Hämta fil

 Moskén Moskén​
är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet ​
moské​
betyder ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, s.k. ​
minareter​
. Från dessa ropas bönestunderna ut. I alla moskéer finns en nisch som visar åt vilket håll Mekka ligger. Innan man går in i en moské ska man tvätta ansikte, händer och fötter. Tvättningen innebär att man vill vara ren både till kropp och själ inför Gud. I moskén finns inga bilder eftersom Muhammed förbjöd avbildningar. Bild: Paul Saad I moskéer finns få bänkar. Bön uträttas på golvet i riktning mot Mekka. Kvinnor och män ber åtskilda. (källa: (Källa: ​
http://religionsfroknarna.se/?page_id=18​
) Moskén​
är muslimernas samlingslokal och den som leder gudstjänsten och bönen kallas imam. När det är dags för bön ropar en böneutropare ut från ett torn som kallas ​
minaret​
. I moskén har kvinnor och män skilda platser och kvinnor bör inte vistas i moskén om de har mens, då de är orena. Men moskén är mer än en gudstjänstlokal. Där träffas man och umgås, och många olika slags aktiviteter äger rum där. Bönen i Islam Bönen är en av Islams grundpelare och betraktas som religionens grundval. De styrker och uppmuntrar tron på Gud och inspirerar människan till en strävan högre mot moral och att uppfylla sina plikter som muslim i enlighet med Guds uppenbarelse i Koranen och profeten Muhammads (saw) exempel. Bönerna renar hjärtat och kontrollerar begären och frestelserna till att handla felaktigt och ont. Muhammad (saw), Allahs Profet sade: Islams fundament är fem pelare: 1. Trosbekännelsen: Vittna att ingen Gud finns utom Allah, och att Muhammad (saw) är Hans sändebud. 2. Förrätta bönen. 3. Utdela Zakat (allmosa) 4. Fasta under månaden Ramadan 5. Utför pilgrimsresan till Mecka. Tidpunkten för bönen: Bön förrättas fem gånger dagligen. Tiderna för bönen följer dygnets rytm; ●
gryningen (Fajr) som är 2 enheter (raká). ●
middagstiden (Dhuhr) (efter solens middagshöjd), som är 4 enheter (raká). ●
den sena eftermiddagen (Asr), som är 4 enheter. ●
skymningen (Maghrib), som är 3 enheter. ●
när mörkret fallit (Isha), som är 4 enheter. De fem bönetiderna är inte uttryckligen föreskrivna i Koranen, men de räknas ändå som plikt eftersom de är Profetens sunna. Adhan eller Azan (Bönekallelse) Fem gånger varje dygn tjuder böneutroparens (mu'adhhin) kallelse från moskéns minaret. Den lyder så här; 1. Gud är störst (Allahu akbar) (upprepas 2 ggr) 2. Jag vittnar att det ingen gud finns utom Allah (upprepas 2 ggr) 3. Jag vittnar att Muhammed är Guds sändebud (upprepas 2 ggr) 4. Kom till bönen! (upprepas 2 ggr) 5. Kom till frälsningen! (upprepas 2 ggr) 6. Gud är störst (upprepas 2 ggr) 7. Ingen gud utom Gud (1 gång) Qibla (Böneriktningen) Bönen utförs alltid i riktning mot Kaba (se bild) som ligger i Mekka . Det är böneriktningen, Qibla, var man än befinner sig i världen. Det finns speciella qiblakompasser som underlättar att finna riktningen mot Mekka. Böneriktningen ger en "orientering" i tillvaron i både bokstavlig och symbolisk mening. Man ber i den riktningen, djuren som slaktas vänds åt det hållet, man begravs med ansiktet mot Mekka, moskén byggs riktad mot Mekka. Al­Masdjid (Moskén) Masjid (se bild) är den plats där man utför bönen, böneplatsen. Nu tillskrivs Muhammad (saw) yttrandet: "Jorden är böneplats och (rituellt) ren". Detta innebär att bönen kan utföras överallt, den är inte bunden till bestämda platser eller byggnader. Och bönen utförs också överallt: i hemmet, på arbetsplatsen, på