Botanik - Magnus Lagerberg Homepage

Botanik
4,5 poäng
Botaniska Instituitionen
Stockholms universitet
Magnus Lagerberg
vt 98
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
1
Kurs ansvarig:
Jan Thomas Johansson
telnr. 16 37 74
Endast sådant som står i litteraturen kommer att efterfrågas på tentamen.
Växter är ett fult ord därför att växter inte har något gemensamt ursprung på samma sätt som djur.
Djur är en enhetlig grupp med gemensamt ursprung.
Kursens tyngdpunkter:
fotosyntes
fylogeni, släktskap hos organismer
mångfald
evolutionsprocesser (kort)
näringstransport, hormoner
symbios
livscykler, växling mellan enkel och dubbel kromosomuppsättning
3:e juni: 5 min muntlig redovisning om kulturväxter 2 pers / grupp där målgruppen skall vara en
högstadieklass.
Tentan: ordförklaringar och definitioner, angiospermkompendiet, preparatkompendiet samt Campbell.
Föreläsning nr 1 8/5
Biodiversitet(mångfalden) omfattar djur och allt det andra.
Bakterier, arkebakterier bl a. Djur är i princip växter som förlorat förmågan att fotosyntesera.
Blomväxter  250 000 kända arter.
Svampar > 50 000 arter
Flercelliga djur 5-50 miljoner varav de flesta insekter.
Biomassan bildas av fröväxterna: barrträd, lövträd, brunalger. Det finns ett överskott av grön materia.
Men egentligen är det få grupper som är viktiga för biomassan. Viktigast för vår existens är
bakterierna.
Egenskaper hos liv: Reproduktion, ämnesomsättning(metabolism), tillväxt(reparationsförmåga),
utveckling, reaktionsförmåga på omgivningen. Virus står vid sidan om definitionen av liv.
Molekyler som ingår i vad vi kallar liv: aminosyror, DNARNA proteiner, fetter, lipider,
kolhydrater, H2O samt massor av annat.
Den första formen av liv uppstod för ca 3,5 miljarder år sedan. Bl a har man hittat järnmalm på
Grönland som på något sätt deltagit i bakteriers ämnesomsättning, deras funktion har ev varit som
katalysatorer.
På 50-talet gjordes försök med metan, vattenånga, vätgas, ammoniak och elektriska urladdningar.
Försöket resulterade i några enkla aminosyror. Men steget till liv är ändå långt.
Kemisk selektion: vissa molekyler(bättre molekyler) bildas lättare än andra. T.ex. för att de är mindre
energikrävande eller har förmåga att utnyttja energi som andra inte kan. T.ex. fotosyntera.
Man vet ej vilken som utvecklades först av DNA och RNA, RNA har en enklare uppbyggnad. Det
finns teorier om att liv uppstod i grunda och varma pölar som koncentrerades så att molekyler kom
närmare varandra.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
2
Evolutions teorier
variation
Fenotyper(genotyp, DNA + miljöfaktorer)
Mutation
UV och gamma
strålning knäcker
DNA, reproduktionsmekanismen
Selektion(urval)
Evolution(utveckling)
Generna(DNA)
SLUMPEN
Resultat
(mönstret)
Botaniker studerar resultatet, mönstret av evolutionen.
Population är egentligen ett ekologiskt begrepp, en samling individer med nära släktskap.
Den botaniska definitionen är: ett antal individer som har förmågan att utbyta arvsanlag och som är
mer eller mindre släkt.
Arter
Samma genetiska bakgrund.
Interfertila, kan ej föröka sig med andra arter. Intersterila kan para sig men avkomman blir infertil, en
steril hybrid.
Sälg och korgvide fertil hybrid
(Regeln gäller inte inom botaniken)
Celler med dubbel kromosomuppsättning kallas DIPOID
Art 1
Dipoid
Art 2
Diploid
Hybrid
fördubblad krom.upps.
tetraploid
fertil förökas sexuellt
Vid korsning mellan två tetraploida kan en ny art uppstå ex. kulturvete.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
3
Fylogeni
Hur är arterna släkt med varandra?
Vi sammanför arter med gemensamma unika egenskaper och studerar utseendet(egenskaper,
karaktärer). Artbegreppet är ej statiskt.
Arterna i en grupp ska ha gemensam förfader= monofyletisk grupp
7 8 9
1
2
3
4
5
6
Förfader
Grupp 1-6 = monofyletisk grupp (ty samma förfader)
Grupp 1-3 = monofyletisk
Grupp 4-6 = parafyletisk, (två olika utvecklingslinjer)
Grupp 9 + 1-2 = parafyletisk.
Inom fylogenin är det parafyletiska begreppet uteslutet. Det är ett artficiellt klassificerings system
som t.ex användes av Linné.
Principer för klassificering,
Den taxionomiska hierkin. (ej nödvändigt att kunna Latinska namn)
Rike
t.ex gröna organismer
Fylum
Embryophyta(fröväxter)
Klass
Magnolipsida(blomväxter)
Ordning
RosALES
Familj
RosACEAE
Släkte
Rosa
Art
Rosa Canina(nyponros, artepitet)
Föreläsning nr 2
11/5
Artbildning
(två viktigaste)
Sympatrisk artbildning
art1
diploid
art2
diploid
ev underart(Ras)
RosaCanina SPP (subspeices)
oftast sterila hybrider
ibland fertil hybrid vid fördubbling av kromosomantalet.
Ny art tetraploid. 1/3 av blomväxter på land har uppstått
på detta sätt. Ytterst ovanligt bland djur.
Allopatrisk artbildning
A
B

A
+
B
 art A
art B  A
B
population
separation tex geografisk
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
sterila hybrider
mellan A och B
Botaniska Institutionen
980603
4
Inom fylogenin är endast monofyletiska grupper tillåtna.
Parafylaktisk olika grenar
polyfylaktisk artificiell indelning, flera grupper utan gemensam anfader
Eukaryoter = riktig cell både encelliga och flercelliga
Prokaryoter = ej riktig cell
stencil över de monofylaktiska grupperna
1:a organismerna var bakterier, de är minst 3,5 miljarder gamla.
De första hade inget syre behov.
Prokaryoter och eukaryoter är egentligen ett föråldrat begrepp det är en förenkling.
Bakterier är den viktigaste gruppen av organismer essentiella för oss men vi ej essentiella för dem.
Bakterier egenskaper (prokaryoter)
 Saknar cellkärna
ex E Coli bakterier i vår tarmkanal.
 Slutna DNA ringar
 Cellvägg hos många, skydd mot uttorkning och predatorer. Består av andra molekyler än hos
”eukaryoter”: peptidglykan.
 Mycket små( oftast några )
 Andra typer av ribosomer
 Andra levnadsätt, annan energiframställning t.ex anpassade till syrefrimiljö, vissa kvävefixerande.
4 huvudgrupper
 Fotoautotrofa, (vanliga) har förmåga att använda ljus för näringsframställning. Fotosyntetiserande,
kräver pigment, klorofyll. Bakterieklorofyll. Klorofyll a, b, c och d. Cyanobakterier(i dagligt tal
kallade blågröna alger) och plastider(bl a kloroplaster)
 Kemoautotrofa, (halvovanliga) utnyttjar enkla kemiska molekyler för att utvinna energi. Kan leva i
mörker. Vissa kvävefixerande. CO2 + olika ämnen (t.ex NH3, H2S, Fe2+,CH4) kolhydrater
 Fotoheterotrofa(mkt få), livnär sig på färdigbildat organiskt material. Nedbrytare. CO2+ organiska
ämnen kolhydrater
 Kemoheterotrofa(mkt stor grupp), parasiter, sjukdomsalstrande bakterier. Saprober som lever av
dött material.
Bakteriers cellväggar består av peptidoglykan + muraminsyra. Penicillin innehåller ett enzym
muraminas som kan bryta ned bakteriers förmåga att bilda muraminsyra.
Virus har inga cellväggar. RNA eller DNA omgiven av proteiner.
Resistenta bakterier. Slutna DNAmolekyler sk plasmider kan penitrera bakteriers cellväggar och
påverka bakteriers arvsmassa resistens mot muraminas.
Cyanobakterier
(fotoautotrofa)
förökning sker genom celldelning, ej samma som mitos.
slemhölje
 Kulformiga eller långa trådar
 En del kvävefixerande, dessa svarar för stor del av kvävefixeringen.
heterocyst
 Vissa ger vattenblomning(övergödning, fiskdöd) vissa är viktiga.
N2 fixering
 Klorofyll a fotosyntes
 Fykobiliner, blå och röda pigment, accessoriska pigment-förmåga att omvandla synligt ljus till
andra våglängder och annan energi.
 Tusentals arter, kräver vatten och ljus men finns både på varma och kalla platser.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
5
Ärkebakterier






(ärke= gammal)
Idag väldigt liten grupp.
Delvis utkonkurrerade av eukaryoter.
Anpassade för extrema miljöer tex salta eller extrema teperaturer.
Metanbakterier, bildar sumpgas(metan). Obligata anaerober, tål ej syre.
Saltbakterier, extrema halofiler(halo grek för salt). Finns t.ex i Döda Havet.
Extrema termofilier, hela metabolismen beroende av temperatur>70 (105), ofta vid
undervattensvulkaner. Andra typer av proteiner och ribosomer ärn ”prokaryoter”. Eocyter,
föregångare till eukaryoter. (Eo = grek för förceller)
Bakterier
Eocyter
Eukaryoter
Ärkebakterier
De första eukaryoterna uppkom för 1,5 miljarder år sedan.
 Cellkärna med membran
 Kromosomerna har proteinhölje
 Mitos, vanlig celldelning utan reduktion av kromosomantalet, dottercellerna är exakta kopior av
modercellen.
Parar ihop sig
ingen red av kromosomtal
 Meios reduktionsdelning, var och en av dottercellerna innehåller halva kromosomantalet.
Parar ihop sig
dottercellerna innehåller halva kromosomtalet
 Livscykel, växling mellan diploid och haploid fas. Syns i vissa fall ej men oftast.
 Gissel, rörelseorgan, mikrotubuli, (9+2) parallella proteinkedjor, ger en roterande rörelse tex hos
spermier.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
6
Eukaryoter ca 2 miljarder gamla
Uppstod genom Endosymbios, bygger upp alla organismer utom ärkebakterier. Ev har en ureukaryot
försökt omsluta(äta) en cyanobakterie.
Ärkebakterier???
Fotosyntetiserande
cyanobakterier
ureukaryot
aeroba bakterier
inbuktningar i membranet
andningsapparat
cellkärna
mitokondrie
plastid
Eukaryoter är egentligen klumpar av
endosymbiotiska bakterier
ev härstammar gissel från någon typ av prokaryot.
