HANDELSPOLITIK OCH SPELREGLER FÖR VÄRLDSHANDELN

Kap 6
1
Kommerskollegium
 Sveriges myndighet för utrikeshandel och
handelspolitik.
 förser regeringen med underlag inför
förhandlingar och diskussioner i EU och WTO.
 ombudsman och SOLVIT-center (ett nätverk
inom EU/EES) för företag som stöter på
handelshinder i sina utlandsaffärer
 EU:s gränsåtgärder, t ex tullar och importlicenser
2
Protektionism
Syfte: skydda egna näringslivet med hjälp av handelshinder
Tariffära handelshinder
 Tullar, avgifter, skatter på importerade varor
Icke tariffära handelshinder ex
 Importkvoter (kvanitativa restriktioner)
 Subventioner
 Tekniska handelshinder
 Diskriminering av utl. transportörer
 Antidumping
 Monopol
Se http://www.kommers.se handelspolitiskt ABC
Även exportrestriktioner kan förekomma
3
Varuexempel exportrestriktioner
• Jordbruksprodukter (Jordbruksverket)
• Kulturföremål (Riksantikvarieämbetet)
• Utrotningshotade djur och växter (Jordbruksverket)
• Krigsmateriel (Inspektionen för strategiska
produkter)
• Radioaktivt avfall (Strålsäkerhetsmyndigheten)
• Förbrukade köldmedier, exempelvis kylskåp,
frysar, luftkonditioneringsanläggningar innehållande
ozonnedbrytande ämnen (Naturvårdsverket)
Exportlicens eller annan form av tillstånd krävs för
export av ovanstående.
4
Protektionismen ökar ofta vid internationella kriser.
Det kan vara i form av subventioner till den egna
industrin eller andra handelshinder.
Kampanjer som ”Buy American” eller ”Köp svenskt”
får samma effekt.
Under senaste krisen är trots allt protektionismen mindre utbredd
än man hade befarat
5
Bretton Woods 1944
 Konferensdeltagarna konstaterade att 1930-talets
importbegränsningar, drastiska och upprepade
devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft
på exportmarknaden samt hårda valutarestriktioner för
medborgarna hade varit starkt bidragande orsaker till den
minskade världshandeln.
 Resultat :Ökad arbetslöshet och försämrad
levnadsstandard.
 Konkurrensen skulle bestå, men byggas på samarbete
och vissa gemensamma grunder.
 Så småningom slöts ett handelsavtal, General
Agreement on Tariffs and Trade, med siktet inställt på
utökad och underlättad handel. (GATT)
6
Bretton Woods 1944
 Dollarn fast mot guld, andra valutor fast mot dollarn
 Världsbanken (IBRD)
 Internationella valutafonden (IMF)
 (ITO aldrig realiserad)
 General Agreement on Tariffs and Trade
det Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1948)
7
Bretton Woods 1944
 Redan ett år senare kunde dock Internationella
valutafonden inrättas, med uppdrag att bevaka
det internationella valutasystemet, försäkra
stabila valutakurser och uppmuntra
medlemsländerna att avskaffa handelshinder.
8
Upplösning
-Bretton Woods innebar att den svenska valutan var bunden
till USD som i sin tur var inlösenbar i guld.
- När USA p.g.a. krigen på 60-talet började skapa allt mer
pengar blev den fasta växelkursen allt mer ifrågasatt.
- Mängden fiat-valuta **) ökade samtidigt som mängden guld
bestod.
- När den franska presidenten de Gaulle började lösa in guld
i slutet av 60-talet och början av 70-talet beordrade
president Nixon 1971 att USA skulle släppa dollarn fri och
ställa in betalningarna i guld. Detta är känt som Nixonchocken.
**)Fiatpengar är pengar som har ett värde enbart på grund av att
den institution som ger ut dessa pengar säger att de är värda
något. Institutionen är i praktiken alltid en stat. Fiatpengar saknar
myntfot och har inte någon täckning av till exempel en guldreserv.
9
Världsbanken
 Världsbanken, World Bank Group, (WBG), är en
fristående överstatlig organisation som samverkar inom
ramen för FN:s ekonomiska och sociala råd. Den består
av fem internationella organisationer som är ansvariga
för att finansiellt bistå och ge råd åt länder i syftet att
främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. De fem
organen är:
10
Världsbanken
 International Bank for Reconstruction and
Development (IBRD)
 International Finance Corporation (IFC)
 International Development Association (IDA)
 Multilateral Investment Guarantee Agency
(MIGA)
 International Centre for Settlement of
Investment Disputes (ICSID)
 Termen "Världsbanken" syftar ofta på IBRD och
IDA, medan Världsbanksgruppen ofta åsyftar
hela gruppen av institutioner.
11
Världsbanken
 IBRD skapades för att stödja återuppbyggnaden
av Europa och Japan efter andra världskriget.
