här

de som dyrkar dessa devas för materialistiska och egoistiska ändamål, anses inte vara
särskilt intelligenta, eftersom de inte förstår det sanna ändamålet med att gudomen stigit
ned. Som när en fattig människa träffar kungen, och denne frågar: ”Vad önskar du dig?”,
och denna fattiga människa ber att kungen ska knyta hans skor. På samma sätt ber människor gudomen om att få mycket obetydliga saker, och slösar bort den stora nåden att
kunna etablera en kärleksfull relation av tjänst till den Högste Herren. För att vi ska kunna
lära oss den sanna traditionen av dyrkan av gudsgestalten, bör gudsgestalten alltid dyrkas
under instruktioner från genuina hängivna för att skyddas.
Den vediska visdomen är mycket omfattande, och vad som här sagts är endast en introduktion för att man ska kunna förstå det genuina i traditionen av dyrkan av gudsgestalterna. Materialistiska människor inrättar många gånger sina egna bilder som gudsgestalt,
för att försöka hävda sitt eget ego i sinnet hos andra. Det finns också de som spekulerar
i att man kan dyrka sina egna idoler, så det är bäst att du aktar dig för imitationer. Sysselsätt dig i stället i tjänsten att dyrka Herren, och ditt liv kommer att bli lyckosamt.
- Swami BA Paramadvaiti
www.nimai.info – Hemsida för NimaiHuset
www.vrinda.se – Hemsida för VRINDA
http://nimaihuset.blogspot.com
[email protected]
tel. 0738003287
Vaisnavatraditionen tillhör grenen av den renaste teismen inom hinduismen i världen. Det
finns en stor variation av gudsgestalter som låter den hängivne komma i kontakt med gudomen genom denna fysiska kropp. Gudsgestalterna representerar den Oändlige Universums Herre, som är allsmäktig och allestädes närvarande, och manifesterar också dessa
egenskaper, eftersom det ju inte råder någon skillnad mellan gud och gud, mellan absolut
och absolut. Gudsgestalterna är inga avgudabilder, och inte heller bilder som härrör ur
inbillning eller mental spekulation, utan de är själva manifestationen av Guds oändliga nåd
gentemot Sina hängivna.
Gudsgestalterna som dyrkas i templen, bringar Herrens närvaro till den hängivne i hans
eller hennes dagliga liv. Den ljudande formen av Gud, som åkallas genom mantran och
verser (shlokas) från de heliga skrifterna, bär också med sig den renande närheten från
gudsgestalten till vårt liv. Gudsgestalten låter de hängivna stå i kontakt med Herren och
med Hans ljuvliga vilja. Den representeras även av den andlige mästaren och de hängivna, och därför anser man att mötet med en äkta hängiven är en gudomlig kontakt. På
samma sätt anser man det heligt och en stor nåd när man kan besöka en helig plats där
man kan se gudsgestalten och träffa hängivna. En sådan plats kallas för Dham, eller helig
plats.
Altarnas gudsgestalter är uppenbarade efter en strikt standard som baseras på skrifternas beskrivningar, och de konsthantverkare som skapar gudsgestalterna följer en mycket
gammal tradition. När hantverkaren färdigställt sitt verk, anses emellertid inte Herrens
fulla kraft finnas där förrän man hållit en ceremoni, där en Herrens rene hängivne, genom
pran pratista (”nedstigande av Herrens nåd”), inbjuder Herren att fylla gudsgestalten med
Sin gudomliga närvaro. Gudsgestalten tar man sedan personligen hand om, och därför är
de hängivna mycket glada över att bygga vackra tempel och att ordna med rikliga blomsterdekorationer, för att offra till gudsgestalten, medan man sjunger mantran och sånger.
Dessutom har man, bland mycket annat, ceremonier med eldsoffer, och man lagar maträtter som offras och sedan distribueras till hela världen när det blivit maha prasadam, det vill
säga mat som är offrad till Gud.
Gudsgestalterna uppmuntrar till en regelbunden vardagsrytm som kallas sadhana. Srila
Prabhupada sa: ”Om jag inte hade etablerat dyrkan av gudsgestalterna, skulle ingen kliva
upp tidigt.” Sadhana ger instruktioner kring hur man deltar och om renhetens principer i
den brahminska kulturen, och det är särdeles gynnsamt för de hängivna. Den som dyrkar
gudsgestalten med stark tro, känner den gudomliga närvaron, och detta hjälper en att leva
ett rent liv och följa de reglerande principerna. Gudsgestalten frambringar utveckling i församlingen. Gudsgestalten kallas också istadeva, eller hjärtats Herre, av alla församlingens
medlemmar.
