Rapportarkivet
‘221 Bergvesenet
51
t
, Bergvesenet
Posthoks 30' I• N-7441 Trondheim
rapport nr
'
Intern Joumal nr
4719
Internt arkiv nr
Rapport lokalisering
—,—„„
Gradering
1971, 98
Kommer fra ..arkiv
Sydvaranger AS
Åpen
Ekstem rapport nr
Oversendt fra
Sydvaranger AS
Fortrolig pga
Fortrolig fra dato:
Tittel
MoS2-prospektering
'
på sørlandet 1971
Forfatter
Bedrift (Oppdragsgiver og/eller oppdragstaker)
Dato
Hollander, Nils B
Ar
Sydvaranger AS
juni 1973
Kommune
Flekkefjord Sirdal
Kvinesdal Lyngdal
Fagområde
Fylke
Bergdistrikt
Vest-Agder
1: 50 000 kartblad
1: 250 000 kartblad
13111 13112 13113 13121
13122 13123 14113 14114
14123
Dokument type
Geologi
Forekomster
(forekomst, gruvefelt, undersøkelsesfelt)
Knaben Avedalsfeltet Jødestøl Listøl Tonstad Konstali
Enarvann Vidrak Ramsfi Sirdalsvann Kvinesdal Kleiva
Frøytland Rosstjern Lygnesjøen Moi Lindefjell Helle
Omland Hamre Bjørnestad Skjeggstad
Rastoffgruppe
Råstofftype
Malm/metall
Mo
Sammendrag, innholdsfortegnelse eller innholdsbeskrivelse
Rekognosering med prøvetaking av molybdenforekomsteri
Knaben- K1/4finesdal-Lundevannområdet.
3 \)
Prosp::::terinc:savdoling.
I NTE RN
Nordracks
RA PPORT.
DATO: 27/10
-
72
SAKSBEARBEIDER
RAPPORT
RAPPORT NR :
Geolo
v3i
2.
1311 I,IIi[Antei
KART BLAD 1312
Nils B. Hollander
VEDRØRENDE:
Mo52 -rospekterin
n
g
1971.
1324
på Sørlandet, maj - juni
Snorletararunnen utfOrde i maj-juni
RESYME:
1971 en rekoanoserina av molvbdenglansförekomster i.Knaben - Kvinesdal - Lundevatnområdet. Hårvid nåtråffades en.rad nva mineraliseringar,
vilka dock alla var av beerånsad storlek. Sannolikt år de i dagen .Frekommande MoSg-mineraliseringarna av ekonomtsk storlek redan kånda i
området. F5r att lokalisera så kallade "hidden
ore bodies" kråvs en mer vetenskanlia nrosnektering med noaran aeoloaisk karterina och insamling av båcksediment. net mest lovande fåltet
hårfbr år Sirafålten.
9
1
1411 II/,
1412 III
2
117
FORDELING
OSLO:
1
Hovedkontor
Prospekteringsavd.
7 Prof. J.A. Bugge
KIRKENES:
4
Direktør Smith Meyer
De båsta MoSg-mineraliseringarna
området bör
åven kontrolIeras nå wolframit och scheelit
genom vasknina.
Det år också av intresse att f5rskjuta molvhdennrosnekterinaen mnt nordöst in i Rogaland Te1emarkområdets inre delar.
ANDRE:
KOMMENTAR:
Tlf: 55C73 -bY(3
LysakcT,
-
RAPlinRm
i'717:17
MOS,-72r7MO‘M=INC
P?‘
Recister
Kan. Innebi11
Sida
INLn'nTNr1
VÄSTRA SlRLANOETS GEOTOGI
1
2.1.
Allmånt
1
2.2.
Onejskomnlexet
1
2.2.1.
Gnelser
2.2.2.
Amfiboliter
MoS -M-NERATJTSE9IAR
2
3.1.
2
Knaben-omr3det
3.1.1.
(5versikt6ver Knahen-omr?Idetsceoloni
3.1.2.
1.2.
•
3.1.
flversiktaver molvhdenclansens unntrådande i KnabenomrAdet.
Sirdals-fåltet
3.2.1.
Avedalsfåltet
3.2.2.
