MEQ vt09.doc Jimmy söker medicinens akutmottag för att han är rädd för att få ep-anfall. Han uppger nämligen att han tappat sin medicinering (Stesolid) och därför inte kunnat ta medicinen på flera dagar,vet dock inte riktigt hur många. Ur akutanamnesen framkommer att han fick sitt första anfall för cirka 10 år sedan (han är nu 52 år) och har via privatläkare medicinerat sedan dess, ibland med karbamazepin (Tegretol) men under de senaste åren med diazepam (Stesolid). Han beskriver orsaken till att han söker är att han hade blivit aggressiv och hotfull mot personalen på SevenEleven, något som han aldrig brukar vara. Han tolkade detta som en förvarning att han skulle få ett ep-anfall och därför snabbt begett sig till akuten. 1A Vilken är den vanligaste orsaken (etiologin) till krampanfall som beskrivs här? (1p) SVAR: Krampanfall som debuterar efter 30 års ålder har vanligen alkohol som etiologisk bakgrund. 1B Kramper kan vara behandlingsindikation för bensodiazepiner,vilka andra indikationer för bensodiazepinbehandling finns? (1p) SVAR: ångest, sedering, sömn, muskelavslappning. 1p = fyra alternativen 0,5p = 2-3 alternativ 0p = 1 alternativ Ångesten behöver inte specificeras, (rationell ångest och i viss mån panikångest och GAD som är rimliga; inte social fobi, PTSD eller OCD). 1C Om man tar ett läkemedel som Stesolid (bensodiazepin) kan man få icke önskade effekter som agitation, eufori och kraftig stimulering. Vad kallas detta farmakologiska fenomen? (1p) SVAR: Paradoxal effekt. .-.-.-.-. Jimmy fick en måttlig dos Stesolid men mådde allt sämre och snart så dåligt att han fick kvarstanna en stund och blev, trots medicineringen, allt mer förvirrad: talade osammanhängande, fluktuerade i medvetandegrad, blev irriterad och lätt aggressiv, svettades alltmer, grovvågig tremor tilltog, pulsen steg snabbt till över 120. Jourhavande konstaterar att Jimmy är abstinent. Jimmy faller snabbt till föga: han har supit rejält i flera månader och även tagit av och till men i små mängder läkemedel (bensodiazepin och kodein) och amfetamin. 2A Vilket abstinenstillstånd sluter du dig till att Jimmy är nära eller kanske redan befinner sig i? (1p) SVAR: alkoholdelirium (delirium tremens) 2B Vilken är den lämpligaste farmakologiska behandlingsstrategi och vad är målsättningen med den? (2p) SVAR: Bensodiazepiner (i förslagsvis loading dose administration) alternativt klometiazol (Heminevrin) för att få Jimmy lugn och/eller sovande. Du kan komplettera med karbamazepin men är vid bdz-medicinering inte nödvändig. Vitaminer ska alltid tillföras (framför allt tiamin och folsyra). 2 p: målsättning (lugn-sovande) och lugnande mediciner, krampskydd (kan vara samma som lugnande) och B-vitaminer. 1p: Målsättning eller behandling 0,5: Ett av alternativen 2C Abstinensen är ett för hjärnan farligt tillstånd, bland annat med tanke på nervcellsdöden. Vilket kemist system står för det allvarliga neurotoxiska inslaget? (1p) SVAR: NMDA (N-metyl-D-aspartat) full poäng. Glutamatsystemet ger 0,5p .-.-.-.Alkoholdeliriet avklingar utan större komplikationer. Det har framkommit att han mestadels sovit i pannrum, knarkarkvartar och ibland även i en kall trappuppgång. Hans alkoholkonsumtion har under de senaste månaderna uppgått till mellan 1 och 2 liter starksprit och det har gått dagar utan föda och när han ätit har det blivit korv med mos. Detta föranleder en avancerad vitaminbehandling. 3A Vad kan en tiaminbrist tillsammans med kraftigt etylintag leda till för komplikation? (1p) SVAR: Wernicke Korsakoff (alternativt enbart Wernicke) ger 1p. 3B Vilka neuropatologiska skador syns vid en obduktion vid detta sjukdomstillstånd? (1p) SVAR: Punktformiga blödningar i 3:e och 4:e ventrikeln samt i aqveductus Sylvii. För poäng räcker punktformiga (petechiala) blödningar i hjärnan. .-.-.-.-.-.-. Jimmy var rejält nedgången och trots flera inläggningar (abstinensbehandling) under senaste året har det gått dåligt för honom och denna gång var det så illa att han var nära döden (han hade nämligen också en komplicerad lunginflammation som behandlades adekvat med hjälp av infektionskliniken). Mot bakgrunden av detta gjordes under vårdtiden en LVM-anmälan som snabbt följdes av en begäran om ett läkarintyg inför fortsatt handläggning. 4A Vilka kriterier kan läkaren åberopa som skäl för LVM i det läkarintyg som begärs från socialtjänsten? (1 p) SVAR: Jimmy utsätter sin fysiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppbar risk att förstöra sitt liv (han har missbrukat i många år, med en negativ utveckling). Frivillig vård synes utsiktslös. 1 p komplett svar 0,5 p: något av svaret 4B Vilken myndighet beslutar om LVM-vård och hur lång är vårdtiden? (1 p) SVAR: Förvaltningsrätten = ½ p. Vården kan pågå i högst 6 månader = ½ p .-.-.--.-.-. I efterförloppet planeras en farmakologisk uppföljning med disulfiram under en första period och därtill något av preparaten acamprosat eller naltrexon. 5 Ett av läkemedlen påverkar glutamatsystemet, ett opioidsystemet. Vilket läkemedel påverkar vilket system? (1p) SVAR: Acamprosat = glutamatsystemet (0,5p) och naltrexon opioidsystemet (0,5p) Epilog Patienten blev föremål för utredning enligt LVM-lagen och i väntan på placering på behandlingshem börjar han medicinera med Antabus två gånger per vecka via en distriktsläkarmottagning. Samtidigt medicineras han med naltrexon (det framkom bl. a. en mycket stark hereditet som gjorde att behandlaren valde detta preparat) som påverkar opioidsystemet.