Under årens lopp har många gudsgestalter knutits till historien av framstående bhaktimästare, såsom Ramanujacharya, Madhvacharya, Rupa Goswami, Sanatana Goswami och
många fler. Herren Jagannaths gudsgestalt har funnits i tusentals år och lockar miljontals
pilgrimer att delta i vad som kallas ratha yatra (vagnfesten). Det utmärkande för denna
festival är att de hängivna deltar och försöker möta den Högste Herren, som finns i deras
hjärtan. De olika gudsgestalterna följer med undervisningen i den vediska visdomen, till
exempel uppenbarade sig Herren Nrsimhadeva, till hälften människa och till hälften lejon,
för miljoner år sedan, för att skydda Sin hängivne Prahlada och för att uppfylla de löften
som Herren Brahma hade gett Hiranyakashipu. Gudsgestalten Nrsimhadeva har på detta
sätt hos de hängivna blivit symbolen för beskydd. En annan gudsgestalt är Sita Rama,
som representerar den perfekte regenten, den rene kungen som är alla medborgares
välönskare. Gudsgestalten Radha Krishna kombinerar de gudomliga maskulina och feminina krafterna i det gudomliga paret Sri Sri Radha Govinda, som bara är ett bland många
flera namn på samma gudom. Denna dyrkan för med sig en anda från Vrindavans heliga
boning, där Herren bjuder de hängivna att vara med Honom.
En av de viktigaste gudsgestalterna i nutid är Sri Caitanya Mahaprabhu och Sri Nityananda. Herren Nityananda representerar den ursprunglige andlige mästaren i hjärtat
hos envar, och Caitanya Mahaprabhu är Guds uppenbarelse som yuga-avatar, som
introducerade det gemensamma sjungandet av Guds heliga namn i denna Kalis tidsålder.
Ibland dyrkas Caitanya Mahaprabhu tillsammans med Radha Krishna, eftersom skrifterna
talar om att Caitanya är kombinationen av dem båda och fördjupar den största nåden.
Varje gudsgestalt har sin historia, och den vediska litteraturen är full av historier om mirakler som dessa gudsgestalter har utfört.
Man kan åkalla gudsgestalternas närvaro när man tittar på ett fotografi eller reciterar deras
namn. Konceptet med gudsgestalten är inte att begränsa den Högste Herren, utan att
uppskatta Hans obegränsade krafter. Vi måste klargöra för anhängarna till andra religioner, att en gudsgestalt är Guds manifestation som sker genom Hans gudomliga nåd, på
samma sätt som Han manifesterar Sig i form av heliga böcker (t.ex. bibeln eller koranen)
eller en lagbok. Om Gud inte hade makten att manifestera Sig på ett synligt sätt inför de
betingade själarna här i världen, skulle det omöjligt finnas någon som helst dyrkan. I alla
religiösa traditioner i världen finns manifesterat att Gud har möjlighet att uppenbara Sig
i hjärtat hos Sin hängivne som överlåtit sig åt Honom, och överlämna Sina budskap. De
vediska uppenbarelserna är apaurusheya (uppenbarad av gudomen och inte en produkt
av spekulationer). De hängivna i trons värld, accepterar gudsgestalten som en manifestation av Guds nåd.
För länge sedan var det många gudsgestalter som stals av britterna på grund av dessas
skönhet, och imperiet orsakade en mängd reaktioner för denna grova kränkning. Om,
av någon anledning, en gudsgestalt skulle försvinna eller förstöras, tänker dock inte den
hängivne att den Högste Herren har försvunnit, eftersom Herren är den Högste anden
som framträder genom allt som finns. Det är endast hängivenheten och inget annat, som
gör att den hängivne är knuten till gudsgestalten (gudomen). Herren Krishna säger att vi
kan förstå Honom endast genom Kärleken, inte genom förnuft eller empiriska efterforskningar. Den andlige mästarens instruktioner hjälper, tillsammans med hängiven tjänst och
sjungandet av mantran, för att gudsgestalten ska ge mycket kraft och nåd till de hängivna.
Man måste hysa stor respekt för gudsgestalterna och alla andliga symboler. Man får inte
ha en egoistisk mentalitet och tänka att Gud endast manifesterar Sig i ens egen religion,
eftersom Han älskar alla Sina barn.
Gudsgestalterna dyrkas av olika anledningar. I Indien finns gudsgestalter av devas
(halvgudar), men dessa är inte en del av Guds expansioner. Vi har till exempel gudinnan
Durga, som hjälper en att uppnå materiella behag, och Herren Shiva som hjälper en att
befrias från lidande. Ganesh hjälper en att nå materiellt överflöd. Dessa devas får den
hängivne att tänka på den Högste Herren, eftersom de alla är hängivna Krishna. Men