Organisationsnivåer ”utseende” hos eukaryoter
Encelliga
Monadala (med gissel)
Coccala (utan gissel, tillbakabildat)
Flercelliga
Trichala (enkla trådar)
Sifonala (trådlika, utan skiljeväggar mellan celler, slags slangar med många cellkärnor)
Pseudovävnad(många parallella trådar, tätt ihop)
Äkta vävnad (landväxter, cellerna sitter i flera plan, 3 dimensionellt, en förutsättning
för bättre organisation av organ.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
7
Tre huvudtyper av livscykler
haploida sporer
gametofyt
gameter(haploida)
meios
befruktning
sporofyt
diploid
bildar sporer
zygot
generaliserad generationscykel (de flesta organismer)
alla andra stadier haploida
utom gameter(haploida )
zygot (diploid)
Haplontisk livscykel
t.ex cyanobakterier och svampar
Tar man bort gametofyt diplontisk.
Vatten ofta begränsande faktor
alla stadier diploida
Diplontisk livscykel
t.ex nässeldjur
Tar man bort sporofyt haplontisk
Ögondjur, euglenophyta självständig grupp, har ej med växter och djur att göra.
 Encelliga
ögonfläck, ljuskänslig
eukaryot, egen cellkärna
 Saknar cellvägg
 Vissa har plastider (3 membran), fotosyntetiserande, i mörker tillbakabildas fotosyntesen börjar
leva som djur-i ljus börjar de fotosyntera igen.
 Ursprungligen heterotrofa senare har de inneslutit en grönalg
endosymbios
+ endosymbios dubbel endosymbios
 Klorofyll a + b
 Reservnäring, paramylon (typ av kolhydrat)
Endosymbios historiskt skede för 1.2 miljarder år sedan, händer knappast nu.
Slemsvampar, myxomyceter
(släkt med sömnsjukans parasit)
 Plasmiala, bildar plasmoder, klargula klickar, lever som amöbor, beroende av fukt. Vid torr
väderlek slutar de att äta blir hårda och klarar uttorkning, bildar sporer och kan vila länge. Vid
fuktig väderlek bildas amöbaliknande celler med gissel. Två livsfaser anpassade för fukt och torka.
Fig 26.12 sid 530.
 Cellulära, liknande livscykler: vått och torrt. Fig 26.13
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
8
Föreläsningnr 3 12/5
Läs själva om slemsvampar.
Pyrrhophyta
(dinoflagellater, pansarflagellater)








Tidigare encelliga alger, begreppet alger är en kvarleva från 1800-talet.
Havslevande(marina)
1-celliga
Förhårdad, pansarartad, hård tjock cellvägg. Skydd mot predatorer.
50%Heterotrofa , 50% autotrofa.
Sekundär endosymbios (4 st memran på plastiderna)
Många avsöndrar starka gifter, svår vattenblomning orsakar fiskdöd pga gifter.
Klorofyll a+c (klorofyll a= fotosyntes, klorof. c= förmåga att omvandla synligt ljus till annan
våglängd, annan energi).
 Reservnäring en typ av stärkelse.
 Gissel (2st) ett runt midjan och ett utåt, bakåtriktat.
 Delningen, mitosen annorlunda, avvikande från alla andra organismer, kromosomerna parar inte
ihop sig t.ex.
Ciliater
(infusionsdjur)
Pyrrhophyta
Apicomplexa
Malariaparasiter
systergrupper
närmaste släktingar
systergrupper
Klorofyll b gröna organismer
Klorofyll c bruna, kisel och guldalger
Oomyceter
Trådlika ”hyfer” utan mellanväggar(sifonala)
Oogami, fastsittande stort hon organ och rörliga hanceller (med gissel 2 st sidoställda eller 1
sidoställt+ 1 framåtriktat)
Många viktiga parasiter bl a kräftpest och parasiter som angriper fiskodlingar.
Peronospora, många parasiter på kulturväxter.
Plasmopara, parasit på vinodlingar.
Phytophtora, parasit på potatis (bladmögel) 2 miljoner människor på Irland påverkades av denna
parasit åren 1850-60.
Saphrolegnia, fiskmögel, kräftpest
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
9
Bacillariophyta (kiselalger)
 havs och sötvattenlevande, frilevande(plankton) eller fastsittande(bentos)
 1-celliga
2n
2n
Från sidan
2n
2n
vid en viss minimistorlek sker könlig fortplantning
2n
med gameter med gissel på hancellerna, meios.
Uppifrån
 Coccala(Saknar gissel) i vuxenstadiet medan det i det könliga stadiet finns gissel på hancellerna.
2n(vuxen)2n2n2n
n (gameter)
2n (zygot)
 Kisel i cellväggen
 Diplontisk livscykel.
 Reservnäring, leucosin en typ av kolhydrat.
Sekundär endosymbios bakom uppkomsten av kiselalger, brunalger och gulgröna alger. Fr.om.
Crysophyta har utvecklingen skett med endosymbios.
Chrysophyta (guldalger)






(lite överkurs)
Oftast kolonibildande
Havslevande
Klorofyll a+c
Gissel 2st sitter i spetsen, apikala eller 1 st apikalt
Reservnäring, lamarin kolhydrat(samma som brunalg)
Cellvägg har pektin + kisel (släkt med kiselalger)
Phacophyla
Brunalger (
 De största havslevande organismerna kan vara flera hundra meter långa.
 Havslevande, bentos(fastsittande)
 Flercelliga som vuxna.
 Mer avancerad uppbyggnad, vävnad.
 Trichala, flera skikt.
 Pseudovävnad, äkta vävnad.
skaft
 T.ex. Blåstång, knöltång.
 Livscykel
fastsättningsdel
1. Generationsväxling
A. Isomorfa (lika utseende) hos sporofyt och gametofyt.
B. Heteromorfa, olika utseende.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
Skiva, bladlik
10
2.Diplontisk
 Klorofyll a+c
 Gissel hos gameter 2 sidoställda eller framåt riktade 2 typer
1. pisksnärtsgissel saknar flimmer hår(kalt).
2. Flimmergissel med flimmerhår
 Reservnäring lamarin(som guldalger).
 Cellulosa i cellväggen (den första i fylogenin, min not)
 Kan jämföras med Oomyceter
Jämförelse av livscykler
blåstång (även kiselalger)
Hela livscykeln diploid , haploid fas endast hos
gameter
Chytridiomyceter
laminaria
sporofyt(sporproducerande växt) synlig till havs
sensommar höst sker sporbildning i spetsarna
sporangier
zoasporermed sidoställda gissel utvecklas till
gametofyter, isomorfa men olika genetiskt
utvecklas till olika kön.
Oogami, fastsittande äggcell
befruktningzygot ny individ
(äkta svampar)
översiktligt
 intressent med denna art att gameterna liknar djurgameter, de har ett rörligt stadium
 reservnäring glykogen
 kitin i cellväggarna, finns även hos arthropoderna , leddjuren.
Phaeophyta Brunalger
Alginsyra i cellväggarna
Används som konsistensgivare i livsmedel, diverse labprodukter och tekniska produkter.
Kelp födoämne i östasien
(agaragar rödalger)
Mycota, kitinsvampar, äkta svampar(undergrupper zygomyceter, ascomyceter och basidiomyceter)





Förlorat cyanobakterien och förmågan att fotosyntetisera.
Kitin i cellväggarna.
Reservnäring, Glykogen
Heterotrofa, ingen fotosyntes
Hyfer, trådliknande förgrenade cellrader
viss förbindelse mellan celler
 Fruktkroppar består av tusentals hyfer
 Flera kilometer hyfer kan växa ut på ett par veckor.
Zygomyceter (zygosporsvampar)
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
11










kulmögel, små svarta prickar på livsmedel
Zygosporer, anpassning till landliv (jmf oomyceter som klarar landliv i våta vävnader)
1:a organismen som klarar landliv
Inga rörliga stadier, frilevande, heterotrofa, försörjer sig av dött organsikt material.
Visst behov av vätska
Bildar gametangier
Kitinskal hos hyfer ger skydd mot uttorkning
Sammansmälter till zygot med flera kärnor
Zygosporer, här sker samansmältningen
Flerkärnigt stadium dikaryotiskt
zygospor, sammansmältning av kärnor
meios, reduktionsdelning




sporer
hyfer
sporangier
(könlös förökning)
När maten tar slut eller det blir torrare signaleras att nu skall förökning ske sexuellt Yippi!!!
Synlig haploid fas kan spridas någon meter men kan fastna på kläder och föras längre sträckor.
diploid fas zygosporangier
dikaryotiskt tillstånd
Läs noga i boken och förstå!!
Ascomyceter
sporsäcksvampar
Hyfer haploid stadium
Asexuellt tillstånd, hyfer avsnärjs och lossnar (avknoppning)
sexuell förökning med honliga och hanliga celler från hyfer, sammansmältning
gametangiogami.askogon dikaryotiskt, cellerna har smannsmält men inte kärnorna
Zygosporangliet, hyfer med två kärnor som ännu ej smannsmält
Det dikaryota stadiet bygger upp fruktkroppen.
Sporsäckar på fruktkropparna där sammansmältnng av kärnor sker , enda diploida stadiet.
Delar sig sen i meios, haploida som sen sprids som sexuella celler
Det haploida stadiet dominerar , i det dikaryotiska stadiet byggs sporsäckarna upp.
Basidiosvampar
(lameller och rör)
 Dominerande stadiet haploida
 myceler
 hyfer själva av olika kön som parar ihop sig.
 Finns flera kön än två.
 Somatogami, sammansmältning av celler i hyfer, då uppstår 2 könsstadiet, dikaryotiska stadiet som
är mer utsträckt i tiden.
 Signaler kommer att bilda fruktkroppar, fot, hatt och lameller.
 På lamellerna sitter masor av basidier (motsvarighet till sporsäck), fortfarande 2 könsceller.
 I en viss utvecklingsfas smälter celler ihop och bildar diploida kärnor.
 Omedelbart sker reduktionsdelning, meioshaploid fas
 Slutligen bildas basidier
 Meios, 4 delningar 4 basidierbasidiespor
 Fruktkroppen innebär ett mer avancerat spridningssätt jmf med ascomyceter, vindspridning.
 Det dikaryota stadiet mer utsträckt i tiden, viktigare, mer omfattande vävnad.
Läs och jämför dessa tre livscykler!!!
Lavexkursion Velamsund 14/5
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
12
Lavar , symbios mellan sporsäcksvamp och alg. Algen fotosynterar och ger näring till svampen,
svampen ger skydd åt algen som är innesluten av svampen.
