Checklista VRE - checklista för läkare, Division Medicin

Upprättare: Anita A Johansson
Checklista
Diarienr: Ej tillämpligt
Dokument ID: 09-99228
Fastställandedatum: 2015-11-04
Revisionsnr: 3
Giltigt t.o.m.: 2017-05-04
1(3)
Fastställare: Kjell Norman
VRE - checklista för läkare, Division Medicin-Psykiatri,
Division Operation
För att förebygga spridning av mikroorganismer inom sjukvårdande verksamhet
krävs följsamhet till basala hygien- och klädregler. Följsamhet till basala hygienoch klädregler innebär att du som läkare inte får använda ringar, klocka eller
långärmade plagg i patientnära arbete, du måste sprita dina händer före och efter
varje patientkontakt. Se till att du rengör föremål som används vid
patientundersökning, till exempel ditt stetoskop efter varje patient du undersökt.
Sitt inte i patientens säng och lägg inte ifrån dig föremål i sängar.
Patient med VRE har rätt till samma bemötande och omvårdnad som andra
patienter och får inte undanhållas nödvändig medicinsk behandling pga. VREbärarskap.
Viktiga punkter för dig som behandlande läkare (= den läkare som är
ansvarig för provtagningen) att utföra i samband med konstaterande av
patient med VRE
•
•
•
•
Informera patienten
Informera patienten om VRE-bärarskapet och om vikten av att meddela
nya vårdgivare (hälso- och sjukvård och kommunal vård) om bärarskapet,
framförallt när antibiotikabehandling, inläggning på sjukhus eller kirurgisk
åtgärd är aktuell. Informationen ska ges muntligt och skriftligt enligt
Smittskyddsblad, se VRE.
Tag kontakt med vårdhygien och informera dem om patient med
VRE
Gör smittskyddsanmälan i Sminet senast dagen efter diagnos
I smittskyddsanmälan ska följande framgå:
1. var patienten har vårdats
2. om riskfaktorer föreligger
3. vilken antibiotika patienten fått
4. om patienten har vårdats vid annan vårdinrättning eller utomlands
Smittskyddsanmälan ska skrivas ut för inscanning i journal. Kriterier för
klinisk anmälan enligt smittskyddslagen:
Misstänkt fall:
- Inte aktuellt
Bekräftat fall:
Ett laboratorieverifierat fall, Laboratoriekriterier för diagnos:
Påvisande av fenotypisk resistens mot vankomycin hos Enterococcus
faecium eller Enterococcus faecalis samt påvisande av genetisk markör
för vankomycinresistens (relevant van-gen) i isolatet.
Gör daganteckning i patientens journal att patienten erhållit information
samt att smittskyddsanmälan är utförd.
Vid diagnosklassificering anges först diagnoskod för typ av infektion,
därefter:
- Enterokocker B96.8
Utskriftsdatum: 2016-09-21
Checklista
2(3)
Dokumentnamn: VRE - checklista för läkare, Division Medicin-Psykiatri, Division Operation
Dokument ID: 09-99228
Giltigt t.o.m.: 2017-05-04
Revisionsnr: 3
-
•
•
•
Och sist U83.0 Resistens mot vankomycin.
Om patienten endast har ett bärarskap utan klinisk infektion anges
Z22.1 Bärare av andra patogena tarmbakterier.
För in VRE-bärarskap i journalen under varningstriangel med
utropstecken.
När det gäller information om VRE i Melior ska det registreras med rött
utropstecken av läkare under anteckningen ”Viktig medicinsk
information”. Vid sökordet Varning väljer man VRE. Det blir då en
varningsikon på journalmappen i den Meliordatabas man dokumenterar i
och i alla andra Meliordatabaser (verksamhetsområden) där patienten har
en journalmapp.
Påbörja smittspårning i samarbete med vårdhygien enligt landstingets
riktlinjer, Handlingsplan för VRE.
På avdelning med VRE-patient prov tas på patienter vid utskrivning och 7
dagar senare. Veckoodling görs en gång per vecka på patienter som
vårdats längre än 7 dagar. Svaren ska gå till läkare på avdelningen.
Uppföljning av patienten
Den enhet som upptäckt bärarskap hos patient ansvarar för uppföljning av
patienten som kommer att få lämna avföringsprov var 3:e månad
tillsvidare. Kontakt tas med Vårdhygien efter tre negativa prov eller efter
ett år för beslut om fortsatt uppföljning.
Handläggning av patient med VRE
• Som regel kan patienten vårdas på den egna kliniken i enkelrum och vistas
i gemensamma utrymmen om patienten inte har riskfaktorer.
• Vid riskfaktorer som diarré, sår, stomi av något slag eller inkontinens ska
patienten inte vistas i gemensamma utrymmen. Då kan vård på
infektionsklinik vara av värde och en bedömning görs av Vårdhygien och
infektionsläkare.
• Medicinskt omotiverad flyttning av patienter, särskilt VRE-bärare, ska
undvikas på avdelning där patient med VRE vårdas.
• På avdelning som vårdar patient med VRE eller där utskrivningsodlingar
efter vård av VRE – positiv patient pågår bör överbeläggningar undvikas.
• Kohortvård kan bli aktuellt om flera VRE patienter vårdas samtidigt.
Diskussion med Vårdhygien ska ske.
• Informera patient och anhöriga om vikten av personlig hygien samt
handdesinfektion.
Inför utskrivning
• Vårdplanering ska göras i god tid före utskrivning.
• Behandlande läkare/sjuksköterska skall informera mottagande
läkare/sjuksköterska om patientens VRE-bärarskap.
• Om patienten är screenad för VRE pga. förhöjd risk (t ex att VRE finns på
avd.) men svar ej föreligger vid utskrivningen ska mottagande
Utskriftsdatum: 2016-09-21
Checklista
3(3)
Dokumentnamn: VRE - checklista för läkare, Division Medicin-Psykiatri, Division Operation
Dokument ID: 09-99228
Giltigt t.o.m.: 2017-05-04
Revisionsnr: 3
•
•
läkare/sjuksköterska informeras om denna förhöjda risk och att prov tagits.
Provets svar bör sedan vidarebefordras, om positivt så per telefon.
Information om ytterligare provtagning ska ges.
Biståndshandläggaren skall informeras i samråd med patienten om VREbärarskap i kallelse till vårdplanering.
Kontakta Vårdhygien i god tid så långt möjligt inför utskrivning till annan
vårdenhet eller omsorgsenhet.
Summering Vårdhygieniska aspekter
Rena händer och underarmar
Kontaktsmitta via händer är den vanligaste av alla smittvägar.
• Ringar, armband eller armbandsur hindrar god handhygien och får inte
användas.
• Naglarna ska hållas korta och rena, utan nagellack och lösnaglar.
Handdesinfektion
• Desinfektera händer och underarmar med handsprit före patientkontakt.
• Före rent arbete och innan handskar används.
• Desinfektera händer och underarmar efter patientkontakt, efter smutsigt
arbete och efter användning av handskar.
• Använd alkoholbaserat desinfektionsmedel(handsprit). Tag rikligt (2-4ml),
fördela och gnid in handspriten överallt på händerna och underarmarna.
Fortsätt att gnida tills att alkoholen har dunstat och händerna känns torr.
Handdesinfektionsmedel innehåller en återfettande komponent som gör att
huden inte torkar ut.
Skydda arbetskläderna
• Använd plastförkläde när du riskerar att din arbetsdräkt kan komma i
kontakt med patienten eller patientens säng.
Utskriftsdatum: 2016-09-21