gatan. De föreskrivna fem bönerna kan fullgöras enskilt eller i gemenskap med andra. Men fredagens middagsbön bör utföras gemensamt, moskén. Förebilden) Utanför själva gudstjänst­rummet ligger oftast en kringbyggd gård omgiven av arkader. Förlagan till detta är Muhammads (saw) hus i Medina. Eftersom den rituella tvagningen ' är en föreskriven förberedelse för bönen finns många gånger en vattenbehållare, damm eller vattenpost mitt på gården. Bönerummets golv är helt täckt av mattor. Riktningen mot Mekka,Qibla, är utmärkt genom en bönenisch, (mihrab) i ena väggen. De som förrättar sin bön skall vara vända mot Mekka. I nischen kan en lampa ibland hänga. Vid sidan av bönenischen finns en predikstol, minbar (se bild). Moskéerna pryds ofta av kalligrafiska inskrifter. Man ser skrivet på den ena sidan av mihraben Allah och på den andra Muhammad (saw) och likaså brukar de fyra första kalifernas namn finnas i moskén och profeternas båda dottersöners. Bildframställningar av människor eller djur finns däremot inte. Moskén blev tidigt centrum för en rad andra aktiviteter. Den blev och är centrum för undervisning både för barn och vuxna. Wudhu (Rituell tvagning) Bönen föregås av en rituell tvagning (ablution) som är föreskriven i Koranen. Så här utförs Wudhu: 1. Tvätta händerna upp till handlederna tre gånger. Börja med höger hand. 2. Skölj munnen tre gånger med höger hand, och för in vattnet i näsan och blås ut, tre. 3. Tvätta ansiktet tre gånger, vattnet skall beröra ansiktet från hårfästet till hakan och från öra till öra. 4. Tvätta höger arm upp till armbågen tre gånger, gör samma sak med vänster arm. 5. Fukta händerna och dra lätt över håret. 6. Fukta händerna och tvätta öronen med hjälp av tummen och pekfingret. 7. Tvätta högra foten upp till ankeln tre gånger. Gör samma sak med vänster fot. Efteråt skall man säga trosbekännelsen. Böneledaren Böneledaren kallas imam: Imamens uppgift kan i princip fullgöras av vilken vuxen och kunnig muslim som helst, men i praktiken är det ofta en person med teologisk utbildning anställd vid moskén. Predikanten, khatib, kan oftast vara samma person. (källa: Moské​
[​
redigera​
| ​
redigera wikitext​
] En ​
moské​
(på ​
arabiska​
‫​ﻣﺴﺠﺪ‬
, ​
masjid​
, ​
[mas.ˈʤid]​
, plural ‫​ﻣﺴﺎﺟﺪ‬
, ​
masājid ​
[mæˈsæːʤɪd]​
​
) är en muslimsk​
helgedom​
, avsedd för ​
bön​
, ​
predikan​
och undervisning. Utseende​
[​
redigera​
| ​
redigera ​
.​
wikitext​
] Moskéer kan variera mycket till utseendet men kännetecknas vanligen av sina ​
minareter​
, från vilka böneutroparen (​
muezzin​
) traditionellt kallar till bön fem gånger per dag (numera har den funktionen dock ofta ersatts av högtalaranordningar), och ​
kupolformade​
tak. Profeten ​
Muhammeds​
eget hus i ​
Medina kom att utgöra den modell enligt vilken moskéer byggts, med omgivande ​
borggård​
och ​
pelarhall​
. Utanför moskén finns alltid en gårdsplan (sahn) där det finns en fontän eller dylikt för tvagning innan gudstjänst. En nisch (​
mihrab​
) i en vägg i bönesalen pekar ut riktningen för bönen (​
qibla)​
och vid sidan om denna finns en hög ​
predikstol​
(​
minbar​
). Inne i moskén återfinns ofta ​
mosaiker​
i invecklade mönster och kalligrafi​
, dock aldrig föreställande bilder då detta skulle räknas som avgudadyrkan. Kvinnor och män skall be åtskilda och oftast finns det en särskild plats avsedd för kvinnorna, antingen i ett eget rum, eller uppe på en läktare. Fredagsmoské​
[​
redigera​
| ​
redigera wikitext​
] Troende muslimer antas be i moské minst en gång i veckan, på fredagen. ​