3.2.3.
Jgdestos1- L1stA1
Tonstad-omrAdet
Sira-fåltet
3.3.1.
0
5
Konstali-fdrekomsten
3.4.
3.3.2. Enarvann
3.3.3. Vidrak - Ramsli
Sirdalsvann - Kvinesdal
3.5.
Andra mineraliserade zoner
1.5.1.
3.5.2.
Sirdalsvann - 9o1
Knahen - Lit1Ada1en - Vorda1
3.5.3.
Omland - Rafoss - Hamrafälten
6
ANORA SULFIDM=RALTSERINGAR
7
SAMMA9FATTNTNO OCH KONKLusInl
7
REFE=SER
9
SML
3-72
3000.
5.
Nr.
NR
Rilaga I:
Geologisk karta över vstra
(1:300 r)00).
Bilagd 2:
Tonografisk karta Mandal med markering av de unders6kta omrridenaoch anmeldelserna (1:250 009).
delen av ,Grlandet
SII
INLEDNTNG
På hakgrund av en nenomnnn
och sammanfattninn av de i Sirdals-
Kristiansand-omrÅdet kånda samt de vid hernarkivet i Nflfl
sammanstållda tidinare orenistrerade NoS -mineraltserinear, gick gelskanet till andmeldelse av i allt 43 st. nunkter nå VoS
1971.
i mal
Dessa anmeldelser samt geolon Nils Hollanders och snorletargrunnens erfarenhet av mo1yhdenglansnronekterinn utnjorde så
grunden fdr rekoanoserinn efter NoS2 i detta omrde i nerioden
20.5 - 16.6 1971.
Undersökninnarna leddes av geolog Nils B. Hollander, men utfördes til stdrsta delen av selskapets snorletarnrunn hest7,ende av K. Stenmark, ledare, S. Burman, L.E. Fjellstr6m, H.
Pantdalsli och S. Storli.
Prosnekterinnen grundade sig nå blockletin4 komnletterad ned
geologiska undersdkninnar i vissa nycke1-omrden.
VKSTRA SflRLANORMS(VMLOGI
2.1.
Allmånt
Enl. Barth (1045) renresenterar omt“Ideten del av Svd-Nornes
nrekambrium.
Kristallina skiffrar dominerar, men en anorthosit charnokit - nrovins unntråder i våst kring Fgersund (hilaga 1).
2.2.
Gnejskomnlexet
Den Eldsta formationen utedres av blandade nnelser, vilka representerar ett heterogent miamatitisk - anatektiskt hergartskomnlex med variation i sammangåttninnen frAn amfiholitisk till
granitisk. Allmån strykninnsriktninn år nord-svd med stupning
frrul400V till 21°05.
2.2.1.
Gneiser
3-72.
Regelbundna bandade nnelser dominerar ofta med uth-rnina 1rin-
3300.
stråckta amfibolitlaner.
5.
Nr.
Amfiboliten unntråder ocks-+som
P
2-
veckade nch vridna laner i nranitisk minma och snm linser nller
orenelbundna 1"knastr5cktakronnar.
Genom kaltummetasematos har amfiboliterna omvandlats till hintitgnejser. Ressa kan överq- i 6gonnnejser - granitiska gnLjser gnejsgranit - negmatit.
Barth anser att dessa nnejser unnkommit uenom nedsänkninn av
nre-kamhriska sediment n stort djun i skornan vid en nrekambrisk orogenes.
Genom nartiell unnsmåltning i sedimenten har en nranitisk manma
bi1dats. Onejsen har nencmgÅtt en intensiv injekttonsmetamnrfos
med metasomatisk nverkan av den nranitiska magma, som trånnt
fram lånns "shearinn nlanes" och andra strukturer med lInt motsttindunder bildntnn av -ergnejser
och andra minmatiter. Stora
granttkronnar har unnstit-L,dår marman anrikats i stora hassånger, medan mindre koncentration etvit unnhov till ett stort
antal nenmatiter. Resultatet av metamnrfosen år de nuvarPnde
bergarter, som i stort sett kan hånf6ras till 1) dioritisk granttisk nnejs, 2) amfiholiter, 3) negmatit.