Ascomyceter, alg och hyfer
tillväxt från någon 1/10 dels mm till ett par cm per år beroende på art
soredier
soral
överbark
bark = hyfer
algskikt
märg
märg = glesare lager hyfer
underbark
Blåslav
läppar i kanterna där förökningen sker. Blåslaven är allmän över hela Sverige och sägs
ofta vara sveriges vanligaste växt. Bålen är grå med uppblåsta lober som i spetsen ofta
bildar öppna, läpplika soral. (soral asexuellt förökningsorgan där soredier bildas,
soredier vegetativa förökningskroppar som består av ett hyfnystan som innesluter
algceller men saknar bark). Blåslav växer på praktiskt taget alla slags underlag men
tycks trivas bäst på trädstammar och grenar.
Gulvit renlav (litet träd) Förutom den gulvita färgen(urinsyra) känns laven igen på att grenarna är mer
eller mindre ensidigt böjda och grenspetsarna är 3 eller 4 -delade.
Grå renlav Den grå renlaven är mycket lik den gulvita men skiljer sig, som framgår av namnet, på
färgen(urinsyra saknas)
Fönsterlav(stjärnlik) Den mycket täta och allsidiga förgreningen ger laven dess karaktäristiska
kuddlika utseende.
Tagellav (hårlik) spröd går lätt av, växer på lövträd.
Tuschlav (med blåsor). Bålen är försedd med blåslika bildningar på ovansidan, upp till 25 cm
diameter, är brunaktig och ofta försedd med koralliknande isidier/förökningskroppar,
barkklädda, vegetativa spridningsenheter som består av både svamp och algkomponent)
Islandslav, små utskott, taggar pyknidier(sexuellt förökningsorgan), vita prickar på bålen.
Färglav knottrig, grågrön med vita åsar växer på sten, påminner om blåslav men växer på sten.
Navellav växer från en mittpunkt(naveln), mörkt brun
Bägarlav , bägare , pinnar vissa med skål andra med röda apothesier(skålliknande förökningskroppar)
Kaklav växer i decimeter stora kakor på sten, gön och ljusare mot kanterna. Apothesier är vanliga
skålliknande förökningskroppar.
Kartlav(geografisk) ljusgulgrön, växer på sten går ej att skrapa bort.
Vägglav gul växer på träd och plank, vanlig på asp.
Sockerlav heter den inte men väl bitterlav , växer på ek ser ut som florsocker, mkt bitter.
Gråstenslav ser ut som elefanthud, finporig, apothesier mörka skålar.
Slånlav ljust grågrön på minner om renlav vita sorediefläckar och vit på undersidan.
Gällav liknar slånlav men är svart på undersidan. Växer framförallt på trädstammar.
Brosklaven är tunnare än slånlav men saknar vita fläckar på bålen.
Filtlav brun ser ut som gamla löv, storbladig med vidhäftningstrådar.
Föreläsning nr 4 15/5
Repetition av linjer i fylogenin
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
13
sekundär endosymbios
ursprunglig eukaryot
heterotrof
kärna 1 med mitokondrier
2 membran
plastid dvs cyanobakterie
kärna 2
2 membran
kärna 1 + mitokondrier
dubbla membran
plastid med 4 membran (pga invaginering)
tillbakabildad kärna 2(NM nucleomorf)
Räkna membran 3 eller 4 membran tecken på sekundär endosymbios.
Ascomyceter
jästsvampar , öljäst, vinjäst, saknar hyfer, celler avknoppas, förökas nästan lika snabbt
som bakterier.
Plasamogami celler som sammansmälter
2kärnor mycel
karyogami kärnor som sammansmälter
Tryffel, murklor
Hyfer
mängder av parasiter t.ex. mjöldagg och mjöldryga.
””
Mögel t.ex penicillium(penselmögel)
””
Aspergillius(borst mögel)
””
De flesta ascomyceter har ascogon, sporsäckar, hon och han gametangier ofta fler än två kön.
Gissel retsystem påverkar proteiner så att en organiserad rörelse uppstår.
Lavar är ett specialfall av ascomyceter. Lavar är symbionter. Symbios mellan svamp
och grönalg och eller cyanobakterier.
Bark = hyfer
märg glesare lager med hyfer
Hyfer får näring och energi från alger och bakterier.
Grönalg och cyanobakterier skyddas av hyfer så att de kan klara av ett torrt klimat.Könlös förökning
sker av alg och svampceller
Sexuell förökning sker endast mellan svampceller måste då stöta på en grönalg.(grönalger
förekommer allmänt)
Fruktkroppar kan vara öppna, blomliknande t.ex. i toppen av bägarlav eller slutna t.ex bitterlav.
Basidiemyceter, hyfer av olika kön sammansmälter.
Somatogami = hyfer förenas, sammansmälter. En somotogami kan ge upphov till många fruktkroppar
t.ex. kantareller
Ett stort spektrum av nyttiga respektive giftiga arter finns. T.ex. de flesta matsvampar: kantarell,
trumpetsvamp, trattkantareller, fårticka, champinjon, kremlor, soppar.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
14
Många mykorrhizabildare= symbios mellan träd och svamp. Svampen gör det lättare för träd att ta upp
näringsämnen och svampen får tillväxthormon och fotosyntes från träd. Balansen är hårfin och kan
lätt gå över i parasitism.
Många parasiter t.ex brunröta(bryter ned cellulosa), vitröta(bryter ned lignin endast den vita
cellulosamaterien kvar), rost och sotsvamp(när fruktkroppar brister bildas sot).
Berberis mellan värd för rostsvamp kulturväxter.
Rödalger (Rhodophyta)










marina, de flesta, lever på stora djup 3-50 meter ända ner till 200 meter.
Pigment som klarar att bryta ned vagt ljus
bl a kalkalger som bildar rev (gullmarsfjorden och skagerak)
fossil 100 milj år gamla
Coccala, i-celliga som saknar gissel
Trikala, trådlika
pseudovävnad, porphyra, purpurtång äts i ostasien.
Inga gissel hos några rödalger
2 olika sporofyt och en separat gametofytgeneration
primära endosymbionter, tagit upp cyanobakterier, fykobiliner viktiga pigment röda eller blåröda
mkt lika fykobilinier hos cyanobakterier. Klorofyll a+ d
 Reservnäring kolhydratliknande stärkelse.
 Cellväggar med cellulosa(likhet med gröna organismer)
 Ekonomiskt viktiga produkter: mat porphyra, Agar, konsistensgivare, , Karragentång viktig källa
Chlorophyta (gröna organismer)






Bygger upp den stora biomassan, grönalger, blomväxter, barrväxter mkt stor mångfald.
Gemensamt klorofyll a + b
reservnäring stärkelse(potmjöl)
Gissel alger 2, 4 eller fler pisksnärtsgissel
Barrväxter och blomväxter saknar gissel.
Cellvägg med cellulosa
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
15
Clamidomices fig 26:24
Haplontisk livscykel endast zygot diploid alla andra faser haploida.
4 st haploida rörliga celler
meios
vegetativ delning asexuell
sexuellt, gameter
zygot diploid
parar ihop sig
Generationsväxlingar
Haplontisk
generationsväxling
Clamidomices
nästan samtliga gröna
organismer dvs inga diplontiska
isomorfa sporofyt och gametofyt generationer ser likadana ut
Heteromorfa vanligast 99,9% olika utseende spor och gametofyt.
Fig 26 25 isomorf ex ulva havssallad
sporofyt
Diploid fas
mitos
zygot
sammansmältning
han , honceller(rörliga)
meios
sporangier
sosporer
haploid fas
gametangier
Morfologiska typer hos grönalger
Monadala
1-celliga med gissel
Coccala
1-celliga utan gissel
Trichala
trådlika
Siphonala
flercelliga, trådlika utan cellväggar, slangar
pseudovävnad
vävnad
Föreläsning nr 5 18/5
Inger Hartman
tel 16 37 70
De övre växternas byggnad och struktur. Ass: Olga, Ida och Åsa.
Kap 7 124-125, 126-128 samt 184
Kap 8 147-150 diffusion och osmos
Kap 10 182-196, 200
fotosyntes
Kap 31 hela kapitlet främst det som tas upp på föreläsningar och lab
kap 32 i stora drag
””
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
16
Varför studera botanik?
1. gröna alger och växter genererar syre och kolhydrater
2. 95% av vår föda från ca 20 arter.
3. extrakt från växter används inom medicin, plast och färgindustri.
4. Bränsle och byggnadsmaterial
5. rekreation, parker och fritidsområden är viktiga för den psykosociala miljön.
Organisationsnivå atomer molekylercellervävnad organ hela växten .
differentiering: cellers utveckling för speciella uppgifter.
Vävnad: bildas av celler med lkartad byggnad och funktion.
Organ: samordning av vävnader i organ.
Tre grundorgan: rot, stam och blad.
Cellen är den minsta enheten för liv, alla organismer består av celler (ej virus) de kan
leva oberoende.
Genmanipulation= odling av enstaka celler som kan stimuleras till delning, nytt genmaterial kan
tillföras genmanipulerad planta.
Celler tycks utgöra primära enheter för differentiering och morfogenes, kan bilda organ.
Växtceller har cellvägg, plastider och vakuol vilka inte återfinns inom djurvärlden.
Cellväggen- orörliga celler inneslutna av hård cellvägg, cellerna är festade mot varandra med ett
kitt.(djurceller rör på sig i embryonalutvecklingen för att komma i rätt position),
cellväggen är viktig för växternas tillväxt, tillväxten sker i spetsen, växter växer
kontinuerligt.
Plastid t.ex kloroplaster, centrum för fotosyntes, grönt pigment, alla växter har mitokondrierATP
alla växter har någon form av kloroplast.
Vakuol vätske fylld blåsa, kan vara en central eller flera små, stora kan fragmenteras och små kan
bilda större. Vakuol omges av membran irekt innanför cellväggen finns membran,
kärnan omges av dubbelt membran, kränmembran.
Endoplasmiskt nätverk består av 2 sorters ribosomer här sker proteinsyntes.
Olika organ omges av memran, möjliggör flera olika synteser samtidigt och uppbygnad
och nedbrytning kan ske samtidigt.
Den fakta vi har att tillgå idag ger endast en bild av dagens kunskap och bestr av modeller. Forskning
går ut på att kullkasta modeller i strävan att skapa bättre modeller. Kunskap är också beroende av de
redskap som för dagen finns att tillgå. Nya redskap nya kunskaper.
Fig 7:8 membran struktur fosfolipider med fettsvansar inåt hudrofob insida och hydrofil utsida.