Bönen​
leds av en ​
imam​
. Plikten att förrätta fredagslunchens bön i en moské gäller endast män. Fredagsmoské (arabiska ​
Jama Masjid​
) kallas den typ av moské som i huvudsak är uppförd för muslimernas fredagsbön. Alla muslimska städer har en huvudmoské som kallas fredagsmoskén eller stora moskén. I likhet med flera andra religioners helgedomar inrymmer moskékomplexet ofta mer än bara gudstjänstlokal. Exempelvis finns ofta bibliotek och bespisning, samt hos de större moskéerna ibland även härbärge, sjukhus och teologisk skola (​
madrassa​
). Moskéer i Sverige​
[​
redigera​
| ​
redigera wikitext​
] Många muslimer i Sverige vittnar om vikten av att ha en riktig moské, ett hus byggt (eller ombyggt) för just detta ändamål, att gå till. En moskébyggnad i hemstaden är viktigt för den muslimska identiteten, och innebär ofta att församlingen inte behöver trängas i en icke ändamålsenlig källarlokal. Moskéer med utrymme för fler besökare under exempelvis fredagsbönen kan även sägas förbättra kvinnornas möjlighet att delta i religionsutövandet, då de ofta endast erbjuds tillträde i mån av plats under just fredagsbönen. Svenska moskéer finansieras ofta helt av bidrag från församlingsmedlemmarna och i vissa fall även från organisationer utomlands. Insamlandet av pengar till en egen moské är därför en viktig fråga för många svenska muslimska församlingar, och byggandet av moskén kan på grund av den stora mängden pengar som behöver samlas in, ta ganska lång tid. "Källarmoské" är benämningen på en lokal som används som moské trots att den inte är ändamålsenligt byggd för att vara en religiös helgedom. Lokalen är i Sverige ofta en källare i ett ​
miljonprogramsområde​
, [1] men kan även vara en föreningslokal, en ​
lägenhet​
eller ett ​
kontorsutrymme​
.​
[2]
Det finns minst femton källarmoskéer i ​
Malmö​
, varav de flesta är belägna i ​
stadsdelen​
​
Rosengård​
.​ [3]​
Islamiska Kulturföreningen i Malmö driver Rosengårds största källarmoské.​ Enligt ​
Sveriges Radios [4] ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 källarmoskéer i Sverige.​
(källa: ​
https://sv.wikipedia.org/wiki/Moské​
) Skärholmens moské​
är en så kallad källarmoské
Bönesalen i ​
Fittja moské Moské i ​
Abuja​
, ​
Nigeria​
. En av de fem grundpelarna Vallfärden:​
​
Pilgrimsfärden till Mekka​
är islams femte pelare. Man bör vallfärda till Mekka (som ligger i nuvarande Saudiarabien) en gång i livet, men bara om det inte kostar familjen för mycket. Detta är den enda pelaren som inte är obligatorisk. Flera miljoner muslimer från hela världen gör vallfärden till Mekka​
varje år. Man vallfärdar för att visa sin lydnad inför Allah och för att känna samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mekka bör de lägga av sina vardagliga kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk. En av orsakerna till att vallfärden går till Mekka är att Muhammed föddes där. Det var också på berget Hira utanför Mekka som han fick sin kallelse av Allah. Ceremonierna vid pilgrimsfärden är många och tar flera dagar att genomföra. Höjdpunkten är att vandra runt helgedomen ​
Kaba​
och kyssa den svarta stenen. Kaba är en 15 meter hög, 12 meter lång och 10 meter bred stenbyggnad. Kaba är Guds hus, av Abraham helgat till gudsdyrkan. Inmurad i byggnadens sydöstra hörn sitter den heliga svarta stenen, som är infattad i silver. Den som genomfört vallfärden får hederstiteln ​
hadjdj​
. (källa: ​
http://www.so­rummet.se/kategorier/religion/islam/islams­grunder​
)