I
2.2.2.
Amfiholiter
Dessa kan ha unnstrIttnenom:
Metamorfos av orena kalkina sediment s.k. naraamfiholiter.
Omvandling av kalkstenar.
Omvandling av basiska eruntiv.
a) och h) kan ne aktino0litiska amfiboler, (1-'4
tillfört hl först
anvåndas till nlanioklashildning. Hornhlånde hildades farst
med 6gonnnejsformationen.
MoS2-MIIRRALISERINGAR
Se bilana 1.
I
3.1.
Knahen-nmridet
Följande notat utn6r ett sammandran av BUGGE (1963) samt egna
exkursioner i omrdet 1963, 1967 och 1971.
fl
I
4
SWE
3.1.1.
NR
hversikt 6ver Knahen-områdets aeoloat
Risnes
Knabentj8nn-området består av ltns- och handformiaa
gnejser och amfiholiter i rå cranit, nessa dm - flera meter
måktiaa inslag i grantten Okar starkt öster om tjårnen och
ligger i konkordant med aranitens parallelltextur. P
00 m:s
h6jd dominerar det åldre anejskomnlexet helt och hållet men
med talrika injektioner av vngre granit (porfvrisk eller anlitisk).
graniten sålv unntråder konforma till svaat Overskårande
0.02 - flera meter tjocka anlitiska gånaar och 5 - 30 cm tiocka
grLnitneamattter // aranitens skifriahet.
I det åldre komnlexet finns stora necmatitiska lagergånaar,
t.ex. vtd Yvtna cruhe. Tunna linser, ådror och gånaar av
kvarts år inlicerade narallellt med skifriaheten också i uraniten, samt lånrs "arenseflaten" mellan dessa.
Ynare-- 30 cm ttocka ådror och gångar av aranitnegmatit
strvker IS1 - VNV liksom mj81k-kvartsgångar tillhdrande den
yngre graniten.
Yngst år de i
3.1.2.
-V strykande diahasgånaarna.
hversikt 8ver molvhdenalansens unntrådande i Knahenområdet
Molyhdenalansf8rande stråk av hetvdelse år hearånsade till den
granitinjicerade anejsen och den nårmast underliagande craniten med molvhdenglans som 1) imnreanation i smala kvartssliror, 2) nå slennor i cranit och anejser, 3) i ynare neamatit
och anittgångar (stora ansamlingar). (netta aåller åven f8rekomsterna i T.(vinesdal
och Sirdal).
Malmaraniten år en klnritiserad hiotitaranit med muskovitlameller och flussnat i de omvandlade hiotttkornen. Molvhdenglansen åtf8ljs av kalksnat.
Graniten år rik nå kvartsinjektioner både som uthålliaa konforma ådror och aånaar i strykningsrtktninaen och som linsformia injektioner. Malmkvaliteten hånaer samman med mångden
-4 -
N
av kvartsinjektioner
även
i ål_dre
Malmdranen
termala
har
en
NB 2.
fOr
starsta
och
F8ljande
mittzonen
h)
rbdnranitz‘m
3.2.1.
åvedals-(=Ovedal)fåltet
til
intressanta
1inner
Enlint
unngift
Mot branten
JOdestqg
Snår
5.
Nr.
ha
nenom-
nnen
urskiljas:
ex.
1133
år
TI.
kvarts-
M052 i anlitgånnar.
335 0 och
x 333 m stort
333 m lånn.
1/2
m måktiga
kvartslinnser
påminner
i nnejs
malmf8ringen
våsterut
varyav
och
sneciellt
samt
vid
om Kvinaf8rekonsterna,
och
snabbt
33n,
M052 unntråder
med hiotit-amfibolitzoner,
senare
stunar
område,
c:a
ne
1 km långre
Knaben
som strvker
Imnreanation
mot
anstår
amfiholit
f6rekommer.
djunet.
en
r8d
8gongnejs
av mineralisering.
