Paul Howard-Jones Introducing Neuroeducational Research

Om hjärnan
Föreläsning Lärstilar och minnestekniker
Gröndalsskolan mars 2011
Annika Lagerkvist, Skolstöd
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Introducing Neuroeducational Research
Utgiven 2010
Paul Howard-Jones
University of Bristol’s Graduate School
of Education
“Among educators, scientists and policymakers there is a
growing belief that the field of education can benefit from
an understanding of the brain…”
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Neurovetenskap
Inom neurovetenskap studeras hjärnans nervsystem
i syfte att få en bättre förståelse för hur hjärnan fungerar.
Ökad kunskap kan ge svar på frågor som:
Vilka mekanismer i kroppen styr inlärning, minne och motorik?
Hur kan vi förebygga och behandla sjukdomar kopplat till hjärna och ryggmärg?
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Neuron = hjärncell
Synaps - koppling mellan
två neuroner
Cellkropp
Axon
Cellkärna
Myelinskida
Antalet neuroner i hjärnan
beräknas vara ungefär 100 miljarder.
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Bilden är hämtad från Wikipedia
Hjärnan är plastisk (formbar)

Hela livet!

Den största utvecklingen av hjärnan sker under barn och ungdomstid.

Majoriteten av neuroner utvecklas under de tre första fostermånaderna.
Det är i två regioner av hjärnan som utvecklingen av neuroner fortsätter.

Men forskare tror inte att lärandet i första hand är kopplat
till detta skapande av neuroner, utan i aktiviteten mellan
neuroner, i förändringar i kopplingar mellan neuroner.

Dessa förändringar tycks ske i språng
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Bild på kopplade hjärnceller
Hjärnans utveckling
under tonåren

Myelin utvecklas. (Ett fett ämne som bildas runt en nervcells axon.)
Myelinet gör att en nervimpuls kan fortplanta sig fortare.
Dvs. kommunikationen går snabbare mellan neuronerna.

Myleniet ökar stort under tonåren och fortsätter sedan, i mindre skala,
att öka även som vuxen.

Innan myelinet har utvecklats är hjärnan inte ”färdigutvecklat”.
Ställer vi rätt krav på barn och ungdomar?
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
En tonårings hjärna

Dessa hjärnförmågor är inte fullt utvecklade:
- att fokusera, planera och strukturera
- att styra impulser och bland annat låta bli sådant som är olämpligt
- att göra flera saker samtidigt
- en del sociala beteenden, t ex att se andras perspektiv

Dipp: Under tonåren kan det till och med vara så att hjärnan klarar av en
del uppgifter sämre än tidigare. Bland annat att se andras perspektiv
Du fattar ju
och att läsa av ansiktsuttryck.
ingenting!
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Hjärnans utveckling efter 60

Äldre har ofta ett nedsatt arbetsminne. Hjärnan kan därför behöva längre tid
på sig att hitta information.


Äldre har ofta utvecklat ett rikt och varierat språk
Äldre har ofta utvecklat en social kompetens

Hjärnans plasticitet gör gällande att den är konstruerad för ett livslångt
lärande. Men ”use it or loose it”.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Flera faktorer påverkar lärandet

Hur mår jag? Är jag i skaplig balans? Eller har jag det kaotiskt i mitt liv?
Hur är dagsformen?

Kan jag koncentrera mig på lärandet eller är fokus på annat håll?

Vad har hjärnan för förutsättningar?
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
DNA eller erfarenhet och miljö?
”Our genes contribute to, but do not define, who we are.”
”…interaction with experience and the environment is likely to play a crucial role
in brain development.”
Paul Howard-Jones
Introducing Neuroeducational Research, chapter one
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Neurovetenskap + skola?
Det finns en hel del myter som figurerar (mer om det senare), men vad har
forskarna inom neurovetenskap kommit fram till som är av intresse för skolan?
Vad är de ”säkra” på?
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Kunskap om hjärnan
påverkar lärandet

Studie visade att de tonårsstudenter som hade en syn på hjärnan som formbar
hade en uppåtgående trend beträffande betyg.