Proteinpumpar möjliggör transport in och ut genom cellen.
Antal membranprimär eller sekundär endosymbios.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
17
Diffusion att utjämna koncentrationskillnader.
Ex ett membran genomsläppligt för vatten men ej socker. Koncentrationsskillnaden gör att vatten vill
strömma in genom membranet och utjämna koncentrationen innanför membranet. Detta ger ett
undertryck som balanseras av (gravitationen) lufttrycket.
Celler i olika miljö
Lösta ämnen t.ex socker, salt
i ren vattenmiljö
vatten strömmar ut ur cellen
vatten tenderar att gå in i cellen
animala sturkturer
en animal cell spricker (lycerar)
Plasma memranet släpper
i en växtcell kan vatten strömma in
från cellväggen
tills cellväggen gör motstånd
plasmolycerad
t.ex. lök i sockerlösning
turgo
Plastidutveckling fig i kompendiet
alla växter har mitokondrier samt någon form av plastid
kloroplast
GRÖN
proplastid
odifferentierad
Leukoplast
blek plastid
t.ex i rot
lagrar stärkelse amylas
Kromoplast
färgad
Var kommer energin till nya blad under våren?
Stärkelse lagrad i plastider bryts ned till kolhydrater som omvandlas till energi i mitokondrierna.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
18
Mitokondrier och plastider kan endast förökas genom delning,
en planta som förlora dessa organ kan ej nybilda dem.
Ljus påverkar så att kloroplastkromoplast
morötter i ljus blir gröna kromoplastkloroplast
Potatis leutoplastkloroplast
Föreläsning nr 6 19/5
rep
vävnadstyper
grundvävnad
(ämnesomsättning)
ledningsvävnad
(transport)
Tillväxt sker i meristem.
Apikala meristem
Laterala meristem (sekundär tillväxt)
Apikala meristem finns i skottspetsar eller i rotspetsen. Odifferentierade celler i övre delen av
tillväxtzonen. Celler differetieras och bildar organ. Vilka uppgifter celler får beror på deras läge och
påverkas av grannceller. Alla celler har potential att bilda en planta.
Nytt bladanlag
nya meristem
Rot meristem
Meristem producerar nya celler som delar på sig därefter sker cellsträckningen och differentiering,
sidorötter anläggs en bit in.
Nya celler
rotmössa
nya celler produceras i apikala meristem
i rotmössan(kalyptra) är förslitningen på cellerna stor,
livstiden är kort. Slempartiklar produceras så att rötterna
lättare kan tränga igenom, rötterna kan också lättare ta
upp näring
Knän på grässtrån och säd gör det möjligt för plantan att böja sig t.ex. vid ett skyfall. Vilande
meristem kan sedan resa växten upp.
Hur vet plantan vad som är upp och ned? Cellerna befinner sig i olika lägen men har förmåga att
reagera på gravitationen.
I meristem bildas hormoner som hämmar sidoskotten. Genom att toppa plantan stimuleras tillväxt av
sidoskott. (obs gäller ej alla plantor)
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
19
Det finns tre olika celltyper (beror av cellväggarna)
1. Parenkym består av levande celler som bildar grundvävnad, cellväggen är relativt tunn sk primär
cellvägg.
2. Kollenkym Levande celler. Ojämnt förtjockade cellväggar, primära. Fungerar ofta som
stödjevävnad och bildar lameller.. Intercellulära gasfyllda rum bildar stödjande rör t.ex
i stammar på örtväxter
förstärkta hörn
cellvägg i ett plan tjockare
kollenkyna celler
i hörnen på fyrkantiga stammar
Övergången mellan en celltyp till annan oskarp, celler kan omvandlas.
3. Sklerenkym Döda celler. Primär och sekundär cellvägg medför kraftigt stöd för
stödjevävnad. Lignifierad, vatten kan ej tränga igenom. Lignin färgas ofta rött på labb.
Två typer
a.sklerider t.ex stenceller hos päron, håller isär över och underepiderm
så att celler ej trycks ihop..
b. Fibrer, oftast i stammar.
Vävnader
enkla
en celltyp
parenkymatisk vävnad
innehåller endast parenkynceller
kollenkymatisk
sklerenkymatisk
komplexa
flera olika celltyper
flera olika celltyper sammverkar för att fylla en viss
funktion
xylen(transport av H2O)
parenkymatiska + sklerenkymatiska döda celler, endast
cellväggarna återstår, kraftigt lignifierade.
Två typer av ledningsvävnad, öar av ledningsvävnad kallas även kärlsträngar(eller nerver i bladen)
Xylem transport av vatten. Xylemet vänt mot centrum
Floem transport av assimilat från fotosyntesen. Floem vänt mot utsidan.
Ringbarkning, eftersom transport av näringsämnen sker i floem kommer ett avlägsnande av barken
(ringbarkning) att tömma ut reservnäring från roten. Det kommer därmed inte finnas tillräcklig energi
för att skapa rotskott.
Olika utseende på ledningsvävnad i stam och rot.
Floem
xylom
Stam
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
rot, xylomet bildar en stjärnliknande
formation med olika antal spetsar beroende
på art: tetraark, pentaark, polyark etc
Botaniska Institutionen
980603
20
Två typer av sklerenkymatisk vävnad i xylom: trakeer och trakeider.
Trakeer består av döda celler, endast cellvägg består. Cellväggarna är lignifierade. Övervägande hos
lövträd. Trakeider spolformade celler. Barrträd har endast trakeider
trakeer
trakeider enskilda celler
cellväggar upplösta i änden
hål mellan för vattentransp.
lignifierade cellväggar
ibland som ett nät sk kärlelemen
Pga den stora vattenavdunstningen från bladen uppstår ett konstant undertryck. Vid torka kan en luft
bubbla bildas i ledningssystemet, ytspänningen går förlorad och systemet blir då obrukbart.
Trakeer är vidare och kan transportera mer vatten men är också känsligare för torka.(lövträd)
Trakeider transporterar ej vatten lika effektivt men är å andra sidan inte så känsliga för
torka.(barrträd)
Studera fig 31.13 noggrant och förstå.
Ledningsvävnad består av döda celler och täcks av en sekundär cellvägg. I lednigsvävnad råder
kraftigt undertryck och det finns en risk att röret sugs ihop därför behövs kraftiga förstärkningar av
sekundära cellväggar. För att vatten skall kunna passera sidleds finns små porer med enbart primära
cellväggar.
Klyvöppningar på blad så att CO2 kan komma in och delta i fotosyntesen men innebär även en risk för
uttorkning. Det finns mer vatten i nuti växten än utanför, koncentrationsskillnader vatten vill strömma
ut.
Floem
består av levande celler sk silrör, primära cellväggar utan cellkärna sammanfogade med
sk följeceller med kärna. Följecell och silrör är beroende av varandra. De har uppstått ur en modercell.
Floem transport av assimilet. Transporten kan styras av cellerna, (transport i xylom, fysikalisk
transport i döda celler, kan ej styras)
…
silrör med följeceller
silplatta
silceller hos barrträd har ingen följecell
Floem vänder sig utåt
xylom
mot centrum
trakeider
trakeer
Sluten kärlsträng t.ex. hos gräs , ingen tillväxt.
Öppen kärlsträng t.ex. hos solros, tillväxt kan ske.
När ledningsvävnad bildas sker det från odifferentierade celler. Ett band mellan Floem och Xylom
förblir odifferentierade, skiljevägg sk kambium. Kambium delar sig i två dotterceller den ena
odifferentierad den andra blir floem eller xylom beroende på plats sk sekundär vävnad.
Kambiumskiktet sträcker sig mellan kärlsträngar och kan ge upphov till ny ledningsvävnad.
Kork
när epiderm spricker upp pga tillväxt bildas en ny typ av vävnad: kork som ingår i
trädens bark.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
21
Hur uppstår årsringar?
Fig 31:21 Kambium är vilande under vintern. När ljuskvantum ökar bildas hormon som stimulerar
kambiumcellers delning. På våren bildas stora celler med tunna cellväggar, på höst små celler med
kraftiga cellväggar. Detta ger upphov till sk årsringar. En varm sommar kan innebära dubbla årsringar.
Lab 19/5 studerar vi
Majs
Ligustrum
Elodea
Aristolochia
Sambucos
Ranunculus
Iris
Syringa
Tritichium
tvärsnitt: epidermis, grundvävnad och ledningsvävnad, floem och xylom.
Längdsnitt, silrör med silplattor, spiraltrakeider och ringtrakeider.
Bladanlag, apikalt meristem, ringtrakeer
celldelning i apikala meristem
tvärsnitt med dåligt utvecklad ledningsvävnad
jmf 1 årig och flerårig stam tvärsnitt. Hos ettårig ett fåtal kärlsträngar medan hos den
fleråriga mängder av kärlsträngar och årsringar.
stam tvärsnitt. Kork, korkkambium, kollenkym och parenkym Floem, kambiumzon,
sekundärt xylom och primärt xylom.
epidermis med rothår omgiven av små celler(Rhizodermis), stärkelselagrande
parenkymceller i cortex, odifferentierade i centralcylinder.
långsträckta epidermisceller, klyvöppning med kloroplaster
fjäderliknande blad xylem längst upp närmast nervtråd och floem underst.
epidermus, kärlsträngar omgivna av grundparenkymceller.
Mossexkursion 20/5:
väggmossa, husmossa, kvastmossa, kammossa, vitmossa(flera sorter), raggmossa, kranskaksmossa,
kakmossa, björnmossa, kärrhaksmossa, spjutmossa, tujamossa, palmmossa, fickpulia.
Följande studerade vi:
Björnmossa, stjärnlik, mossa på sporkapsel går att dra av
s.113 i ”Hallingbäck lavar”.
Enbjörnsmossa, mindre, röda skålar hanorgan, sporkapslar honorgan.
s115.
Nickmossa, mindre, nickande sporkapslar på kopparglänsande skaft
s148
Stjärnmossa, blad med mittnerv
s155
Praktstjärnmossa, avlånga blad
s155
Raggmossa, vita bladspetsar
s139
Kakmossa
s166
Palmmossa
s167
Kammossa
s198
Husmossa, 1 våning per år
s202
Sidenmossa
s192
Räffelmossa
s157
Cypressfläta
s???
Gräshaksmossa
Hakmossa
s200
Vitmossa
s103
Kvastmossa, böjer sig ensidigt
s120
Franslevermossa, små boxhandskar
s 98
Sågtandsmossa
s???
Väggmossa, grön stam
s201
Kärlmossa
s???