-
ListoS1
vågen
snränggron
och
anlitgång
i
fjållvången
c:a
503
nård.
och
ålven
3-72.
en
i
MoS2 i negmatitkörtlar
Mellan
dran
Kvina.
endast
avtar
SV om Jødesto51
3000.
c:a
i kontakt
c:a
snår
desea
om a med Mo52-haltina
anejs,
nenmatiter.
fattiaare.
kan
dem låttare
b med oregelbundna
i ett
området
men år
desea.
nneumatolutisk-hv(1ro-
N om Hommen-förkast
fahlband,
I och
delen
och
anliter
1.2.2.
Knaben
4oS2
dessa
den
linner
sidor
nrovkorn1g
senare
mot
Eventuelt
kan
utanf8r
nåtråffades
"grensef1aten"
18sningar.
nå båda
Sirdalsfåltet
utan
och
nåtråffne
som gjort
med Mo92-f8rande
3.2.
dår
maximal.
nessa
gruber.
ex.
I en fin-
I
naser
i
dår
narallelltextur,
r8dnraniten
det
som zoner,
mineraliserinnszoder
a)
den
och
MoS2 fbrekometerna
gångar,
I
I
korrelation).
amfibolit
varit
S om Kvina
c)
och
to1kats
utnrådad
trånnlina
ne
gnejs
aktiviteten
haft
Nn I.
(nositiv
svana
c:a
1 km 5 om Listosl
molvhdensnår
i en mm-tjock
gård
nåtråffacles
rand
nå kanten
i
av
m
s:DL
en hintitzon i nnejsen.
tråffades ej.
1.2.1.
111
De 6ster om vånen når4a sernen
NI:
-5-
nA-
Tonstad-omrAdet
I litteraturen år nåmnt ett skjern vid Bjr4rnstadvannet,c:a 7 km
väster nm Tonstad. Hår nAtråffades endast en svaa
-imnreanation i en arA unejs i vånskårningen strax våster om skidliften.
Gjosdalen - Bergheio, 8 km IMI Tonsdal.
änden av Ivervatnen.
Svaga snAr vid vSstra
Sirdalen, M om Tonstad: Vid avtaasvågen t111 Lilandsdalen farekommer snAr 1oS2 i en uranatg1immergnejs tillsammans med maanetoch svovelkis. 490 m sader om vågkorsninnen nAtråffades neamatithlock med en MoS2-rand.
I Lila-,dsdalenanstAr finkornig molvhdennlars nA biotitslännor
i gnejsen.
C:a 1 km norr om Lindeland och nA ett flertal nlatser mellan
Tonstad och Lindeland iakttogs enstaka MoS2-korn i kvartsAdror
och - linser i en ljus gnejs.
1;
.
Strafålten
råltet år heläuet mellan Sirdalsvann och Lundevann och hestAr
av nranit - micmatit med amf1holithand med fåltsnatkrista11er
(t.o.m. arronnnejs)./ 115°/10-30o.
1.1.1.
Konsta11-farekomsten
I en 115°/10-10° strykande gnejs med konkordanta ap1itgAngar
unptråder Mfl27i såvål anlit - som kvartsgAngar. Malmzonen har
en maximal måktinhet nA 4 m;moderat till riklint av molvhdenglans.
Under denna ligner ett 3 m måktigt unejsnarti, varefter f6ljer
flera narallella gAngar med totalt c:a 2 m:s måktighet.
(Hollander - 71). Bugge (-61) unnger att rAmalmen h611 genomsnittligt 2,2% molvhdenglans.
NH.
3.3.2.
Einarvann
En i
310°/61°
strvkande
vann)
med amfiholithand
finns
det
serade
rikligt
zonen
anejszon
och
(från
MoS-haltia
med molvhden
ir
c:a
Rannestad
gård
kvartsflånaar.
i kvartsflångarna.
2 m m-åktic:
ti.l1
Einar-
Vid
sjdn
Ben minerali-
men med mveket
varierande
mångd
sulfid.
3.3.3.
Vidrak
- Ramsli
I Jendalsvann
med hand
- StOlstj.
octi
sliror
iakttogs
av
snår
negmatit
och
Mo52 i en grå
kvarts
samt
onejsgranit
inlaaringar
av
biotitgnejs.
3.4.