Medan studenter som hade en syn på hjärnan som statisk, inte utvecklade sina
betyg. Men när dessa studenter fick kunskap om hjärnans plasticitet, ändrades
deras motivation och betygen höjdes.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Den viktiga sömnen

När vi sover aktiveras samma delar av hjärnan som har varit aktiverade under
dagen. Sömnen hjälper oss att bearbeta och att minnas.

Koffein (kaffe, te, coca-cola mm) påverkar sömnen negativt. Har också en
negativ effekt på lärandet på så sätt att beroendet gör att om vi inte får vårt
koffein, presterar vi sämre. Bland annat har en studie på 9-10 åringar som
regelbundet drack coca-cola, visat att barnen hade svårare att hålla sig alerta.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
Rörelse ger minneseffekt

Studie har visat att efter bara 3-minuters intensiv aerobic-träning ökade
förmågan att minnas. Både korttidsminnet och långtidsminnet förbättrades.

Regelbundna rörelsepauser under skoldagen ger effekt.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
Repetition är nödvändig

När vi repeterar fungerar det bäst ur minnessynpunkt att
repetera aktivt och intensivt.

Vi kan träna upp vår hjärnkapacitet inom ett område genom repetition även
som äldre. Men ”use it or loose it”.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Mentala övningar
Studie visade att majoriteten av de tillfrågade inte
trodde att mentala övningar påverkar hjärnans förmåga.
Men det har hjärnforskare kommit fram till att det gör.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Det viktiga arbetsminnet

Arbetsminne = förmågan att tillfälligt hålla kvar information.
Har mycket stor betydelse vid inlärning.

Arbetsminnet klarar bara av några bitar av information åt gången.

Många människor har ett nedsatt arbetsminne och behöver särskilda
strategier (t ex hjälpmedel).

När något är nytt och mycket arbetsminne går åt aktiveras delvis
andra delar av hjärnan, än när vi sedan har automatiserat kunskapen
(t ex läsning, matte).
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Kognitiv belastning
Hur mycket tankekraft går åt till annat
när vi vill lära oss och/eller söka information?
Ett par exempel:

När vi studerar ett ämne på ett annat språk än vårt modersmål är den
kognitiva belastningen betydligt högre. Vår hjärna måste då arbeta både med
att översätta och förstå språket och arbeta med att förstå själva innehållet.

Hur lätt hittar vi den information vi söker på en hemsida?
Får dina studerande lagom mycket information?
Är den tydlig och strukturerad? Är information grupperad i lagom bitar?
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Personer med funktionsnedsättningar
Personer med funktionsnedsättningar, t ex läs- och skrivsvårigheter och
koncentrationssvårigheter, måste använda en mycket stor del av sin tankekraft
och sin energi till annat än själva lärandet.
Det går att underlätta med pedagogiska strategier och
med hjälpmedel som kompenserar för svårigheterna.
Tänk er killen här bredvid utan sina glasögon.
Skulle han klara av sina studier lika bra utan sitt hjälpmedel?
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Kinesiskt ordspråk
Det jag hör, det glömmer jag
Det jag ser, det kommer jag ihåg
Det jag gör, det förstår jag
Stämmer det?
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Visualisering
När vi visualiserar ett objekt,
aktiveras stora delar av hjärnan.
Det innebär att visualisering är en allmän bra pedagogisk strategi.
Men passar det alla?
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Ju fler sinnen desto fler minnen
En multimedial presentation, t ex att visa ett material både muntligt och visuellt
ger en större aktivitet i hjärnan.
Visuell + auditiv tillsammans är mer än
visuell och auditiv separerade från varandra.
Personer som använde en minnesteknik som inkluderade visuell + auditiv fick
bättre resultat på minnestest.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Kreativitet
Psykologisk forskning har visat att kreativitet kräver förmåga att växla mellan
ett mer analyserande tänkande och ett mer generaliserat, övergripande
tänkande.
Det mer analytiska tänkandet trivs ofta bra i skolans värld. Ett mer
generaliserande och icke-analytiskt tänkande trivs bättre i mer avslappnade
sammanhang, i annorlunda kontexter, utan inslag av kritik = vare sig självkritik
eller kritik från andra.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Mer om kreativitet
Att få i uppgift att skriva en berättelse om t ex en katt, ett höghus och en
pannkaka sätter troligen igång en mer kreativ process än uppgiften att skriva
om en katt, en bondgård och en skål med mjölk. (Eget exempel.)
Studier har visat att ”saker och ting” som ligger långt ifrån varandra, som
inte naturligt associeras med varandra, ökar aktiviteten i de delar av hjärnan
som brukar vara aktiverade i samband med just kreativitet.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Alla har åsikter om utbildning…..
Så även hjärnforskare.
Hjärnforskare kan ha en tendens att utgå från skolan som enbart ett ställe för
kunskapsinhämtning, ett ställe där vi kan utveckla vår hjärna. De glömmer att
skolan också är ett ställe där barnen fostras och utvecklas i att fungera i en
gemenskap tillsammans med andra människor.
Hjärnforskare forskar på individnivå, men skolan är ett socialt sammanhang med
stor komplexitet och med många möten. Detta leder till att pedagoger har olika
perspektiv på lärande. Det finns ingen konsensus.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Hjärnforskares perspektiv på lärande