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
22
Föreläsning nr 7 25/5
Dagens tema:
Anatomi stam, rot och blad + fotosyntesen
Ledningsvävnad i stam o rot ser olika ut
stam
gräs
oorganiserat
icke gräs
strukturerat
rot
xylem
floem
endodermis
Hos gräsväxter saknas kamrium. Kamrium hos icke gräsväxter möjliggör tjocklekstillväxt. Kamrium
bildar sekundär vävnad så att mer och mer xylem bildas inåt.
Endodermis är ett cellskikt tjockt, ett fettlösligt ämne suberin gör cellväggarna helt ogenomträngliga
för vatten. Kallas även Casperys bond.
Rothåren längs roten ökar ytan och har som främsta uppgift att ta upp vatten. Rotsystem är ofta starkt
förgrenade, detta sker genom sträckning och differentiering. Tillsammans med vatten tas lösta ämnen
upp såsom nitrat, svavel och fosfater.
Rotmössa
meristem
(tillväxtzon)
celldelning
cellsträckning
differentieringszon
rothår
Vatten transporteras på flera olika sätt i roten.
1. cellväggar apoplastisk transport(stopp vid epidermis) tvingas passera cellmembran på väg till
xylem.
2. Sympastisk, transport över cellmembranen. På detta sätt kommer vatten och lösta ämnen in i den
levande cellen varvid selektion av ämnen kan ske.
Rottryck genom aktiv transport. Proteinpumpar: salter ut och vatten in eller var det vice versa.
Endodermis kan styra upptaget av vatten och näringsämnen till xylem(döda celler) och ökar på detta
sätt det osmotiska trycket.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
23
Bladets anatomi
Över och underepidermis. I underepidermis finns flest klyvöppningar. Vatten växter som lever under
ytan kräver inga klyvöppningar, gasutbytet sker genom diffundering. Vatten växter med blad som
växer i vattenytan t.ex näckros har flest klyvöppningar på överepidermis. Vid kluvöppningar finns risk
för vatten utflöde det är därför fördelaktigt att ha klyvöppningar på undersidan.
Blad
Floem ligger ytterst i stammen
och kommer att ligga underst i bladet.
stam
Floem
xylem
pallisad-parenkym
mesofyll (grundvävnad fotosyntes)
svamp-parenkym
Fig 32:1 Avdunstningen från bladen ger ett stort undertryck i xylem(döda celler9. Flera hundra liter
kan sugas upp i ett stort träd per timme. Fysikalisk transport.
I floemet(levande celler) sker transport av assimilat, kolhydrater till meristem i frukt och rot. Om
våren sker transporten från lagrad stärkelse i roten till tillväxtzoner(meristem). Transporten i floem
sker i levande celler, aktiv transport. Transport i floem kan ske i alla möjliga riktningar. I floem sker
ett massflöde. Från source(produktion av kolhydrater) celler sker ett utflöde av sucrose,
sockermolekyler pumpas aktivt in i floem, höga koncentrationer gör att vattens trömmar in för att
utjämna konc, skillnaderhögt tryck. Fig 32:10
Fotosyntesen
Fram till 16-1700talet trodde man att växter åt jord.
Historiska experiment:
Pilexperimentet, vägde en pil jord och ytterkruka. Kontrollvägde efter
fem år. Pilens vikt hade ökat drastiskt, jordens vikt minskat endast
marginellt. Slusats: växter äter inte jord men vatten.
John Priesley (1733-1804)studerade gaser, ett djur kunde leva i en
hermetiskt tillsluten miljö om där också fanns en växt. Slutsats: växter
har förmåga att läka dålig luft.
Engelman 1883. Belös alger genom ett prisma. Störst tillväxt vid
belysning av blått och rött ljus. Förstod att dessa våglängder hade
betydelse för fotosyntesen och att den skedde i kloroplaster.
Blått
rött
380
720 nm
mer energi
mindre energi
Fotosyntesen sker med hjälp av ett pigment klorofyll.
”Fotosyntesen kan definieras som den process genom vilken de gröna växterna med klorofyllets hjälp
förmår utnyttja ljusenergi för att under spjälkning av vatten reducera och omvandla koldioxid till
energirika och stabila organiska föreningar, främst kolhydrater.” Som biprodukt bildas O2.
Ex Vi äter kolhydrater som förbränns i cellandningen CO2 +ATP
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng Botaniska Institutionen
Magnus Lagerberg
980603
24
ATP används som energikälla för celldelning, proteinpumpar, syntes etc.
Reduktion upptagande av elektroner.
Kloroplaster innehåller pigment, klorofyll som finns i alla gröna växter. Framförallt i bladen(barren).
Kloroplasterna finns i grundvävnaden, mesofyll. I ett inre membransystenm finns granum separerade
från stroma, grana består av tylakoidmembran. Fig 10.2 Pigmentet klorofyll har förmåga att absorbera
blått och rött ljus, grönt ljus reflekteras eller transmitteras(lyser rakt igenom) därför uppfattar vi
växter som gröna. Klorofyll i sig behöver inte vara grönt.
Kloroplast
granum med tylakoidmemran
stroma, mikroskopiska porer för gasutbyte.
Fig 10.9 I tylakoidmembran absorberas blått och rött ljus maximalt(klorofyll b). Det finns andra
klorofyll t.ex a eller karatenoider som absorberar andra våglängder.
Höst: klorofyll b(grönt) bryts ned varvid andra klorofyll blir synliga, brunt, gult och rött.
Bladavfälningen styrs genetiskt och styrs av dagens längd.
När klorofyll B träffas av fotoner lyfts elektroner upp till en högre energinivå men tenderar att falla
tillbaka till ursprungsläget och avger då energi. Denna energi kan tas upp av acceptorer. Elektroner
deltar i en redoxcykel som producerar ATP.
Klorofyll bygger tillsammans med andra molekyler upp ett fotocentrum, fotosystem I. Energi förs från
ett pigment till ett annat och når ett centralpigment. Men fotosystem 1 kommer att lida brist på 2
elektroner från varje cykel. Dessa två elektroner som fattas hämtas från fotosystem II och utvinns vid
spjälkning av vatten, som biprodukt bildas O2.
Ljus och mörkerreaktionen
Ljusreaktionen är en i väsentliga delar fotokemisk process, som fordrar tillgång på ljus, klorofyll och
vatten för att genom föras. Den är oberoende av temperaturen och kräver ej närvaro av koldioxid. Den
lämnar assimilationskraft, dvs energi och reduktionsmedel för att driva den följande
mörkerreaktionen.
Ljus
elektronacceptor
H2O
e-acceptor
ljus
e-bärare
elektronbärare
2eB
Fotosystem II
B
Fotosystem I
NADP+
NADPH
1. Ljusreaktionen sk respirationscykeln (fotokemisk process) sker i tylakoidmembranen:
ljus + klorofyll+ H2O 2 ATP +1NADPH + O2 (som biprodukt).
2. Mörkerraktionen, Calvincykeln (enzymatisk process) sker i stroma:
CO2 reduceras bildning av kolhydrater
ATP + NADPH driver processen.
Processen är oberoende av ljus(men sker dygnet runt) men dess hastighet är
temperaturberoende.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
25
En förenande länk mellan de två delreaktionerna är den acceptorsubstans, NADPH, ADP, ATP och
NADP+ som tar upp väte genom ljusreaktionen och avger detta i mörkerreaktionen.
LJUS
H2O
CO2
NADP+
ADP
Ljusreaktion Calvincykeln
ATP
NADPH
O2
Fig 10.4
kolhydrater
Organiska molekyler, kolhydrater bryts sedan ned i mitokondrierna. Fig 9.1
Föreläsning nr 8 26/5
Kolla teorier om hur kärlväxter utvecklats…
Grönalger
Havssallat etc
Konjugater
Kransalger(närmaste släkting till landväxter)
Landväxter
Levermossor
Nålfruktsmossor
bladmossor
Kärlväxter
Homospora Lummerväxter
Braxengräs
Dvärglummer
Fräken
Ormbunkar
Ormtunga, låsbräken
Fröväxter
Fröörmbunkar, Kottepalmer
Barrväxter, Blomväxter
Kransalger
är lika landväxter t.ex plastider, celldelning, DNA, RNA
skillnad: kransalgerna är haplonter medan landväxterna är generationsväxlare.
Ca 1-3 dm stora växer längs kalkrika vikar, små sjöar, har en viss förmåga att uthärda
torka.
Oogami, hongamet med vardera 1 äggcell omgivna av skyddande vävnad, vävnaden
tillväxer efter befruktningen och bildar en zygot(2n). Oogami är sällsynt utanför
kärlväxter men finns t.ex hos kiselalger
Gametangier med hongamet
Hangameter är rörliga
Gametofyt(n)
sporer(n)
gameter(n)
meios
befruktning
zygot(2n)
ingen ny individ
Haplontisk livscykel
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Gametofyt(n)
Botaniska Institutionen
980603
26
sporer(n)
gameter(n)
meios
befruktning
Sporofyt(2n)
zygot(2n)
Generaliserad generationsväxling
Enda skillnaden tycks vara att vid generationsväxlingen bildas en ny individ sporofyt
före meios. Hos haplonter bildas zygot men den utvecklas inte till en individ före
meiosen.
Konjugater
flercelliga med speciell typ av förökning sk. konjugation. 2 olika ex av
olika kön bildar
ej gameter utan ett slags bryggor där arvsmassan kan överföras.
Konjugationsbrygga
Landväxter
Nästan alla gröna organismer på land( ej enstaka ex av grönalger) t.ex blomväxter,
barrväxter, levermossor, ormbunkar etc.
Fossil saknas, därför finns inga tydliga länkar bakåt.
Klarar uttorkning mer eller mindre bra(vissa mossor kan klara flera år i ett herbarium
och ändå kunna växa när den får tillgång till väta.
Blad med vaxlager och kutikula som skyddar mot avdunstning
Klyvöppningar
Sexuell förökning alltmer anpassad för torrt klimat.
Rörliga hangameter hos mossor och ormbunkar.
Orörliga hangameter hos barr och blomväxter.
Storleken ökar, stor volym effektivt skydd mot uttorkning.
Levermossor
Bållevermossor(t.ex lungmossa)
sporofyter
förkningskroppar(avknoppning)
Rhizoiper
Bål
gemmar
föröknings
kropp
Bladlevermossor
De flesta levermossor t.ex franslevermossa
2 rader större blad
på undersidan 1 rad mindre
sporofyt(2n) bildar haploida sporer(n)
Gametangier hos mossor, ormbunkar samt visa kottepalmer.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng Botaniska Institutionen
Magnus Lagerberg
980603
27
Stjärnmossor:
Anteridium
gametbildande cellmassa bildar rörliga gameter
Arkegon
halsceller
halskanalceller
bukkanalceller
äggcell
när Arkegonet är moget bryts hals och bukkanalceller ned
och en kanal bildas där hangameter kan tränga ned.