Sirdalsvann
Längs
- Kvinesdal-området
gårdsvåg
måktig
samma
till
gnejszon
slag
Kleiva
med svaa
kvartsgåna
med ett
Vid
från
båcken
pegmatitkörtel
och
fåtal
år
Sirdalsvann
509
mellan
och
3-72.
medel
3000.
5.
Nr.
Block
av
en
59 cm måktig
norr
om Cvland,
nåtråffades
en
MoS2.
herggrunden
gnejs
Endast
-
av bandade
granit.
gnejser,
” S vertikalt.
-
enstaka
-
Mo52-snår.
zoner
- till
hlock
m. grovkornig
MoS2.
Vidare
sporletnina
snår.
- Netland
m norrlom
k6rtlar
59 cm
- Moi
in(.ta.fler
dalen
c:a
NoS2.
hestår
vanliga.
3 km NV om Moi ett
av
2 kn
6aonförande
mineraliserade
Risnes
arovkornin
Rosstjärn,
och
Biotitzoner
3.5.1.
en
MoS2-1mnreanation.
9 km fl om Elekkefjord
NM om Lvgne-sjön
gnejs-granit
gav
finkornig
med medelkornig
I området
Andra
km SW o:. Kvinesdal
nedanför.
2 km N om Err'svtland
3.5.
1,5
- Kvinlog-området
Sirdalsvannt
Lindefjell
cm-tiocka
grovkornig
och
ligaer
i och
Knahen.
Vid
nfl)tr.riffades
hiotitzoner
anejs.
s&
302 n svilyst
våstra
skoggränsen
sidan
c:a
i neanatit-
m'cinader
i anslutnina
C:a
nå
till
dessa
om denna
i en
finns
en acionnnejsmed
stunninn mot
< cm stora fåltsnatanon.
Stryker 39e)med
Graft och snrängnron. 1 km
om Lindefje11
finns snrånngron och liten ort intill vånen med moderat månnd
Mo22 i nneis med
25o/49o . lk km S om Liland nåtråffades i
en våuskårninn några enstaka molvhdennlanskorn i nenmatitkartel.
3.5.2.
Knahen - Litlådalen - Vordal (F. Fintlands Kvrka) - Pelle
Enl, A. Eunne fortsåtter detta dran farhi Pelle i FlDtiand mflt
Dmland och Hamre i Kvinesdal. I järnvånstunneln vid Dm1and har
endast nåt:,-åffat:s
fattin Mo52Timnrennation och få mineraliserade
slånnor. S om Helle unnnes ett c:a 2 km lånnt drag nå Nonasheia
mot
T omland - Rafoss - flamrefåltennå Kvinesdalens astsluttninn
anstår nnejs .nedamfihnlittiska hand it21 - 10° med stunninn
29-19o SE. Fahlhandad zon med en del nenmatitiska ådror och
smala kvartsgånnal.
Siarsamt med N,o22nå kvartsflånnarson imnregnation och nå §1ånnor. Grå granit saknas.
I
4.
ANDRA SELFTD=FEALTSERI1GAR
Strax NV nm Visland vid Sirdalsvatnets nordvåstra del nåtraffades nånrå -.:
19 cm tjocka rånder med Fe52 och Fe3D4.
1
Svovelkis unntråder tillsammans med mannetkis 9 km VSV om
Pjarnestad i en rostin gabhroid bergart. Dimetvin)voxim nav
ej utslag nå nickel.
Vid Skennestad strax våster om Sirafålten nåtråffades ett c:a
19 kn tunnt kishlock med FeS2 och CuFeS2.
r-s
unntråder nå en rad platser men oftast i små männder utan
betydning.
SAMMANFATTNINg OCH KONKLUSICN
Vid snorlonirmen
3-7;
3000
5.
Nr.
efter molvhdenglans har nåvisats en rad nva
minerallserinnar, som dock har ett nemensamt: dn år alla av
begrånsad storlek.