Lärande = i första hand minne.
Hjärnan är plastisk. Minnet och lärandet händer när kopplingen mellan
neuroner förändras. ”Neurons that fire together – wire together”

Vissa delar av hjärnan växer när vi använder dem. Vi vet inte hur dessa
förändringar sker. Ökad koppling, utökat antal neuroner eller?
Ett exempel: taxichaufförers visuell-spatiala förmåga (kunna hitta). Ju fler år en
chaufför arbetat desto större är den delen av hjärnan.

Arbetsminne har stor betydelse vid inlärning.
Vi klarar bara av att hålla några bitar information kvar åt gången. Vi kan inte
effektivt ”hålla många bollar i luften” samtidigt.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Myter enligt Paul Howard-Jones

Gardners teori om mutipla intelligenser är inte baserad på hjärnforskning
(som många enligt författaren tror), utan ska ses som en utbildningsteori.
Samma gäller för Dunn&Dunns lärstilar. Ett problem är att de tester som finns
är självskattande. Testerna stämmer inte alltid med verkligheten, då många
skattar sig själva fel. Författaren är kritisk till att dessa två teorier har fått stor
spridning, särskilt i engelsk-språkliga länder, utan att ha neurologisk forskning
bakom sig.

Uppdelningen av höger och vänster hjärnhalva är felaktig. I själva verket är
stora delar av hjärnan involverad. En lära som Brain Gym saknar bevis.
Effekten kan ändå vara positiv eftersom rörelse förbättrar resultat. Men det
finns inget bevis för att det beror på att hjärnhalvorna kopplas ihop.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
I framtiden

I framtiden kan vi kanske koppla ihop vissa utvecklingsperioder
i hjärnan med ett specifikt lärande. ”Nu är det optimalt att lära
sig detta och på detta vis…” Men idag vet vi för lite.

Det finns metoder för att screena spädbarn och ta reda på om de är i
riskgruppen för att få problem med läs o skriv samt matematik. Det kommer
troligen att finnas fler områden inom en snar framtid.

I framtiden kommer psykologi och neurovetenskap troligen att vara en
naturlig del av en pedagogs utbildning och fortbildning.
Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Ett försök till sammanfattning av hur skolan kan
underlätta för hjärnan – enligt aktuell forskning
 Berätta om sömnens betydelse och om koffeinets påverkan.
 Repetera. Repetera. Repetera.
 Lägg in rörelsepauser.
 Lär ut och praktisera mentala övningar.
 Visualisera mera.
 Använd fler sinnen i undervisningen.
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Ett försök till sammanfattning av hur skolan kan
underlätta för hjärnan – enligt aktuell forskning
 Ta hänsyn till hjärnans utveckling vid planering. T ex att barn och
tonåringar generellt har en sämre förmåga att organisera, strukturera.
 Ta hänsyn till arbetsminnet. Minska yttre störning. Ge lagom mycket
information. Gruppera. Strukturera.
 Ge dem som behöver särskilda verktyg och hjälpmedel.
 Berätta om hjärnans formbarhet för eleverna.
© Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad
Kontaktuppgifter
Annika Lagerkvist
08-508 33 253
[email protected]
Skolstöd
http://www.stockholm.se/skolstod
© Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen