Om religionskunskap
L9k/10G 2015-09-23
Mattias Börjesson
www.gu.s
e
Föreläsningens disposition
• Korta nedslag i ämnets konstruktion i Sverige.
• Varför läsa religionskunskap? – reflektioner med
referens till ämnesplanernas (Gy11) skrivningar.
• Ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv
med utgångspunkt i de två texterna.
www.gu.s
e
Religionskunskap i Gy 11 och Lgr 11
• Religionskunskap kurs 1, 50p.
(Religionskunskap 1 är gymnasiegemensam kurs)
• Religionskunskap kurs 2, 50p.
• Religionskunskap i grundskolan 7-9.
www.gu.s
e
Religionskunskap i tid och rum
• Syften med religionsundervisning:
• Lära i religion
• Lära om religion
• Lära av religion
www.gu.s
e
Lära i religion
• Konfessionell undervisning
• (OBS: begreppet konfessionell (och därmed också icke konfessionell)
undervisning kan referera till varierande tolkningar och praktiker.)
• Syftar till att väcka – befästa – stärka de lärandes religiösa övertygelse
visavi en specifik religion
www.gu.s
e
Lära i religion: Sverige som exempel
• Basen för skolsystemet, historiskt sett
• Läroverk och folkskolor
• Nära samarbete kyrkan – staten – skolan
• Gud och fosterlandet! Underdånighetsfostran.
• Morgonbön, studier av religiösa texter osv.
• Idag: konfessionella skolor – icke konfessionell
undervisning men utrymme för konfessionella
inslag därutöver.
www.gu.s
e
Lära om Religion
• Undervisning om religioners världsbilder och
teologi
• Undervisning om för religioner centrala ritualer,
organisation och platser för utövande
• Syftar till att ge kunskap och ökad förståelse om
olika religioner
www.gu.s
e
Tendenser i svensk religionsundervisning
under 1900-talet
• Från mycket om lite till lite om mycket
• Från kristendoms- och bibelkunskap till religionskunskap
• Från konfessionellt ”lära i” till icke-konfessionellt ”lära
om” religion
www.gu.s
e
Lära av religion
• Även ”lära av” religion(er): värdegrund (studier av
religiöst motiverad etik!)
• Vardagliga moraliska dilemman, ”det goda livet”,
människosyn hos religioner, etiska begrepp
(demokrati, frihet, hållbar utveckling osv)
• Religionskunskap obligatoriskt i gymnasieskolan
från 1994
www.gu.s
e
Gy11: Religionskunskap
•Undervisningen i ämnet
religionskunskap ska ge eleverna
förutsättningar att utveckla följande:
www.gu.s
e
Gy11: Religionskunskap
1.
Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika
och perspektiv.
tolkningar
2.
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
3.
Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap
samt förmåga att analysera dessa.
4.
Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
5.
Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra
religioner och livsåskådningar
www.gu.s
e
Centralt innehåll kurs 1
• Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar,
deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i
samtiden, i Sverige och i omvärlden.
• Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
• Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
• Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till
religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner
och historiska och nutida händelser.
• Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap
i den aktuella samhällsdebatten.
• Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt
hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad
ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
• Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga
världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden
www.gu.s
e
Legitimitetsfrågan: varför studera religionskunskap? (I)
Vilka mål med undervisningen signaleras? (Analytisk kompetens,
handlingskompetens etc?)
• Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och
utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika
tolkningar när det gäller dessa. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess
traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund
för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av
öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att
utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Eleverna ska ges
möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till
exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.
• Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska
förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att
reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom
utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervisningen ska också ge
eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat
etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
• I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska
källor, diskutera och argumentera.
• (Skolverket: Ämnesplan: Syfte)
www.gu.s
e
Legitimitetsfrågan: varför studera religionskunskap? (II)
• Didaktiska grundfrågor:
• VAD ska undervisas?
• HUR ska undervisningen genomföras?
• VARFÖR ska undervisningen genomföras?
• FÖR VEM ska undervisningen genomföras?
• AV VEM ska undervisningen genomföras?
www.gu.s
e
Frågor att diskutera för seminariet:
• Franck 2014 (188 – 211)
• På vilka sätt kan man uppfatta religionskunskapsämnenas ansvar för en
vederhäftig, relevant och kritisk etikundervisning? På vilka sätt aktualiseras i
det här sammanhanget frågor som rör bildning och kunskap?
• Multikulturell, multireligiös etisk kompetens och religionskunskapens ansvar
för etik och etikundervisning – vilka spår kan identifieras?
www.gu.s
e
Hylén 2012 (106 – 137)
• Hur kan man kritiskt konstruktivt tänka och argumentera kring vad Hylén
beskriver som en ”essentialistisk religionsundervisning”? Vilka konsekvenser
för undervisning i ämnet religionskunskap kan tänkas följa av mer respektive
mindre essentialistiska modeller?
