund finns dock en elakartad
kärltumör, hemangiosarkom, som ofta utvecklas i
hjärtats förmak. Om tumören brister, fylls hjärt­
säcken snabbt med stora mängder blod. Hjärtats
pumpförmåga hämmas då kraftigt, vilket leder till
döden.
Plötsliga dödsfall, där man vid obduktion endast
finner tecken på akut cirkulationskollaps, före­
kommer också. I dessa fall är en akut hjärtrytm­
rubbning förstahandsmisstanke. Farliga störningar
i hjärtats retledningssystem, kan uppträda även i
ett till synes friskt hjärta.
Om man hittar sin hund eller katt död är det inte
Hjärtsjukdom vanlig hos hund och katt
Hos hund och katt är de så kallade kardiomyopa­
tierna relativt vanliga. Kardiomyopatier är en
grupp sjukdomar som på olika sätt drabbar och
förändrar hjärtmuskulaturen, så att hjärtat inte
arbetar normalt. De vanligaste formerna är
hypertrofisk (HCM), dilaterad (DCM) och
arytmogen högersidig kardiomyopati (ARVC).
Plötslig död i samband med kardiomyopati kan
orsakas av rytmrubbningar, till exempel kammar­
16
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Papegojsjuka
orsakas av
tålig bakterie
Papegojsjukan, psittacos, är en luftvägsinfektion, orsakad av bakterien Chlamydia psittaci.
Fåglar och människor kan smittas. Men det finns
sätt att kontrollera smittspridning.
Hjärtat från en katt med hypertrofisk kardiomyopati (HCM). Hjärtat
är förstorat, och vänster förmak kraftigt utvidgat. Foto:SVA
helt ovanligt att frågan om eventuell förgiftning
väcks. Förgiftning är dock en ovanlig orsak till
plötslig död hos sällskapsdjur.
Erika Karlstam,
laboratorieveterinär
och patolog, SVA
Foto: Göran Ekeberg
Tävlingshäst kan segna ned
Plötsliga dödsfall hos häst ses främst hos tävlings­
hästar i samband med hård ansträngning. Till
synes friska travhästar segnar ner och dör under
pågående lopp, ofta under dramatiska former. Vid
obduktion finner man ibland att stora kroppspulså­
dern brustit. I många fall ses dock endast tecken på
akut cirkulationskollaps med lungödem, vars orsak
tyvärr sällan säkert kan fastställas. Liksom hos
hund och katt misstänks dock en rubbning i
hjärtats normala rytm kunna utgöra en möjlig
bakgrundsfaktor.
Hastiga dödsfall, dock oftast föregångna av
koliksymptom, förekommer hos häst också vid
tarmomvridning, magsäcks- eller tarmbristning
och akut tarminflammation.
Denna korta översikt gör inte anspråk på att vara
heltäckande, men tar upp
de vanligare orsakerna
till plötslig död hos
sällskapsdjur, där
sjukdomar och skador i
hjärta och kärl intar en
framträdande plats.
Framför allt papegojfåglar och duvor drabbas
oftare än andra fåglar av papegojsjuka. Symptom
som ses är ex ögoninflammation, snuva, tarminfek­
tion eller lunginflammation. Särskilt hos unga
fåglar kan dödligheten vara hög. Fåglar kan också
bära på bakterien i flera år men vara symptomfria.
Sjukdomen kan bryta ut vid en stressituation,
som efter en transport. Inkubationstiden varierar
mellan 5 och 14 dagar. Bakterien utsöndras via
avföringen och näs­sekret. Smittan är luftburen och
kan överföras via kontakt med andra fåglar, via
ektoparasiter eller via kontaminerat material.
Eftersom bakterien C. psittaci kan finnas både hos
vilda fåglar och hos sällskapsfåglar går det inte att
utrota smittämnet.
Kontrollera smittspridning
Smittspridning går att kontrollera genom att köpa
enbart kliniskt friska fåglar, isolera nya fåglar i 30
dagars tid från övriga fåglar, god hygien vid
utfodring, daglig rengöring av vatten- och
matskålar, att använda material som är lätta att
rengöra samt att undvika att damma.
Psittacos kan också smitta från fåglar till
människor. Infektionen hos människor är respira­
torisk och kan variera från mild till allvarlig.
Dessutom har flera utbrott beskrivits där både
fåglar och människor insjuknat.
Papegojsjuka är anmälningspliktig. I Sverige har
de senaste åren enbart några fall per år rapporterats
på fåglar och 2-24 fall på människa. Ifjol noterades
ett utbrott bland personer i södra Sverige. I
majoriteten av de fallen var kontakten med vilda
fåglar den gemensamma nämnaren.
Elina Lahti, epidemiolog, SVA
17
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Salmonella tycks öka hos katter
Hos katter är salmonella en av de viktigaste orsakerna till bakteriell diarré. Nu ökar antalet
diagnosticerade salmonellafall hos katt i Sverige.
Vad beror ÖKNINGen på ?
De senaste åren har salmonella
hos katt ökat i Sverige. Vi vet inte
om det är frågan om en verklig
ökning eller om katter med diarré
nu oftare provtas. Antalet
anmälda fall omfattar bara katter
som insjuknat och där ägaren
tagit katten till veterinär. Veteri­
nären har då misstänkt salmo­
nellos och tagit avföringsprov för
bakteriologisk undersökning.
Mörkertalet är okänt, men
Antalet
påvisade
salmonellafall
hos katter
1993–2013
Antalet
påvisade
salmonellafall
hos
kaer 1993 - 2013
250
200
150
100
Foto: Linda Svensson/SVA
Enterobakterien Salmonella
orsakar en mag-tarminfektion
som kan drabba flera djurslag och
människor. Sjukdomsbilden kan
variera från en symptomfri
infektion till allvarlig magtarminfektion med feber, kräk­
ningar och diarré. Ibland kan
infektionen även få ett dödligt
förlopp.
I Sverige bedöms infekterade
vilda fåglar vara den viktigaste
smittkällan för katter. Även rått
kött, kontaminerat kattfoder,
gnagare samt miljö anses vara
smittkällor.
I Sverige rapporterades år 1999
för första gången om ett samband
mellan ett utbrott av Salmonella
Typhimurium hos katter,
människor och vilda fåglar. Innan
dess rapporterades enbart
sporadiska fall av salmonella hos
svenska katter.
50
0
Fall
sannolikt stort. På människa
räknar man med att det verkliga
antalet salmonellafall är cirka sex
gånger större än antalet anmälda
fall.
Det verkar också finnas en
årsvariation. Anledningarna till
det är inte helt kända men
motsvarande årsvariation
observeras också hos småfåglar.
Det finns även en säsongsvaria­
tion där antal fall av salmonella­
smittade katter och småfåglar
ökar på vårvintern.
Småfåglar bedöms vara
viktigaste smittkällan
Majoriteten av de kända salmo­
nellafallen hos katter utgörs av S.
Typhimurium, av vilken det finns
många olika typer. Med moleky­
lärbiologiska subtypningsme­
toder har man klarlagt att samma
18
typ av S. Typhimurium som
förekommer hos småfåglar också
är bland de vanligaste hos katter
och bland inhemska fall hos
människor.
I en svensk studie visades att
importerade livsmedel var den
viktigaste smittkällan för de
människor som smittas av
salmonella i Sverige. Vilda djur
och inhemska livsmedelsproduce­
rande djur utgjorde minimala och
ungefär likvärdigt små smitt­
källor. Siffrorna från studien har
stora osäkerheter. Men man kan
anta att den reservoar av salmo­
nella som finns bland vilda djur,
framför allt småfåglar, utgör en
smittkälla för människor och
bedöms vara den viktigaste
smittkällan för svenska katter.
Elina Lahti, epidemiolog, SVA
Välj rätt läkemedel
med VetMIC CLIN GN!
Aktuell och säker diagnostik är viktig för arbetet
mot antibiotikaresistens. Med testpanelen VetMIC
CLIN GN gör du en resistensundersökning med
mikrodilution av Gram-negativa bakterier som
Escherichia coli, Klebsiella spp., Pseudomonas spp.
och Enterobacter spp.
Två bakterieisolat testas med en panel (96-håls mikrotiterplatta). VetMIC CLIN GN är anpassad för tolkning med
internationell standard enligt CLSI eller EUCAST.
KONTAKT
Sektion för substratproduktion
telefon 018-67 40 00 eller e-post [email protected]
www.sva.se/VetMIC
Diarré eller hosta på grund av parasiter?
– SVA har analyspaketen
analyspaket
för Katt:
Analyspaket
för hund:
Mag-tarmparasiter
Mag-tarmparasiter
Vi testar för spolmaskar, koccidier
(Isospora, Toxoplasma), Giardia,
Cryptosporidium, Tritrichomonas
och bandmask.
Luftvägsparasiter
Vi testar för Aelurostrongylus,
Capillaria och spolmask.
Vi testar för spolmaskar,
hakmask, piskmask, koccidier
(Isospora spp), Giardia,
Cryptosporidium och bandmask.
Luftvägsparasiter
Vi testar för Crenosoma, Fransk
hjärtmask (Angiostrongylus sp),
Capillaria, Oslerus och spolmask.
Kontakt
Sektion för parasitologisk diagnostik
telefon 018-67 43 60
e-post [email protected]
www.sva.se
19
20206620
DDTTDAFADDAFDFFADTAATTADTAFFTTFTAFDTDDDDDT
Följ oss i sociala medier
@SVAexpertmyndig @JensMattsonSVA @GittanGr
@YlvaPersson @RovdjurSVA @MooseSVA
Statens.veterinarmedicinska.anstalt
STABEN för Kommunikation
besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00
fax. +46 18 30 91 62 e-post. [email protected] webb. www.sva.se
20
