Rymdmiljön och rymdvädret q Heliosfären q Solen och interplanetära mediet q Planeternas miljöer q Växelverkan q Rymdvädret och effekter q Vad händer just nu? Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund (www.irfl.lu.se) Solen Diameter: 1 390 000 km (109 Jordens) Massa: 1.99x1030 kg (330 000 Jordens) Täthet: Kärnan 151x103 kg/m-3 Medel 1.41x103 kg/m-3 Solen består av: H (ungefär 90%) Helium (ungefär 10%) C,N,O (ungefär 0.1%) Temperatur: Kärnan 15 milj Fotosfären 5800 K Kromosfären 4300-104 K Koronan 1-30 milj K 4 protoner --> He + 2 positroner + 2 neutrino + 2 fotoner (26.2 MeV) Planeterna Avstånd från solen: Merkurius: 0.38 ae Venus: 0.72 ae Jorden: 149,6 milj km (1 ae) Mars: 1.52 ae Jupiter: 5.2 ae Saturnus: 9.5 ae Uranus: 19.2 ae Neptunus: 30.0 ae Pluto: 39.5 ae Planeternas växelverkan med solens plasma Planet utan atmosfär och eget magnetfält - Merkurius Planet med atmosfär och inget magnetfält - Venus Planet med atmosfär och eget magnetfält - Jorden Planeten Mars närmiljö QuickTime och en Sorenson Video-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Solvädret Hur kan vi förstå hur solens magnetfält, elektromagnetiska strålning, partikel- och plasmaflöde varierar? SOHOs uppskjutning den 2 december 1995 QuickTime och en Video-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. SOHO på väg mot L1 QuickTime och en Video-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. California Solens vågor berättar om dess inre och magnetiska aktivitet Där solens magnetfält bryter upp genom solytan finns solfläckar. Solfläckstalet användes som indikator på solens aktivitet Under Maunder minimumet (1645-1715) uppträdde väldigt få solfläckar I Holland I England Solaktiviteten och klimatet under 5000 år Möjlig förklaring till solaktivitetens inverkan på klimatet En möjlig förklaring till solens inverkan på klimatet Få solfläckar och låg solaktivitet Kosmiska strålningen ökar Mycket moln bildas Lägre temperatur och kallt klimat Solförmörkelsen den 11 augusti, 1999 QuickTime och en Sore nson Vid eo-de kom prime rare krävs fö r att ku nna se b ilde n. Koronamassutkastning observerad med en koronagraf QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Koronamassutkastning på väg rakt mot oss den 6 januari 1997 Halo koronamassutkastning den 14 juli, 2000 QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000 QuickTime och en GIF-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Halo koronamassukastningens källa och och en ”solar flare” den14 juli, 2000 QuickTime och en GIF-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. ”Solar flares” och solbävningar QuickTime och en Video-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Den snabba solvindens källa Jordens magnetosfär Norrskensovalen Norrsken i Lund och Malmö 8/9 november 1991 Norrsken sågs så långt söder ut som Italien den 6-7 April, 2000! Norrsken sett i Stockholm Norrsken sett i Italien Låt oss njuta av fantastiskt norrsken sett i Alaska. Effekter av rymdvädret på teknologiska system Satellitanomalier Satellitproblem den 14-16 juli, 2000 ”Proton event” orsakade problem för ACE, SOHO, Ørsted, Japansk X-ray satellit, ”star trackers” ombord kommersiella satelliter. Solproton-händelser är farliga för astronauter Mellan Apollo 16 och 17 inträffade en ”proton-event”, som skulle ha varit dödlig för astronauterna inom 10 timmar (över 4000 mSv). Strålningsrisk vid flygning Stålningsdoses dubblas varje 2.2 km. Solar flares kan öka dosen 20-30 times gånger. Piloter och kabinpersonal får oftare cancer. Utav 300 passagerare på höglattitud-flygningar, får en cancer efter en intensiv ”proton event”. Ny EU lag: Gravid flygpersonal få inte utsättas för mer än 1 (1-6) millisievert/year Inducerad spänning i naturgasledning (SydGas, Klagshamn) Korrosionsskyddet slutar att fungera. Den 5 juni 1991 läckte gas ut från en rysk naturgasledning. Ett tåg antände gasen, varvid 500 människor dog vid explosionen. En av OKGs (Sydkrafts) kärnkraftgeneratorer upphettades av inducerad ström i mars 1989. En skadad transformator Prognoser av rymdvädret mha rymdsonden ACE Living with a Star - NASA Why do Science? HELIOS - Lund Space Weather Center IRF-Lund Research and Education. Forecast Center - RWC Forecast Service. Today's and Recent Solar- & Space Weather. Market for Space Weather Forecasts. Space Weather Euro News SWEN ESA Space Weather Program SpaceWeather Meetings Public Outreach What is Space Weather? Media Coverage of Space Weather. The Best of SOHO: Space Weather Images. Henrik Lundstedt Swedish Institute of Space Physics, Solar-Terrestrial Physics Division, Scheelevägen 17, 223 70 Lund www.irfl.lu.se E.mail: [email protected] or [email protected] Sol- och rymdväder idag! QuickTime oc h en GIF-dekomprimerare kräv s för att kunna s e bilden. QuickTime oc h en GIF-dekomprimerare kräv s för att kunna s e bilden. Slut!