Efter befruktningen bildas en zygot som sitter kvar i
arkegonet, delas med mitos och bildar en sporofyt,
sporofyten parasit på gametofyten.
Björnmossor
mössa
kapsel
när kapseln är mogen trillar mössan av, ett lock(tandat) på
kapseln faller av. Sporbildande vävnad(diploid) bildar
haploida sporer genom meios. Sporerna bildar förstadium,
protonema(ser ut som grönalger) och växer ut till
gametofyt.
gametofyt
Mossors livscykel fig 27.7
hongametofytarkegon
befruktning
äggcell växer i arkegonet Zygot
hangametofytanteridium
mitos
sporofyt
meios
haploida sporer
Kolla noga…
Mossor tar upp näring från luften och är därför extra känsliga mot luftföroreningar.
Hangameternas förflyttning är beroende av fukt.
Vitmossa bladmossor
Speciella vattenhållande celler. Hyalinceller, glasklara (döda)celler som saknar
kloroplaster. Vit mossa har exceptionell förmåga att behålla vatten.
Speciell typ av kapsel.
Bygger upp torvmossar (ger röksmak åt whisky)
Kärlväxter
Ledningsvävnad, ledningssträngar: xylem och floem.
Sporofyten är det dominerande stadiet(det man ser av växten)
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
28
Rot, stam och blad.
Lummer och fräken saknar äkta blad. Har istället mikrofyler.
Äldsta formen av kärlväxter, t.ex mattlummer, revlummer, lopplummer
strobilus(halmgula)
sporangium där sporer bildas
haploida genom meios
små korn som kan växa
krypande stam
till ny gametofyt,
rötter
underjordisk parasit på
svampar
På gametofyt bildas arkegon och anteroider i princip som levermossa men mindre och
enklare.
mikrofyl
Sporofyter bildar sporer
Gametofyter bildar gameter
Heterospora
Isospora
bildar sporer med olika storlek.
bildar sporer av samma storlek. (t.ex lummer)
Dvärglummer och braxengräs är heterospora
mikrosporangium bildar många små mikrosporerhangemtofyt med anteroider
makrosporangier bildar 4 stora makrosporerhongametofyt med arkegon
Sporer har ett kön, de bildar gametofyt som bildar gameter.
Fossiler finns från ca 250-500 milj år sedan, fossiler från heterospora fräkenväxter men alla nu
levande fräkenväxter är isospora.
Fräkenväxter
nya arter bara isospora, fossila hetero eller isospora
glansperiod 2-300 milj år sedan(kunde bli 30-40 meter)
ledad stam, många arter även ledade grenar
ofta kiselsyra i grenar
tvärsnitt av stam, mittkanal omgiven av kärlsträngar
på varje led finns en slida som omger stammen
strobilus med sköldliknande plattor i kransar
bildar sporer på baksidan av sköldplattan
sporerna är runda med parvisa utskott som spirds med vinden
sporer bildas på baksidan av sköldplattan
sporer runda med parvisa utskott
Ormbunkar
äkta blad
blad tros ha utvecklats ur grensystem
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
29
de flesta ormbunkar är isospora, de vattenlevande heterospora.
Föreläsning nr 9 27/5
Ormbunkar
Äkta blad, makrofil (utveckling från grensystem)
(oäkta blad, mikrofil har ett helt annat ursprung)
25-30000 arter, finns i de flesta miljöer
Fig 27:15
Generationsväxling
anteridier(n) spermier
gametofyt(n)
befruktning
arkegon(n)
äggcell
sporer(n)
zygot(2n) utvecklas i arkegon
meios
mitos
gametofyt med ny sporofyt(2n)
Sporofyt med sorus(sporangium)
( 2n)
Speciell öppningsmekanism, lock som spricker upp vid torr väderlek
Prickarna bå sporofyten är sorier där varje är en klase av sporangier.
Fossiler av ormbunksliknande växter med fröartade organ
Fröormsväxter
Fossilt 10 tusentals
tidiga förväxter med mkt större variation förr jmf med nu
Fanns många fler grupper för 100 milj år sedan
Dagens fröväxter är bara en liten rest från jordens medeltid.
Många olika utseenden, vissa såg ut som ormbunkar.
Fröliknande bildningar på undersidan av blad.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
30
Frö(makrospor)
Utvecklat från någon makrospor, heterospor(olika stora) finns bla hos
vattenormbunkar, dvärglummer och braxenväxter(dock ej föregångare till fröväxter)
Gametofyten utvecklas och blir kvar i makrosporen
(dvärglummerns gametofyt mkt liten finns kvar i makrosporangiet dock inget frö men
parallellfall)
fröanlagfrö(makrospor) gemensamt för alla fröväxter
hongametofyt med 2 st arkegon
integument bildar fröskal(t.ex mandelskal)
näringsvävnad Nucellus
Mikrospor
anterider(starkt reducerade enstaka celler)
hangametofyt
mikrosporvägg(pollenvägg hos de flesta , kottepalm undantag
Kottepalm
idag 40.50 arter, fossila 1000 tals
en av de äldsta fröväxterna
skildkönade, dioika
makrosporofyll
på honpalm
med makrosporer
tjock stam 100tals år
mikrosporofyll
mikrosporangier som producerar
miljontals mikrosporer(ungf. som pollen)
med mikrogametofyt, liten men mkt
avancerad, bildar mkt små anterider
gisselförsedda hangameter
spermatosoider, vattenberoende
Kotte, strobuli
mikrofyle
litet vätskefyllt rum, pollenkammare
spor
vätskefyllt rum som öppnar sig och släpper ned hangameter
gisselförsedda spermatosoider
pollenhangametifytanteriderspermatosoider
makrospor(2n)meios4 dotterceller 3 tillbakabildas1bildar sporofyt(n)
Tallarnas sexualliv
fig 27.17
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
31
monoika två kön på samma exemplar
sporofyt
ej gissel
reducerade anterider och arkegon
honkottar
hankottar meios
(gametofyt enstaka celler)
makrospor meios
mikrospor
4 hongametofyt
pollenslang
befruktning
blad, stam och rot
zygot
embryo
Sporofyten diploid, det man ser. Miikrospor och hongametofyt haploida. Generationsväxling.
Gemensamt för barr och blomväxter: befruktningen oberoende av vatten.
Barrväxter
alla vedartade
har makrofyll(barr eller blad)
monoika eller dioika
anpassning till torka, fleråriga barr, lärkträd fäller ”barr”
Frostskydd: extra tjockt vaxskikt, tjock kutikula, tempbevarande bladveck
ev, kemiskt frostskydd
vindpollinerare
pollenkorn
meios


luftsäckar
1 stor 3 små (1 cell steril)
med pollenkorn, mikrospor i mellan
stora spermatogen(fertil
(n)
vid pollination bildas pollenslang
den spermatogena cellen delar sig i två celler(mitos)
Makrospor i princip som kottepalm men sakanr vätskefyllt rum eftersom pollenslangen utgör
förbindelse mellan spermacellen och äggcellen.
Pollenslangen gror ut mkt känslig, spermier förs ned till arkegon
därefter spricker pollenslangen
teoretiskt kan två befruktningar ske
Honkotten kan ha utvecklats från en utdöd fossil La Bachia(300milj år sedan) hade ett skott med ett
antal fjäll
fröanlag
idag
fröfjäll
täckfjäll
enbär spridning med djur
idegran saknar kottar klarröd köttig frukt, hela granen giftig utom frukten.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
32
Blomväxter
blomma
frukten
  meios

2n
pollenslang
tetraed
n
de flesta sprids
och delas
1 vegetativ
2 spermacell
Labb
Barrträd
tall
gran
ädelgran
Lärk
hankottar
gula
gulbruna, mindre
klasar
brungula
direkt på gren
gula små
honkottar
röda
tre barr från kortskott
röda
kotte
barr åt alla håll
röd
ute på skott
kikbär, engall (dioik)
En
Tuja
Idegran
små, gula, avlånga
röda bär
barr motsatta(platt)
Det man ser på mossor är gametofyten.
Det man ser på ormbunkar är sporofyten.
Mossor: han och hongametangier kan finnas på samma växt. Hangameter befruktar hongameter. Ur
hongameten växer en sporofyt(diploid) med sporer(haploida). Alla stadier haploida utom zygot och
sporofyt.
Föreläsning nr 10 28/5
Blomväxter
Angiosperm=gömfröiga
honligt ex
embryosäck, modercell 2n
antipodceller
!
centralceller
meios
mitos
n
mikrofyle
3 yttersta vissnar bort
n
äggapparat
äggcell
synergier
embryosäck 7celler 8kärnor
centralcell med 2st polkärnor
Pollination
Äggcellen befinner sig nära mikrofyle
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
33
nucellus(näringsvävnad)
intergument
en spermacell smälter samman med äggcellzygot(2n)
en spermacell smälter samman med centralcelltriploid(3n)
endospermfrövita:cocosmjölk, vetemjöl
Pollination är ej samma sak som befruktning, när pollenkornet fäster mot mikrofyle.
Befruktningen är egentligen en dubbelbefruktning då pollenkornet överför 2 st spermaceller till
äggcell och centralcell.
Barrväxter
nucellus= näringsvävnad
Blomväxter nucellus mindre utvecklad , endosperm bildar frövita.
Fördel hos blomväxter: endosperm utvecklas endast vid befruktning.
Om pollineringen inte resulterar i befruktning hos barrträd är nucellus redan använt.
Fig 34.7
zygotbasal och terminalcellproembryo och suspensor(skaft med sugförmåga) basal och
suspensorcell tillbakabildasembryo
Endosperm består av 1 cell med massor av kärnor i t.ex cocos
fetterolja
Endosperm hos säd cellsubstans med stärkelse.
embryo
endosperm
fröskal
har kontakt med moderkaka, modersträng
hjärtblad
primrot
vissnar
frö
adventiv rot
epicotyl
(ovanför)
hypocotyl
(under)
rot(primrot ger upphov till permanent rot)
Hos enhjärtbladiga vissnar primroten medan sk adventiv rot blir
permanent rot
Enhjärtbladiga t.ex gräs och liljor.
Ärtväxter med flera: hjärtbladen näringslagrande bibehålls inuti fröet, foderbladen som kommer ut ur
fröet bildar riktiga blad.
Hästkastanjens 2 hjärtblad kan ses i frövitan när man spräcker en hästkastanj.