• Vad innebär beteckningarna ”teologisk” respektive ”metafysisk” essentialism,
och ”positiv” respektive ”negativ” essentialism med avseende på ämnet
religionskunskap? Är sådana beteckningar genomgående irrelevant för hur
ämnet kan förstås – och för hur en undervisning i ämnet kan disponeras?
www.gu.s
e
Om Filosofi
L9k/10G 2015-09-23
Mattias Börjesson
www.gu.s
e
Föreläsningens disposition
• Korta nedslag i ämnets konstruktion i Sverige.
• Varför läsa filosofi? – reflektioner med referens till
ämnesplanernas (Gy11) skrivningar.
• Ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv
med utgångspunkt från litteraturen.
www.gu.s
e
Filosofi i Gy 11
•Filosofi kurs 1, 50 p.
•Sh., Hum.
•Filosofi kurs 2, 50 p.
•Hum/kultur.
www.gu.s
e
Filosofi i tid och rum
• Syften med filosofiundervisning:
• Lära om filosofi (Jfr ”learning philosophy”, Kienstra,
Karskens & Imants 2014!)
• Lära av filosofi (Jfr ”doing philosophy”, Kienstra,
Karskens & Imants 2014!)
www.gu.s
e
Lpf 94, fokus på allmänkompetens och kreativitet (vardagslivet och som
konstämne?)
Gy 11, fokus på vetenskapligt och kritiskt tänkande (högre studier och som
faktaämne?)
Filosofi som aktivitet innebär att kunna tänka och resonera analytiskt, systematiskt och
kreativt. /…/ Filosofin som tankeredskap /…/ innebär att tolka, analysera och värdera mer
kvalificerad information, vilket ger eleverna nyttiga färdigheter för både studier och
arbetsliv. (Lpf94)
Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig
kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens
natur, kunskapens möjlighet och värdenas existens. Den filosofiska aktiviteten handlar om
att tänka självständigt, kritiskt och analytiskt kring dessa frågor så som de kommer till
uttryck i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Att formulera och klargöra
filosofiska frågor samt att ta ställning till dem är syftet med den filosofiska aktiviteten.
(Gy11)
www.gu.s
e
Enkät, Filosofiska institutionen, Göteborg:
VAD TYCKER GYMNASIEELEVER
OM FILOSOFI?
Resultat från en enkätundersökning 2007
• Sammantaget är resultaten upplyftande. Det verkar inte råda några större avvikelser
mellan hur filosofiämnet uppfattas och förmedlas på gymnasiet och på universitetet (och
då i alla fall hur det uppfattas vid Filosofiska institutionen vid Göteborgs universitet).
• Om flickors och pojkars svar: likartade men könsmärkta.
• Även elever ”som uppfattar filosofiämnet som roligt, intressant och viktigt, först och
främst ser till yrkesmöjligheterna än ”bildning” (i brist på bättre term)”. Slutsats: ”Här
kan universitetet göra en insats genom att förtydliga yrkesmöjligheterna både inom och
tack vare filosofi”.
• Mer av ”kommunikation mellan filosofiska institutioner vid universiteten och gymnasiet
behövs – dels för att påvisa det just nämnda rörande yrkesmöjligheter, dels för att hålla
gymnasielärare uppdaterade med information om aktuell forskning”.
http://www.phil.gu.se/janlif/gymnasiet.pdf
www.gu.s
e
Gy11: Filosofi
•Undervisningen i ämnet filosofi ska ge
eleverna förutsättningar att utveckla
följande:
www.gu.s
e
Gy11:Filosofi
• 1. Kunskaper om huvuddragen i olika verklighetsuppfattningar och olika sätt att se på
kunskap.
• 2. Kunskaper om vetenskapsteoretiska ståndpunkter och vetenskapliga metoder.
• 3. Kunskaper om värdefilosofi, olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska
teorier samt deras tillämpning.
• 4. Kunskaper om existentiella frågor och samhällsfilosofi samt om nutida filosofiska
riktningar.
• 5. Förmåga att identifiera filosofiska frågor samt att analysera, förklara och ta ställning
till klassiska och nutida filosofiska frågor och teorier med hjälp av relevanta begrepp.
• 6. Kunskaper om språkfilosofi och förmåga att tydliggöra språkliga nyanser med hjälp av
språkfilosofiska begrepp samt förmåga att värdera argument och att urskilja och
genomföra en logisk argumentation.
www.gu.s
e
Centralt innehåll kurs 1
• Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet
och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet
kunskap, begreppet sanning och vetandets olika former.
• Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan
forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och
naturvetenskap.
• Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som
handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels
samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott
samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv,
kulturliv och vetenskap.
• Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den
aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och
verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling.
• Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition.
Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys
utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion
www.gu.s
e
Legitimitetsfrågan: varför studera filosofi? (I)
• Undervisningen i ämnet filosofi ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att delta i ett ständigt
pågående samtal om vad verkligheten är, om vad vi med säkerhet kan veta och om människans
existens och handlande. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tänkande i
mötet med filosofi från olika tider och traditioner, vilket kan inspirera till att se tillvaron i ett
vidare perspektiv, ge impulser att tänka i nya banor och utmana invanda föreställningar. Eleverna ska
även få stifta bekantskap med den betydelse filosofi har haft för den kulturella, politiska och
vetenskapliga utvecklingen.
• Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera och ta ställning till
olika verklighetsuppfattningar samt olika kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska
ståndpunkter. Den ska också ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera och ta
ställning till existentiella, värdefilosofiska och aktuella samhällsfilosofiska frågor och teorier.
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla redskap för att analysera och värdera information och
därmed utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande samt förmåga till personliga
ställningstaganden grundade på genomtänkta argument. Vidare ska eleverna ges möjlighet att
utveckla förmåga att uppfatta språkliga nyanser och argumentera logiskt.
• I undervisningen ska eleverna få arbeta med filosofiska frågor och teorier från olika tider och
traditioner vilka förmedlas via olika medier. Eleverna ska ges möjlighet att tänka, diskutera och
resonera analytiskt och kreativt kring dem.
• (Skolverket: Ämnesplan, Syfte).
www.gu.s
e
Legitimitetsfrågan: varför studera filosofi? (II)
UNESCO
• [i]t is necessary to stress that philosophy teaching aims at training people to think independently and at fostering a
critique of knowledge, rather than its mere assimilation…The question remains, however, of the place of philosophy in
school curricula? Two main questions that emerge from UNESCO’s Study inquire on the place of philosophy and its
links with the other subject matters…On the one hand, one of the main challenges is not to confuse teaching
philosophy with teaching civics, ethics and religion, whose respective goals and methods are different. Philosophy has
its own requirements and methodology…On the other hand, as a genuine asset for quality education, philosophy must
be conceived of as enabling people to think about the knowledge acquired throughout their secondary education,
within a dynamic of complementarity with the other subject matters. Teaching philosophy must thus inspire concrete
interdisciplinary reflection that in turn develops the criteria for asking questions about knowledge acquired in other
fields. (UNESCO, 2009:c, 31-32)
• “By developing the intellectual tools to analyze and understand key concepts such as justice, dignity and freedom, by
building capacities for independent thought and judgment, by enhancing the critical skills to understand and question
the world and its challenges, and by fostering reflection on values and principles, philosophy is a “‘school of
freedom’”. UNESCO’s Intersectoral Strategy on Philosophy (2005) http://www.unesco.org/new/en/social-and-humansciences/themes/philosophy/philosophy-teaching/
www.gu.s
e
Legitimitetsfrågan: varför studera filosofi? (III)
• Didaktiska grundfrågor:
• VAD ska undervisas?
• HUR ska undervisningen genomföras?
• VARFÖR ska undervisningen genomföras?
• FÖR VEM ska undervisningen genomföras?
• AV VEM ska undervisningen genomföras?
www.gu.s
e
Kienstra, Karskens & Imants 2014 (288 – 318)
• Författarna koncentrerar sig i denna artikel på att ”göra”, snarare än ”lära sig”, filosofi. Vad innebär
ett sådant fokus vad gäller kunskaps- och bildningssyn i undervisningen? Vilka utmaningar och
möjligheter kan identifieras i relation till i synnerhet ”Socratic Method” och ”Philosophical Debate”,
vad gäller tolkning av ämnets innehåll och syfte men också när det kommer till den konkreta
undervisningen i filosofi.
• Vad innebär dialogisk filosofiundervisning och vilken roll kan en lärare spela inom ramen för den?
• Hur balanseras ”connective truth finding” med utrymme för personlig reflektion och argumentation
med referens till personliga erfarenheter?
• Vilket kan filosofins kunskapsbidrag vara givet grundförutsättningen ”doing philosophy”?
www.gu.s
e
Filosofins didaktik (Sågfors, Schaffar, Hertzberg)
• Vad menar Sågfors (kapitel 6) med att filosofin både är ett faktaämne
och ett konstämne. Hur kan dessa förenas i filosofiundervisning?
• Varför menar Schaffar (kapitel 8) att läraren måste ta ställning och
vara normativ i filosofiämnet? Hur kan läraren enligt Schaffer
samtidigt framhålla sin egen ståndpunkt och undvika att indoktrinera
eleverna i undervisningen?
• Vad menar Hertzberg (kapitel 10) med att filosofin är ett
”uppmärksamhetsämne” och inte i första hand ett ”kunskapsämne”?
Kan ni se likheter mellan Hertzbergs metoder och de som förs fram
av Kienstra, Karskens & Imants?
www.gu.s
e