Men eftersom Marshallplanen kom att bidra med
extern finansiering för Europa så blev IBRD:s
uppgift i viss mån överflödig. Därför riktades
bankens lån till andra delar av världen, där
behovet var stort. Med avkolonialiseringen blev
behovet av stöd än mer påtagligt och 1960
bildades International Development Association
(IDA) som ett komplement till IBRD. Sedan dess
har banken utvecklats till Världsbanksgruppen,
med en rad uppgifter inom långivning till länder
som är i behov av ekonomisk utveckling.
12
Länder som fick del av Marshallhjälpen
13
Världsbanken
 Världsbanken har vid ett flertal tillfällen blivit
kritiserat av olika anledningar.
 För det första har USA veto på alla beslut som
fattas. Kritiker har pekat på handlingar ansedda
vara till för att stödja USA:s egna intressen.
Exempel på metoder är att låna omöjliga
summor att återbetala. Pengarna går till projekt
som endast gynnar en liten, ofta rik, del av
befolkningen. Dessa projekt utförs ofta med hjälp
av utländska eller amerikanska företag och
gynnar på så sätt inte befolkningen i det berörda
landet.

14
Världsbanken
 1999 insisterade Världsbanken på att Bolivia
skulle sälja vattensystemet i den tredje största
staden till det amerikanska företaget Bechtel i
det som kallas vattenkriget i Bolivia. Vattenpriset
steg med över 100 procent, men avtalet bröts
efter stora protester.
15
WTO - GATT
Grön = Medlemsstat
Ljusgrön = EU
Blå = Observatör
Grå = Ej ansluten
Mål: att främja och utveckla världshandeln
16
16
GATT
 General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) är
ett multilateralt handelsavtal som reglerar handel
med varor över landgränser. Avtalet kom till med
avsikten att öka internationell handel genom
minskade tullavgifter, handelskvoter och andra
handelshinder.
 Avtalet skrevs 1947 i Genève (Schweiz) och kom
från och med 1995 att ingå som ett huvudavtal inom
Världshandelsorganisationen (WTO).
17
17
GATT
 Genom avtalet förbinder sig parterna huvudsakligen att :
 Inte tillämpa högre tullar än en viss nivå och att inte tillgripa
kvantitativa restriktioner mot import från andra
medlemsländer.
 Avtalet specificerar även under vilka förutsättningar
undantag från dessa regler kan användas.
 Tullfriheten gäller dock inte jordbruksprodukter och textilier,
som är de största exportvarorna från länder i tredje världen.
18
GATT
 Enligt strukturanpassningsprogram som står som villkor
för att länder ska få mottaga lån av IMF och
Världsbanken (IBRD) ska länderna utnyttja sina
komparativa fördelar och producera det man har bäst
förutsättningar för, och exportera dessa produkter. De
produkter man har störst komparativ fördel av att
producera är just textilier och jordbruksprodukter. Att
exportera dessa blir svårt, då tullfriheten alltså inte gäller
dessa.
19
19
WTO:s uppgifter
 Främja tillämpningen av avtalen
 Vara forum för handelsförhandlingar
 Vara tvistlösningsorgan
 Granska ländernas handelspolitik
20
20
WTO:s styrelsesätt
 Ministerkonferens. Ländernas handelsministrar.
Högsta beslutande organ.
 Allmänna rådet. Beslutande organ mellan
ministerkonferenser.
 Råd och kommittéer för de olika avtalen
 Informell beslutsprocess.
 Sverige underordnar sig EU.
21
21
Kritik mot WTO
 Bristen på faktisk demokrati
 Skevhet i avtalen-reglerna satta utifrån iländernas intressen
 Brister i genomförandet av jordbruks- och
textilavtalen
 Nya frågor förs in ex. miljö, arbetsrätt, tjänster
22
22
Tvistlösning Länk
 Tillsättande av panel
 Rekommendation eller förhandlingar om
kompensation. Inte skadestånd
 Strafftullar
23
23
Resultat av Uruguayrundan:
(1986 – 1994)
 tullsänkningar på varuhandeln
 jordbruksprodukter inkluderas
 friare tjänstehandel
(ex telekommunikationer)
 immaterialrättigheter
(skydda patent)
 bättre handelsvillkor för u-länderna
(importkvoter på textil- och konfektionsvaror bort
inom 10 år)
 WTO bildades
24
Doharundan förhandlingar inom WTO
2001











Tidigare beslut ej genomförda
Motsättningar om Liberalisering – handelshinder
Nya områden – ex miljö, mänskliga rättigheter
Maktbalansen ändras – u-länder ökar
(ex Kina 2002) ökat samarbete mellan u-länder
Sammanbrott i Cancun 2003
Återupptagna förhandlingar 2004
Sammanbrott 2006
Främsta orsaker: jordbruksfrågorna (USA och EU
subventionerar)
Tillväxtländer vill skydda sin industri och tjänsteproduktion
Återupptagna förhandlingar sep 2007
Sammanbrott sommaren 2008
Återupptagna förhandlingar hösten 2009
Visst hopp om framgång under 2011
25
26
26
27
27
GATT
Regelverket för den internationella varuhandeln


Öppenhet
Reglerna om icke-diskriminering
”Mest gynnade nationsprincipen”
(inte ge något land bättre villkor än andra
medlemsländer)
”Nationell behandling”
(utländska och inhemska företag och varor ska
behandlas lika)
Undantag:
Frihandelsområden, tullunioner, antidumping, skydd
mot liv och hälsa, säkerhetsintressen, förpliktelser mot
FN, gynna u-länder
28
Jordbruksavtalet
 Olika handelshinder ska omvandlas till tullar,
som ska sänkas
 Exportstöd och subventioner ska sänkas
Kritik: Har ej genomdrivits.