Pistill, gynoeciet
ståndare, bildar tillsamans androeciet
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
34
kronblad
foderblad bildar fodret
1 eller 2 förblad
ströblad
blomskaft
Hylle = foder + krona
Kalk = hylle hos enhjärtbladiga
Hos liljeväxter och många enhjärtbladiga kan man ej skilja på foder och kronblad, kallas kalkblad
ståndare
pistill
knapp med pollenkorn
märke
stift
sträng
fruktämne
Karpeller bygger upp pistillen
Spiralställda blad = 1 per led
motsatta blad = 2 per led
kransställda= fler än två per led
Monocotyledoner
enhhjärtbladiga
Liljeväxter Liljaceae
liljor, tulpan, vårlök, kungsängslilja
6 kalkblad
6 ståndare (ofta 3 stora och tre små)
pistill av 3 karpeller
blad spiralställda(strödda) med ett blad för varje led.
Lök består av många olika sorters blad:yttre gula torra blad, köttiga bågblad med vattenbevarande
funktion och mellanblad gröna fotosyntetiserande. Stam och rötter.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
35
Orkideer Orchidaceae
nycklar, flugblomster, nattviol, skogsfru, guckosko
artrikast 20.000 arter (korgblommiga också stor familj)
extremt specialiserad för insektspollination
bladspiralställda 1:2 ställning (2 rader)
bladslida hos alla enhjärtbladiga, bladen omsluter stammen från bladfoten, nedersta delan av
bladskaftet, kan vara svårt att se.
Blommor vridna ett ½ varv.
3 inre och 3 yttre kalkblad
3 pistiller, den närmast ståndarna steril med klibbskiva
3 ståndare sammanvuxna med pistiller
pollinier, pollensäckar med 1000tals pollen
sprids med insekter, nacke, rygg.
Speciella anpassningar till insektspollinering, flugblomster t.ex. polineras endast av 2 sorters steklar.
Blommorna står väldigt länge, bara man inte rör pollinier ty då skickas en hormonell signal att
blomman skall vissna. Befruktningen är chansartad därav det stora antalet frön, 100 000tals i en enda
kapsel. Frön små med ytterst litet embryo. Många orchideer är beroende av svamphyfer för sitt
näringsupptag.
Blomsymmetri
Radiärsymmetri
>2 symmetriplan
zygomorfi
1 symmetriplan
bisymmetri
2 symmetriplan
6 ståndare
Hur hyllebladen är placerade i förhållande till fruktämnet
Hypogeni
Epigeni
hylleblad under
fruktämnet
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
hyllebladen över
fruktämnet
Botaniska Institutionen
980603
36
Gräs och halvgräs
cyperaceae, halvgräs
Bladställning spiral
1:3(3 rader)
leder, små ledknölar
eller inga
snärp, hinnliknande vid
bladskivans bas, obetydliga
Hylle (kalk) omvandlas till hår, fjäll, borst eller
saknas, ängsull t.ex. långa vita trådar
Ståndare oftast 3
Kapeller oftast 3
Frukt, nöt
som inte öppnar sig oftast 1fröig
Poaceae, gräs
spiralställda
1:2ställning (2 rader)
stora hårda leder
säv, papyrus, ull och starr
ex carex(starr) hansmåax med bara ståndare resp
honsmåax med bara pistiller
bambu, vete, korn, havre, råg, majs, hirs och ris
småax, grundenhet i blomställningar sitter i
sammansatta ax eller vippor
vete oskaftade ax
havre skaftade vippor
snärp, viktigt, stort omger strået vid bladskivans
bas
Hylle saknas alltid
oftast 3 ståndare
?? kanske 2 eller 3
Nöt med frö och fruktvägg, sammanvuxna
inneragn
pistill med
stora märken
3 ståndare
ytteragn
carex
hane
skärmfjäll
hona
fruktgömme
ytter och inneragn och skärmfjäll
3 typer av stödfjäll
Triaperturater
tre öppningar på pollenkornen
Ranunculaceae
smörblommeväxter
tvåhjärtbladiga
blåsippa, riddarsporre, stormhatt, många vårblommande örter
Bladslida vid bladskaftbasen
Apokarpi, karpellerna ej sammanväxta med varandra
(synkarpi= motsatsen, sammanvuxna karpeller)
frukt, baljkapsel=1 karpell, torr och öppnar sig längs en linje, 1 spricka
smörblommor och sippor nöt som ej öppnar sig, torra
trolldruva: köttiga bär som ej öppnas
Honungsblad. Blomdelar med nektargömma, ombildade ståndare
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
37
Labb
Vi studerar bladställningar. Motsatta, korsvis motsatta, kransställda och spiralställda.
Embryologi: enhjärtbladigas primrot vissnar, tvåhjärtbladigas primrot bildar riktig rot.
Blommor
Smörblommeväxter
Fria kronblad, många ståndare och pistiller
Rosväxter
fria kronblad, få ståndare och sammanväxt pistill
?
sambladiga kronblad
nejlikväxter
gräs
vindblommor
kabbeleka
hägg
tobak
nejlika
råg
Blomställningar
ensidigt knippe
tvåsidigt knippe
brudslöja
Racemösa, skaftet avslutas med en blomställning
klase
lupin
ax
ax i ax
korn
ax i vippe
darrgräs
knippen i hängelika ställningar
björk
flock
lök
dubbel flock
hundkäx
Pollination
protandri, ståndare mognar först
blåsippa, 4 ståndare
solros, massor av småblommor
Protogyni, pistillen mognar först
äpple
Monoik, bägge kön finns på samma exemplar
gullviva
bok
al
Dioik, olika kön finns ej på samma exemplar
vide
rödblära
vindpollinering
ängsstarr
fågelpollinering
salvia, röd tubformad
insektspollinering
krasse
viol, den lille mannen
pollenblommor,dvs insekter som besöker äter pollenkornen
sippor, pion, iris, fuchsia
Systematik
liljeväxter, spiralställda blad och radiärsymmetriska blommor
iris, getrams
orchideer, zygomorfi, två spegelbilder
halvgräs, saknar ledknöl
papyrus
gräs, knölar, leder, ax sitter på skaft
korn, vete, råg och havre
smörblommeväxter, puff med många ståndare + pistiller
krans eller spiralställda blad
smörblom, vitsippa,
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
38
Föreläsning nr 11 29/5
Blomställningar
Cymösa= knippen
Toppblomman slår ut först
Racemösa
utan toppblommor, den nedersta blomman
slår ut först
klase ax
hänge
flock
enkel
samman
satt
flersidigt knippe t.ex fläder
2 sidigt knippe
sicksack
1-sidigt knippe
toppblommor
=
Caryophyllaceae
kvast
huvud kolv korg
Nejlikväxter
cymösa, 2 sidiga knipen, motsatta blad 2 /led
tandkapsel, fröämnen som öppnar sig med tänder
Frukttyper
Torra
baljkapsel, torr, öppnar sig med 1längsspricka, 1karpell
balja, torr,
öppnar sig med 2 ””
, 1 karpell
skida, torr
2
2
Kapsel
>2
>2
nöt, torr öppnar sig inte självmant
>1
riddarsporre
ärtväxter
korsblomm.
vanligast
vanlig
Våta
bär, köttig, öppnar sig inte, oftast 1 eller flera karpeller, 1fröiga(oftast)
apelsin, tomat, potatis
stenfrukt, köttigt yttre och inre skikt, flera karpeller, oftast 1 fröigt
prunus, persika, körsbär, mandel, cocos, valnöt
fruktskal
köttigt skikt
kärna
frö
Enkla ”oäkta frukter(skinnfrukter)
Äppelfrukt(rosaceae)
blombotten, där ståndare och pistill sitter fast
pergamentartat skikt
ganska köttigt skikt
frö
Nypon(rosaceae)
foderblad
enfröiga nötter
blombotten
Jordgubbar
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
39
det goda = blombotten
små 1fröiga nötter på utsidan
Hallon
stenfrukter
skaftet stannar kvar när man plockar
skaftet följer med när man plockar(björnbär)
Sammansatta oäkta frukter
Fikon
Mullbär
Annanas
Stipler
blomställningsbotten
blommor som utvecklas till nötter
spridning med djur
(alltid) bildningar från bladfoten, nedersta delen)
parvisa bildningar , ofta bladliknande
funktion:skydd för bladanlag, försvar(törnen), klätterorgan.
Fabaceae ärtväxter
stipler
balja
många i symbios med kvävefixerande bakterier(gröngödning, växelbruk)
väldigt speciella blommor(fjärilsblommor)
segel
rör av 10 st ståndare
omsluter fruktämnet
pistill utvecklas till balja
vinge
köl(sammanväxta kronblad)
Betulaceae
Björkväxter
Al, björk, avenbok, träd, buskar.
Vindpollination(inga imnsektslockande blommor)
Blommor mkt små 1 könade
blomställningar av 1.könade
monoika, han och honblommor på samma träd.
Nöt, vingnöt
epigyni, hyllblad ovanför fruktämnet,
al små rudimentära hylleblad de andra saknar dem, men eftersom al har det tror man att
alla har det.
Blomställning 2 sidigt hängeliknande knippe
1000tals blommor bildar ett ”hänge”
Al, kotteliknande blomställning som blivit förvedad, kottefjällen egentligen stödblad,
fortfarande 2sidigt knippe
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
40
Brassicaceae
korsblommiga
köksväxter, kryddor, många ogräs
skida (2 karpeller, skiljevägg), fröna placerade längs väggarna
väggställda frön
blommor bisymmetriska(2 symmetriplan)
6 ståndare 4 stora och 2 små
Ericacae ljungväxter
ris och buskar, (”snö på ris men inte på buskar”)
Blad läderartade eller barrliknande(bra skydd mot frost och uttorkning)
finns på mycket utsatta platser
liten avdunstning, litet CO2 upptaglångsam tillväxt
kronan sambladig(1:a hittills)
Pollenkorn sprids i tetraeder
Föreläsning nr 12 2/6
Vi skall kunna namnge ,mossor, lavar och alger. Däremot inte kärlväxter.
Boraginaceae strävbladiga
t.ex förgätmigej
Blad spiralställda och strävhåriga
blommor radiärsymmetriska
sick-sack knippen särskilt tydligt i blom eller knopp
samkronbladiga
bihang
funktion:pollineras av stora muskulösa humlor som orkar pressa isär
kronbladen

varje karpell delar sig i två halvor
foderblad
4-delad klyvfrukt(”fyrfrukt)
2 karpeller, sammanvuxna i början men blir sen fria från varandra som mogen frukt
Heterostyli (olika stift) hos många
skall befrämja korsbefruktning
självsterila: kan befrukta sig själva men det
blir inte någon frukt
Bägge blommorna förekommer ej på samma planta, genetiskt styrt.