Betraktar man f8rdelninnen av samtlina molvhdensnår i omrYlet
finner man att de f5rekommer i vissa zoner. Dessa linger konkordant med strvkningen d.v.s. i huvudsak i nord-svd. Molvhdennlans har hår fram för allt ranporterats från dalstrOken hide
på dalsidorna och i dalhotnarna. Detta kan vid fOrsta anblicken
hero nå att hefolkningen har fårdats mest i dessa. Man skall
dock ha i minnet, att hår har tidigare varit en intensiv malmletning, och det finns inna skål att anta, att man hårvid ej
undersökt flållområdena. Tvårtom enstaka malmfvnd nå hOga h8ider,
tvder nå att man varit i de trakterna. Vår snorletninn i vissa
fjållområden har inte heller givit nositiva resultat. Dm man
dessutom heaktar att molvDdenglansen oftast unntråder i gnejs,
som injicerats av en kloritiserad hiotitnranit med muskovitlameller, flussnat och kalksnat, så kan man konkludera att orsaken
till att Mo52 i fSrsta hand nåtråffas i dalarna, år att dessa
består av en bergart scamlåttare utsåtts för vittring ån de
ofvndica grejserna och cranite-Jnapå fjållen.
Det år dårfiirgrunnens unnfattninciatt de molvhdennlansmineraliseringar som år av ekonomisk storlek och kan nåtråffas i danen
sannolikt redan år kånda. Att s8ka lokalisera så kallade
"hidden ore hodies" kråver en mer vetenskanlig nrosnekterinn
med nongran neolonisk karterinn och insamlina av håcksediment.
Det mest lovande området hårf5r år Sirafålten, dår såvål Konstali
som Einarvann-förekomsten år av intresse. En nårmare geolonisk
befaring med snorletning och eventuelle insamling av håcksediment
av ett område som begrånsas av Ramsli - Moi - Sira - Ramsli, år
dårför motiverat.
8vrigt h8r man med tanke nå att både wolframit och scheelit
fbrekommer tillsammans med molvhdennlans i Irsdalen kontrollera
de båsta Mor2-mineraliserincarna med vaskning.
Vidare anser grunnen att man skall heakta hela denna molvbdennrovins och utstråcka nrosnekteringen mot nord8st för att unders8ka Mor -f8rekomsterna i.Rocaland - Telemark-området.
Prof. Bugae gade vid ett mIte i november, att han trodde sig
komma ihåq att Polldal Verk i sin molvhdennrosnektering i Irsdalen-
SIDE
Sirdalsvann-omrAdet
ansAg
dock
i de
stiirsta
att
tar
ånd,
att
samt
arbeten.
intc,
nod
ide
en del
hade
hedrivit
Dalen
Snigerverket)
som dock
blev
Knaben
Dalen
Mot baknrund
dock
ej
flan
knntrollera
vidare
jordarter
Rogaland
mAnna
nrosnekterinn.
nA 6I-talet
negativ.
Bugne
i
- Telenark-
förekomster
Man hade
Hafslund-grunnen
utförde
Bunne
neolonisk-netrografiska
hefarit
Lannvann.
dessa
unnlvste
med sällsvnte
nenerella
nAgon
och
att
i MoS2 i bl.a.
rhenium
utfårt
heller
förskjuta
en
volfranminnralen.
snm arbetat
Grunnen
Bandals11.
var
till
nnlvhdenfBrekomsterna.
kontrollerat
onrAdet
en
och
dock
mutat
(med Elken
och
53,.
or nolvbden-unders8kelse
trodde
ej
att
dessa
varit
norr
om
i TelemarkonrAdet.
av
detta
ville
nrosnekterinnen
Hafslund-nrunnen
6.
det
forsl-ninnsgrunnen,
Norae,
h:tinsvn
N
Punge
mot
innan
tillstvrka
nordöst.
man 1gcrer
f6rslanet
Man borde
unn
nlanerna
om att
dock
får
kontakt,:
fNltarhetet.
REFERENSER
Barth,
1945:
Geological
man of
NGT, 25,
3. 1-19.
Bugge,
A.,
1963
:
Norges
Heier,
K.,
1956
:
The
the
western
molvhdenförekomster.
geolonv
of
the
Sörland
NGU nr.
rArsda1en
217.
district
NGT 36, 69-85.
Holtedal,
0.,
Stenmark,
K., 1971 :
1960
:
Geology
of
Arbetsrannort
Juni
1971.
Norwav.
f6r
NOU 208, 34-37, 60-62.
grunn
Stenmark,
maj
-