29
Antidumping
 Dumping. Varor exporteras till pris under
hemmamarknaden eller tillverkningskostnaden
 Tull kan få tas ut som täcker mellanskillnaden
30
GATS (General Agreement on Trade in
Services)
 Reglerar tjänstehandeln på global nivå.
 Länder kan undanta tjänster
 För tjänster som omfattas gäller MGN & Nationell
behandling
31
TRIPS (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights)
Immaterialrätten (patent, upphovsrätt, varumärken)
Överenskommelsen förhandlades fram år
1994 som ett tillägg till GATT-avtalet
Kritik:
 De rika ländernas brist på tekniskt och
ekonomiskt bistånd
 Patent på liv och nya växtsorter
 Tillgång på läkemedel
32
 Unilateral ensidig; åtgärd som vidtas av en part
utan överenskommelse med motpart
 Bilateral Används om förhandlingar och avtal
mellan två stater eller parter.
 Multilateral flera än två parter. I WTO samtliga
stater
 Plurilateral I WTO är plurilaterala avtal ingångna
mellan ett mindre antal medlemsländer
33
Frihandelsområden/Tullunioner
34
Avskaffa handelshinder för inbördes
handel
Varje land egna handelshinder mot
andra länder
35
Exempel frihandelsområden
 EFTA (Norge, Island, Schweiz, Lichtenstein)
 EES (Avtal mellan EFTA, utom Schweiz, och EU)
 NAFTA (USA, Kanada, Mexiko)
 AFTA (ASEAN) (Sydostasien)
36
Avskaffa handelshinder för inbördes
handel
Gemensam tullmur och andra
handelshinder mot andra länder
37
Exempel tullunioner
 EU
 CACM (Centralamerika)
 SACU (södra Afrika)
 MERCOSUR (Östra Sydamerika)
38
39
40
41
42
UNASUR
43
AU
44
 APEC (ASIA Pacific Economic Cooperation)
syftar till frihandelsområde runt Stilla havet.
(Även Kina Ryssland)
45
IMF Internationella valutafonden
 Huvuduppgift: främja handel, sysselsättning och
tillväxt genom att verka för internationellt
monetärt samarbete samt finansiell stabilitet.
 Förebygga finansiella kriser.
 Lämnar tillfälligt ekonomiskt stöd till länder med
finansiella problem.
46
Världsbanken IBRD
(International Bank for Reconstruction and
Development )
 Uppgift: att stödja utvecklingen i fattiga länder
genom fördelaktiga lån och bistånd.
 Krediter förknippade med krav på u-länders
ekonomiska politik.
 Alla världsbankschefer hittills från USA.
 Beslut måste tas med 85% kvalificerad majoritet.
(IBRD / IMF) Innebär att USA i praktiken har
vetorätt. (> 15 % av de totala rösterna)
47
Inflytande i
Världsbanken och
IMF beror på
storleken på
bidragen
Kursiverade
siffror
uppdaterade
Kinas
inflytande
har ökat
ytterligare
under
hösten 2010
15,85
6,84
4,00
3,75
3,75
0,85
4,42
2,77
2,77
???
???
???
16,74
6,12
5,87
4,85
4,85
1,09
3,65
3,16
2,69
0,40
0,09
0,04
48
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottensdokument/Betankanden/ndringar-av-stadgarna-for-Int_GX01FiU16/
49
Alternativ
 Ovanstående förslag till ändrad röstfördelning har ej
genomförts.
 BRICS-länder irriterade över detta.
 Har skapat en egen motsvarighet till IBRD kallad New
Development Bank och en motsvarighet till IMF kallad
CRA (Contingent Reserve Arrangement )
 Bif.artikel. (Deutsche Welle)
50
OLIKA FÖRETAGSFORMER
 NATIONELLT
Produktion, försäljning och
ägande koncentrerade till ett
enda land.
 INTERNATIONELLT
Produktion och ägande
koncentrerade till ett enda
land.
Försäljning i ett flertal länder,
antingen via mellanhänder
och/eller via egna
försäljningsbolag.
Ex LKAB
51
 MULTINATIONELLT
 TRANSNATIONELLT
Produktion och
försäljning spridda
över ett flertal
länder. Ägande och
koncernledning i
huvudsak
koncentrerade till
ursprungslandet.
Ex Electrolux
Verksamheten drivs
oberoende av
nationalitet, och
företaget styrs och
ägs av personer
från olika länder.
Ex Unilever
52