Pollenkornen ser olika ut.
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
41
Lamiaceae
kransblommiga
”fyrfrukt”
bladen oftast motsatta
många starkt luktande(kryddväxter: lavendel, timjan, rosmarin, salvia, bladen används)
blommor sygomorfa(1 symmetriplan) läppblommor
över och underläpp
olika långa ståndare
samkronbladiga
4-delad klyvfrukt
blomställningar knippen, kombination av 2 och 1sidiga knippen oskaftade blommor
Scrophulariaceae, lejongapväxter många trädgårdsväxter
ev ej monofyletisk grupp
blad motsatta(vanligast) eller spiralställda
zygomorfa läppblommor, samkronbladigt
oftast 4 ståndare, 2 korta och två långa
fruktkapsel
(motsats till ört = vedartade)
Apiaceae flockblommiga
kryddväxter: dill, selleri, morot, palsternacka, fänkål kummin etc.
stammen ofta ihålig med centralkanal
bladslida, bladfoten omsluter stammen( finns hos alla enhjärtbladiga samt hos
smörblommor, historiskt äldsta klassificeringen 1600talet.)
svepe
blomställning flock, enkel eller sammansatt
frukten 2-delad klyvfrukt, byggs upp av 2st sammanvuxna karpeller, som separerar till
två delfrukter, med åsar och fåror bl a viktigt för klassificering
även bär och stenfrukt förekommer
Astraceae korgblommiga
t.ex maskros, prästkrage
bladen spiralställda eller motsatta
blomställning korg
racemösa slår ut utifrån(eller nedifrån)
holkfjäll, ett slags stödblad som tillsammans bildar holken
tre typer
prästkragetyp
strålblommor, kantblommor, tunglika
diskblommor, rörlika
tisteltyp, rörlika blommor
ståndarknappen sammanvuxen till rör runt stiftet
Maskrostypen, tunglika blommor
Foder saknas??
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
42
Frukt, nöt frö och fruktvägg sammanväxta
kanske omvandlat foder
nöt, typiskt för maskroser och fibblor
vindspridning
bastlika utskott, med skåror
djurspridning, hakarna fastnar lätt
nöt
vissa har mjölksaft, bittert troligen försvar
kolhydraten inhulin hos många
epigyni, hylle ovanför fruktämnet
Hindra eller gynna självbefruktning?
Korsbefruktning gynnas
= mellan olika individer, genetiskt (vanligast)
chansartad frösättning osäkert
främjar variation (Aa) (dominant ressisiv)
Självinkompabilitet(passar ej)
a gametofysisk inkompabilitet frö ämnen eller
pollen passar ej
b. sporofytisk inkompabilitet, rester av faderns
vävnad på pistill känner igen egna gener
självbefruktning gynnas
= inom samma individ
säker frösättning
Liten variation rena linjer
självkomatibla
blommor öppnar sig inte
ståndarknappen öppnas direkt mot märket
självinkompabilitet i samverkan med:
Monoici, bägge kön på samma planta
Dioici, 1 könad individ
Protandri resp protogyni , ståndare resp pistill
mognar först
Heterostyli, olika stift
ex carex: monoika och protandri
Labb
Vi studerar familjer
strävbladiga
förget mig ej
spiralställda strävbladiga blad
blomställning knippe , sick-sack
Kransblommiga
salvia, lavendel, vitplister, rdöåplister
motsatta eller kranställda blad
blommor i kransar
läppblommor
Lejongapsväxter
linaria, lejongap, fingerborgsblomma, te och majveronica
lejongapet
4 ståndare 2 stora 2 små
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
43
spiral eller motsatta blad
Flockblomstriga
hundkex, körvel
blomflocken
välutvecklade bladslidor
Korgblomstriga
solros, maskros, baldersbrå, tusensköna, blåklint
korgen med många blommor, holkfjäll
Vad äter man på växterna?
(endosperm, näringsämne)
Kolhydrater: vete, korn, råg, havre, majs, ris
sötpotatis rotknölen
kokbanan fruktkött
sockerrör saven
fetter
jordnöt, oliv, kokos man äter fröet, solrosfrön, rapsolja ur frön, linolja ur frön.
Grönsaker
morot roten, palsternacka roten, rödbeta rot och stam, mangold blad, rädisa rot och
stam, vit, gul och rödlök bladen, sparris stjälk med stam, spenat bladen,
Följande är egentligen samma art som förädlats:
vitkål och rödkålsblad, blomkål blomknoppen, broccoli blomknoppen, kålrabbi
stammen
rabarber blad och skaft.
Kronärtskocka holkfjälls basen som är blombildande
gurka fruktkött
ärter frön, bönor frön
Kryddväxter
pepparroten, ingefärans jordstam
Kryddor
kryddnejlika blomknoppar, fänkål frukten, senap frö, kanel bark,
peppar(grön, vit och vart) stenfrukt
rep av familjer
rosväxter
hägg och äpple
ljungväxt
blåbär, erika, trädljung
nejlikväxter rödblära, nejlika
björkväxter al
korsblommiga raps
ärtväxter
gökärt
Viktiga ord, begrepp och definitioner
Gametofyt
gameter
Gametangium
Anteridium
Arkegon
Haploid
Oogon
Ägg
Spermatozoid
Haploid individ(n). Ger upphov till könsceller(gameter)
Könsceller; bildas i gametangier.
Organ i vilket könsceller bildas.
Hanligt gametangium; bildar spermatozoider.
Honligt flaskliknande gametangium
Har en kromosomuppsättning i varje cell(n).
Honligt gametangium som innehåller orörliga, ofta stora gameter(ägg)
Honlig orörlig, ofta stor, gamet.
Gisselförsedd hanlig gamet.
Sporofyt
Diploid individ(2n). Ger vanligen upphov till sporer(n) efter
reduktionsdelning(meios).
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
44
Spor
Sporangium
Isospori
Heterospori
Mikrospor
Polyploid
Sporofyll
Strobilus
Sorus
Indusium
Zygot
Haploid förökningskropp, bildas av sporofyten i sporangier.
Organ i vilket sporer bildas. I sporangiet sker reduktionsdelningen.
Alla sporer är likadana och ger upphov till tvåkönade gametofyter.
Sporer av två typer; mikrosporer och megasporer.
Hanlig spor. Ger upphov till enkönad gametofyt som bara har hanliga
gametangier(anteridier).
Honlig spor. Ger upphov till enkönad gametofyt som bara har honliga
gametangier( t.ex arkegon).
Sporangiet i vilken mikrosporer bildas.
Sporangium i vilket megasporer bildas.
Har två kromosomuppsättningar i varje cell(2n).
Organism med livscykel i vilken ingen haploid individ ingår. Sporerna
fungerar som gameter.
Har flera än två kromosomuppsättningar i varje cell.
Blad på vilket sporangier sitter.
En vanligen tät samling av sporofyter; kotte.
Hos ormbunkar; en samling sporangier.
Hos ormbunkar; fjäll som täcker sorus.
Den diploida cell som bildas då två haploida gameter sammansmälter.
Generationsväxling
Isomorf gen. Växl.
Heteromorf gen. Växl.
Livscykel i vilken både haploida och diploida flercelliga individer ingår.
Haploida och diploida ser likadana ut.
Haploida och diploida individer ser olika ut.
Megaspor
Mikrosporangium
Megasporangium
Diploid
Diplont
Allmänt
Autotrof
Heterotrof
Organism som själv kan bilda organiska ämnen av oorganiska
ämnen(självförsörjande).
Organism som lever av organsika ämnen som är uppbyggda av andra
organismer(ej självförsörjande).
Svampar
Hyfer
Mycel
Septum
Gametangiogami
Isogametangiogami
Somatogami
Plamogami
Karyogami
Enkla celltrådar som svampen består av.
Svampens alla hyfer.
Cellvägg i hyfer.
Könlig förökning genom sammansmältning av hela gametangier.
Gametangiogami; gametangierna ser likadana ut.
Könlig förökning genom sammansmältning av hyfändar.
Cellsammansmältning där cellernas kärnor inte sammansmälter.
Kärnsammansmältning.
Kärlväxter
Epifyt
Parasit
Saprofyt
Dioik
Megafyll
Mikrofyll
Kutikula
Växt som lever på, men inte av, annan växt.
Växt som lever av djur eller annan växt.
Lever av dött organiskt material.
Växt som har hanliga respektive honliga förökningsorgan på olika
individer(sporofyter).
Vanliga blad ; hos kärlväxter.
Fjällika blad; hos kärlväxter.
Vaxliknande överdrag på blad; hindrar gas- och
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
45
Stoma (ta)
Rhizom
Rhozoid
Pollen
Arillus
Kladistik
Analoga karaktärer
Apomorfi
Autapomorfi
Fylogeni
Homologa karaktärer
Ingrupp
Monofyletisk
Parafyletisk
Parallelism
Plesiomorfi
Polarisering
Polyfyletisk
Reversion
Synapomorfi
Systergrupp
Utgrupp
vattenutbyte(uttorkningsskydd).
Klyvöppningar.
Underjordisk stam.
Rotliknande encellig tråd.
Hos fröväxter; hanlig förökningskropp som består av en mikrospor med
en innesluten hangametofyt.
Köttig fröskalsbildning, avsedd att ätas.
metod för att skapa hypoteser om organsimers naturliga
släktskap(fylogeni).
Karaktärer saom uppkommit ur flera sinsemellan olika ursprungliga
karaktärer(motsats;homologa karaktärer).
Avancerad karaktär(motsats, plesiomorfi)
Avancerd kraktär som bara finn i ett taxon.
En organismgrupps utvecklingshistoria(jfr kladistik)
Karaktärer som uppkommit ur en gemensam ursprunglig
karaktär(motsats;analoga karaktärer)
Den grupp vars fylogeni studeras.
En förfader(t.ex.” förfadersart”) och alla dess avkomlingar.
En ”grupp” som definieras med hjälp av plesiomorfier.
Samma karaktärer finns i flera monofyletiska grupper.
Primitiv karaktär(motsats; apomorfi )
Bestämma( med hjälp av utgrupp) vilka karaktärer som är apomorfier
respektive plesiomorfier.
En ”grupp” som har uppstått från två eller flera förfäder.
Karaktär som motsvarar en återgång till ett primitivare stadium.
Avancerad karaktär som är gemensam för flera taxa.
Den närmast besläktade gruppen.
Referensgrupp som används för att polarisera karaktärer.
Kolla kompendier, livscykler etc.
Ok det var allt. Jag får väl passa på och önska lycka till på tentan.
Magnus
Instuderingshjälp Botanik 4,5 poäng
Magnus Lagerberg
Botaniska Institutionen
980603
46